Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Relevanta dokument
Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Hur kan man förebygga demens?

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

Fysisk aktivitet och hjärnan

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Malmö Kost Cancer undersökningen

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg

Stillasittande & ohälsa

SCB: Sveriges framtida befolkning

DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla

Depression hos äldre

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro


Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Levnadsvanor för patienter med

När stamcellerna kommer till klassrummet

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Kan vi förebygga minnesproblem och demens? -Senaste forskningsrönen

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Prevention och behandling vid

Barn, ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar (ID): fysisk hälsa och levnadsvanor. Eva Flygare Wallén, PhD, Karolinska Institutet

Sammanställning av pågående arbete inom SNACprojektet,

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Nya tider, nya hälsoproblem

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Medellivslängden i Sverige har

FaR-nätverk VC. 9 oktober

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Falls and dizziness in frail older people

Droganvändning bland äldre

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Vad är ett gott åldrande?

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Framtida utmaningar för äldrevården?

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

APC (Age, Period, Cohort) - modellering av incidensdata

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Astma och allergier effekter av miljön

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Transkript:

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre åldersgr 81+ B F1 F2 F3 F4 F5 Ny åldersgrupp 81 B F1 F2 F3 Ny åldersgrupp 60 B F1 Ny åldersgrupp 81 B F1 Årtal 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 B=baslinje, F1=första, F2=andra, F3=tredje, F4=fjärde, F5=femte uppföljning

Man lever längre och friskare idag än PROTECTING THE HUMAN BRAIN AND REDUCING THE RISK OF DEMENTIA Laura Fratiglioni för 20 år sedan Minskad risk för hjärt-och kärlsjukdomar i västvärlden sedan 1980-talet Minskad risk för funktionsnedsättning sedan 1990 Minskad risk för demens sedan 2000

Förekomst per 100 av multisjuklighet Marengoni et al, 2016 % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Men Women 60 66 72 78 81 84 87 90+

Indikatorer på försämrad hälsa hos äldre Santoni G et al. PLOS One (2015)

Vad är god hälsa hos äldre? HAT hälsoindex som inkluderar fysisk och mental funktion, oberoende mått och sjukdomar Santoni et al, J Gerontol A 2016

Skillnad i hälsa hos äldre 85 år Poäng på hälsoindex Longitudinal data VARFÖR??? Ålder (år) Santoni G et al. J Gerontol A Biol Sci Med Sci (2016)

Betydelsen av socioekonomisk status Calderón-Larrañaga A et al. JIM (2018) 8

Livshändelser och & multisjuklighet Dekhtyar, S. et al., submitted Serhiy Dekhtyar 16/10/2018 9

Psykologiska faktorers roll för utvecklandet av multisjuklighet och funktionsnedsättning hos äldre Participants with high life satisfaction (ref group) Participants with positive health outlook (ref group) Calderón-Larrañaga A et al. Submitted 10

Diabetes, demens och vikten av en aktiv livsstil Hazard Ratios (95% CI) 12 10 8 6 4 2 0 Ref. Ej diabetes & Aktiv 1,66 1,94 Ej diabetes & Inaktiv P minskning <0.05 Diabetes & Aktiv 5,61 Diabetes & Inaktiv Cox modeller kontrollerade för ålder, kön, utbildning, rökning, BMI, CVD och APOE ε4 Anna Marseglia 11 16/10/2018

Preventiva strategier för att förebygga CVD och demens 1. Främja en hälsosam livsstil - inte röka - måttlig alkoholkonsumtion - fysisk aktivitet - (diet) 2. Minska vaskulär sjukdomsbörda - högt blodtryck - hjärtsjukdom - diabetes - stroke 3. Öka hjärnreserven Qiu & Fratiglioni Nature Card Review 2015 Winblad et al, Lancet Neurol 2016

Födseln Barndomen- Vuxen ålder- Senare i livet 2:a decenniet Medelåldern Utbildning Arbetskomplexitet Rikt socialt nätverk 1. Kognitiva färdigheter? 2. Kompensering vid högre ålder? Fritidsaktiviteter -Fysisk aktivitet -Mental aktivitet -Social aktivitet 3. Kumulativ effekt över livspannet? 4. Modulering av genetisk risk? Fratiglioni et al, Lancet Neurology 2004 & 2011, JAD 2007 & 2018

1. Kognitiva färdigheter? SKOLBETYG & DEMENSRISK Kungsholmenprojektet Dekhtyar et al, Int J Epid 2016

2. Kompensering vid högre ålder? KOMPENSERING Karp et al, J Am Ger Psychiatry, 2009 Utbildning Arbetskomplexitet Låg Låg Referens Hög Låg Minskad demensrisk Hög Hög Samma minskning Låg Hög Samma minskning

3. Kumulativ effekt över livspannet? Wang et al, Plos Med 2017 RESERV - TIDIGT I LIVET FAKTORER SOM ÖKAR RESERVEN RESERV - VUXEN ÅLDER RESERV - SENARE I LIVET

3. Kumulativ effekt över livspannet? REFERENS: LÅGA POÄNG UNDER ALLA 3 TIDSPERIODER KUMULATIV EFFEKT Wang et al, Plos Med 2017 Relativ risk av demens 1,5 1 0,5 0 HÖGA POÄNG VID EN VIDTVÅ VID TRE PERIOD PERIODER PERIODER Low scores in all 3 periods High score in 1 period High score in 2 periods High scores in all 3 periods

4. Modulering av genetisk risk? 3 2,5 2 2.7 (1.9-3.1) APOE Ԑ4- APOE Ԑ4+ Wang et al, Neurobiol Aging 2012 1,5 1 0,5 0 R E F Low education 0.5 (0.3-0.7) 1.2 (0.7-1.8) High education

Aktiviteter som kan öka den kognitiva reserven över livet S Dekhtyar et al, in progress FAKTORER SOM ÖKAR RESERVEN ÖVER LIVET SEM fit statistics: χ 2 = 2.04, p=0.153 Comparative fit index = 0.99 Root mean squared error of approximation (RMSEA) = 0.019 Coefficient of determination (residuals) 0.602

Kombinerad effekt av kognitiv reserv och APOE-ɛ4 status på demensrisk 1,2 1 APOE e4 + APOE e4 - Relativ Risk av Demens 0,8 0,6 0,4 0,2 0 LÅG RESERV MODERAT RESERV HÖG RESERV LÅG RESERV MODERAT RESERV HÖG RESERV -0,2 Low Reserve; APOE: Yes Moderate Reserve; APOE: Yes High Reserve; APOE: Yes Low Reserve; APOE: No Moderate Reserve; APOE: No High Reserve; APOE: No S Dekhtyar et al, in progress

SLUTSATSER 1. De första årtiondena verkar vara kritiska för utvecklandet av demens senare i livet 2. Högre utbildning kan minska demensrisken genom en ökning av den kognitiva reserven 3. Det är även möjligt att kompensera genom andra reservhöjande faktorer under andra delar av livet 4. Reservhöjande faktorer över livspannet kan ha en kumulativ skyddande effekt 5. En större kognitiv reserv kan vara förebyggande LAURA FRATIGLIONI för individer med förhöjd genetisk risk

Myter kring åldrande A. Befolkningens åldrande är ett problem PROTECTING för vårt THE samhälle HUMAN BRAIN AND REDUCING THE RISK OF DEMENTIA B. De flesta äldre människor har dålig hälsa Laura Fratiglioni C. Äldre lever längre nu men med sämre hälsa D. Det finns inte så mycket att göra för att förbättra hälsan hos äldre

Myter Fakta kring åldrande A. Befolkningens åldrande är är en ett framgångssaga problem för människor och för vårt samhälle PROTECTING för vårt THE samhälle HUMAN BRAIN AND REDUCING THE RISK OF DEMENTIA B. Bra hälsa hos äldre om man ser utifrån ett funktionsperspektiv C. Äldre lever längre nu och med bättre hälsa D. Det finns mycket att göra för att förbättra hälsan hos äldre Främja hälsosam livsstil & aktivt, engagerat liv Minska vaskulär sjukdomsbörda

Tack för ert deltagande under alla dessa år & Tack för att ni är här idag

Psykologiska faktorer: Multisjuklighet & funktionsnedsättning Effect on multimorbidity speed 0,05 0-0,05-0,1-0,15-0,2 Multimorbidity speed Effect on disability speed 0,05 0-0,05-0,1-0,15-0,2 Disability speed Adjustments: age, sex, civil status, baseline chronic conditions [only for the model looking at disability], depressive symptoms, MMSE, education, occupation, social network, personality, smoking, BMI, and alcohol consumption Calderón-Larrañaga, A. et al., submitted Serhiy Dekhtyar 16/10/2018 25

Psykologiska faktorer: Multisjuklighet & funktionsnedsättning Inkluderar bara de individer utan multisjuklighet och funktionsnedsättning vid baseline. 0,05 Effect on disability & multimorbidity speed 0-0,05-0,1-0,15-0,2 Calderón-Larrañaga, A. et al., submitted Serhiy Dekhtyar 16/10/2018 26

Ett långt liv efter 75 Lägst riskprofil e LR mlr e mhr e +5.4 år +3.6 år +2.1 år Högst riskprofil HR e Ref 80 84 88 92 96 80 82 84 86 88 90 92 94 96 Rizzuto et al, BMJ 2012 Medianålder vid döden

Stort tack till er deltagare från alla oss vid Äldreforskningens Hus! PROTECTING THE HUMAN BRAIN AND REDUCING THE RISK OF DEMENTIA