Årsredovisning GULLSPÅNGS KOMMUN

Årsredovisning 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN

2 Årsredovisning 2012 Översikt och politik Innehåll Översikt och politik Innehåll..................................... 2 Händelser under året.......................... 3 Politisk kommentar............................ 4 Förvaltningsberättelse....................... 6 Ekonomisk översikt............................ 6 s utveckling o viktiga händelser.. 9 Kommunkoncernen........................... 11 Driftredovisning............................. 12 Investeringsredovisning....................... 14 Varifrån kommer kommunens resurser........... 15 Personalekonomisk redovisning................. 16 5 år i sammandrag........................... 20 Södra Råda gamla kyrkoplats. Finansiella rapporter....................... 19 Redovisningsmodell och redovisningsprinciper..... 22 Ord- och begreppsförklaringar................... 24 Resultaträkning.............................. 26 Kassaflödesrapport........................... 26 Balansräkning............................... 27 Noter och tilläggsupplysningar.................. 28 Nämndernas verksamhetsberättelser......... 35 Kommunens nämndorganisation................ 36 Allmänna utskottet........................... 37 Barn- och utbildningsutskottet.................. 43 IFO/LSS-utskottet............................ 46 Äldreomsorgsutskottet........................ 49 Överförmyndarnämnden....................... 52 Tekniska nämnden MTG....................... 53 Miljö- och byggnadsnämnden MTG.............. 57 IT-nämnden MTG............................ 60 Lönenämnden MTGK......................... 62 Ekonominämnden TG......................... 64 Avfallsnämnden............................. 65 Diverse Revisionsberättelse........................... 66 Produktion: Hatech Digital grafisk produktion 2013 Foto: Nostalgikafé Södra Råda. Hur fördelades dina skattepengar 2012 s verksamhet finansieras till största delen av skatter187 mkr. Generella statsbidrag 67 mkr. Övrigt från av gifter, hyror och bidrag mm 89 mkr, totalt 343 mkr. Av varje hundralapp i kommunal skatt går ca: Verksamhet Totalt i kr Kommunstyrelsen: Allmänna utskottet..................... 15,02 kr Barn- och utbildningsutskottet............ 29,14 kr IFO/LSS utskottet...................... 14,08 kr Äldreomsorgsutskottet.................. 26,67 kr Teknisk verksamhet...................... 11,78 kr Övrigt.................................. 3,31 kr SUMMA 100,00 kr

Årsredovisning 2012 Översikt och politik 3 Matmässa 2012 Carina Gullberg, kommunstyrelsens ordförande, invigningstalar. Underhållning. Servering.

4 Årsredovisning 2012 Översikt och politik Kommunstyrelsens ordförande har ordet: vi bör prova att utöka våra kontakter med ungdomar Ett år går ganska fort nu när man ska se tillbaka på verksamheterna som bedrivits. Alla dagar i veckan året runt bedrivs verksamhet i vår kommun. Många tar för givet att det bara ska fungera och att det ska vara bra service. s resultat 2012 blev återtigen bättre än förväntat. Resultatet efter avsättningar och finansiella kostnader blir 10,3 miljoner kronor. Högre skatteintäkter och plusresultat i en del verksamheter bidrar till resultatet. Att göra ett positivt resultat är bra inför framtiden då vi behöver pengar till att investera i exempelvis skolor, förskolor, bredband, vatten och avlopp, trafikmiljön etcetera. Det fortsatta samarbetet med Riksbyggen ger arbetstillfällen i kommunen. 11 miljoner satsas på nytt tak på del av Amnegården, ny ventilation och förbättringar i Amnegårdens kök. Tack vare denna satsning så sänks el och värmekostnader så att kommunens lokalkostnader för Amnegården och Mogården beräknas sänkas med nästa 500 000 kr under 2013. I samverkan med Primärvården har fastighetsavdelningen inom MTG kommunalteknik påbörjat en ombyggnation för sjukgymnastiken. Utöver det så har investeringar på 8,8 miljoner gjorts under året. Exempelvis har en gång- och cykelväg längs Ankar vägen i Otterbäcken färdigställts. Arbetet med att projektera gång- och cykelväg utmed återstående delar av Allmänna vägen i Otterbäcken har påbörjas. Efter utbyte och omläggning av VA-ledningar har Storgatan i Gullspång gestaltats om på sträckan mellan bussterminalen och väg 26. Vid Gullstensskolan har anläggning av en bussvändslinga påbörjats. Arbetena fortsätter 2013 och en VA-sanering i kombination med upprustning av Stampargatan har hög prioritet 2013. Gullspångsbostäder visar återigen ett plusresultat. Under året har fortsatta lägenhetsrenoveringar gjorts. Dess utom har det på bostadsområdet Skärven i Gullspång byggts om till ett nytt mellanboende för ensamkommande flyktingbarn. De gemensamma nämnderna som vi har tillsammans med Töreboda, Mariestad och Karlsborg visar alla på plusresultat förutom Tekniska nämndens verksamheter som visar ett stort underskott. Kostnaderna för bostadsanpassning har ökat väldigt mycket. Verksamheten har under året arbetet aktivt med att få ned vattenläckor för VA- kollektivet. Kostnaden har återigen minskat och underskottet hamnar nu på ca 1,6 miljoner kr. Utifrån VA-strategiplan har kommunstyrelsen pekat ut fyra områden i kommunen där det kan tänkas bli kommunalt vatten och avlopp alternativt gemensamhetsanläggningar. Först ut med att projektera och undersöka förutsättningarna är området Nunnestad. Verksamheterna inom kommunstyrelsen redovisar både plus och minus. Inom IFO/LSS verksamheten visas exempelvis en stor ökning för försörjningsstöd. Denna ökning beror på allt högre arbetslöshet där fler nu står utanför A- kassa och då finns endast kommunens stöd i form av försörjningsstöd att få. Förändrade regelverk som Regeringen fattat beslut om drabbar här kommunen i form av ökade kostnader. Inom verksamheten finns olika former av daglig sysselsättning. Inom exempelvis socialpsykiatrin så provades ett projekt med tillverkning av olika betongprodukter som blev uppskattat av deltagarna. Här har man exempelvis tillverkat fågelbad och trädgårdsmöbler. Diskussioner förs med Kooperativet Laxen för att kunna samverka och utveckla verksamheten vidare. En utvecklad samverkan med Arbetsmarknadsenheten har gjort att 20 personer anställts via så kallade instegsjobb. En framtida utmaning är att lotsa dessa deltagare vidare till anställning inom offentliga och privata verksamheter eller att deltagarna startar egna verksamheter. Inom äldreomsorgen har vi under året sett en volymökning inom främst hemvården. Verksamheterna har arbetat vidare med att varje brukare ska ha en egen genomförandeplan. Här är det tyvärr stor variation mellan verksamheterna vilket måste bli bättre nästa år. En utvärdering av personalens insatser, när det gäller hälso- och sjukvård i hemmet, har gjorts. Av de som svarade (ca 60 procent) så visade svaren att de fick ett bra bemötande av personalen och kände sig trygga. Utifrån att vi tog hem korttidsplatserna från Mariestad så bildades också ett vårdplaneringsteam. Ett mål har varit att öka vårdplaneringen i hemmet. Resultatet visar att vi behöver förbättra oss. Planeringen måste bli mer lättbegriplig för brukaren och anhöriga. En matmässa anordnades med Hannu Sarenström som dragplåster. Många besökare fick lyssna till Hannu som berättade om glädjen med mat och natur. Ett husband underhöll, utställare var på plats, solrummet och friskvårds - lokalen visades. Ett uppskattat arrangemang som kanske borde återkomma årligen? Inom barn och utbildningsverksamheten vill jag lyfta fram verksamheternas arbete med att erbjuda eleverna läxhjälp. En viktig del i att få fler elever behöriga till gymnasiestudier. En verksamhet som kanske kan utvecklas 2013. Förskolorna och skolorna arbetar vidare med Skola för hållbar utveckling. Förskoleverksamheten har under året haft ett ökat tryck. Extra personalinsatser har satts in. Prognosen visar på fortsatt ökning inom förskolan. Många av grundskolans elever når inte upp till målen. Kommunstyrelsen har i ett leveransåtagande målet med fler elever som når godkänt. För 2013 behövs ett fokus på hur eleverna

Årsredovisning 2012 Översikt och politik 5 kan nå målen. Förhoppningsvis kan den sociala investeringsfonden möjliggöra projekt som stödjer eleverna. Inom allmänna utskottet inryms många olika verksamheter. Exempelvis så har 80 ungdomar fått feriepraktik. Svenska För Invandrare bedrivs för de som fått uppehållstillstånd men under hösten utökades verksamheten i Hova där kommunen i samverkan med Arbetsförmedlingen nu också undervisar en grupp som väntar på beslut om uppehåll i Sverige. Samarbetet kommer att utökas 2013 då det har kommit fler flyktingar till våra grannkommuner. Inom besöks- och turistnäringen så bedrivs projektet Det Goda Värdskapet vidare med nätverksträffar, inspirationsföreläsningar och värdskapsutbildning. Driften av den digitala turistportalen tas vid årsskiftet över av kommunen. En ny tjänst som informations- och hemsideansvarig inrättades för att samordna kommunens marknadsföringsinsatser. Inom området näringslivsutveckling så har 20 företag getts möjlighet att berätta om sin verksamhet via media i form av Företagsstafetten. Företagarträffar och inspirationskväll har arrangerats med många deltagare. Och fortsättning följer 2013. Sommarfestivalen HÄR! I Gårdsjö genomfördes i juli månad. Den gjordes i form av hemvändardag med musik, teater, kägeldans mm. Arbetet med att ta fram plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen har intensifierats. Tanken är att planen ska fastställas vid halvårsskiftet 2013. Ett förslag på utvecklingsplan för Göta Holme pågår. Kommunen har beslutat satsa på bredbandsutbyggnad på landsbygden fyra miljoner kommer att avsättas dessutom har stöd från Västra Götalandsregionen beviljats. Tillsammans med lokala fiberföreningar planeras nu för bredbandsutbyggnad i hela kommunen. Framtid Ungdomar 18-30 år är en stor grupp som får ekonomiskt bistånd i kommunen. Orsaker är främst arbetslöshet. Vi behöver fortsätta samverkan mellan arbetsmarknadsenheten/lärcentra och lokala näringslivet för att kunna erbjuda praktikplatser, studier eller andra former av stöd så att dessa ungdomar kan bli egenförsörjare i framtiden. Ett mellanboende för ensamkommande flyktingbarn startas i början av 2013. Vi skapar här en fristad och möjlighet för ett antal barn på flykt att skapa sig en framtid. Satsningen ger också närmare 10 arbetstillfällen i vår kommun. Inom äldreomsorgen finns behov av fler trygghetslägenheter, det finns idag en kö för dessa. Tillsammans med Riksbyggen ska det tas fram förslag om möjligheten att bygga fler lägenheter på Amnegården. Gullspångsbostäder bör ges uppdrag att aktivt se på möjligheten till trygghetsboende och nybyggnation av hyreslägenheter. Det finns ett ökat behov av att stödja elever så att de når målet behörighet till gymnasiestudier. Här behövs en långsiktig planering med tidiga insatser. Vuxna på skolgårdar och i korridorer är ett stöd och allt arbete kan inte och behöver inte göras av pedagoger. Det finns också behov av renoveringar och förändringar i skollokalerna för att få en bättre arbetsmiljö för såväl elever som personal. I en samverkan med MTG kommunalteknik hoppas vi få till en ombyggnad av kök och matsal vid Gullstensskolan. Utemiljöerna behöver också förbättras och vi har målsättningen att varje enhet ska få förbättringar under 2013 och 2014. Vi fortsätter att arbeta vidare med att få företagsetableringar där fortsatt satsning på Energikombinatet är ett exempel. Ett utvecklat samarbete med lokala näringslivet är viktigt för att säkerställa de arbetstillfällen som finns men också att kunna få fler. Samverkan med handlare så att vi kan behålla och utveckla servicen. Att få fler besökare som stannar till i våra tätorter är en utmaning. Men tänkt om flera bilister, som åker på E20 eller väg 26, svänger av vägen och gör ett stopp för att tanka, handla eller äta. Något som kommunen och handeln kunde samverka kring och som förhoppningsvis leder till fler arbetstillfällen. Vi behöver också tillsammans visa det som är bra i kommunen, det natursköna läget med möjlighet till sjönära boende, möjligheterna att delta i föreningslivet, det mångfacetterande näringslivet och närheten till universitet och högskolor. Detta kan locka företag att etablera sig och människor att flytta hit. En idé som vi bör prova är att utöka våra kontakter med ungdomar som studerar för att locka dem tillbaka till kommunen när de söker jobb. Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda och verksamma i kommunen. Carina Gullberg Kommunstyrelsens ordförande Carina Gullberg Kommunstyrelsens ordförande

6 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt Ett bra resultat i kommunen för fjärde året i rad! redovisar ett bra resultat för fjärde året i rad. Bokslutet redovisar ett positivt resultat på +10,4 mkr, vilket motsvarar 4,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatter och bidrag har genererat ett överskott gentemot budget om 2,1 mkr. Verksamheterna har redovisa en negativ avvikelse gentemot budget om 5,1 mkr. Årets resultat Mkr 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 Kommunen Koncernen 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Finansiella mål och måluppfyllelse Inför 2012 beslutade fullmäktige om fem finansiella mål. 1. 2. 3. 4. Resultatmål: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara 1,5%. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Investeringar: Investeringar ska finansieras med egna medel. Lånefinansiering kan aktualiseras om investeringsnivån ett enskilt år överstiger 6 miljoner kronor. Måluppfyllelse: Under år 2012 uppgick investeringarna till 8,9 mkr, och investeringarna har finansieras av egna medel. Målets syfte är att klara investeringarna utan lånefinansiering vilket är uppfyllt. Låneskulden: Målet är att låneskulden i Gullspångs kommun skall minskas. Strategin för att minska låneskulden är att årligen amortera 5 miljoner kronor. Måluppfyllelse: Kommunen har amorterat 5 400 tkr och uppfyller därmed målet. Soliditet: Målet är att soliditeten i skall förbättras. Strategin för att nå målet är att uppfylla kommunens resultatmål. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. 5. Prognososäkerhet: Det som blir kvar av prognos - osäkerheten ska räknas in i resultatet. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Vy över Vänern vid Otterbäcken,

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse 7 Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna grundas på den prognos som Skl (Sveriges kommuner och landsting) rekommenderar. Skatteprognosen bygger på den samhällsekonomiska bilden för kommande år och den främsta parametern är antalet arbetade timmar. Skatteintäkterna och statsbidragen uppgick till 254,6 mkr vilket är en minskning gentemot föregående år med 0,7 mkr. Totalt har de generella statsbidragen minskat mellan åren med 1,8 mkr. Balanskravet Enligt kommunallagen skall kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett minimikrav är det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna. Resultatet måste vara större än noll. En avstämning gentemot balanskravet är enligt: Balanskravet (tkr) 2012 Årets resultat enligt resultaträkningen 10 350 tkr Avgår samtliga realisationsvinster 810 tkr Resultat enligt balanskravet 9 540 tkr redovisar ett resultat enligt balanskravet som är positivt och klarar därmed balanskravet. Finansiella nyckeltal Nedan följer finansiella nyckeltal som visar den finansiella utvecklingen över de senaste tre åren. Den finansiella utvecklingen belyser utvecklingen av; verksamheternas kostnader och ekonomiskt handlingsutrymmet på kort- och långsikt samt kommunens riskåtaganden. Verksamhetens andel av skattintäkter och generella statsbidrag För att vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är det avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett mått på denna balans är driftkostnadens andel, som innebär att samtliga löpande kostnader ska täckas av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Redovisas en driftkostnadsandel under 100 % har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Bokslut Bokslut Bokslut (%) 2010 2011 2012 Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 97,0 94,6 96,0 Av tabellen kan utläsas att kommunen över en treårsperiod har klarat balansen mellan löpande kostnader och intäkter. De tre senaste åren visar återigen att kommunen har haft en god ekonomi. Hur den procentuella förändringen är över skatteintäkt - erna och nettokostnaden kan utläsas av nedanstående tabell. Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Bokslut Bokslut Bokslut Förändring i % gentemot föregående år 2010 2011 2012 Skatte- och statsbidragsutvecklingen 1,7 0,6-0,6 Nettokostnadens utveckling 2-2 0,4 Av ovanstående tabell kan vi utläsa hur styrningen har varit av kommunens resurser över treårsperioden. Nettokostnadens utveckling över treårsperioden visar att verksamheternas kostnader har efter 2008 minskats för att anpassas mot minskade intäkterna. Skatteintäkterna har inte ökat i samma omfattning det senaste året, vilket beror att återhämtningen efter konjunkturnedgången var som störst 2010. Verksamheternas kostnader har ökat marginellt med 0,4 % gentemot föregående år. Finansnetto Finansnettot och dess utveckling har betydelse för ekonomin och består av skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor. Finansnetto kommunen Mkr 0 1 2 3 4 5 6 7 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Finansnettot bedömer hur finansiellt stark kommunen är. De finansiella kostnaderna har ökat under år 2012. Kommunen har under de senaste åren haft samtliga lån rörliga vilket har varit gynnsamt under de senaste årens låga ränteläge. Under 2012 sa kommunen upp sina lån för att kunna omplacera dessa i fastränta och med tre olika bindningsperioder. Samtliga lån är samlade hos Kommuninvest.

8 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Soliditet Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan. Utvecklingen av soliditeten är beroende dels av resultatutvecklingen och dels av ökningen av tillgångar. Hög soliditet innebär låg skuldsättning vilket medför låga finansiella kostnader. Soliditetsmåttet visas utifrån samtlig pensionskostnader och med pensionskostnaderna inom linjen. Soliditet kommunen % 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 Kommunen Kommunen beaktat samtliga pensioner 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Soliditeten har påverkats positivt av årets resultat. Vilket medför att soliditeten har ökat från 28 % till 32 %. När hänsyn tas till samtliga skulder d.v.s. pensionsskulden som redovisas under ansvarsförbindelser, minskar soliditeten till - 43 %. I jämförelse med andra kommuner i landet är bland de som har lägst soliditet. Kommunens pensionsskuld som redovisas under ansvarsförbindelser uppgår till 159,5 mkr. Likviditet Likviditeten är ett mått på vilken handlingsberedskap kommunen har på kort sikt. De likvida medlen ökade under 2012 och uppgår vid årets slut till 28,9 mkr, vilket är en förbättring med 8,9 mkr gentemot föregående år. Av nedanstående diagram kan vi utläsa en positiv utveckling av likviditeten de senaste åren, vilket beror främst på förbättringar i resultaten och att kommunen inte har lånat utan amorterat av befintliga lån. En annan faktor som påverkar är investeringsnivån. Gull spångs kommun har investerat för 6,3 mkr under år 2011 och 8,9 mkr år 2012. Investeringarna har finansierats av egna medel. Kommunen har inte utnyttjat checkräkningskrediten på 30 mkr. Likvida medel kommunen Mkr 25 20 15 10 5 0 Kommunen 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Låneskuld Låneskulden uppgår till 39,9 mkr när årets amorteringar om är bokförda. Under året har inte några nya lån upp - tagits. Kommunen har en checkräkningskredit på 30 mkr, som inte har nyttjats under året. Borgensåtaganden Borgensåtaganden är en del som bör vägas in när kommunens riskförhållande studeras. Kommunens borgensåtaganden uppgår till totalt 97,6 mkr. Under året 2012 har kommunen ingått borgens åtagande för Otterbäckens bandyklubb med 1 miljon kronor. Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Nedan redovisas kommunens samlade pensionsåtaganden. Pensionsförvaltning tkr Årets värde Föregående års värde Avsättningar inkl löneskatt 15 394 14 733 Ansvarsförbindelse inkl löneskatt 159 483 155 510 Total pensionsförpliktelse 170 245 170 243

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse 9 s utveckling och viktiga händelser Framtiden i Organisation har under de två senaste åren arbetat hårt med att tydliggöra den politiska styrningen och viljeinriktningen, visa omvärlden viljan av att satsa och skapa framtidstro i en glesbygdskommun. Det påvisas med att kommunen nu har en Värdegrund - Framtidsberättelse 2020 och tydligt utarbetade mål från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen i form av en Beställning. Med dessa styrdokument är den politiska viljeinriktningen utstakad de närmsta åren. För att säkerställa att den politiska viljeinriktningen får den effekt i verksamheten som är tänkt har också ett Styroch ledningssystem tagits fram. Kommunledningskontoret har förstärkt med ett antal tjänster såsom personalsekreterare, kommunsekreterare och informationsansvarig för att möta upp mot de ökade kraven. Sedan tidigare har en tjänst inrättas som näringslivsansvarig i syfte att vara kanalen in i kommunen för våra företagare och näringsidkare. Arbetsmarknadsläget och ohälsotal Kommunen har ett kärvt arbetsmarknadsläge och ett antal varsel under hösten 2012 har inte direkt gjort situationen bättre. Att vara arbetslös påverkar människors hälsa och tyvärr har vi ett högt ohälsotal som kommunen aktivt arbetar med för att lindra varje drabbad persons situation. Det svåra arbetsmarknadsläget har gjort att kommunen bland annat utvecklat ett ökat samarbete mellan Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Vidare deltar kommunen i ett samarbetsprojekt inom MTG (Mariestad, Töreboda, Gullspång) med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, Kraftsamling, i syfte att underlätta för ungdomar att komma ut i arbete och sysselsättning. I samband med varslen har kommunen etablerat ett samarbete med Skaraborgs kommunal-förbund för att lyfta arbetslöshetsfrågorna. Kommunens näringslivsansvarig har också som uppdrag att hitta nya former för samverkan mellan företag/näringsidkare och Ame/Lärcentrum som kan ge direkta jobb i framtiden. Dessutom har ett samarbete med högskolan i Skövde inletts i syfte att hitta utbildningar som företagen i Gullspång efterfrågar, som på sikt kan förhindra upp- sägningar. Samverkan för utveckling Samarbete och samverkan inom flera områden är en nödvändighet för överlevnad i den norra länsdelen. En utvecklingsdag för de tre kommunerna inom MTG har hållits i syfte att hitta nya former för samarbete och samverkan och förstärka det som redan pågår. Positivt för Gullspångs del är att Karlsborgs kommun har anslutit sig till den löneadministration som vår kommun ansvarar för. Transportförsörjning En åtgärdsvalsstudie för Kinnekullebanan har startats Gullspång en kommun vid Vänern.

10 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Gullspång en kommun vid Vänern. under året. Det övergripande målet är att bidra till en långsiktigt hållbar och samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning utifrån prioriterade transportbehov i Kinnekullebanans stråk samt till- och från strategiska noder utanför banan. deltar i arbetsgruppen tillsammans med övriga kommuner utmed banan samt Trafikverket och Västra Götalandsregionen. Bredband har beslutat om en satsning på bredbandsutbyggnad på landsbygden. Kommunen har beviljats bidrag från Västra Götalandsregionen med femtio procent av kostnaden på drygt 7 miljoner kronor. Bredband på landsbygden är en nödvändighet för att överhuvudtaget kunna vara konkurensmässig. Turism och besöksnäring Arbetet med hur kommunen kommer att organisera sig inför framtiden för att klara av att lösa frågorna runt Turism och besöksnäringen påbörjades under senare delen av hösten. Som ett led i arbetet har en tjänst som Informationsansvarig inrättats. I tjänsten ingår bland annat ansvar för marknadsföring och turistportalen, eftersom avtalet med Hova Riddarvecka sagts upp från och med årsskiftet. Samarbetet med Mariestad, Töreboda och Karlsborgs turistansvariga fortsätter och ett nytt gemensamt turistmagasin kommer att produceras. Dessutom har en dialog med föreningar som arrangerar publika evenemang om marknadsföring inletts i syfte att locka fler besökare till evenemangen. Hova Riddarvecka håller ställningen som ett stort turistarrangemang tack vare alla ideella insatser. Våra kärnverksamheter Våra kärnverksamheter håller hög kvalitet inom de flesta områden. Det visar resultaten från SKL:S (Sveriges kommuner och landsting) undersökningar, Kkik (kommunens kvalitet i korthet). I en del fall dock till alltför höga kostnader jämfört med andra kommuner av samma storlek och uppbyggnad.

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse 11 Kommunkoncernen Den sammanställda redovisningen, kommunkoncernen, består av och Gullspångsbostäder AB. Gullspångsbostäder AB Ägarandel: 100 % Aktiekapital: 2 800 tkr Ordförande: Kjell Lindholm Verkställande direktör: Lars Johansson Antal anställda: 2 Gullspångs bostäder AB är kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Bolaget skall uppföra och förvalta flerbostadshus. Bolaget förvaltar 226 bostadslägenheter. Bolaget redovisar ett överskott med 67 tkr. Nyckeltal 2010 2011 2012 Resultat i tkr + 29 + 20 + 67 Eget kapital i tkr 1 540 1 560 1 627 Soliditet i % 6,0 % 6,5 % 6,0 % Totala lånebeloppet uppgår till 19,4 mkr. Huvuddelen av lånen har kommunal borgen och är hos Kommuninvest. Bolagets vakansgrad har under året minskat från ca 10 % till ca 8 %. För närvarande kan det inte bli en lägre vakansgrad beroende på att det finns tomma lägenheter som måste renoveras innan de kan hyras ut. Intressebolag Vänerhamn AB Vänerhamn bedriver hamn-, stuveri-, terminal-, bogserbåts- och isbrytningsverksamhet i Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping, Vänersborg och Trollhättan. Dessutom bedriver företaget speditions- och klareringsverksamhet i Kristinehamn, Ottebäcken, Lidköping och Vänersborg. s ägarandel är 13,1 procent. Under året har totalt 1 364 räddningsinsatser genomförts varav 74 i, 34 för station Gullspång och 40 för station Hova. Antalet varierar inte nämnvärt över åren. Av det totala antalet insatser som genomförts står trafikolyckor för 18 och bränder för 19. Ingen person har omkommit till följd av dessa olyckor, dock har 7 personer skadats svårt och 16 lindrigt. En ny verksamhet för året har varit SAMS (Saving more lives i Sweden). Detta är ett treårigt projekt som syftar till att samhällets resurser på bred front ska kunna agera vid potentiella hjärtstopp. Räddningstjänsten har försetts med såväl kunskap som hjärtstartare för denna verksamhet. I har man under året haft 4 sådana insatser. Under året har RÖS på grund av pensionering anställt en ny chef. Rickard Johansson är sedan 2012-10-01 Förbundsdirektör för kommunalförbundet. Snabbfakta mkr 2012 2011 2010 Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt 4,6 4,9 2,1 Balansomslutning 65,6 64,0 57,0 Eget kapital 25,5 20,8 15,9 Summa skulder och avsättningar 40,1 43,2 41,0 Nettoinvesteringar 8,6 6,7 1,6 Antal anställda 349,0 351,0 356,0 Skaraborgs kommunalförbund I samband med att den ideella föreningen Kommunförbundet Skaraborg upphörde så bildades istället kommunalförbundet Skaraborgs kommunalförbund 2007. Gullspång är en av femton medlemmar från det gamla länet Skaraborg och betalar årlig avgift i förhållande till invånarantal. Kommunalförbundet Räddningstjänst Östra Skaraborg (RÖS) Räddningstjänsten är en gemensam organisation för Skövde, Mariestad, Tibro, Töreboda, Hjo, Karlsborg, och er. s medlems - bidrag utgör 8,31 % av nettokostnaderna. Räddningstjänstens huvudsakliga uppdrag är räddningsinsatser vid olyckor, förebyggande åtgärder mot brand, tillståndsprövning och tillsyn över hanteringen av brandfarliga och explosiva varor och utbildning av medlemskommunernas personal.

12 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Driftredovisning Driftredovisningen visar bokslutet i förhållande till beslutad budget. Verksamheternas driftredovisning visar nettoav - vikelserna d.v.s. intäkter i förhållande till kostnader. resultatuppföljning 2012 Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Belopp i tkr 2011 2012 2012 2012 Verksamhetens nettokostnad -232 610-238 821-234 322 4 498 Avskrivningar -9 809-9 000-9 086-86 Verksamhetens nettokostnad -242 419-247 821-243 408 4 412 Skatteintäkter 187 272 186 508 187 335 827 Generella statsbidrag 69 051 67 464 67 326-138 Finansiella intäkter 265 274 681 407 Finansiella kostnader -2 129-2 600-1 583 1 017 Resultat 12 040 3 825 10 351 6 526 Finansiellt mål 4,7% 1,5% 4,1% specifikation till resultatuppföljningen: Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Belopp i tkr 2011 2012 2012 2012 Verksamhetens nettokostnad KF 309 365 324 41 Revision 276 300 300 0 Allmänna val 97 20 0 20 Överförmyndarnämnd 84 385 320 65 Kommunstyrelsen 204 745 208 842 209 181-339 AU 36 467 36 885 36 530 355 BUN 72 404 72 533 71 987 546 IFO/LSS 34 478 35 205 34 780 425 ÄO 61 396 64 218 65 884-1 666 Fastighetsunderhåll 867 1 000 578 423 KF till förfogande 9 0 9 Lönenämnden MTGK 1 295 1 226 1 144 82 Miljö- och byggnadsnämnden MTG 2 448 2 401 2 348 53 Tekniska verksamheten 26 178 23 050 26 479-3 428 VA Verksamheten 1 673-155 1 439-1 594 IT nämnden MTG 1 895 2 020 1 997 23 Ekonominämnd TG 1 681 1 767 1 749 18 Avfallsnämnden MG 373 755 1 195-440 Lönepott 1 258 0 1 258 Pensionskostnader inkl löneskatt 6 530 9 000 7 129 1 871 Reavinst/ -288-810 810 Kapitaltjänstkostnader -15 503-14 433-14 528 95 Fora återbetalning -5 118 5 118 Övr finansförvaltning -50 1 010 596 414 Summa verksamhetens nettokostnad 232 610 238 821 234 322-620 Skatteintäkterna Kommunalskatten 187 272 186 508 187 335 827 Inkomstutjämningsbidrag 57 120 57 779 57 779 0 Kostnadutjämningsavgift -5 293-4 204-4 204 0 Regleringsbidrag 5 434 2 592 2 592 0 Strukturbidrag 690 685 685 0 LSS-utjämningen 1 748 1 124 1 143 19 Fastighetsskatt 9 353 9 487 9 332-155 Summa Skatteintäkter och bidrag 256 324 253 971 254 661 690

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse 13 Kommentarer till verksam - heternas resultat Allmänna utskottet Ökad kostnad för köp av externa utbildningar jämfört med budget. Orsaken är att volymen köpta distansutbildningar är större än budgeterat samt att statsbidraget för yrkesvux minskat. Kostnader för konsultuppdrag under chefsrekrytering. Orsaken är att detta blev en oförutsedd och ej budgeterad kostnad. Kostverksamheten En genomlysning av kostverksamheten är beslutad och genomförs under våren 2013. Barn och ungdomsverksamheten redovisar ett överskott på 555tkr. De största avvikelserna består i att förskolan redovisar ett minusresultat medan alla grundskolor redovisar plusresultat. Förskolans minus beror på ökade personalkostnader då antalet volymtimmar ökade under slutet av året och mer personal fick sättas in. Licensavgifter för datorer som avsatts i budget för år 2012 ger ett plusresultat på 262,5 tkr då denna avgift inte tas ut förrän 2013. Resultatet av de interkommunala kostnaderna blev i år -149,4 tkr. Ett stort minus för gymnasieskolan vägs dock upp av plus för skolskjutsar och särskolan. Skolchefstjänsten var vakant och endast delvis ersatt under en stor del av året vilket ger ett överskott på 236,7 tkr. Bibliotekets del av överskottet var 58,3 tkr och beror på intäkter för tjänster man utför åt försäkringskassan och en vakant bibliotekarietjänst. IFO/LSS-utskottets verksamheter visar ett överskott på 433 tkr. De verksamheter inom utskottet som redovisar störst underskott är försörjningsstöd med cirka 500 tkr, HVB-hem äldre med drygt 180 tkr och HVB-hem barn cirka 1 200 tkr. Dessa minusposter vägs upp av överskott inom verksamheterna IFO/LSS gemensam 395 tkr, öppna in satser för vuxna ca 200 tkr, LSS cirka 1 262 tkr samt LASS 495 tkr. Äldreomsorgen redovisar ett underskott på 960 tkr. De verksamheter inom utskottet som redovisar störst underskott är gemensam äldreomsorg med 300 tkr, hemvård Gullspång med drygt 230 tkr, Mogården med drygt 430 tkr, Amnegården med drygt 120 tkr samt HSL-verksamheten med drygt 240 tkr. Dessa minusposter vägs upp av överskott inom bland annat Hemvård Hova med 215 tkr och dagvårdsverksamhet med 240 tkr. Bokslutet visar på högre intäkter än budgeterat. Lokaler Riksbyggen som särredovisas visar ett underskott på 700 tkr. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Den huvudsakliga handläggningen inom nämndens ansvarsområde sköts av organisationen Överförmyndare i samverkan. Överförmyndarnämndens verksamhet har under året gått enligt plan. Nämnden har ett överskott om 65 tkr. Under året 2012 har 77 ärenden behandlats. Många ärenden är ensamkommande barn som migrationsverket tar kostnaden för. Avfallsverksamheten Verksamhet deponi gör ett större uttag ur fond än budgeterade 282 tkr, uttaget uppgår i stället till drygt 750 tkr. Verksamheten har under året fått tillgång till jordmassor och glaskross för deponins sluttäckning mot transportkostnad vilket är gynnsamt för den totala ekonomin gällande sluttäckningen. Kostnader i verksamheterna utgörs till största del av behandlingsavgifter, personalkostnader och omkostnader för insamlingsfordon. Under året har pengar också använts till uppsnyggning av anläggningen. Tekniska nämnden MTG VA-avdelningen Storgatan och Skolgatan i Gullspång är klara i Gullspångs reningsverk har rensgaller och press bytts ut. Gatuavdelningen Efter utbyte och omläggning av VA-ledningar har Storgatan i Gullspång gestaltats om på sträckan mellan bussterminalen och väg 26.I Otterbäcken har en gång- och cykelväg längs Ankarvägen färdigställts.vid Gullstensskolan i Hova har anläggning av en bussvändslinga påbörjats. Arbetena fortsätter 2013. Byggnadsavdelningen Inom verksamhetsområdet har avdelningen genomfört totalrenovering av sjukgymnastik- och primärvårdslokaler vid Amnegården. Miljö o byggverksamheten Miljö o byggverksamheten, genererar ett överskott och det beror främst på personalvakanser och ökat finansieringen genom uppdrag. It-nämnden IT-nämndens resultat för 2012 var positivt (151 tkr). ITavdelningen följer alltså budget även för 2012. den primära målsättningen under 2012 var att först färdigställa överflyttningen (migrering) av skolverksamheter och elever till den nya IT-plattformen, detta slutfördes. Sedan ITnämnden startade 2008 har andelen datorer, servrar och ärenden kraftigt ökat. Vid slutet av 2012 finns t ex ca 4.460 datorer registrerade i MTG-kommunerna, att jämföra med ca 2.000 st vid uppstarten år 2008. Under 2012 fortsätter efterfrågan på IT-avdelningens resurser vid verksamhetsprojekt att öka kraftigt

14 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning Investeringarna uppgick till totalt 8,9 mkr, vilket motsvarar 58 % av totala investeringsbudgeten. Den största andelen av kommunens investeringar utförs av Tekniska nämnden (60 %). För övrigt är det mindre investeringar inom verksamheterna. Investeringarna finansieras av egna medel vilket är förenligt med finansiella målet. Nedan redovisas en sammanställning över årets investeringar. investeringsredovisning Budget Bokslut Avvikelse Belopp i tkr 2012 2012 2012 Tekniska Nämnden Gatuavdelningen 2 454 110 + 2 343 Byggnadsavdelningen 810 0 +810 Fastighetsavdelningen 925 3 568-2 643 Va - avdelningen 1 284 1 586-302 Kommunstyrelsen 9 907 3 592 + 6 315 Total investering 15 379 8 856 + 6 523 Större investeringar; Storgatan 883 tkr, renovering av ledningsnätet 1 521 tkr och asfaltering Industrigatan Otterbäcken 540 tkr.

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse 15 Varifrån kommer kommunens resurser Intäkter Kostnader Intäkter uppdelning (%) Kostnadernas uppdelning (%) Kommunalskatt 54,9% Generellt statsbidrag 19,7% Driftbidrag 13,1% Hyror och arrenden 3,0% Avgifter och ersättningar 5,7% Försäljningsmedel 3,3% Finansiella intäkter 0,2% Personal 57,7% Tjänster 26,4% Verksamhetskostnader 11,3% Bidrag 4,0% Anläggn. och material 0,1% Finansiella kostnader 0,5% Varifrån kommer inkomsterna? tkr % Kommunalskatt 187 335 54,9% Generellt statsbidrag 67 327 19,7% Driftbidrag 44 600 13,1% Hyror och arrenden 10 226 3,0% Avgifter och ersättningar 19 594 5,7% Försäljningsmedel 11 233 3,3% Finansiella intäkter 681 0,2% Summa 340 996 100% Vart går pengarna? tkr % Personalkostnader 185 990 57,7% Anläggning o material 203 0,1% Bidrag 12 888 4,0% Tjänster 85 195 26,4% Verksamhetskostnader 36 512 11,3% Finansiella kostnader 1 583 0,5% Summa 322 370 100% Känslighetsanalys Faktorer som påverkar kommunens inkomster: mkr Förändring av utdebiteringen med 1 kr. + 8,0 Förändring av det generella statsbidrag med 1%. + 0,7 Generell taxehöjning med 1%. + 0,2 Förändring av likviditeten med 10 milj. + 0,2 Känslighetsanalys Faktorer som påverkar kommunens kostnader: mkr Löneökning med 1% + 1,7 10 heltidstjänster + 3,4 Prisförändring på varor och tjänster med 1% + 1,1 Prisförändring på bränsle och energi med 1% + 0,1

16 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Förord Syftet med den personalekonomiska redovisningen är att ge en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor samt ge en samlad beskrivning av kommunens personal. Informationen som den personalekonomiska redovisningen visar används dels för att göra jämförelser både över tid för hela kommunen, med andra verksamheter och med andra kommuner i landet. Det sker fortlöpande förändrings- och utvecklingsarbete vid kommunens arbetsplatser. Motiverade och engagerade medarbetare med rätt kompetens är tillsammans med hälsosamma arbetsplatser en grundförutsättning för att kommunen ska kunna tillhandahålla medborgarnytta på ett effektivt sätt. Personalstruktur De personalstatistiska uppgifterna som redovisas avser i huvudsak månadsanställd personal. Detta innebär att timavlönade medarbetare samt personal som är anställda enligt PAN-avtalet (personliga assistenter och anhörigvårdare) och BEA (arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser) saknas i statistiken. hade 386 tillsvidareanställda den 31 december 2012. Utöver dessa fanns det 31 månads - anställda vikarier. Sysselsättningsgrader Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 87,5 procent. Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad var 86,6 procent och männens 93,8 procent. Av kvinnorna arbetade 51 procent heltid och av männen var det 80 procent som arbetade heltid. Heltid en rättighet och deltid en möjlighet Kommunens vision är att alla som önskar ska ha möjlighet att arbeta heltid. Lokalt kollektivavtal avseende flexibel arbetstidsmodell inom äldreomsorgen har tecknats med Kommunal. Syftet är att skapa en flexiblare arbetstidsplanering med högre grad av delaktighet och eget ansvar från medarbetarnas sida. Sysselsättningsgrader för tillsvidareanställd personal (%) Antal årsarbetare 2006-2012 Antal 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 49% (= 1%) 50 74% (= 15%) 75 99% (= 30%) 100% (= 54%) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Avtalet ger möjlighet för tillsvidareanställd personal och månadsavlönade vikarier i äldreomsorgens verksamheter inom Kommunals avtalsområde att välja sysselsättningsgrad en gång per år. Ålder- och könsfördelning Antalet tillsvidareanställda män i kommunen var under året 47 stycken vilket i procent motsvarar 12,2%. Antalet tillsvidareanställda kvinnor var 339 stycken. Åldersgruppen 50 år och äldre utgör 56 % av alla tillsvidareanställda. Antalet medarbetare över 60 år var 56 stycken och utgör 15 % av kommunens personal. Det innebär att 7 personer årligen kommer att gå i pension de närmaste åtta åren. tillsvidareanställd personal fördelad per verksamhet 2011-12-31 2012-12-31 Förändring Verksamhet Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och utbildning 108 101,1 107 99,8-1 - 1,3 Social verksamhet 214 179,1 223 185,0 + 9 + 5,9 Allmänna utskottet 37 32,1 42 32,6 + 5 + 0,5 Lönenämnden 15 14,2 14 13,5-1 - 0,7 Totalt 374 326,5 386 330,9 + 12 + 4,4 I beräkningarna används begreppet årsarbetare. Ex. två halvtider betraktas som heltid eller en årsarbetare.

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse 17 tillsvidareanställd personal fördelad per åldersgrupp 2011 2012 Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 29 19 1 20 24 0 20 30 39 38 6 44 37 7 44 40 49 89 15 104 97 14 111 50 59 130 16 146 139 16 155 60 47 10 57 46 10 56 Medelålder Medelåldern på kommunens tillsvidareanställda personal är 49 år. Männens medelålder är 50 år och kvinnornas medelålder är 49 år. Se genomsnittlig ålder av kommunens tillsvidareanställda personal per verksamhet i följande diagram. Medelålder per verksamhet Ålder 54 53 52 51 50 49 48 47 46 45 44 Barn- och utbildning Lönenämnden Socialverksamhet Allmänna utskottet Medelålder Medelålder kvinnor Medelålder män Systematiskt arbetsmiljöarbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det dagliga arbetet och är en stående punkt på arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper och i medarbetarsamtalen. Arbetsplatsträffarna är grunden för arbetsmiljöarbetet. Det är där arbetsskador och tillbud följs upp och riskinventeringar görs. Årlig uppföljning av arbetsmiljön görs i samverkansgrupperna och redovisas i den centrala samverkansgruppen. Personalens hälsa En av s viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ett friskt arbetsliv. Gullspångs kommun köper tjänsten rehabcoach från Kinnekullehälsan. Rehabcoachen stöttar arbetsledarna så att de på ett effektivt och strukturerat arbetssätt kan minska sjukfrånvaron. De får hjälp med att skapa förutsättningar för att förhindra sjukfrånvaro och införa rutiner för snabb återgång i arbetet vid en eventuell frånvaro. Personal som är i riskzonen erbjuds hälsosamtal med sjuksköterska från företagshälsovården. Alla anställda har erbjudits gratis träning i träningslokalen Friskus i Gullspång. Motion kan, om verksamheten tillåter, utövas en timma/vecka på arbetstid. Rökfri arbetstid Stor del av vår personal kommer dagligen i kontakt med barn och unga. Vuxnas vanor och beteenden speglas tydligt i vår växande generation. Vi vill vara goda förebilder vilket förhoppningsvis leder till att färre barn och unga ska börja använda tobak. För att främja detta infördes vid årsskiftet rökfri arbetsplats för alla verksamheter i kommunen. Syftet är bland annat att skapa rökfria miljöer och att ingen ofrivilligt ska utsättas för passiv rökning i kommunens lokaler. Personal och förtroendevalda har erbjudits hjälp med tobaksavvänjning. Rökavvänjningen har skett i grupper och letts av företagshälsovården. Syftet är att motivera till ett nikotinfritt liv vilket ger en hälsosammare arbetsplats med minskad risk för sjukfrånvaro samt ökad prestationsförmåga. Sjukfrånvaro Den genomsnittliga sjukfrånvaron för månadsanställd personal 2012 var 6,5 %. Under 2011 var den genomsnittliga sjukfrånvaron 5,66 %. Genomsnittlig sjukfrånvaro för all personal, såväl månadsanställda som timavlönade, var 5,41 % under 2011 och 5,92 % under 2012. Kommunen har tagit ett beslut om att minska sjukfrånvaron till 5 procent under kommande år. Nedanstående diagram avser sjukfrånvaro för månadsavlönad personal. Sjukfrånvaro i procent 2012 % 11 10 9 8 7 6 5 4 3 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

18 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Enkätundersökning angående den psykosociala arbetsmiljön En enkät angående den psykosociala arbetsmiljön gick ut till alla medarbetare i kommunen under året. Undersökningen syfte var att ge kunskap om hur medarbetaren upplever sitt uppdrag, sin arbetsplats och hur han/hon uppfattar som arbetsgivare. Med hjälp av resultatet ska chef och medarbetare tillsammans utveckla och förbättra organisationen, arbetsmiljön- och medarbetarskapet. Anmälda arbetsskador Under 2012 har 17 arbetsskador inkommit till lönekontoret. 15 anmälningar gäller kvinnor och 2 stycken gäller män. Fördelning av arbetsskador på olika verksamheter: Anmälda arbetsskador 2012 Social verksamhet 11 Barn- och utbildning 4 Kommunstyrelsen 2 Summa 17 Två anmälningar avser halkolyckor utomhus och tre av anmälningarna avser personal som ramlat inomhus. I de fall det har varit möjligt har åtgärder satts in för att förhindra skador i framtiden. Utbildning En arbetsmiljöutbildning har genomförts för arbets - ledande personal och fackliga skyddsombud under året. Pensionsavgångar 13 personer har avgått med ålderspension under 2012. Under åren 2012 2016 kommer 34 personer att uppnå 65 års ålder. Under 2012 var den genomsnittliga pensionsåldern 64,4 år. Personal som uppnår 65 års ålder per verksamhet Antal 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2013 Barn- och utbildning Social verksamhet 2014 2015 Allmänna utskottet Lönenämnden 2016 Till Allmänna utskottet hör förutom personal inom kommunkontoret Hova även Arbetsmarknadsenheten/ Lärcentrum och Kök. Avgångsorsaker 1 januari 31 december Avgångsorsak Antal Egen begäran 18 Pension 13 Annan orsak 4 Löner Lokala löneöversynsförhandlingarna har genomförts under året. Löneökningarna blev i genomsnitt 3,25 % fr.o.m. 1 april. Den genomsnittliga månadslönen (heltidsbelopp) exkl. lönetillägg vid årsskiftet 2012/2013 var 25 004 kronor. Den genomsnittliga månadslönen för män var 27 132 kronor och för kvinnor 24 711 kronor. Kostnader inkl sociala avgifter (Belopp i tkr) Personal 2011 2012 Årets totala lönesumma inkl bil- och traktamentsersättningar 179 381 187 378 Exempel på belopp som ingår i lönesumman: Utbetald sjuklön 2 682 2 825 Övertid 478 426 Fyllnadstid 3 514 3 592 OB-tillägg 3 884 4 215 Fyllnadstid, månadsavlönad personal som vikarierar på annan tjänst 222 677 Timlöner 13 402 15 932 Övriga rese- och traktamentsersättningar (skatte- och avgiftsfria ersättningar som inte ingår i lönesumman) 393 426 Politiker Arvoden 1 687 1 777 Övriga uppgifter Personal 2011 2012 Antal personer som fått lön i genomsnitt/månad 632 648 Antal personer i Offentlig Skyddad Anställning, OSA 1 1 Antal lönebidragsanställningar 7 8 Antal Nystartsjobb 14 25 Trygghetsanställning 5 7 Instegsjobbar 10 18 Antal feriearbetare under sommaren (3 veckor/feriearbetare) 87 77

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse 19 Redovisning av sjukfrånvaron 2012 Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas ordinarie arbetstid. I redovisningen ingår all personal inom kommunen, såväl månadsanställda som timavlönade. Personal Timmar % 1 Total sjukfrånvaro 50 304 Sammanlagd ord. arbetstid 849 963 5,92 % 2 Summa långtidsfrånvaro 19 850 Total sjukfrånvaro 50 304 39,46 % 3 Summa sjukfrånvaro kvinnor 44 741 Sammanlagd ord. arbetstid kvinnor 717 806 6,23 % 4 Summa sjukfrånvaro män 5 563 Sammanlagd ord. arbetstid män 132 157 4,21 % 5 Summa sjukfrånvarotid 29 år eller yngre 1 991 Sammanlagd ord. arbetstid 29 år eller yngre 101 644 1,96 % 6 Summa sjukfrånvarotid 30 49 år 16 507 Sammanlagd ord. arbetstid 30 49 år 300 750 5,49 % 7 Summa sjukfrånvarotid 50 år eller äldre 31 806 Sammanlagd ord. arbetstid 50 år eller äldre 447 569 7,11 %

20 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse 5 år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG 2008 2009 2010 2011 2012 FRÅN RESULTATRÄKNINGEN Verksamhetens nettokostnader 251,7 242,6 247,1 242,4 243,4 Kronor per invånare 46 866 45 471 46 694 46 166 46 621 Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag 99,5% 96,9% 97,0% 94,6% 95,6% Skatteintäkter och statsbidrag 252,9 250,4 254,7 256,3 254,7 Förändring från föregående år 1,2% -1,0% 1,7% 0,6% -0,6% Finansnetto -5,9-2,1-1,3-1,9-0,9 Årets resultat -4,7 5,7 6,3 12,0 10,4 Kronor per invånare -879 1 067 1 197 2 293 1 983 FRÅN BALANSRÄKNINGEN Tillgångar 208,9 222,7 204,2 203,4 213,2 Kronor per invånare 38 885 41 734 38 598 38 738 40 840 Eget kapital 31,8 37,6 44,3 56,3 67,3 Kronor per invånare 5 916 7 054 8 363 10 717 12 892 Avsättningar och skulder 177 185 160 147 146 Kronor per invånare 32 970 34 680 30 234 28 020 27 948 Soliditet 15% 17% 22% 28% 32% Soliditet med hänsyn till alla pensioner -50% -47% -48% -49% -43% ÖVRIGT Nettoinvesteringar 1,3 11,1 13,0 6,3 8,9 Självfinansieringsgrad 364% 136% 105% 346% 219% Antal invånare 31/12 5 371 5 335 5 291 5 251 5 221 Förändring från föregående år -54-36 -44-40 -30

Årsredovisning 2012 Finansiella rapporter 21 Finansiella rapporter Redovisningsmodell och redovisningsprinciper.... 22 Ord- och begreppsförklaringar................... 24 Resultaträkning.............................. 26 Kassaflödesrapport............................ 26 Balansräkning................................ 27 Noter och tilläggsupplysningar.................. 28 Naturskönt.

22 Årsredovisning 2012 Finansiella rapporter Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en kassaflödesrapport. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkning med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. Finansiell analysmodell Kommunens finansiella ställning analyseras i anslutning till resultaträkning, kassaflödesrapport, balansräkning samt driftredovisning. Därtill görs en särskild analys över vilka risker kommunen är exponerad för. Den finansiella analysen ska utvärdera kontrollen över den finansiella utvecklingen, långsiktig och kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. I den finansiella analysen görs en avstämning mot kommunens övergripande ekonomiska mål. Från och med år 2000 gäller det så kallade balanskravet. Balanskravet kräver att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. I analysen ska kommunens förmåga att leva upp till detta framgå. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapet ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet av dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet De principer som tillämpas leder till att en återhållsam bild av kommunernas ekonomi redovisas. Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär de etablerade principerna att värdering av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationer. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget. Tillämpning av redovisningsprinciper Kommunen följer i allt väsentligt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Nedan följer en kort beskrivning av några väsentliga principer som påverkar bokslut och redovisning. Redovisning av hyres/leasingavtal Rek 13.1 Kommunen har inga kontrakt avseende leasing av maskiner och inventarier eller hyra av fastigheter, där kommunen i allt väsenligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgångarna. All leasing avser operationell leasing och kostnadsförs i resultaträkningen. Redovisning av leverantörsfakturor Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter 21 januari 2013, men är hänförliga till redovisningsåret 2012, har skuldbokförts och belastar 2012 års redovisning. Redovisning av räntor Kostnadsräntor, intäktsräntor och räntebidrag som kan hänföras till redovisningsåret har bokförts som skuld respektive fordran och påverkar 2012 års resultat. Redovisning av pensionsförpliktelser Rek 17 och 2.1 Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Förtroendevalda som har uppdrag på en betydande del av heltid har rätt till pension enligt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF) ingår i beräkningen av pensionsåtagande som avsättning och ansvarsförbindelse. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2012 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagna som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.