Grundskoleavdelningen Rektorsområde Vårby Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017 Vårbyskolan Grundskolan Utifrån en 15/16, har det under läsåret genomförts en kontextanalys, i syfte att identifiera skolans handlingsutrymme. Analysen visar att om skolan ska kunna förändra elevernas behöver skolan förflytta sig mot en mer integrerad nivå (Timperley, 2013). På integrerad nivå använder sig skolor, i det specialpedagogiska stödet, av både ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv, ett så kallat dilemmaperspektiv. en går igenom hela organisationen. Detta innebär att en används för att utveckla undervisningen. Skolan tänker man på alla elevers kunskapsutveckling oavsett kunskapsutveckling (Timperly, 2013, Österberg, 2014). en är inte likvärdiga, elever i behov av särskilt stöd erbjuds inte de extra anpassningar de har rätt till utifrån sina specifika svårigheter. Ett konkret exempel är bildstöd, elever med t.ex. språkstörning har inte tillgång till bildstöd, varken i läromedel eller i sitt eget arbetsmaterial. Elever som har kommit längre i sin kunskapsutveckling blir inte tillräckligt utmanade, där flertalet har beteende problematik. Där av befinner sig skolan på en grundnivå med inslag inom utvecklingsnivå (Timperly, 2013). På den här nivån är det de elever med otillräcklig kunskapsutveckling som skulle kompenseras för sina brister. Syftet med sammanställningen är att hitta elever med otillräckliga kunskaper. Elever med godtagbara kunskaper och elever med mer än godtagbara kunskaper räknas inte in i sammanställningen utan åtgärderna riktas enbart mot elever med otillräcklig kunskapsutveckling. Ett kollektivt double-loop arbete behövs för att lyfta elevernas. Det är när skolans elev följs upp och analyseras i syftet att synliggöra var, när och hur brister uppstår, måste finnas på skolorna. I analysen behöver skolans säkerställa att fokus flyttas från elevfokus till undervisningen (Hattie, 2008; Österberg, 2014). 1. Vårbyskolan har tydligare rutiner för uppföljning av alla elevernas lärande 2. Lärarna använder sig av likvärdiga kriterier i uppföljningen av elevers lärande år F-9, i ämnena sv/sva, ma och so.
3. Lärarna har analyserat et av sin egen undervisning, vid fyra tillfällen. Lärarna lär av varandra och är motorer i arbetet med att utveckla, modifiera och anpassa undervisningen. 4. Enheten använder analysmall för undervisning och verksamhetsplan, i syfte att hålla fokus på verksamhet och undervisning och inte specifika elever. Påbörja åtgärder mot en integrerad nivå Lärarna har träffats i ämnesgrupper, vid fyra tillfällen under läsåret, då de har skapat likvärdiga kriterier, i respektive ämne med stöd i forskning och bedömningsstöd från skolverket, Nya språket lyfter, Språket på väg, Bedömning för lärande i matematik och Diamant. EHT, samlade alla lärare för gemensam analys av elever som har svårt att uppnå kunskapskraven samt de elever som lätt når kunskapskraven. Skolan har sammanställt alla elevers extra anpassningar och har på så sätt identifierat vad och vilka extra anpassningar de flesta elever behöver, oavsett årskurs, för att kunna säkerställa att de extra anpassningarna är inkluderade i den strukturerade undervisningen. Fritids Fritids har kopplat sitt görande mot Lgr 11:s förväntningar på Fritidshemmets uppdrag. Personalen har synliggjort för sig själva vad de gör och varför de ska erbjuda eleverna, ett specifikt innehåll under fritidstiden. Fritids har följt upp sin verksamhet, tre gånger under läsåret och har förbättrat sina relationer till eleverna och har förändrat lärmiljön och pedagogiskt innehåll, i syfte att kunna utveckla de förmågor eleverna ska utveckla under fritidshemstiden. Påbörja åtgärder mot en integrerad nivå Arbetet med Lgr 11 har påbörjats men behöver utvecklas och drivas ytterligare framåt. Eleverna har varit delaktiga men de behöver också få syn på sitt lärande under fritidstiden. Samverkan fritids- skola behöver ha ett gemensamt mål, där professionerna har tydliga roller med specifika förväntningar på insatser där elevers lärande är i fokus. Kunskaps redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.
Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel Vt-15 Vt-16 Vt-17 Vt-17 elever med minst E i lästa ämnen Åk. 3 14/15 15/16 Nationella prov åk 3 Ma 67,4 91,7 Sv 95,4 Sva 44,4 87,0 Åk. 6 14/15 15/16 Nationella prov åk 6 En 75 78 50,0 95,4 Ma 67,5 65,3 66,7 93,3 Sv 80 100 50 96,5 SVA 78,1 68,1 55,2 77,7 Kunskap åk 6 Meritvärde 174,1 162,2 141,7 210,9 Minst E i lästa ämnen 46,5 42,6 31,8 80,3 Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med minst E i lästa ämnen Vt-15 Vt-16 Vt-17 Vt-17 Åk. 9 14/15 15/16 Nationella prov En 90,2 95 100 97,5 Ma 75 76,2 74,1 87,4 Sv 100 100 100 96,4 SVA 72,7 86,1 66,7 79,1 Kunskap åk 9 Meritvärde 172,1 188,7 190,8 220,1 Minst E i lästa ämnen 38 54 55,2 78,5 Grundskoleenkät Kunskap samt ansvar och inflytande redovisat för grundskoleenkät et redovisas med styrtal. Skola
7,7 4,9 Lärande 6,5 (5C,FBK) (6B,7A) 7,3 Inflytande 7,4 10 (5B) 5,8 (6A) 7,8 Normer och värden et redovisas med styrtal. Skola Trygghet 7,6 8,4 (4A,5B) 6,3 (6A) 8,5 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisas med styrtal. Skola Nöjdhet 7,1 8,7 (F6A) 5,9(6B) 8,1 et redovisas med styrtal. Skola IT i undervisningen 7,6 9,1 (4A) 6,6 (6A) 7,7 et redovisas med styrtal. Skola Kost 5,1 8,7(F6A) 2,5 (6B) 6,9 På 7B finns inga svar registrerade. Fritidshemsenkät Kunskap samt ansvar och inflytande redovisat för fritidshemsenkät.
et redovisas med styrtal. Fritids Lärande 7,4 7,5 Inflytande 8,5 8,4 Normer och värden et redovisas med styrtal. Fritids Trygghet 8,8 8,9 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisas med styrtal. Fritids Nöjdhet 9,0 8,9 et redovisas med styrtal. Fritids Övrigt (Lugn och ro) 8,4 7,0