Gullspångs kommun. Årsredovisning 2009

Transkript

1 Gullspångs kommun Årsredovisning 2009

2 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Ekonomisk analys... 5 Personalekonomisk redovisning Varifrån kommer kommunens resurser? år i sammandrag Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Noter och tilläggsupplysningar Redovisningsmodell Kommunens nämndorganisation Allmänna utskottet Barn- och utbildningsutskottet IFO/LSS-utskottet Äldreomsorgsutskottet Miljö- och byggnads nämnden IT-nämnden MTG Lönenämnden MTG Ekonominämnd TG Tekniska nämnden MTG Avfallsnämnden Revisionsberättelse... 50

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Gullspångs kommuns resultat blev bättre än väntat. Flera av våra verksamheter visar plusresultat, vilket är väldigt positivt. Resultatet efter avsättningar och finansiella kostnader blir 5,6 miljoner. Verksamheternas nettokostnader har minskat med 9 miljoner. Ute i verksamheterna har personalen varit väldigt duktig med att hushålla med resurserna. Vi har fortsatt en mycket bra kommunal service som fungerar 24 timmar om dygnet årets alla dagar. Äntligen!! Efter många års önskan investerades det i nya NO-salar på Gullstensskolan äldre och nya toaletter på Regnbågsskolan. Vår skolverksamhet fick bra betyg igen i lärarnas bedömning: vi hamnade på tredjeplats i Skaraborg. Under året inleddes en samverkan med högskolan i Skövde. Biblioteket utvecklar vidare. Hos oss lånar innevånarna fler böcker men i riket minskar bokutlåningen. Många studenter får hjälp med att låna studielitteratur, en service som är väldigt uppskattad. Arrangemang som berättarkvällar på biblioteken både i Gullspång och Hova lockar besökare. Under året påbörjade vi en samverkan med Försäkringskassan. Vi är på god väg att utveckla lokala servicekontor i våra bibliotek. Under 2009 deltog vi i en förstudie om lokala servicekontor. En del av de förslag som kom fram hoppas jag vi kan genomföra under 2010, som exempelvis samverkan med polisen. För att säkra tillgången på personal inom äldreomsorgen jobbar vi tillsammans med Kommunal för att utveckla mönsterarbetsplatsen. Vi har valt att prioritera hela-projektet där kommunens vision är att alla som önskar ska ges möjlighet till heltidsanställning. Vi arbetare vidare med att få ett friskare arbetsliv; en positiv del i år är att sjukskrivningstalen fortsatt minskar. Återigen får verksamheten inom äldreomsorgen bra resultat i brukarundersökningar. För särskilt boende hamnar vi på topplats. Vi jobbar vidare med den sociala verksamheten där anhörigstöd, dagligverksamhet och frivillig verksamhet är väldigt viktiga. Hur vi säkerställer och utvecklar kvalitet blir en av de viktigaste frågorna 2010 för äldreomsorgen. Inom IFO/LSS har försörjningsstödet ökat med 24 procent. Vi kan se att de socioekonomiska klyftorna ökar vilket oroar, liksom hög arbetslöshet för ungdomar. För kommunen påverkar också förändringar i socialförsäk- Kommunstyrelsens ordförande 3

4 ringssystemet oss negativt. En samverkan pågår med arbetsmarknadsenheten som vi hoppas gör att vi får ut fler i praktik och så småningom arbete. Vårt lärcentrum och arbetsmarknadsenhet flyttade i slutet av året till andra lokaler, nämligen Gallernäset och Otterbäcksgården. Genom samverkan med föreningslivet, näringslivet och lokala företagare skapas möjligheter till utveckling. Ungdomar ges chansen till bra praktikplatser och studier. Funderingar på att starta kooperativ blir förhoppningsvis verklighet under Där är jag övertygad om att vi kan skapa verksamhet som genererar arbetstillfällen. För att få hit fler arbetstillfällen jobbas det fortsatt intensivt med energikombinatet. Våra samverkanspartners är positiva och under första halvåret 2010 hoppas vi få positiva besked om att gå vidare med igångsättning. Vänerhamn AB fortsätter utvecklas. I Otterbäckens hamn byggde kommunen ett nytt hamnkontor, en investering på närmare 6 miljoner. Knappt var den investeringen klar så fick vi positiva besked av Zinkgruvan som vill börja skeppa ut kopparslig i Otterbäcken. Under 2010 kommer kommunen tillsammans med Vänerhamn att bygga ut ett av magasinen. Tillsammans med Skaraborgs kommuner har vi jobbat vidare med att utveckla besöks- och turistnäringen. Lokalt har ett antal träffar genomförts med lokala entreprenörer för t.ex. handel, campingar, matställen och föreningar. De har fört fram synpunkter om vilket stöd de behöver ha av kommunen för att utvecklas. En idé om landsbygdsutveckling med fokus på att öka besöks- och turistnäringen i vår kommun ska lämnas in till länsstyrelsen En annan satsning som ger arbetstillfällen är kommunens samverkan med Riksbyggen. Tillsammans planerade och projekterade man för att renovera och bygga om avdelningarna och servicelägenheterna på Amnegården. Dessutom beslutades det om att göra om utemiljöerna både på Amnegården och Mogården. De boende kommer att få en högre standard och mer moderna lägenheter. Utemiljön kommer att förändras så att de boende och besökande kan använda det gröna rummet. I slutet av året började en av våra lokala byggfirmor att bygga om Amnegården. Kommunens investeringar skapar alltså arbetstillfällen. Samverkansnämnderna inom ekonomi, löner, avfall, miljö och bygg samt tekniska visar på bra resultat. Vår stora utmaning för framtiden blir att lösa vatten- och avloppssystemet samt täckningen av deponin på Odenslund. Att målmedvetet fortsätta visa det som är bra i kommunen: det mångfacetterade näringslivet, det rika föreningslivet, det natursköna läget med tillgång till sjöar, närheten till universitet och högskolor och en bra kommunal service, är jag övertygad om gör att vi kan nå en ökad befolkningsutveckling. Avslutningsvis vill jag tacka all personal och alla verksamma i Gullspångs kommun. Carina Gullberg Kommunstyrelsens ordförande 4 Kommunstyrelsens ordförande

5 Ekonomisk analys Kommunens resultat år 2009 blev betydligt bättre än vad som befarades under våren, då skatteprognoserna sjönk dramatiskt. De största orsakerna till resultatförbättringen är sänkta arbetsgivaravgifter och att verksamheterna har gjort ett mycket bra arbete för att klara budgeten. Krisen på finansmarknaden förra hösten medförde en skarp konjunkturnedgång, men under hösten 2009 har en viss återhämtning börjat. Fallet i sysselsättning har stannat av och ser inte ut att bli så stort som befarat. Skatteintäkterna blev lite bättre än förväntat i oktoberrapporten men fortfarande något sämre än budget. De ekonomiska utsikterna för de närmaste åren ser dock ut att bli långsamt bättre. Uppsatta finansiella mål uppnåddes för år Utifrån de mål som är antagna i 2009 års budgetdokument genomfördes verksamheternas mål och uppdrag i stort på ett bra sätt. Resultatet för 2009 blev ett överskott på 5,7 mnkr, vilket i stort är enligt beslutad budget. Resultatet motsvarar 2 procent av skatteintäkterna och statsbidragen, vilket är en klar förbättring i jämförelse med föregående år då kommunen redovisade ett underskott med 4,7 mnkr. I årets resultat har en avsättning gjorts till framtida deponi om 5 mnkr. Det totala resultatet för Gullspångs kommun och Gullspångsbostäder AB är enligt den sammanställda redovisningen 5,7 mnkr, vilket är en förbättring i jämförelse med föregående års resultat. Sammantaget gjorde nämnderna ett underskott gentemot budget med 1,0 mnkr (inklusive va-verksamheten tkr). Kommunstyrelsens verksamheter redovisar totalt ett överskott med 1,8 mnkr; största avvikelserna är inom barn och utbildning på +1,7mnkr och äldreomsorgen om +1,3 mnkr samt IFO/LSS-utskottet på 1,3 mnkr. Skatteintäkterna blev 4 mnkr sämre än budget och slutavräkning för år 2009 blev 6,5 mnkr. Resultatförbättringar under året förklaras dels av sänkning av arbetsgivaravgifter om 3 mnkr, dels reglering av fastighets avgiften med 1,5 mnkr. Totalt har dessa finansiella intäkter påverkat resultatet med 4,5 mnkr. I jämförelse med föregående år minskade verksamheternas nettokostnader med nästan 4 procent och skatteintäkter och statsbidragen minskade med nästan 1 procent. I pengar minskade intäkterna med 2,5 mnkr och verksamhetens kostnader med 9 mnkr. Årets resultat (mnkr) Koncernen 2006 Ekonomisk översikt Balanskravet Kommunen Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett minimikrav är det så kallade balanskravet. Detta innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna. Resultatet måste vara större än 0. En avstämning gentemot balanskravet redovisas nedan: Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår samtliga realisationsvinster tkr 15 tkr Tillägg: realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter 0 Resultat enligt balanskravet tkr Enligt ovanstående balanskravsutredning återställs 2008 års resultat, som uppgick till 4,6 mnkr. Finansiella mål och måluppfyllelse Inför 2009 beslutade fullmäktige om fyra finansiella mål. Resultatmål: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara 2 procent. Strategi för att nå målet är att genomföra generella strukturella kostnadsminskningar. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Investeringar: Målet är att Gullspångs kommun som huvudregel ska skattefinansiera investeringar. Om totala investeringsbehovet ett enskilt år överstiger 7 mnkr kan lånefinansiering bli aktuellt. Strategin för att klara målet är att under normalår inte investera mer än 6 mnkr. Ekonomisk analys 5

6 Måluppfyllelse: Under år 2009 uppgick investeringarna till 11 mnkr, men investeringarna finansierades av egna medel. Målets syfte är att klara investeringarna utan lånefinansiering, vilket är uppfyllt trots den höga investeringsnivån. Låneskulden: Målet är att låneskulden i Gullspångs kommun ska minska. Stategin för att minska låneskulden är att årligen amortera minst 8,4 mnkr. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Finansnetto Finansnettot och dess utveckling har betydelse för ekonomin och består av skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor. Finansnetto (mnkr) 0-2 Soliditet: Målet är att soliditeten i Gullspångs kommun årligen ska förbättras. Strategin för att nå målet är att årligen uppfylla kommunens resultatmål, 2 procent av skatter och bidrag Kommunen Koncernen Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt Verksamhetens nettokostnad För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning ska intäkterna vara högre än verksamheternas kostnader. En viktig indikator är nyckeltalet, verksamhetens kostnader i förhållande till skatt och statsbidrag. Nedanstående diagram visar utvecklingen över de senaste sex åren. Vi kan utläsa att det skett en förbättring mellan 2008 och 2009 från 99,5 procent till 96,9 procent. Nettokostnad/skatt & stb (mnkr) Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna och statsbidragen uppgick till 250,4 mnkr, vilket är en försämring gentemot före gående år med 2,5 mnkr. Skatteunderlaget bygger på den samhällsekonomiska bilden, och då främst förändringen i antalet arbetade timmar. Nedgången i skatteintäkterna beror främst på konjunkturnedgången och färre arbetade timmar. Effekten av konjunkturnedgången blev slutligen en negativ slutavräkning med 6,5 mnkr för år I och med att alla lån inom kommunen och bostadsbolaget har en rörlig ränta har den låga räntenivån fått genomslag på de finansiella kostnaderna. Soliditet Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan. Utvecklingen av soliditeten är beroende dels av resultatutvecklingen och dels av ökningen av tillgångar. Hög soliditet innebär låg skuldsättning, vilket medför låga finansiella kostnader. Soliditetsmåttet visas utifrån alla pensionskostnader och med pensionskostnaderna inom linjen. Soliditet (procent) Kommunen Koncernen Koncernen beaktat samtliga pensioner Kommunen beaktat samtliga pensioner Soliditeten har påverkats positivt av årets resultat, medan årets ökning av skulder och avsättningar påverkat soliditeten negativt. Sammantaget resulterade detta i att soliditeten ökade från 15 procent till 17 procent. Måttet påverkas kraftigt, och sjunker med 30 procentenheter, om man tar hänsyn till kommunens samtliga pensionsförpliktelser. Kommunens pensionsskuld som redovisas inom linjen uppgår till 143 mnkr. 6 Ekonomisk analys

7 Rörelsekapital Rörelsekapitalet utgörs av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Kommunens rörelsekapital har haft följande utveckling: År mnkr Borgensåtaganden Borgensåtaganden är en del som bör vägas in när kommunens riskförhållanden studeras. Kommunens borgensåtaganden uppgår till 21 tkr. I och med den kommande försäljningen av äldreboenden beslutade kommunfullmäktige under 2009 att ställa en borgen på 75 mnkr till RKHF Gullspång-Hova Äldrebostäder. År 2009 skedde en ökning, vilket främst förklaras av en omflyttning från långfristiga till kortfristiga skulder av 25 mnkr. Anledningen är försäljningen av Amnegården och Mogården till RKHF Gullspång-Hova Äldrebostäder som kommer att ske under år Likviditet Likviditeten är ett mått på vilken handlingsberedskap kommunen har på kort sikt. De likvida medlen ökade under 2009 och uppgår vid årets slut till 16 mnkr. Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Nedan redovisas kommunens samlade pensionsåtaganden. Pensionsförvaltning Årets värde, tkr Föregående års värde, tkr Avsättningar inkl. löneskatt Ansvarsförbindelse inkl. löneskatt Total pensionsförpliktelse Likvida medel (mnkr) Kommunen Koncernen Pensionsmedel Kommunen redovisar fr.o.m dels avsättningar för pensioner som är intjänade från och med 1998 i balansräkningen och dels pensionsförpliktelser som har intjänats före 1998 som upplysningspost utanför balansräkningen. Summan av dessa åtaganden, 157,1 mnkr, är kommunens totala pensionsåtagande. I detta ingår även löneskatt (24,26 procent) Låneskuld Låneskulden uppgår till 80 mnkr när årets amorteringar om 8,4 mnkr är bokförda. Under året upptogs inga nya lån. Kommunen har en checkräkningskredit på 30 mnkr, som nyttjades en kort period under sommaren för att klara av driftkostnaderna inom bostadsbolaget. Lån i bank (mnkr) 160 Pensionskostnader De totala pensionskostnaderna uppgick till 15 mnkr inklusive löneskatt, varav avgiftsbestämd ålderspension uppgick till 6,1 mnkr. I takt med att allt fler anställda går i pension ökar kommunens kostnader. Kostnadsökningen kommer att bli kraftig de närmaste åren. Kommunkoncernen Den sammanställda redovisningen, kommunkoncernen, består av Gullspångs kommun och Gullspångsbostäder AB Koncernen Kommunen Gullspångsbostäder AB Ägarandel: 100 % Aktiekapital: tkr Ordförande: Karl-Erik Bergström Verkställande direktör: Arne Andersson t.o.m. 1 februari 2010, därefter Lars Johansson Antal anställda: 2 Ekonomisk analys 7

8 Gullspångsbostäder AB är kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Bolaget ska uppföra och förvalta flerbostadshus. Bolaget förvaltar 227 bostadslägenheter. Bolaget redovisar ett underskott med 756 tkr. Nyckeltal Resultat i tkr Eget kapital i tkr Soliditet i % 9,5 6,9 6,0 Totala lånebeloppet uppgår till 19 mnkr. Huvuddelen av lånen har kommunal borgen och är hos Kommuninvest. Vakanserna under året uppgick till cirka 15 procent. Det är flera oväntade driftkostnader under året som har påverkat resultatet negativt. Intressebolag Vänerhamn AB Vänerhamn bedriver sedan den 1 april hamn-, stuveri-, terminal-, bogserbåts- och isbrytningsverksamhet i Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping, Vänersborg och Trollhättan. Dessutom bedriver företaget speditionsoch klareringsverksamhet i Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg. Gullspångs kommuns ägarandel är 13,1 procent. Räddningstjänst Östra Skaraborg (RÖS) Kommunen är medlem i kommunalförbundet RÖS, som ansvarar för all räddningstjänstverksamhet i kommunen. Den andel av förbundets nettokostnad som kommunen svarar för uppgick 2009 till 6,0 mnkr. Skaraborgs Kommunalförbund I samband med att den ideella föreningen Kommunförbundet Skaraborg upphörde så bildades istället kommunalförbundet Skaraborgs Kommunalförbund Gullspång är en av femton medlemmar från det gamla länet Skaraborg och betalar årlig avgift i förhållande till invånarantal. Driftredovisning (tkr) Utfall 2008 Utfall 2009 Budget 2009 Avvikelse 2009 Netto Netto Netto Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Allmänna utskottet Barn- och utbildningsutskottet IFO/LSS-utsdkotten Äldreomsorgsutskottet Fastighetsunderhåll Utvecklingsmedel Miljö- och byggnämnden, MTG Lönenämnd, MTG Lönenämnden engångskostnad Gsp IT-nämnd, MTG Ekonominämnd TG Avfallsnämnd MG Teknisk verksamhet MTG Elfakturor tillhörande S:a styrelse och nämnder Avsättning Deponi Finansförvaltning Tot inkl finansförvaltning Ekonomisk analys

9 Nämndernas avvikelser Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett överskott gentemot budget om tkr. Överskottet förklaras främst av barn- och utbildningsutskottets och äldreomsorgsutskottets verksamheter. Barn- och utbildningsutskottet har ett överskott på tkr, inklusive en ålagd besparing på 688 tkr. Den främsta förklaringen är lägre kostnader inom interkommunala ersättningar samt en allmän återhållsamhet inom verksamheterna. Inom äldreomsorgen har det skett besparingar under året inom följande verksamheter: administration, uppsägning av köpta korttidsplatser till Mariestads kommun och vakans av fixartjänst del av året. Teknisk verksamhet Den tekniska förvaltningen har nu genomfört sitt andra år med uppdrag även i Töreboda och Gullspångs kommuner. Verksamheten samt samspelet med kommunerna stabiliseras genom att de administrativa och ekonomiska processerna alltmer fasas samman i utformning och tid. Under året genomfördes en effektivisering inom städavdelningen, genom att bl.a. samordna städchefstjänst med Töreboda och Mariestad. Investeringsredovisning Utfall 2009 Budget 2009 Avvikelse 2009 Netto Netto Netto Inventarier kostenheten Järnvägsstaket Gårdsjö Datorer (pga ny plattform) IT/MTG Ledningsplats Nyt lönesystem Lokalförändringar Brandsäkerhet fastigheter Skolfastigheter toaletter Datorisering vattenverk VA-nät Otterbäcken Reningsverk modulbyggnad Vänerhamn Reningsverk Gsp/Hova Vattenledning Hova-Älgarås Gång o cykelväg Otterbäcken Ombyggn ambulansgarage Gsp NO salen Gullstensskolan S:a styrelse och nämnder Investeringarna uppgick till totalt 11 mnkr, vilket motsvarar 68 procent av totala investeringsbudgeten. Den största investeringen är en kontorsbyggnad inom Vänerhamn. Under året har investeringar påbörjats i ett nytt lönesystem, vilket kommer att vara klart under hösten För att minimera försäkringspremierna har man börjat investeringar i brandsäkerhet inom kommunens fastigheter. Investeringar (mnkr) Koncernen Kommunen Ekonomisk analys 9

10 Personalekonomisk redovisning 2009 Inledning Gullspångs kommun sammanställer årligen, sedan 1994, en personalekonomisk redovisning i samband med det ekonomiska bokslutet. Denna redovisning syftar till att öka kunskaperna om personalen och utvecklingen av den, att beskriva personalarbetet mer i ord än siffror. Årets uppgifter innehåller i stort sett de områden som upptagits i tidigare redovisningar. Mer detaljerad statistik kring löner finns i aktuell lönekartläggning. Med den personalekonomiska redovisningen som grund är intentionen att med olika arbetsgivarpolitiska insatser öka slagkraften i organisationen. Det sker fortlöpande förändrings- och utvecklingsarbeten på kommunens arbetsplatser. Att personalen känner motivation, delaktighet och samverkan är viktigt för kommunens framtid. Förhoppningen är att den personalekonomiska redovisningen ska utgöra en av flera informationskällor i det fortsatta arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Den personalekonomiska redovisningen kan användas för uppföljningar av visionen att Gullspångs kommun ska vara välmående, attraktiv och nyskapande. Kommunen är en serviceorganisation som ska kännetecknas av kvalitet och service, hög tillgänglighet och kompetent personal. Personalen är vår största tillgång. Inför kommande pensionsavgångar blir det extra viktigt att behålla och utveckla de som är anställda idag. Kompetensutveckling av personalen är därför en pågående process och ett viktigt strategiskt hjälpmedel. Vi måste också skapa goda arbetsförhållanden så att Gullspångs kommun blir en attraktiv arbetsplats även i framtiden. De personalstatistiska uppgifterna som redovisas avser i huvudsak tillsvidareanställd personal. Årets personalekonomiska redovisning visar uppgifter som kan användas av förtroendevalda, chefer och personal, och bidra till att vi i Gullspångs kommun hushållar ekonomiskt och effektivt med vår största tillgång personalen. Personal Antalet tillsvidareanställda var den 31 december 414 personer och visstidsanställda 22. Under 2009 har antalet tillsvidareanställda minskat med 7 personer. Antalet årsarbetare har minskat med 7 och antalet löneutbetalningar per månad har minskat med 46 st. Tillsvidareanställd personal fördelad per verksamhet Verksamhet Antal personer Årsarbetare Snittålder Barn och utbildning ,3 49,2 Social verksamhet ,4 48,3 Kommunstyrelsen 61 52,8 53,2 Totalt ,5 49,3 Gullspångs kommun samverkar med Mariestad och Töreboda kommun (MTG) sedan Telefonväxel och ekonomikontor för Töreboda och Gullspång finns i Töreboda. Även IT-verksamheten för MTG finns i Töreboda. Miljö- och byggförvaltning samt teknisk förvaltning för MTG finns i Mariestad. I Gullspångs kommun finns det gemensamma lönekontoret för MTG samt 2 st säkerhetssamordnare för MTG. Löneöversynsförhandlingar Lokala löneöversynsförhandlingar har genomförts under året. Utfallet blev totalt 3,69 procent. Könsfördelning Antalet tillsvidareanställda män var 57 och antalet kvinnor var 357. Männen utgör 13,8 procent. Sysselsättningsgrader Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är 86 procent. Uppdelat på kön var kvinnornas genomsnittliga tjänstgöringsgrad 85 procent och männens 94 procent. Kommunens vision är att alla som önskar ska ha möjlighet till en heltidsanställning. Det är viktigt ur flera aspekter, bland annat för att alla ska ha möjlighet att klara sin försörjning och för att öka jämställdheten. Genom att erbjuda möjlighet till heltidsanställning ökar kommunens attraktion som arbetsgivare. För att långsiktigt säkra tillgången på vårdpersonal har äldreomsorgen arbetat med projektet heltid en rättighet deltid en möjlighet. Grundstenen är att man ska ha möjlighet att välja heltid eller deltid beroende på var i livet man befinner sig. En projektledare har tillsammans med personalrepresentanter från verksamheterna arbetat 10 Personalekonomisk redovisning

11 fram en modell där det är möjligt för personalen att välja sysselsättningsgrad. Under hösten 2009 kom arbetsplatserna successivt igång att arbeta efter modellen. Den ofrivilliga arbetslöshet som tidigare funnits inom äldreomsorgen har därigenom tagits bort. För att erbjuda personal önskad sysselsättningsgrad förs pengar från vikariemedel över till den fasta personalen. Personalen lägger sedan ut sina scheman. Dock kan endast de timmar som finns i budget läggas ut, resten blir flyttimmar där personalen går in för varandra vid frånvaro % Sysselsättningsgrader för tillsvidareanställd personal 50-69% 80-99% Åldersfördelning 25-49% 100% Genomsnittsåldern på kommunens tillsvidareanställda personal är 49,3 år. Männens medelålder är 49,6 år. Medel åldern för kvinnor är 49,3 år. Se åldersfördelning av kommunens tillsvidareanställda personal i följande diagram. Antal anställda per åldersgrupp Personalens hälsa En av Gullspångs kommuns viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ett friskt arbetsliv. Sedan 2008 har Gullspångs kommun köpt tjänsten rehabcoach från Kinnekullehälsan. Rehabcoachen stöttar arbetsledarna så att de på ett effektivt och strukturerat arbetssätt kan minska sjukfrånvaron. De får hjälp med att skapa förutsättningar för att förhindra sjukfrånvaro och införa rutiner för snabb återgång i arbete vid en eventuell frånvaro. Två undersköterskor har delvis arbetat som friskvårdskoordinatorer och gjort hälsoprofiler med konditionstester för personal. Den enskilde får hjälp att sätta mål för sin egen hälsoutveckling. Uppföljning på individnivå görs för att se hur det gått med de individuella målen och eventuellt sätta nya mål. Gruppanpassade handlingsplaner har gjorts på några arbetsplatser. Friskvårdskoordinatorerna har även engagerat, entusiasmerat och motiverat friskvårdsinspiratörer på arbetsplatserna för att få igång friskvårdsaktiviteter där. Alla anställda får fritt nyttja träningslokal både i Hova och Gullspång. Motion kan, om verksamheten tillåter, utövas en timma/vecka på arbetstid. Förnyelse, arbetsmiljö, samverkan (FAS) är ett avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner och Landsting och centrala fackliga organisationer. Syftet är att göra hälsa och arbetsmiljö till en naturlig del av verksamhetsutvecklingen och i det dagliga arbetet. Gullspångs kommun har utarbetat ett lokalt FAS-avtal. Chefer och fackliga företrädare utbildades under hösten 2008 och våren Det lokala FAS-avtalet gäller från våren Sjukfrånvaro Den genomsnittliga sjukfrånvaron för månadsanställd personal var 6,73 procent. Det är en minskning med 0,63 procent från Den totala sjukfrånvaron för all personal (både månadsanställda och timanställda) 2009 var 6,41 procent. Det är en minskning med 0,38 procent. Av den totala sjukfrånvaron utgör långtidssjukfrånvaron 66,10 procent. Anmälda arbetsskador Under året har tretton anmälda arbetsskador inkommit till lönekontoret. Två anmälningar gäller män. Tio anmälningar gäller personal inom äldreomsorg och tre personal inom IFO/LSS-verksamheten. I de fall det har varit möjligt har åtgärder satts in för att förhindra skador i framtiden. Avgångsorsaker 2009 Avgångsorsak Antal Arbetsbrist 2 Egen begäran 6 Pension 16 Annan orsak 1 Personalekonomisk redovisning 11

12 Pensionsavgångar 16 personer har avgått med ålderspension under personer kommer att uppnå 65 års ålder under Se antal pensionsavgångar i nedanstående diagram. Antal pensionsavgångar Personalkostnader Den totala lönesumman inklusive bil- och traktamentsersättningar var 173,2 mnkr Det är 53,6 procent av kommunens totala bruttokostnad. Från 2008 har förhållandet mellan personalkostnaden och kommunens totala kostnader minskat. Minskningen kan förklaras med att bl.a. den tekniska verksamhetens löner ingår i kommunens totala kostnader men inte som lönekostnader utan som köp av verksamhet från annan kommun. Se förhållandet mellan den totala lönesumman och kommunens totala bruttokostnader i nedanstående diagram. Personalkostnadernas andel av kommunens totala bruttokostnader (procent) Pensionsavgångar t.o.m. år 2018 per verksamhet 50 IFO/LSS Äldreomsorg Kommunstyrelsen Skola/barnomsorg 16 st 51 st 29 st 41 st Till kommunstyrelsen hör förutom personal inom kommunkontoret i Hova, Kunskapscentrum, kök och gemensamt lönekontor för Mariestad-Töreboda-Gullspång. Löner Den genomsnittliga månadslönen (heltidsbelopp) exklusive lönetillägg vid årsskiftet 2009/2010 var kronor per månad. Den genomsnittliga månadslönen uppdelat på kön var kronor för män och kronor för kvinnor. Diagrammet visar förändring av antal årsarbetare år Antal årsarbetare Personalekonomisk redovisning

13 Olika kostnader inklusive sociala avgifter Personal Årets totala lönesumma inkl. bil- och traktamentsersättningar Kostnader för sjukfrånvaro 2:a till 90:e dagen Övertid och fyllnadstid Fyllnadstid, månadsavlönad personal som vikarierar på annan tjänst Övriga rese- och traktamentsersättningar (skatte- och avgiftsfria ersättningar som inte ingår i lönesumman) Politiker Arvoden Övriga uppgifter Antal personer som fått lön i genomsnitt/månad 681 Antal beredskapsarbetare (Offentligt Skyddad Anställning, OSA) 2 Antal lönebidragsanställningar 8 Antal anställningar med Särskilt anställningsstöd 3 Antal Nystartsjobb 3 Trygghetsanställning 1 Antal feriearbetare under sommaren (3 veckor/feriearbetare) 66 Redovisning av sjukfrånvaro Gullspångs kommun Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas ordinarie arbetstid. I redovisningen ingår all personal inom kommunen, såväl månadsanställda som timanställda. Dagar 1 Total sjukfrånvaro Procent Sammanlagd ord. arbetstid ,41 2 Summa långtidsfrånvaro Total sjukfrånvaro ,10 3 Summa sjukfrånvaro kvinnor Sammanlagd ord. arbetstid kvinnor ,03 4 Summa sjukfrånvaro män Sammanlagd ord. arbetstid män ,23 5 Summa sjukfrånvarotid 29 år eller yngre 491 Sammanlagd ord. arbetstid 29 år eller yngre ,88. 6 Summa sjukfrånvarotid år eller yngre Sammanlagd ord. arbetstid år eller yngre ,76 7 Summa sjukfrånvarotid 50 år eller äldre Sammanlagd ord. arbetstid 50 år eller äldre ,71 Antal årsarbetare Personalekonomisk redovisning 13

14 Varifrån kommer kommunens resurser? Avgifter och ersättningar Försäljningsmedel Verksamhetskostnader Finansiella kostnader Hyror och arrenden Driftbidrag Tjänster Personal Generellt statsbidrag Kommunalskatt Bidrag Anläggn och material Nr Inkomster 2009 (procent) 1 Kommunalskatt 53,7 2 Generellt statsbidrag 19,9 3 Driftbidrag 10,9 4 Hyror och arrenden 2,1 5 Avgifter och ersättningar 1,8 6 Försäljningsmedel 11,8 7 Finansiella intäkter 0,0 Nr Kostnader 2009 (procent) 1 Personal 51,1 2 Anläggn. o material 0,3 3 Bidrag 4,5 4 Tjänster 32,4 5 Verksamhetskostn 10,8 6 Finansiella kostn 0,9 Känslighetsanalys Faktorer som påverkar kommunens intäkter: (mnkr) Förändring av utdebiteringen med 1 kr. +/ 8,0 Förändring av det generella statsb. Med 1%. +/ 0,7 Generell taxehöjning med 1%. +/ 0,2 Förändring av likviditeten med 10 milj. +/ 0,2 Känslighetsanalys Faktorer som påverkar kommunens kostnader: (mnkr) Löneökning med 1% +/ 1,7 10 heltidstjänster +/ 3,4 Prisförändring på varor o tjänster med 1% +/ 1,1 Prisförändring på bränsle och energi med 1% +/ 0,1 14

15 5 år i sammandrag (mnkr om inte annat anges) KOMMUNEN OCH KONSOLIDERADE BOLAG Årets resultat 5,0 8,0 5,6 5,4 5,7 Nettoinvesteringar 24,3 10,5 8,7 1,6 13,9 Tillgångar 327,1 231,2 228,4 211,3 228,8 Eget kapital 192,5 16,4 22,0 16,4 22,3 Avsättningar och skulder 134,6 214,8 206,5 194,9 206,5 KOMMUNEN FRÅN RESULTATRÄKNINGEN Verksamhetens nettokostnader 231,7 231,6 238,4 251,7 242,6 Kronor per invånare Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag, procent 97,1 94,1 95,4 99,5 96,9 Skatteintäkter och statsbidrag 238,5 246,1 250,0 252,9 250,4 Förändring från föregående år, procent 2,8 3,2 1,6 1,2 1,0 Finansnetto 4,1 4,0 5,2 5,9 2,1 Årets resultat 2,8 10,5 6,3 4,7 5,7 Kronor per invånare FRÅN BALANSRÄKNINGEN Tillgångar 223,5 228,6 224,8 208,9 222,7 Kronor per invånare Eget kapital 19,7 30,2 36,5 31,8 37,6 Kronor per invånare Avsättningar och skulder Kronor per invånare Soliditet, procent Soliditet med hänsyn till alla pensioner ÖVRIGT Nettoinvesteringar 9,2 5,2 6,2 1,3 11,1 Självfinansieringsgrad Antal invånare 31/ Förändring från föregående år 58,0 89,0 81,0 54,0 36,0 5 år i sammandrag 15

16 Resultaträkning (tkr) Kommunen Sammanställd Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Årets resultat Kommunens räkenskaper

17 Finansieringsanalys (tkr) Kommunen Sammanställd Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för pensionsavsättningar Justering för deponiavsättning Justering för realisationsvinster Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder , Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Kommunens räkenskaper 17

18 Balansräkning (tkr) Kommunen Sammanställd Not TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 16 Eget kapital vid årets början Direktbokning Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 17 Pensionsskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Inom linjen 20 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Ställda panter Limit checkräkningskredit Kommunens räkenskaper

19 Noter och tilläggsupplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag, grundläggande redovisningsprinciper och god redovisningssed. Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning har beaktats. Periodisering har skett enligt bokföringsmässiga grunder. Kommunen tillämpar avskrivningstider rekommenderade av Svenska Kommunförbundet. Specifikation över leasingavtal finns ej. Den sammanställda redovisningen kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Enligt förvärvsmetoden har kommunens bokförda värde på aktier i dotterbolag eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att den ägda andelen av dotterföretagens tillgångs- och skuldposter repektive intäkts- och kostnadsposter har tagit med i sammanställningen. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats. Kommunen Sammanställd Verksamhetens intäkter Realisationsvinster varav försäljningsmedel taxor och avgifter hyror och arrenden bidrag försäljning verksamhet (här ingår försäljning genom MTG nämnder) 2. Verksamhetens kostnader Avvecklingskostnad likvidation Industribyggnader AB varav löner sociala avgifter pensionskostnader bidrag köp av verksamhet (här ingår köp av verksamhet genom gemensamma MTG nämnder) 3. Avskrivningar Planenliga avskrivningar byggnader och mark Kapitaltjänstkostnad affärsverksamheten Planenliga avskrivningar inventarier Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Slutavräkning föregående år Årets preliminära slutavräkning Kommunens räkenskaper 19

20 Kommunen Sammanställd Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsavgift Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämningsagift Bidrag LSS utjämning Finansiella intäkter Räntor likvida medel Räntor utlämnade lån 4 9 Engångsutdelning SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Finansiella kostnader Räntor upplåning Övriga räntor Årets resultat, avstämning mot balanskravet Årets resultat enligt resultaträkning Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Synnerliga skäl enligt KL 8:5 Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet Justerat resultat Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde Nettoinvestering Försålt, justering m.m Planenlig avskrivning Allmän markreserv Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Försäljningar Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Försäljningar (Alhöjden) Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Kommunens räkenskaper

21 Kommunen Sammanställd Affärsverksamhetsfastigheter Vatten och avlopp Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Renhållning Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Hamnen Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Publika fastigheter (gator, vägar broar m.m.) Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Hyresfastigheter Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Övriga fastigheter Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Maskiner, inventarier och transportmedel Ingående värde Nettoinvestering Försålt m.m Planenlig avskrivning Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Försäljning (MTG tekn. Mariestad) Ackumulerade avskrivningar Utrangeringar Utgående bokfört värde Kommunens räkenskaper 21

22 Kommunen Sammanställd Bilar och transportmedel Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Försäljning (MTG tekn. Mariestad) Ackumulerade avskrivningar Utrangeringar Utgående bokfört värde Aktier, andelar och bostadsrätter Aktier Gullspångsbostäder AB Vänerhamn AB Naturgaskonsortiet Skaraborg AB Västtrafik AB Summa bokfört värde aktier Andelar MS Marianne Upplevelseområde Göta kanal Kommuninvest Summa andelar Bokfört värde Långfristiga fordringar RÖS, Räddningstjänst Östra Skaraborg/MS Marianne Inventarielån Mariestads kommun Fordringar Kundfordringar Gullspångsbostäder AB Förvaltade medels tillgångar Engångsutbetalning SKL:s medlemar Momsfordran Fora Upplupna ränteintäkter Upplupna skatteinäkter Förutbetalda kostnader Övr. uppl. intäkter övr. interimsfordringar Förråd Förråd och exploateringsmark Kommunens räkenskaper

23 Kommunen Sammanställd Likvida medel Plusgiro Bank Utnyttjad checkkredit Beviljad checkkredit Eget kapital Eget kapital vid årets början Avfallsfond affärsdrivande sophämtning Avfallsfond affärsdrivande återvinning 7 7 Årets resultat Anläggningstillgångar Långfristiga skulder och avsättningar Anläggningskapital Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Rörelsekapital Avsättningar Pensionsskuld Löneskatt Avsättning framtida återställning av deponi Långfristiga skulder Ingående låneskuld Återföring av beräknad amortering Nyupplåning under året Årets faktiska amorteringar Nästa års beräknade amortering Kreditgivare Nordea Swedbank, Spintab SEB bolån Stadshypotek/Handelsbanken SBAB Kommuninvest Avgår summa nästa års amortering Kommunens räkenskaper 23

24 Kommunen Sammanställd Kortfristiga skulder Beräknad amortering Leverantörsskulder Moms Personalens källskatt Sociala avgifter Upplupna löner Semesterlöneskuld Upplupna räntor Upplupen pensionskostnad individuell del Upplupen löneskatt individuell del Förutbetalda hyror Förutbetalda skatteintäkter Inkomstförskott Statens bostadskreditnämnd Tillfälligt konjunkturstöd Övriga skulder och interimsskulder Inom linjen poster Ansvarsförbindelser Pensioner anställda inklusive löneskatt Borgensförbindelser Gullspångsbostäder AB Förlustansvar, egnahem Föreningar Gullspångs kommun har den 15 juni 2009 (Kf 90) ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Gullspångs kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,11 procent. Gullspångs kommun har den 27 april 2009 (Kf 54) lämnat kommunal borgen till Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Gullspångs Äldrebostäder på den totala finansieringen av åtgärderna om max 75 mnkr. Överlåtelse av fastigheterna Hova 48:1 (Mogården), Hemmet 22 (sjukhemmet Gullspång) och del av fastigheten Hemmet 24 (servicehuset Gullspång) sker i början av januari Ställda panter, fastighetsinteckningar Limit checkräkningskredit Kommunens räkenskaper

25 Kommunen Sammanställd Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning av kortfristig del av långfristig låneskuld 48 Industribyggnader i likvidation Ökning av kortfristig del av långfristig låneskuld Avsättning deponi mot eget kapital Kapitaltjänstkostnader deponi Kommunens räkenskaper 25

26 Redovisningsmodell Den finansiella utvecklingen under året åskådliggöras med hjälp av redovisningsmodellen Sambandet mellan modellens olika delar kan beskrivas enligt följande: Driftredovisning Verksamhetens Kostnader + Intäkter = Verksamhetens nettokostnader Investeringsredovisning Verksamhetens Investeringsutgifter + Investeringsbidrag = Nettoinvesteringar Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader + Skatteintäkter & utjämningsbidrag +/ Finansnetto = Årets resultat Finansieringsanalys +/ Den löpande verksamheten +/ Investeringsverksamheten +/ Finansieringsverksamheten = Årets kassaflöde Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar = Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder = Summa eget kapital och skulder Resultaträkning Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och hur det uppkommit. Resultatet är förändringen av det egna kapitalet. Denna förändring kan även utläsas genom att jämföra eget kapital för de två senaste åren. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar hur kommunen fått in pengar och hur dessa använts under året. Skillnaden mellan tillförda och använda medel utgör förändringen av kommunens likvida medel. Balansräkning Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Vidare kan utläsas vilka tillgångar kommunen har och hur dessa finansierats. Tillgångssidan består av anläggningstillgångar, fordringar och likvida medel. Dessa har i princip finansierats på två sätt, antingen med lånade medel eller med eget kapital, som uppkommit till följd av överskott i verksamheten. Ord- och begreppsförklaringar Kapitalkostnad. Finansiell ersättning för ränta och avskrivning mellan finansförvaltningen och förvaltning. Likviditet. Betalningsförmåga på kort sikt. Anläggningstillgång. Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Långfristiga skulder. Skulder överstigande ett år. Kortfristiga skulder. Lån och skulder med löptid kortare än ett år. Periodisering. Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Rörelsekapital. Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Anläggningskapital. Eget kapital som är bundet i anläggningar och utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Avskrivning. Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Nyckeltal. Mäter förhållanden mellan två storheter. Soliditet. Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar. 26 Redovisningsmodell