Kvartalsrapport 2 2013

Kvartalsrapport 2 2013 Sammanfattning Från Viktoriaskolan lämnades inte någon rapport den här gången. 1. BRUK. Skolorna har haft i uppdrag att arbeta med Skolverkets självskattningsmaterial BRUK under året och arbetet redovisas i rapporten. Det går inte att göra någon egentlig sammanställning eftersom man jobbat med rätt olika indikatorer. Några enheter har heller inte genomfört uppdraget. 2. Psykosocial arbetsmiljöenkät. Sjunkande svarsfrekvens (från 66 till 62 %). Rektorerna redovisar oro bland personalen i, missnöje med ledningsorganisationen i Centrala området, större barngrupper i förskolan leder till stress, tid är en bristvara. Man efterlyser också politikerbesök. Totalt sett är det mycket små skillnader om man jämför svaren från de senaste åren. Det finns planer på en kommunövergripande personalenkät och om en sådan lanseras lägger vi ned vår egen årliga undersökning. 3. NKI Nöjd-Kund-Index betyder att elever och föräldrar får svara på tre frågor om hur bra skolan eller förskolan är. NKI bland eleverna har stigit under de fyra år som undersökningen genomförts och ligger nu på 75 (av 100) vilket får sägas vara ett riktigt bra resultat. Mest nöjda är yngre elever och elever i. Minst nöjda är elever och föräldrar i åk 8. Svarsfrekvensen bland föräldrar till förskolebarn var mycket låg trots försök att öka antalet svarande och frågan har rests om det verkligen är meningsfullt att fortsätta genomföra denna undersökning. 4. Elevers trygghet i skolan. Detta är ju ett av UN:s verksamhetsmål och därför har vi plockat ut just den frågan ur elev- och föräldraenkäterna. På en femgradig skala svarar över 90 % att barnen känner sig trygga eller mycket trygga i skolan eller förskolan. Vi kan alltså visa att måluppfyllelsen är hög för just detta verksamhetsmål. 5. Likabehandlingsplaner. Alla enheter redovisar att de har uppdaterade planer på hemsidan eller att de just nu ser över dem och snart kommer att publicera aktuella planer på hemsidan. (Det visar sig att det inte går att öppna de inbäddade dokumenten i GoodReader i ipad. Ni får då antingen öppna dem i en dator eller kontakta jan-erik.karlsson@borgholm.se så skickar jag över dem direkt till er.) 1

Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 2 år 2013 Sammanställning UN:s verksamhetsmål: Borgholms barn är trygga i alla våra verksamheter BRUK i skola, förskoleklass och fritidshem görs i kvartal 2 år 2014 BRUK är Skolverkets verktyg för självskattning av kvalitet. Förra året beslöts att materialet ska användas i våra verksamheter enligt följande arbetsordning: Varje skola, förskoleklass och fritidshem skall under läsåret arbeta igenom en obligatorisk indikator vald av förvaltningen. Den obligatoriska indikatorn är för närvarande Samverkan med skola, förskoleklass och fritidshem, som är en anpassning av en indikator i BRUK. Samma indikator kan återkomma under två eller flera läsår för att synliggöra progression. Arbetet inleds vid läsårsstarten och resultaten redovisas av rektor till förvaltningen vid påsktid följande år. och förslag på åtgärder redovisas i Q2 och utifrån dessa fortsätter processen ute på enheterna. Redovisa analys och förslag på åtgärder! Åkerboskolan BRUK- lokalt anpassat - Hur skola, förskoleklass och fritidshem samarbetar Åkerbo 2013.doc Slottsskolan och Köpings skola 2

Vi har arbetat med indikatorn A1.1 Samspel/interaktion mellan personal och elever. Resultatet från södra ro är ganska lika mellan de tre skolorna. På självskattningen har man till övervägande del svarat F och övriga svar ligger på E. Detta tycker jag också stämmer väl med min upplevelse av stämningen på skolorna. Det är ett bra klimat mellan personal och elever. Sedan kan vi alltid bli bättre på att bekräfta eleverna och visa intresse för deras frågor och funderingar. Det är viktigt att eleverna känner att vi tar oss tid att lyssna på dem. Utveckling: Vi kommer detta läsår att till Rälla skola och Gärdslösa skola prenumerera på ett värdegrundsmaterial som heter EQ-verkstan. I det paketet får man nya värderingsövningar anpassade för åldergruppen varannan vecka. Detta ger tillfälle att reflektera och diskutera värdegrundsfrågor tillsammans i klassen. Materialet innehåller också övningar för personlig utveckling. Rektor/Fritidspedagog Rektor/Mentor Vi har avsatt tid utöver timplanen för samarbetsövningar där fritidspedagogerna kommer in och tar över klassen en halvtimme. Mentor i klassen arbetar med EQverkstan. (beskrivs under analys) En gång per vecka. Varannan vecka. På APT där vi träffas från bägge skolorna diskutera och utvärdera våra erfarenheter av materialet. BRUK i förskolan görs i kvartal 2 år 2014 BRUK är Skolverkets verktyg för självskattning av kvalitet. Förra året beslöts att materialet ska användas i våra verksamheter enligt följande arbetsordning: Varje förskola skall under läsåret arbeta igenom två obligatoriska indikatorer valda av förvaltningen och en indikator som valts av förskolan. De obligatoriska indikatorerna är för närvarande A2.9 Matematik, naturvetenskap och miljö samt A2.10 Språk. Samma indikatorer bör återkomma under två eller flera läsår för att synliggöra progression. Arbetet inleds vid läsårsstarten och resultaten från både de obligatoriska indikatorerna och den av förskolan valda redovisas via förskolechef till förvaltningen vid påsktid följande år. och förslag på åtgärder redovisas i Q2 och utifrån dessa fortsätter processen 3

ute på förskolorna. Redovisa analys och förslag på åtgärder! Åkerboskolan Ma no språk Bruk 12-13.doc Inflytande Bruk 12-13.doc Se bifogade bilaga från respektive förskola. Näktergalen Rälla förskola Gärdslösa förskola Jag bad förskolorna att titta efter vilka styrkor som man hittade inom utvärderingsområdet och sedan titta på vilka utvecklingsområden som man kunde identifiera. Det som har varit viktigt i arbetet med BRUK är själva processen där diskussioner och samtal har fått betyda mycket och bidragit till en utveckling av verksamheten. Rektor/arbetslagsledare Regelbundet följa upp och stämma av hur långt man kommit i utvecklingsarbetet. Vid personalmöten och APT. Borgholms förskolor A2.10 Språk Förskolorna och pedagogisk omsorg kännetecknas till stor del om språkets grundläggande betydelse för barnets utveckling och lärande. Pedagogerna arbetar medvetet med språkstimulans i olika former, t ex samtal, sång, rim och ramsor, vid lek, lässtunder, blöjbyten, matsituationer både enskilt och i grupp där pojkar och flickor får samma förutsättningar. I samspel med omgivningen lär sig barn att tala, berätta, argumentera, förstå andras argument, bemöta dessa och ställa frågor. Pedagogerna har höga ambitioner att använda ett nyanserat språk men ibland högre än vad vardagen tillåter (tid). Modersmålets betydelse för barnets identitetsutveckling förstås och har detta läsår används mer aktivt i de barngrupper där det är aktuellt med anledning av den handlingsplan som arbetades fram under ht-12. Ett resultat vi märkt är vikten av att använda tolk vid första mötet med föräldrarna för 4

att minska missförstånd. I skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg står det: I begreppet språkutveckling ingår både det svenska språket och modersmålet, när det är ett annat än svenska. Däremot har inte pedagogisk omsorg samma krav att arbeta med barnets modersmål, som förskolan och fritidshemmet har. Ambitionen vi har är att även pedagogisk omsorg använder sig av handlingsplanen som finns om det blir aktuellt. A2.9 Matematik, naturvetenskap och miljö. Vi diskuterar och reflekterar fortlöpande över hur man ska tillvara och utveckla barns nyfikenhet och intresse för matematiska och naturvetenskapliga samband och begrepp, liksom för natur och miljö. Men vi måste bli bättre på att t ex benämna de olika ämnena. Reflektera mer tillsammans med barnen och mer samtal om dessa ämnen när vi vuxna reflekterar. Vi behöver bli bättre på att synliggöra för både pojkar och flickor vad det är vi gör t ex nu har vi jobbat med matte, naturvetenskap. Barnens intresse för djur och natur tas tillvara och utvecklas. De har under alla tider på året rikliga tillfällen till naturupplevelser som de bearbetar på många olika sätt t ex vid utedagar. Förskolorna har under detta läsår haft tema Vatten. Barnen har uppmuntrats att mäta, väga och undersöka olika ämnes egenskaper, volymer, vikt mm när de arbetar med skapande verksamhet. Detta ser vi bl a i den fria leken. Arbetslaget Planera in återkommande mindre läsgrupper Start ht-13 (1-2 barn) i verksamheten. Arbetslaget Förskolechef Ped oms Arbetslaget Utöka samarbetet med biblioteket t ex hjälp av urval med böcker, boklådor, sagoklubb, delta vid föräldramöten. Boka in ett möte med Christina Olsson för all personal. Handlingsplanen för modersmålsstöd används även av ped oms. Planera in gemensam reflektionstid för barnen tillsammans med pedagog/er. Ht-13 Ht-13 Vid behov med start ht-13. Ht-13 Arbetslaget Pedagogerna observerar varandra, och reflekterar över språkvalet vad gäller matematik, naturvetenskapliga begrepp och teknik tillsammans regelbundet vid arbetslagstid. Kvartalsrapport 3, 2013 Ht-13 5

Psykosocial arbetsmiljöenkät görs i kvartal 2 år 2014 Svarsfrekvensen sjönk detta år från 66 till 62 procent. Redovisa analys, åtgärder och uppföljning för resultaten i de rapporter som ni fått ut på enhetsnivå! Åkerboskolan Enkäterna uppfattas som i grunden ganska positiva svar. Det är dock en stor del som anger kroppsliga symptom. Tid som bristvara kommer upp här liksom i Brukutvärderingarna. En viss skillnad mellan förskola och skolan i svaren. Fråga 12 bör inte finnas med i en anonym enkät om det inte finns något system för att följa de svar som inte är aldrig. A-lag Rektor Förskolechef utifrån den första genomgången görs under höstterminen. Resultatet kom sent på terminen varför vi inte hunnit bearbeta resultaten fullt ut. Höstterminen 2013 Slottsskolan och Köpings skola Köpingsvik. Hälften av de som svarat upplever sig ha svårt hinna med sina arbetsuppgifter. Däremot upplever man att man har stor frihet i sitt arbete och goda möjligheter att påverka planeringen. Vidare upplever de svarande att de får dåligt med feedback från chef/erna. Samtidigt uppger de flesta att de trivs med sitt arbete och att de kan få stöd av någon på sin arbetsplats. Många uppger också att de trivs i sitt arbetslag. Detta tyder på att de flesta upplever att de kan få stöd i arbetslaget. Slottsskolan. De flesta trivs med sitt arbete och uppskattar både sina elever och sina arbetskamrater. Under perioder är det stressigt och svårt att få tiden att räcka till. Samarbete och gemenskap mellan arbetskamraterna är bra. Relativt många känner sig oroliga för att arbetssituationen ska förändras det beror till stor del på de organisationsförändringar som har skett i kommunen med personal rotationer. Många är missnöjda med ledningsorganisationen och tycker att de behöver en egen rektor som endast har ansvar för Slottsskolan. Flera vill ha bättre möjligheter till personligt styrd kompetensutveckling. En person anser att den dagligen blir utsatt för kränkningar från elever. stycken anser att de ibland blir utsatta för kränkande behandling av elever. En person anser att den varje dag blir utsatt för kränkande behandling av vuxna. Några andra kommentarer från personalen: Bra IT-utrustning och fina lokaler i den nya skolan. Önskan om att politiker besöker skolan i den dagliga verksamheten. Mer frihet för lärare att bestämma över hur mycket pengar som ska gå till analoga och digitala läromedel. De digitala läromedel som finns är inte alltid av bra kvalitet. När ska vi utvärdera arbetslagsledarnas roll? Rolf och Christina Ökad tillgänglighet till rektor, med fasta HT -13 tider på skolan Arbetslagsledare Utveckla arbetslagens arbete. Läsåret 13/14 6

Södra ro. hade en svarsfrekvens som låg över snittet i kommunen (mellan 75-80%). Av svaren kan man utläsa att personalen i stort trivs med sitt arbete och upplever en positiv stämning på arbetsplatsen och har en god gemenskap i arbetslaget och i relationen med barn/elever o föräldrar och chef. Skolan Naturligtvis har beslutet om nedläggning av en skola inom rektorsområdet skapat oro och spänningar. Här kan man se att personalen i skolan upplevde en mycket större osäkerhet o otrygghet över framtiden än personalen i förskolan. Denna osäkerhet över framtiden har naturligtvis inte bara gällt lärarna på Runsten även om de drabbats mest utan även personalen på övriga skolor inom rektorsområdet har känt en oro. Förskolan I förskolan upplever man att det blivit stressigare när barngruppernas storlek har ökat. På en förskola har man det också mycket trångt vilket ställer höga krav på personal att noga planera verksamheten så att lokalerna utnyttjas till max. Man upplever också att det kan vara svårt att hinna med sin planeringstid ibland. Rektor Arbetslagsledare Redovisa resultatet från enkätundersökningen för personalen och ge tillfälle till reflektion/diskussion Gå in lite djupare på vissa frågor med sitt arbetslag. Gjordes på APT våren 2013. På en APT under hösten. Jag skulle önska att man i enkätsammanställningen kunde utläsa medelvärdet på varje fråga från föregående år så att man enkelt kan göra en jämförelse och se om resultatet blivit bättre eller sämre. Borgholms förskolor Utav 33 pedagoger är det 24 st som svarat på enkäten. Det är väldigt svårt att göra en analys av enkäten, då var och en har egna värderingar i sina svar. Det är för många svarsalternativ. Samarbetet, gemenskapen i arbetslagen, trivsel och mätbara mål visar på positiva resultat. Man upplever att man har kompetens, kan påverka planeringen av sitt arbete och har stöd av någon på arbetsplatsen. Man ser positivt på kompetensutveckling och önskar mera av detta. Dock besvärars ett antal av huvudvärk, ont i leder och muskler, inklusive rygg. Många arbetsanpassningar har gjorts för enskild personal t ex åldersanpassade barngrupper, sittkuddar, schema mm. Detta är ett pågående arbete och i dagsläget har vi inga rehabiliteringsärenden inom enheten. Lika många pedagoger som finns, lika många olika bekräftelsebehov finns. Kontakt och samarbete med förskolechefen måste baseras på en ömsesidig dialog. Trots schemalagda möten i samtliga 9 mindre arbetslag en gång /månad, kvalitetsbesök (10 st), apt och spontana besök upplevs samarbetet och kontakten med chefen mindre bra av vissa. 7

Arbetslagsledare Förvaltningsledning Medarbetare/arbetslag /arbetslagsledare/förskolechef Önskemål om att höja svarsfrekvensen. Färre svarsalternativ. Diskutera egenansvaret var och en har utifrån enkäten. Tid avsätts under arbetslagstid. Till nästa enkät. Start ht-13 Förskolechef Dec 2013 Fortsätta schemalägga tid i samtliga arbetslag och kvalitetsbesök. Ht-13 NKI föräldrar och elever i skolan görs i kvartal 2 år 2014 För fjärde gången har vi i våra elev- och föräldraenkäter haft med tre s.k. NKI-frågor. NKI står för Nöjd kund-index där 100 är max. Frågorna handlar om hur nöjd man är med skolans/förskolans verksamhet, hur väl den uppfyller ens förväntningar och hur nära en perfekt skola/förskola den kommer. I diagrammet kan man avläsa NKIvärdena för fyra år (2010 genomfördes ingen enkät). NKI för eleverna i åk 3, 5 och 8 år 2009-2013 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2011 2012 2013 Runsten Rälla Gärdslösa Viktoria Köping Slotts Åkerbo 8 Åkerbo 3-5 åk 8 åk 5 åk 3 Totalt Svarsfrekvensen var 75 %, en minskning med 11 % sedan förra året. P.g.a. tekniska svårigheter kunde 8B på Slottsskolan inte besvara enkäten. 8

NKI för föräldrarna i åk 1, 3, 5 och 8 år 2009-2013 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2011 2012 2013 Runsten Rälla Gärdslösa Viktoria Köping Slotts Åkerbo 8 Åkerbo 3-5 åk 8 åk 5 åk 3 åk 1 Totalt Antalet svarande var i år 163, en ökning med 20 sedan förra året. Åkerboskolan En hög andel av eleverna trivs på Åkerboskolan i alla de undersökta årskurserna. En förbättrat nöjdhet hos föräldrarna syns också i redovisningen. HT 13 Mentorer A-lag Hålla fast vid den höga närvaron från föräldrar vid olika typer av möten. Få några av personalen att gå skolverkets kurs Samarbete med föräldrar i förskola och skola 7,5 hp i Örebro universitets regi. Slottsskolan och Köpings skola Köpingsvik. Elevernas svar. Eleverna i både år 3 och 5 är nöjda på i stort sett alla punkter. Det som utmärker sig är att ganska många elever i år 5 upplever att de inte blir tillräckligt motiverade i skolan, samt att en del elever i bägge klasserna upplever att de inte har tillräckligt inflytande över skolarbetet. Troligen hänger dessa två företeelser ihop, och det finns nog anledning för oss att diskutera hur skolan kan öka elevinflytandet. Det känns som om det vore på sin plats med fortbildning i denna fråga. Föräldrasvaren är för få för att göra en riktig analys på, men det framgår i alla fall att många upplever en osäkerhet kring huruvida rektor lyssnar på barnen och tar deras åsikter på allvar. Detta hänger naturligtvis ihop med de speciella omständigheter som rått under läsåret. Slottsskolan. Elevernas svar: De flesta elever i år 8 trivs i sin skola och de tycker om sina kamrater. Några enstaka elever i år 8 känner sig otrygga. Det är naturligtvis för mycket, alla ska kunna känna sig trygga på skolan. Några elever anger att de inte vet vart de ska vända sig om de blir utsatta för kränkningar. Den här frågan ska vi ta upp tilldiskussion när Trygghetsgruppen träffas. Frågan bör vara med på de trivselenkäter som vi skickar ut med regelbundenhet på Slottskolan. För många elever anger att det 9

inte är lugnt under lektionstid. Detta måste förbättras. Det finns höga förväntningar från lärarna på att eleverna ska nå målen. Eleverna har i stor utsträckning klart för sig vilka mål de ska nå. Eleverna tycker att de blir bra behandlade av sina kamrater och de tycker att de får hjälp av lärarna. Föräldrarnas svar. De allra flesta föräldrar är nöjda med skolans arbete. En vanlig kommentar är att lokalerna är väldigt fina och tilltalande. Det finns också kommentarer om att man uppskattar personalens engagemang och kompetens. En brist som man kan utläsa av enkäten är bristande information om skolans verksamhet både från lärare och från skolledning. Det finns också föräldrar som kommenterar att de har varit missnöjda med den periodläsning som genomfördes förra året. Köpingsvik:Skolledning och personalen på skolan Slottsskolan: Rektor och personal Rektor synligare se åtgärder under arbetsmiljöenkät Köpingsvik. Kompetensutveckling kring elevinflytande (central fortbildning?) Slottskolan: Ännu tydligare information om trygghetsguppens arbete. Personalen måste analysera och planera utifrån elevernas uppfattning om att det inte är tillräcklig arbetsro i klasserna. När trygghetsgruppen träffas diskuteras hur man bäst sprider information om arbetet. Personalen diskutera arbetsrofrågan under första studiedagen i höst. Arbetsrofrågan följs upp direkt efter diskussionen och frågan hålls levande under de pedagogiska diskussionerna resten av terminen. Trygghetsgruppen följer upp frågan kontinuerligt under läsåret. Av resultatet kan vi se att eleverna är mycket nöjda med sina skolor i södra ro. Både Rälla och Runsten ligger på ca. 90 och Gärdslösa runt 80. Det är roligt att se att resultatet har ökat från föregående år. Föräldrarna i Gärdslösa är mest nöjda med sin skola över 90 därefter Runsten med 85. I kommentarerna kan man se att många anger tryggheten på den lilla skolan och närheten som en viktig + faktor. Alla blir sedda och får vara den man är Viktigt att hela tiden arbeta med värdegrunden så att vi inte tappar det fina som vi har. Det är särskilt viktigt att se till att Runstensbarnen kommer in bra med eleverna på Gärdslösa skola. Viktigt också att skapa engagemang och delaktighet i skolan. Rektor Via Brukarråd där både elever, Tre ggr./termin personal och föräldrar ingår. 10

NKI föräldrar till förskolebarn görs i kvartal 2 år 2014 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 NKI för föräldrar till 2- och 5-åringar i förskolan 2009-2013 Totalt Centrala Norr Söder 2009 2011 2012 2013 Antalet svarande var i år mycket lågt, 35 stycken, en halvering sedan förra året. Åkerboskolan För låg svarsfrekvens för att göra någon analys. Tyvärr är svarsfrekvensen ganska låg och vi saknar helt svar från en förskola. Av svaren kan man se att de som svarat är mycket nöjda med sin förskola och den personal som arbetar där. På frågan Jag tycker att förskolan har bra personal hade alla svarat Stämmer helt och hållet - Mycket roligt! Bland kommentarerna kan man dock utläsa att föräldrarna tycker att det är för lite personal och önskar fler personal i barngrupperna. Rektor/Arbetslagsledare Tillsammans titta över hur bemanningen ser ut och kolla att personalen används på bästa sätt för verksamheten. En gång per kvartal. 11

Borgholms förskolor För att få föräldrarna att besvara enkäten har olika metoder används. Publik dator, muntlig och skriftlig information samt påminnelse. Trots detta är svarsfrekvensen väldigt låg. Förskolan träffar föräldrarna varje dag och vi upplever att föräldrarna tar upp saker som blir aktuella direkt. Vi tolkar att det ej finns något behov av att fylla i en enkät. Förvaltningsledning Färre antal frågor? Till nästa enkät Elevers trygghet i skolan görs i kvartal 2 år 2014 Enkätfråga Jag känner mig trygg i skolan. Andel svar i procent. Hela kommunen. A=Stämmer helt och hållet D=Stämmer inte alls. Enkätfråga Mitt barn känner sig tryggt i skolan. Andel svar i procent. Hela kommunen. A=Stämmer helt och hållet D=Stämmer inte alls. era och föreslå åtgärder för de enskilda enheterna/klasserna utifrån de rapporter som ni tidigare fått utskickade! 12

Åkerboskolan Hög andel elever som känner sig trygga i skolan uttrycker både eleverna och deras föräldrar. Läsåret 13/14 A-lag Rektor Utveckla föräldramöten/föräldraträffar. Ev utbildning enligt ovan. Fortsätta det bra värdegrundsarbetet som sker på skolan genom att bla ingå Linnéuniversitetets nätverksträffar för dem som gått kursen Likabehandling i teori och praktik 7,5 hp. Slottsskolan och Köpings skola Det är positivt att fler elever känner sig trygga 2013 än 2012 medan det tyvärr är det omvända för föräldrarna. Kanske beror det på den samhällsdebatt om skolan som ofta lyfter fram negativa exempel. Idag är det inte vanligt att föräldrar besöker skolan så det kan vara svårt att få en bild av elevernas vardag Skolledning och personal är alltid ansvariga för att trygga eleverna på skolan. Genom ett arbeta systematiskt och målinriktat med skolans trygghetsfrågor. T.ex. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att ha klara planer för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Ständigt arbeta för att stärka respekten för allas lika värde. Likabehandlingsarbetet är en process som involverar hela skolan och som ständigt måste pågå kontinuerligt. Alltid utvärdera föregående års arbete och redovisa detta, kartlägga nuläget och påbörja sedan påbörja nästa läsårs arbete utifrån nulägesanalysen. På ovanstående fråga har vi ett medelvärde på våra tre skolor på 3,91 där 4 är max. Detta är ett mycket glädjande resultat! Rektor/Mentor Alla på skolan personalen har ett särskilt ansvar. Trygghetsgruppen Tillsammans skapa rutiner på skolan/i klassen som gör att eleven känner sig trygg. Ha en atmosfär som präglas av omsorg och värme! Där vi ser varandra både vuxna och barn och ger varandra bekräftelse. Arbeta förebyggande mot kränkningar I början av läsåret. Varje dag! Regelbundet 13

Barns trygghet i förskolan görs i kvartal 2 år 2014 Enkätfråga Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. Andel svar i procent. Observera att andelen svarande är lågt 2013, endast 35 stycken. Hela kommunen. A=Stämmer helt och hållet D=Stämmer inte alls. era och föreslå åtgärder för de enskilda förskolorna utifrån de rapporter som ni tidigare fått utskickade! Åkerboskolan För låg svarsfrekvens för att göra någon analys. På den frågan har vi ett medelvärde på 3,86 där 4 är max. Så här skriver en förälder. Personalen är lyhörd och vårt barn känner sig trygg med dem, vi med! All personal Vid den dagliga kontakten informera Vid hämtning. föräldrarna om det hänt något speciellt under dagen. 14

Borgholms förskolor Vi kan utläsa i enkäten att föräldrarna anser att sitt barn är tryggt i förskolan, att personalen bryr sig om barnen och att man behandlas väl. Barnen tycker om att gå på förskolan. Föräldrarna är nöjda med den information man får av förskolan. Likabehandlingsplaner görs i kvartal 2 år 2014 Bekräfta i analysrutan att reviderade likabehandlingsplaner finns och är publicerade på hemsidan. Om inte, redovisa åtgärder! Åkerboskolan Planer finns och är publicerade på hemsidan. Slottsskolan och Köpings skola Köpingsvik: Finns! Slottskolan och Viktoria. De är reviderade men ska presenteras för alla vid skolstart och sedan lägger vi ut dem. Rektor och trygghetsgrupperna Revideras kontinuerligt vid behov men sammanfattas vid vårterminens slut då resultat presenteras och nya mål har skrivits in. Kvartalsrapporten följer upp den Likabehandlingsplan som varje skola har. För övrigt följs arbetet med den upp kontinuerligt av trygghetsgrupperna. Eftersom en av våra skolor skulle läggas ned och personal och elever flyttas runt bestämde vi att avvakta med att revidera Likabehandlingsplanen till i början av höstterminen. 15

Rektor/Arbetslagsledare På en AE-konferens gå igenom planen och revidera den I september. Borgholms förskolor De likabehandlingsplaner som finns på hemsidan gäller läsår 12/13. Nya kommer att publiceras för läsår 13/14 efter innevarande läsårs utvärdering. Arbetslagen/pedagogisk Revidering av likabehandlingsplaner Färdigt 30/8-13 omsorg Egna utvecklingsområden Slottsskolan Normkritiskt arbete. Hur får vi Slottskolan att bli en skola där normen är att eleverna engagerat går in för sina studier? Detta borde generellt ge högre måluppfyllelse. Arbetet med att skapa en ännu tryggare skolmiljö intensifieras. Vi har detta läsår utöver timplanen 100 min extra för eleverna i åk. 2-5. Vi kommer att använda den tiden till tre pass Ett extra rörelsepass per vecka Läxhjälp Samarbetsövningar Engelska kommer vi att utöka något samt läsa det lite mer koncentrerat fr.o.m. åk. tre. Vi tror att det är viktigt att vi satsar på svenskan först innan vi går över på engelska. av tidigare kvartal (pågående, avslutade ) 16