Utbildningsförvaltningen Tornets förskola Arbetsplan för Tornets förskola Fotograf: Felix Gerlach samt Arkitekt: Arkitekterna Krook & Tjäder, Malmö 2014-2015
Innehållsförteckning 1. Grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden...3 3. Normer och värden...4 4. Utveckling och lärande...4 5. Barns inflytande...5 6. Förskola och hem...5 7. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.6 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling...6 9. Förskolechefens ansvar...7 2
1. Grundfakta Tornets förskola ligger i centrala Älmhult. Vi är en mångkulturell förskola. På Tornets förskola finns 5 avdelningar och från och med hösten 2013 så arbetar vi åldershomogent i största möjliga mån. Fördelning mellan förskollärare och barnskötare är 8 av varje. Vår organisation ser ut som följer: Varje avdelning har 1.75 timmar i gemensam reflektion varje vecka. 2 av arbetslagen (Bananen och Citronen) har förmånen att ha Caroline Johansson, pedagogisk utvecklare, med på sina reflektioner. Varje förskollärare och barnskötare ger 1,5 timme egen reflektion som sedan fördelas på avdelningen. Vi har from hösten 2014 valt att ha arbetsplatsträffar på dagtid i form av tvärgrupper. Detta har vi varje tisdag på eftermiddagen. Vi startar dessa grupper med ett kort veckomöte. Vid 4 tillfällen per läsår så har vi stängt och all personal har gemensamma kvalitetsdagar. Fortbildning som kommer att ske under 14/15 är att 5 förskollärare läser en kurs om flerspråkighet på Högskolan i Kristianstad, vi har 5 förskollärare och barnskötare som går fortbildning i Natur och teknik. Vi har också fortbildning i Barns inflytande tillsammans med Caroline, vår pedagogiska utvecklare. 2. Årets utvecklingsområden Utifrån kvalitetsrapporten och analysen som jag gjort så kommer vi under läsåret 14/15 att fokusera på följande områden: Det systematiska kvalitetsarbetet Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation ( lpfö 98 rev, 2010:12) Natur och teknik utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (lpfö 98 rev, 2010:12) 3
3. Normer och värden Under läsåret kommer vi att fokusera på att skriva om vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Den ska bli ett mer levande dokument än den tidigare varit. Vi kommer också att få en föreläsning på vår kvalitetsdag i december. 4. Utveckling och lärande Här kommer vi att prioritera Natur och teknik. Målet vi kommer att fokusera på är Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (lpfö 98 rev, 2010:12) Nuläge: I dagsläget odlar och skördar vi. Med de äldre barnen har vi pratat om vad som behövs för att växterna ska kunna växa (näring i jorden, sol och vatten). Vi jobbar mycket med gravitation som fenomen. Vi pratar mycket med barnen om djur och deras beteende. Vi upptäcker djuren i vår närmiljö. Vi bakar med barnen när tillfälle ges och gör playdoo-lera tillsammans. Vattenexperiment har genomförts (flyta/sjunka, skum etc.). Önskat läge: Vi vill att alla barn ska få möjlighet att delta i det naturvetenskapliga arbetet. Vi vill även utveckla arbetet så att vi får en röd tråd i barnens naturvetenskapliga lärande vi vill kunna upprepa och vidareutveckla samt arbeta tematiskt för att kunna ge barnen möjlighet att generalisera och ge dem kunskaper på djupet. Vi vill exempelvis komma vidare ute på atriumgården genom att ha en kompost. Vi önskar baka mer med barnen då det ger mycket kunskaper om kemiska processer och matematik. Vi har en ambition om att ta oss ut mer utanför förskolans område och undersöka djur och natur i vår närmiljö. Vi har också en ambition om att verksamheten ska genomsyras av hållbar utveckling. Handlingsplan: Genom att se till att de planerade naturvetenskapliga aktiviteterna äger rum när barnen är i verksamheten, i vissa fall även ha samma aktivitet både på förmiddagen och eftermiddagen. Miljön kan ordnas så att naturvetenskapligt material finns framme så att barnen har tillgång till det oavsett vilken tid på dagen det är. Det är även viktigt att ibland göra samma aktivitet flera gånger för barnens lärande. Genom den pedagogiska dokumentationen får vi syn på hur vi ska gå vidare. Genom att bl a använda samma tema under flera år så kan vi ge barnen kunskaper på djupet. Vi skaffar kompost som vi kastar växter och skal, vi tittar på maskarna i komposten och vi använder jorden till våren och planterar nya växter. 4
Genom att baka med barnen så kommer matematiken in genom måttenheter och viktenheter. Begrepp som mindre än och större än används också. Kemin kommer in med jästen och bakpulvret. Barnen får känna lukta och smaka på både deg och efter att vi har tillsatt värme i form av en ugn. Genom att samtala kring dessa delar så ger vi barnen kunskaper. Genom att organisera oss på ett bra sätt får vi möjligheter att ge oss ut i skogen. Det kan vara att dela gruppen eller att passa på när vi vet att vi har högre bemanning. Hållbar utveckling är ett stort begrepp och vi funderar vidare på hur vi ska få in dessa diskussioner i vårt arbetssätt. 5. Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (lpfö 98 rev, 2010:12 Nuläge: Vi lyssnar in barnen, vi ger dem val inom ramar anpassade efter ålder, vi bejakar deras känslor och önskningar. Man kan inte alltid få som man vill men man får önska och känna som man vill. Man är ok som man är. Vi ger dem utmaningar och möjlighet att prova och att utforska. Önskat läge: Trygga barn som känner sig respekterade för dem de är. Som känner glädje och vågar uttrycka sin mening och sina önskningar. Barn som vill och kan. Handlingsplan: För att genuint lyssna på barnen kräver det stor lyhördhet hos arbetslagen. Vi måste visa att vi är nyfikna och intresserade av vad de har att säga. Vi måste finnas nära barnen vara tillgängliga barnskötare och förskollärare. Det är viktigt att föregå med gott exempel som vuxen. Det är också viktigt att dela in barnen i grupper för att kunna möta alla barn och uppmuntra dem i olika situationer som stärker dem. 6. Förskola och hem Förskolan ska sträva efter att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan (lpfö-98 rev 2010) Nuläge: Vi behöver skapa rutiner för inskolning framför allt på ett-årsavdelning. När många barn börjar samtidigt fungerar inte föräldraaktiv inskolning. Önskat läge: Att barnen ska kunna få en mer harmonisk inskolning. Gruppinskolningar är att föredra. 5
Handlingsplan: Starta inför nästa läsår med att ha ett föräldramöte för alla nya barn och föräldrar. Sedan dela upp sig utifrån avdelningstillhörighet. Kunna ge så mycket information som möjligt redan innan inskolningen. Vi kommer också att börja skriva hembrev från avdelningarna mer frekvent. För att nå våra många olika mottagare så behöver utförandet vara tydligt. Att vi med bild och liten bildtext förmedlar vårt budskap. 7. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Se handlingsplanen. 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner (lpfö-98 rev 2010) Nuläge: Utifrån de utvärderingar och resultat som kom in till vårens utvärdering så ser jag att vi måste bli tydligare på att dokumentera, reflektera och utvärdera. Underlagen som kommer in svarar inte de frågor som behöver besvaras för att man ska kunna utvärdera verksamheten. Vi kan inte se de bevis vi behöver för att kvalitetssäkra vår verksamhet. Önskat läge: Att kontinuerligt på avdelningsreflektionerna svara på de 4 didaktiska frågorna och ha detta skriftligt dokumenterat. Att använda ALT på ett ändamålsenligt sätt. Praktiska frågor får max ta 30 minuter och övrig tid ska användas till att fördjupa sig i pedagogiska frågor. Att underlagen ska bli tydligare, så att utvärdering kan göras. Förskolechefen ska bli tydligare med vilka underlag som efterfrågas. Handlingsplan. From hösten 2014 har vi ändrat i vår organisation för att kunna ha träffar på dagtid. Vi arbetar med tvärgrupper och har 3 grupper på Tornet med ca 5 förskollärare och barnskötare i varje grupp. Vi har också på 2 av avdelningarna stöd av Caroline, som är pedagogisk utvecklare i Älmhults kommun. Genom att använda Caroline, så är tanken att få igång den pedagogiska dokumentationen som är ett mycket bra verktyg för att få igång det systematiska kvalitetsarbetet. De avdelningar som arbetar med Caroline kommer att börja arbeta med sina dokumentationer i en Powerpoint. Det arbetssättet hoppas jag kommer att sprida sig i huset så att innan läsåret är slut har alla avdelningarna provat på detta. För att kunna följa upp så krävs systematik. För att kunna göra detta så finns det 4 frågor att svara på vid reflektioner. 6
Aktivitet: Vad har ni gjort? Resultat: Hur har det gått? Inom vilka målområden har barnen getts möjlighet att lära? Analys: Hur kom det sig att det gick som det gick? Åtgärd för utveckling: Hur går ni vidare? Jag kommer också vara tydligare som chef med vilka underlag det är jag vill få in. Det är viktigt att förmedla resultat och analys och inte bara aktiviteter. Att ha ett tydligt årshjul där det tydligt framgår när aktiviteter ska ske. 9. Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet.(lpfö98/10) Mina prioriterade områden för läsåret är att vara delaktig i tvärgrupperna för att bilda mig en uppfattning kring arbetet på förskolan. Detta är grunden för att jag ska kunna föra det systematiska kvalitetsarbetet framåt. Jag kommer också vara tydlig med vilka underlag jag vill ha in för att kunna utvärdera verksamheten i enlighet med målen. Under läsåret kommer jag att presentera min ledardeklaration och verksamhetsidén på tvärgruppsdiskussionerna. Jag eftersträvar en kontinuitet och en systematik i kvalitetsarbetet. Jag ser bevis att jag nått fram som pedagogisk ledare när jag får in de underlag som jag efterfrågar och att det bedrivs reflekterande samtal på arbetslagsreflektionerna. Petra Ekström, förskolechef Tornets förskola 140929 7
Augusti Diskussionsgrupper: Barns inflytande Start observationer, fånga intressen, dokumentera. Revidering planer. September Kvalitetsdag: Lokal arbetsplan skrivs. Diskussionsgrupper: Barns inflytande fortsättning. Start projekt Start NV-seminarierna och kurs i Flerspråkighet. Start medarbetarsamtal Familjefest. Oktober Diskussionsgrupper. Förslag föräldrasamverkan. Projektet fortsätter Medarbetarsamtal fortsättning Juli Grundverksamhet Årsplan Tornets Förskola 2014/15 November APT. Vi knyter ihop säcken med Carro kring barns inflytande. ALT: uppföljning arbetsplanen, de didaktiska frågorna i företrädesvis PPT. Juni Grundverksamhet Förbereder inför nästa termin Föräldramöte Maj Kvalitetsdag, vi utvärderar vårt arbete. Föräldramöte, gruppvis med tolkar är förslaget. Utvärdering arbetsplanen Diskussionsgrupper December Traditioner ALT fokusera på frågorna: Ser vi någon utveckling i den gemensamma värdegrunden? Vad ger det barnen? Kvalitetsdag. Föreläsning fm och egen tid eftermiddagen. Delutvärdering. Januari Uppföljning av arbetsplanen Diskussionsgrupper: ledardeklaration och verksamhetsidén. April Diskussionsgrupper Vernissage? Mars Utvärdering Hygienplanen Diskussionsgrupper Resultatsamtal Arbetsplatsträff Februari ALT: löpande utvärdering från arbetsplanen Diskussionsgrupper: normer och värden. Likabehandlingsplanen. 8