Resursskolan Kristianstad



Relevanta dokument
RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Skolområde Korsavad 2013/2014

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Kvalitetsredovisning för Grundskolan 2010

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Stora Vallaskolan Arbetsplan 19/20

Utvecklingsplan, Strömsskolan, läsåret 17/18

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Skolområde Korsavad 2012/2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

LOKAL ARBETSPLAN

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Skolområde Korsavad 2014/2015

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

Utbildningsinspektion i Näsbyskolan, förskoleklass och grundskola 1 6

Kommungemensamma verksamheter i grundskolan läsåret 17/18

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Verksamhetsplan Vimarskolan åk /2015

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys för Snitz grundskola Nacka läsåret 2012/13

Humleskolans plan mot kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling/ Likabehandlingsplan

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Förutsättningar Västra Norra/Nobel Västra Norra/Nobel

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan

Beslut för grundsärskola

Likabehandlingsplan Högåsens förskola

Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Arbetsplan Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan Fritidshem

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Arbetsbeskrivning för mentorer åk 4-9

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

LOKAL ARBETSPLAN

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer

Verksamhetsplan. Hagaskolan och fritidshem 2015/2016

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Likabehandlingsplan Gullstensskolan yngre F- 6 och fritidshem

Teamplan Ugglums skola F /2012

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan

Kvalitetsrapport 2017/2018. Grundsärskolan & Gymnasiesärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Kvalitetsredovisning Magelungen grundskola Västerås

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen

Kvalitetsrapport för Särskilda undervisningsgrupperna Björnen och Slussen. Ludvika kommun

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F

Kvalitetsanalys. Länghemskolan

Kvalitetsredovisning läsåret Verksamhetsplan läsåret Göran Åkerberg rektor

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Utbildningspolitisk strategi

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Transkript:

Resursskolan Kristianstad Systematiskt kvalitetsarbete 2013 1 Monika Czech

Innehållsförteckning 4. Resultatsammanställning och analys 4.1 Kunskaper sid 3-4 4.2 Normer och värden sid 5 4.3 Skola och hem sid 6 4.4 Övergång och samverkan sid 7 5 Slutsatser sid 8-9 6 Prioriterade mål läsåret 2012/2013 sid 10 2 Monika Czech

4. Resultatsammanställning och analys 4.1 Kunskaper Vi anser att grunden till ett bra pedagogiskt arbete ligger i en bra planering. En väl genomarbetad planering bidrar till en kvalitetssäkring av arbetet och gör det dessutom lättare för pedagogen att göra en formativ bedömning av varje elevs prestation. En formativ bedömning krävs för att eleven dels ska veta var den befinner sig i sin utbildning just nu, men också vart den är på väg och vad som krävs för nästa steg. Då vi anser att detta är viktiga bitar för ett optimalt lärande har satsningen där specialpedagogerna erbjudit intern handledning i upprättandet av pedagogiska planeringar fortsatt även under detta läsår. I enlighet med Lgr-11 har vi fortsatt vårt arbete med samplanering och sambedömning. Under läsåret har vi fortsatt med sambedömning och betygsmöte. Vid sambedömningen har pedagogerna träffats ämnes- och årskursvis för att gemensamt bedöma elevernas arbeten. Detta för att kvalitetssäkra och därigenom säkra för en mer rättvis bedömning. Samplaneringen har utvecklats vidare genom att vi har sett till att det under terminens gång skapats tillfällen där pedagogerna har fått träffas i arbetsgrupper. Arbetsgrupperna har tillsammans, dels grovplanerat undervisningen i so och no-ämnen från åk 1-9, dels upprättat förslag till pedagogiska planeringar i årskurserna 1-9. Arbetet är dock inte klart utan kommer att fortgå även kommande läsår. Den pedagogiska utredningen har implementerats i arbetet runt våra elever och blivit en allt mer naturlig del. Den har även bidragit till att underlätta vid upprättandet av åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram är en självklarhet i vårt arbete med tanke på att vår verksamhet är en åtgärd för elever som är i behov av särskilt stöd och vår avsikt att upprätta programmet med kortsiktiga och långsiktiga mål utifrån organisations- grupp- och individnivå var 6:e vecka har i det närmaste uppnåtts. Lgr-11 säger att: Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lgr-11, kap. 2.2. Kunskaper, s. 14) Genom att pedagogerna bedrivit en formativ bedömning har det blivit tydligt för eleverna vad de redan kan, samt vad de måste träna vidare på för att nå ett visst betyg. Vi tror att denna medvetenhet på sikt leder till större förståelse och därigenom en större motivation till att lära. 3 Monika Czech

Genom att alla parter: lärare, elev och vårdnadshavare aktivt deltar i upprättandet av den Individuella utvecklingsplanen blir samtliga inte bara medvetna om elevernas förmågor, utan också vad som krävs för att komma vidare i elevens framtida kunskapsinhämtande. Resultat och deltagande i nationella prov är ett tydligt utvecklingsområde där vi strävar efter ett hundraprocentigt deltagande och att eleverna uppnår bättre resultat. Här har pedagogen en ytterst viktig roll i genomförandet av nationella prov där implementeringsarbete samt motivationsarbete inför proven är av avsevärd betydelse och vägen till ett hundraprocentigt deltagande. Vi anser att elevinflytande utgör en viktig framgångsfaktor och därför motiveras eleverna, med stigande ålder och förmåga, att ta ett allt större ansvar över sin utbildning. Detta gäller såväl eget ansvar i skolarbetet som förmågan att ta sig till och från skolan på egen hand. Våra elever är i behov av särskilt stöd och det är därför viktigt att vi hittar strategier och nycklar för att kunna möta dem på bästa sätt och därigenom erbjuda ett optimalt lärande. Som ett led i detta arbete är kontinuerlig kompetensutveckling nödvändig. Under innevarande läsår har vi prioriterat kompetensutvecklingen inom neurosykriatiska funktionsnedsättningar samt alternativa it-verktyg, främst i form av pedagogiska appar. Utöver den interna kompetensutvecklingen inom Resursskolan tar vi även del av Skolområde Västras kompetensutveckling gällande bland annat mål och bedömning. Resursskolan är mån om att ligga i framkant vad gäller alternativa verktyg. Vi har ett stort antal läs- och skrivdatorer. Målet är att alla elever ska ha en personlig läs- och skrivdator. Under året har andelen läs- och skrivdatorer utökats väsentligt dock inte så att alla elever har vars en vilket gör att vi kommer ha detta som ett prioriterat mål även under kommande läsår. Viss del av personalen har fått utbildning i olika kompensatoriska program. Målet är att all personal ska få möjlighet till denna utbildning. Vi sträva efter att skapa en optimal lärandesituation för alla våra elever. För att kunna göra detta är vi lyhörda för varje elevs unika behov för att på så sätt kunna skapa en miljö som möjliggör lärande. 4 Monika Czech

4.2 Normer och värden En viktig del av Resursskolans koncept är att skapa trygghet och trivsel hos eleverna. För oss är det en viktig aspekt i kvalitetsarbetet att kunna se trygga och nöjda elever. Demokratiprojektet är alltid ett bra och uppskattat komplement till elevernas generella utveckling där kunskapen om normer och värden befästs och elevernas självkänsla och självständighet utvecklas. Detta ser vi tydligast under elevernas studieresa i Polen. Att genomföra en resa utomlands med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kräver stora förberedelser och resursinsatser. Pedagogerna har tillsammans med elever till fullo lyckats med besöket och avslutat Demokratiprojektet med ett fantastiskt resultat vilket vi är oerhört stolta över och vi vet att detta är ett minne för livet. Eleverna har visat att de klarar av en sådan utmaning. Elevernas egen utvärdering av projektet visar på att eleverna är mycket nöjda. Vi hoppas att vi kan fortsätta med liknande utmaningar i fortsättningen där eleverna stärks i sin självkänsla och får kännedom om sig själva och sina behov i en främmande miljö. Arbetet med likabehandling är en viktig del av vårt arbete. Att arbeta proaktivt med likabehandlingsplanen är minst lika viktigt som att agera när situation uppstått. Vi anser att ett kontinuerligt värdegrundsarbete skapar trygga elever som i sin tur främjar ett gott lärandeklimat. Elever som trivs med skolan, kamraterna och pedagogerna presterar bättre och utvecklas mer positivt än elever som inte gör det. Vi har därför prioriterat ett aktivt och kontinuerligt värdegrundsarbete som ska genomsyra verksamheten och bli särskilt tydligt i ämnet Skolans val. Ifall avvikande situationer uppstår upprätthåller vi likabehandlingsplanen för att förbättra elevernas och pedagogernas arbetsmiljö. Detta görs alltid i samråd med vårdnadshavare och rektor. På grund av elevernas avvikande beteende förekommer det våldsamheter av olika slag. När elever hamnar i aggressiv affekt kräver detta en handlingsplan så att elever, pedagoger och vårdnadshavare kan känna trygghet och förtrogenhet med händelseförloppet. Polisanmälningar görs. Genom vår kompetens har vi adekvat kunskap och förståelse för att elever, på grund av sin funktionsnedsättning, inte alltid kan kontrollera sina aggressiva beteenden där fysiska närmanden kan förekomma. Det är dock viktigt att betona att vi ser skillnad mellan impulsivt våld och planerade handlingar. Vi har alltid nolltollerans och nollacceptans mot planerade våldshandlingar. 5 Monika Czech

4.3 Skola och hem Kontakten med vårdnadshavarna är oerhört viktig. Vi ser att ett bra samarbete mellan hem och skola i högre grad leder till positiv utveckling hos eleven än i de fall där kontakten är bristande. Genom daglig kontakt och täta föräldramöten (var 6:e vecka) informeras vårdnadshavarna kontinuerligt om elevens utveckling. Denna utveckling gäller dels kunskapsutvecklingen i förhållande till målen i läroplanen, dels den sociala utvecklingen där sociala färdigheter och interaktion utgör viktiga komponenter. Det är viktigt för oss att möjliggöra många olika kommunikationskanaler med vårdnadshavarna för att på så sätt underlätta kontakten. Årets föräldraenkät ger ett tillfredsställande resultat som tyder på att kontakten mellan hem och skola är mycket god/god. Även den muntliga responsen som pedagogerna får i det dagliga arbetet tyder på samma sak. Förra årets stora satsning att arbeta mot ett aktivt föräldraråd där samtliga vårdnadshavare bjudits in har fortsatt även detta läsår. Även vid dessa tillfällen har externa föreläsare bjudits in och responsen från föräldrarna har varit odelat positiv. 6 Monika Czech

4.4 Övergång och samverkan Resursskolan är en exkluderad åtgärd inom grundskolan. Vi arbetar på hemskolans uppdrag och med en för eleven anpassad studiegång. En kontinuerlig kontakt med elevens hemskola är en oerhört viktig framgångsfaktor för en framtida återinskolning. Det är oerhört värdefullt för elevens välmående att känna att någon väntar på dem på hemskolan, att de har en tillhörighet. Många av våra elever kommer till oss med en känsla av utanförskap. De har ofta en dålig självbild, dåligt självförtroende och många misslyckande i bagaget vilket bland annat kan yttra sig i ett negativt beteende. För att dessa elever ska kunna bygga upp sin självkänsla och en positiv identitet igen är det viktigt för dem att ha en fungerande kontakt med hemskolan så att de ges möjlighet att reparera ansträngda relationer. Genom detta ges eleven en möjlighet till en mer framgångsrik återinskolning. Ett prioriterat mål under läsåret har varit att främja för en bättre kontakt mellan hemskola och resursskola. Detta har bland annat gjorts genom att vi påtalat vikten av att eleven ska ha en kontaktperson på hemskolan. Vi ser gärna att kontaktpersonen upprättar kontakt med eleven och hälsar på eleven åtminstone en gång per termin. Vidare har vi infört två rektorsveckor där hemskolans rektor bjuds in för att hälsa på sin elev. Då Resursskolan är en exkluderad verksamhet som arbetar på hemskolans uppdrag vet vi av erfarenhet att kontakten med hemskolan är viktigt för elevens identitet och självförtroende. En god kontakt bidrar till en mer positiv utskolningsprognos. Kontakten mellan hemskola och resursskola ser vi som ett fortsatt utvecklingsområde, ett pedagogiskt ansvar för Resursskolan i samarbete med hemskolan. 7 Monika Czech

5. Slutsatser Vi anser att den viktigaste framgångsfaktorn för elevers kunskapsinhämtande och utveckling är en kompetent och professionell lärare. För att säkra kvalitén och öka samsynen mellan pedagogerna har vi fokuserat på samplanering och sambedömning. En riktad kompetensutveckling är ytterligare en viktig parameter för en kvalitetssäkrad verksamhet med god kompetens. Kompetensutveckling gällande mål- och bedömning, neuropsykriatriska funktionsnedsättningar samt alternativa verktyg har stått i centrum. Ett aktivt och medvetet pedagogiskt arbete runt normer och värden skapar medvetenhet hos eleverna. Detta leder i sin tur till trygghet och insikt då trygga elever i en trygg miljö är grunden till utveckling och bättre studieresultat. Det proaktiva värdegrundsarbetet har blivit prioriterat genom ämnet Skolans Val. Vår strävan mot ett aktivt samarbete mellan skola och hem har prioriterats. Genom den dagliga kontakten har vi strävat efter att skapa förtroendekapital hos alla inblandade. Conncetionssamtal, mail och sms är viktiga kontaktvägar mellan skola och hem. Resultatet av föräldraenkäten tyder på att kontakten mellan hem och skola är god och att vårdnadshavarna finner den tillfredsställande. Detta resultat stärks också av den muntliga respons som pedagogerna får från vårdnadshavarna i det dagliga arbetet. Vår strävan efter ett aktivt samarbete mellan hemskola och resursskola har varit ett prioriterat mål under året. För att garantera ett samarbete har vi fortsatt vår arbetsmodell med prognosmöten. Vidare har vi påtalat vikten av en kontaktperson på hemskolan. Detta har medfört att hemskolorna, i högre grad, utsett kontaktpersoner som tagit kontakt med de enheter där de har placerade elever. Detta har i sin tur lett till att kontaktpersonen hälsat på hos eleven och fått en inblick i elevens skolvardag. Ett beslut om rektorsveckor inför kommande läsår tror vi kommer att stärka kontakten och samarbetet mellan hemskola och resursskola ytterligare. I förlängningen strävar vi efter att kontakten och samarbetet mellan hemskola och resursskola ska gynna eleverna och bidra till en bättre utskolningsprognos. Vår strävan efter samarbete där hemskolan tar en mer aktiv del i elevens skolgång, behov och utveckling kvarstår dock och kommer därför att vara ett prioriterat mål även under kommande läsår. Vår strävan efter att åtgärdsprogrammen ska upprättas mer frekvent har uppfyllts och i så gott som alla fall uppdateras alla åtgärdsprogram med sex veckors mellanrum. 8 Monika Czech

Vårt mål att Resursskolan ska få tillgång till fler läs- och skrivdatorer har uppfyllts och under året har antalet datorer utökats väsentligt. Dock kommer målet att kvarstå även under kommande läsår då målet är att varje elev ska ha en egen läs- och skrivdator. Målet att alla pedagoger ska ges möjlighet till utbildning i de alternativa verktyg som finns inom Resursskolan har till viss del uppfyllts och Stödoch Hälsoenheten har varit ute och handlett på några av våra enheter. Målet kommer dock att vara prioriterat även under kommande läsår eftersom utbildningen inte omfattat all personal. 9 Monika Czech

6. Prioriterade mål läsåret 2012/2013 Mer samarbete med hemskolorna gällande kartläggning av elevens behov och utveckling inför inskrivning i Resursskolan är ett prioriterat mål. Uppdragsbeskrivning från hemskolan där bland annat pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och IUP med centralt innehåll är viktiga delar för att garantera att eleven ges optimal förutsättning att nå goda resultat. Mer samarbete med hemskolorna där hemskolorna tar aktiv del i elevens skolgång, behov och utveckling. Tillgång till fler läs- och skrivdatorer. Alla pedagoger ska ges möjlighet till utbildning i de alternativa verktyg som finns inom Resursskolan. 10 Monika Czech