ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Relevanta dokument
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

MRB Multiresistenta bakterier

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Innehåll: Inledning sid 1

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Multiresistenta bakterier i Primärvård

MRSA i Östergötland 2018

MRSA hos barn inom barnomsorgen

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

MRSA Öppenvård - checklista

MRSA Öppenvård - checklista

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Smittspårningskurs mars 2018

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

ESBL. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

MRSA Statistik. Smittskydd och vårdhygien, , Boo Jarhall

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

MRSA Statistik. Smittskyddsenheten, , Boo Jarhall

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Lokal anvisning

Ingegerd Hökeberg Smittskyddsenheten

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

MRB. MAS-dagen 14 december 2015

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Antibiotikaresistens

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Klamydia.. och lite annan STI. Foto: Folkhälsomyndighetens Pressarkiv

Multiresistenta bakterier

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Smittspårning Grundkurs regelverk

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

MRSA Smittskyddsenheten, Karin Strand

Flödesschema vid smittspårning

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

VRE - hygienrekommendationer

MRSA. Information till patienter och närstående

Infektioner hos äldre

Flödesschema vid smittspårning

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Antibiotikaresistens i Region Skåne

MRSA. Information till patienter och närstående

Smittskyddsutbildning för primärvården Smittskydd Västra Götaland

Lokal anvisning

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Multiresistenta bakterier

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Rådgivningssjuksköterskor

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Transkript:

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Smittspårningskurs Landstingshuset 27 mars Anna Hammarin & Ulla-Britt Thollström

Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner mer svårbehandlade I länder med hög antibiotikaanvändning är högre andel av bakterierna antibiotika resistenta Mycket få nya antibiotika på väg ut på marknaden Risk att vi tappar antibiotika som effektivt läkemedel

Andel MRSA+ isolat av invasiva S.aureusinfektioner i Europa 2011 2018-03-26

Andel Karbapenem Resistent (R + I) Klebsiella pneumoniae isolat i deltagande länder i Europa under 2012

Resistenta bakterier i Smittskyddslagen MRSA meticillinresistenta stafylokock aures VRE - Vancomycin Resistenta Enterokocker ESBL - extended spectrum betalactamases ESBLCARBA - extended spectrum betalactamases med karbapenemasaktivitet

ARB (tid. MRB) i smittskyddslagen MRSA klassas som allmänfarlig och smittspårningspliktig. Klinisk anmälan ska göras. Patienten får förhållningsregler och har informationsplikt till sjukvården om sin smitta. VRE och ESBLcarba är smittspårningspliktiga. Klinisk anmälan ska göras. Patienten har inte informationsplikt till sjukvården om sin smitta och har inga förhållningsregler. ESBL anmäls endast från laboratoriet. Klinisk anmälan ska inte göras. Smittspårning görs i vissa fall efter samråd med Vårdhygien och/eller Smittskydd Stockholm. Patienten har inte informationsplikt till sjukvården om sin smitta och har inga förhållningsregler.

Antal 2018-03-26 Antal med anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) per år, Stockholm 2008-2017 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 6 12 16 41 57 47 MRSA VRE ESBL ESBLcarba Agens

Bärarskap eller infektion med resistent bakterie får ALDRIG fördröja eller förhindra att patienten får det omhändertagande som hans eller hennes tillstånd kräver!

PM 6. Smittspårning vid nyupptäckt bärarskap

PM 7. Smittspåning känt bärarskap Öppenvård och hemsjukvård Känd bärare av MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Ingen smittspårning (kan göras v.b i vissa situationer i samråd med Vårdhygien)

Smittspårning av personal

VRE Fekal-oral smitta Kontaktsmitta ffa på sjukhus Smittspårningsskyldig - I slutenvård Anmälningspliktig (från både lab och behandlande läkare)

Klinisk anmälan VRE Vad är viktigt? Sannolikt smittland Kända fall omgivningen Smittväg Varför provet är taget Smittspårning påbörjad Ansvarig läkares namn

Antal 2018-03-26 Antal anmälda fall av VRE per år, Stockholm 2005-2017 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 År

ESBLCARBA Smittvägen är vanligtvis fekal-oral Direkt och indirekt kontaktsmitta Utlandsresor och ffa utlandsvård utgör en risk för smitta eftersom ESBL-producerande bakterier oftare förekommer utomlands. Smittspårningsskyldig i slutenvård, övrig smittspårning sker i samråd med Vårdhygien utifrån det enskilda fallet Anmälningspliktig från både lab. och behandlande läkare. Smittskyddsanmälan skall fyllas i och skickas in

Klinisk anmälan ESBLcarba Vad är viktigt? Sannolikt smittland Kända fall omgivningen Smittväg Varför provet är taget Smittspårning påbörjad Ansvarig läkares namn

Antal 2018-03-26 Antal anmälda fall av ESBLcarba per år, Stockholm 2012-2017 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 År

Patientfall - ESBLcarba Maria 46 år har sök vårdcentralen x flera för återkommande urinvägsbesvär. Odling tas och visar växt av en E.coli-stam med ESBLcarba som är nästintill totalresistent, men det finns behandlingsalternativ och hon blir besvärsfri. Maria är gift, tre barn i skolålder. Hon arbetar på förskola. Vad göra? Restriktioner? Får hon arbeta? Information?

ESBL Smittvägen är vanligtvis fekal-oral Utlandsresor utgör en risk för smitta eftersom ESBL-producerande bakterier oftare förekommer utomlands. Smittspåras vid påvisad spridning i vården i samråd med Vårdhygien eller Smittskydd Stockholm Anmälningspliktig från lab.

Klinisk anmälan ESBL Vad är viktigt? Sannolikt smittland Kända fall omgivningen NEJ Smittväg Varför provet är taget Smittspårning påbörjad Ansvarig läkares namn

Antal Antal per 100 000 2018-03-26 Antal anmälda fall av ESBL per år, Stockholm 2008-2017 Antal Incidens (antal/100 000 invånare) 3500 140 3000 120 2500 100 2000 80 1500 60 1000 40 500 20 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 År 0

Antal 2018-03-26 Remitterande enhet och undersökningsmaterial för anmälda fall med ESBL, Stockholm 2017 800 Blod/serum (n=96) Urin (n=1612) 700 600 500 400 300 200 100 0 Akutmottagning Slutenvård IVA/ Neo Öppenvård Åldrevård/ ASIH Specialistvård Förlossning/ mödrahälsovård Remitterande enhet Övriga

Ett typsikt telefonsamtal till Smittskydd Stockholm Känt ESBL-bildande bakterie konstaterad hos gammelmorfar som familjen har delat stuga med under sommaren. På mammans initiativ feacesprovtagning i familjen; två barn och mamman är positiva. Pappan ej provtagen, jobbar som kock. Minsta pojken är möjligen lite lös i magen Vad göra? Var det rätt att smittspåra? Restriktioner? Information? Kockarbete?

Patientfall - ESBL Axel 79 år söker för täta trängningar och blodtillblandad urin. Urinodling tas och han sätts in på behandling. Odlingen visar växt av en ESBL-bildande stam, resistent för cefadroxil och trimetoprim. Axel är pensionär och änkeman, har ofta besök av barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Aktiv i PRO. Håller i matlagningskurser. Vad göra? Restriktioner? Information?

MRSA Allmänfarlig d v s förhållningsregler enligt smittskyddslagen Informationsskyldighet Regelbundna återbesök Följsamhet till förhållningsregler Anmälningspliktig från både lab och behandlande läkare, smittskyddsanmälan skall fyllas i och skickas in Smittspårningspliktig

Klinisk anmälan Vad är viktigt? Sannolikt smittland Kända fall omgivningen Smittväg Varför provet är taget Smittspårning påbörjad Ansvarig läkares namn

900 Nyupptäckta fall av MRSA i Stockholm 2004-2017 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Sluten vård Öppenvård Ä-boende Samh Utland Okänd trans/avsk

MRSA smittade 2001-2017 1000 900 800 700 utlands inhemsk 600 500 400 300 200 100 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Behandlande läkares ansvar Att informera patienten Att smittspårning genomförs Att journalen märks med MRSA Remiss till MRSA-team Danderyds sjukhus Anmälan görs enligt Smittskyddslagen

MRSA i näsa, svalg eller perineum ingen smittspårning Har patienten sår, abscess, impetigo eller eksem? 2018-03-26 Smittspårning vid ett nyupptäckt fall på vårdcentral PM 6b Hur var situationen när patienten var på mott? Hygienrutiner? Andra patienter med riskfaktorer?

Vilka är Riskpatienter? Trycksår Bensår Sår Eksem Andra hud lesioner KAD Infarter

Smittspårningsodl. på andra pat. tas från Alla riskfaktorer, sår, KAD, PEG, Näsa, svalg, perineum. Smittspårning i familjen görs av MRSA-teamet, ej på VC.

Odlingar Screening: Intagningsodl. från riskfaktor Utlandsvårdade odl. från näsa, svalg, perineum, ev. riskfaktor Misstanke om stafylokockinfektion odl från t.ex abscess, sår Smittspårning: Vid nyupptäckta fall, odl. från näsa, svalg, perineum, ev. riskfaktor Vid utskrivning från slutenvård. Uppföljningsodlingar på sjukhem/äldreboende där person med MRSA bor. Allmän odling.

Hur tar man en odling? Vid odling från torra ställen, fukta pinnen i koksaltlösning innan. Bakterier går inte att fånga på en torr pinne. Vid odl från sår, ta från sårkanten.

MRSA-odling av personal Vid påvisad spridning odlas all personal från näsa, svalg, och ev. riskfaktorer. Detta görs i samråd med Vårdhygien. Odling görs av företagshälsovård Svaret ska gå till företagshälsovård, sekretess.

Samhällsförvärvad MRSA PVL-toxin producerande stammar = Panton- Valentine Leucosidine Toxin som bildas av vissa stafylokocker. I Sverige ofta bölder. USA svåra fall av pneumonier hos unga personer.

MRSA-bärarskap definitioner Transient = tillfälligt bärarskap Odlingspositiv i prov från näsa och/eller svalg vid ett enda tillfälle. Negativ vid förnyad odling Koloniserad = MRSA-bärare Positiv vid förnyad odl Positiv i andra lokaler t.ex sår Symtomgivande infektion t ex böld

Avskrivning Avskriver patienten från kontroller och förhållningsregler. Informerar patienten muntligt och skriftligt. Dokumenteras och dateras i patient journalen. Listor skickas till chefläkarna i SLL. Dokumenteras i Sminet. ENDAST MRSA-TEAM TILLSAMMANS MED SMITTSKYDD STOCKHOLM AVSKRIVER PATIENTEN

AVSKRIVNA MRSA FALL 2010-2017 Avskrivna n=2381 transient n=177 42 30 38 1 21 34 519 11 274 246 231 388 394 300 29 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Patientfall 1 - MRSA Arne 83 år har gått för omläggning av bensår tre dagar i veckan på vårdcentralen sedan två månader tillbaka. Arne får en pneumoni och läggs in på sjukhus. I samband med detta screenas Arne för MRSA och odlingen visar växt av MRSA som är resistent mot isoxapenicillin, ciproxin, fucidin, gentamicin, klindamycin, norfloxacin, tetracyklin, Trimetoprim. Arne bor hemma med sin hustru, ingen hemtjänst. Efter utskrivning från sjukhuset kommer han fortsatt att behöva hjälp med omläggning av bensåret tre gånger i veckan på vårdcentralen. Hur gör du smittspårningen? Vårdcentralen? Patienter? Personal? Smittskyddsanmälan? Remiss? Familjen?

Patientfall 2 - MRSA Lina 22 år har varit och rest i Asien i en månad. Hon söker vårdcentralen för böld på låret. Bölden incideras vid besöket och odling tas. Odling visar växt av MRSA som är resistent mot isoxapenicillin och fucidin. Lina studerar till lärare och är sammanboende med Tobias som studerar till sjuksköterska. Tobias har också varit med på resan men har inga besvär. Hur gör du smittspårningen? Vårdcentralen? Patienter? Personal? Smittskyddsanmälan? Remiss? Familjen?

Nya dokument Nytt personal-direktiv för MRSA Ny informationsbroschyr MRSApatienter

Våren 2018 Snart ute på hemsidan.

Kolla hemsidan där finns svar på det mesta Ta MRSA-prov vid misstänkt stafylokockinfektion Rådgör med Vårdhygien och/eller Smittskydd vid svårigheter att smittspåra eller följa handlingsprogrammet Har ni bråttom använd lathundarna