Kvalitetsrapport Läsår 2015/2016. Rälsen Norrviken åk F-3

Kvalitetsrapport Läsår 2015/2016 Rälsen Norrviken åk F-3

1 Inledning 1.1 Organisation, ledning, styrning och förutsättningar Anvisning I nedanstående avsnitt ska enhetens organisation, ledning, styrning och förutsättningar beskrivas. Fristående skola, Kvalitetsrapport 2(25)

Rälsen AB Vår litenhet är vår storhet! Rälsen AB Norrviken bedriver förskolverksamhet för 1-5 åringar, skola och fritidshem för elever i förskoleklass, åk 1,2 och 3. Verksamheten drivs genom vår gemensamma vision, Rälsenbarnen är fyllda av tillförsikt och lust att lära. De är beredda att möta det samhälle de ska leva i som tågluffare istället för charterresenärer. Rälsen AB Norrviken erbjuder skol- och fritidsplats för ca 90 elever i åk F-3. Verksamheten leds av en förskolechef/rektor samt arbetslagsledare för förskola och för skola/fritids. Eleverna är indelade i fyra grupper, förskoleklass Löjan, årskurs 1, åk 2 samt åk 3. Förskoleklassens elever samarbetar främst med åk 1. Åk 2 samarbetar främst med åk 3. Under eftermiddagstid är eleverna indelade i två grupper, lillfritids för förskoleklass samt åk 1 och storfritids för åk 2-3. Våra öppettider är 07.00-17.30. Rälsen stänger två dagar per år för personalens gemensamma planering. Verksamheten kännetecknas av en hög servicegrad, småskalighet, ansvarspedagogik och ett levande värdegrundsarbete. I början av varje läsår sker en kickoff för elever i förskoleklass, åk 1-3 åker på lägerskola till Drakudden. Varje läsår väljs ett aktuellt tema, läsåret 2015/2016 valde vi att kalla temat Upptäckare, uppfinnare och entreprenörskap. Under temaarbetet arbetar eleverna tematiskt, ämnesintegrerat och problembaserat. Skolan har en form av elevledda utvecklingssamtal. Skolan har utarbetade modeller för specialundervisning i läs- och skrivinlärning samt den tidiga matematiken, TIL (tidig intensiv lästräning) samt TIM (tidig intensiv matematik). Rälsen Norrviken har en lärare anställd på 80 % vars huvudsakliga uppdrag är specialundervisning. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Rälsen AB ägs sedan mars 2012 av företaget Atvexa. Rälsens VD bildar tillsammans med rektorerna, Rälsens ledningsgrupp. Rälsen AB har tre enheter, Rälsen Norrviken, Rälsen Viby och Rälsen 4-9. Sedan september 2014, ingår även Stallets förskola och skola/ab Nyfiket lärande i Rälsenfamiljen. Inom Atvexagruppen finns flera förskole- och skolbolag. Under läsåret anordnas nätverksträffar för olika personalgrupper, där erfarenhets- och kunskapsutbyte sker. Verksamheten bedrivs i en byggnad i markplan, nära goda kommunikationer. Rälsen hyr lokaler av Sollentuna kommun/cramo. Skolan ligger i ett villasamhälle nära sjön Norrviken. Järvafältet med stora grönområden, ishall, rackethall samt bibliotek ligger på bekvämt avstånd. Skola och fritids utnyttjar de friluftsområden som finns samt det kulturutbud som bjuds. Rälsen har inga outnyttjade ytor, alla utrymmen används väl. Förskole- och skolgården ska ses över och förbättras. Kommunen sköter upphandling och kontraktering. Upprustning av gården är planerad att starta sensommaren/hösten 2016. Eleverna serveras frukost, lunch, mellanmål samt frukt. Skolan har ett mottagningskök, lunchen levereras via cateringföretag. Eleverna äter i sina klassrum. Idrottsundervisning bedrivs både utomhus, i anslutning till skolan, men även i Sollentuna budoklubbs lokal, som inryms i Norrvikens skola. Slöjdundervisning sker i lokaler på vår enhet Rälsen 4-9 Arbetslaget i skola och fritids formulerar varje år en lokal utvecklingsplan, en s.k. LUP. I den formuleras mål för verksamhetsåret, baserade på utvärderingar från föregående år. LUPen omfattar samma områden som återfinns i kvalitetsrapporten; Normer och värden, kunskaper, elevers ansvar och inflytande, skola och hem, övergång och samverkan, skola och omvärlden, bedömning och betyg, rektors ansvar. Fristående skola, Kvalitetsrapport 3(25)

1.2 Kvalitetsarbete 1.2.1 Struktur för kvalitetsarbete Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk process som innehåller olika faser. Utgångspunkten för kvalitetsarbete är att de nationella målen uppfylls, något som måste genomsyra alla faser. För att kunna se om det har skett en utveckling behöver de olika faserna i kvalitetsarbetet dokumenteras. Måluppfyllelsen får man fram genom att följa upp (var är vi?), analysera och bedöma utvecklingsbehov (vart ska ska?), planera och genomföra insatserna (hur gör vi?) och följa upp resultaten (hur blev det?) Anvisning I nedanstående avsnitt ska enhetens kvalitetsarbete beskrivas. Det kan ske i form av text, årshjul, rutsystem.. Till grund i kvalitetsarbetet använder vi de lokala utvecklingsplanerna, likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling, eleverna kunskapsresultat, lärare och elevers övriga utvärderingar samt utvärderingar från andra möten Varje elev har en framåtsyftande planering. Denna upprättas av lärare, förälder och elev under det elevledda utvecklingssamtalet på hösten. Under vårens utvecklingssamtal sker en muntlig uppföljning. Vid behov upprättas även ett åtgärdsprogram vilket följs upp efter ca 6 8 veckor. Beslut om åtgärdsprogram fattas av rektor men i samarbete med vårdnadshavare. Innan åtgärdsplanerna upprättas gör läraren en pedagogisk kartläggning av elevens situation och behov. Möte kring åtgärdsplan föregås vanligen av en elevhälsoträff. I elevhälsoteamet ingår rektor, skolsköterska, kurator och skolpsykolog. Vi har återkommande klassråd, elevråd, matråd och föräldraråd. Elever och föräldrar får möjlighet att vara med och påverka verksamheten. Fristående skola, Kvalitetsrapport 4(25)

Fristående skola, Kvalitetsrapport 5(25)

2 Uppföljning av skolans resultat i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven Anvisning I nedanstående avsnitt ska skolans arbete mot det nationella uppdraget beskrivas. I de fall enheten väljer att inte definiera ett mål inom något läroplansområde förväntas en beskrivning av orsaken. Tex skolan har redan mycket bra arbetsrutiner och resultat och satsar istället på xxx-målet och förväntar oss effekter även inom detta område. Kopiera rutmallen om det är fler mål inom ett läroplanområde Normer och värden MÅL: Att skapa ett tryggt och lugnt fritidshem med två avdelningar, åk F-1 samt åk 2-3 Orsaker till valt mål: Den nya indelningen av elever i två grupper på fritidshemmet startade hösten 2014. Det är nu två jämnstora grupper på fritidshemmet. Arbetsformer, personal, rutiner och regler är delvis nya och ska provas, utvärderas och omarbetas om det behövs. Fristående skola, Kvalitetsrapport 7(25)

Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Vi ska arbeta med rutiner och regler och tydliggöra dem för elever och pedagoger. Vi hittar nya lösningar för eleverna och gör anpassningar. Vi försöker se på oss pedagoger lite utifrån. Vi pedagoger är med eleverna i leken, vi ser och bekräftar och försöker förstå hur de tänker. Fritidsmöten sker måndagar, efter 30 minuters gemensamt informationsmöte, uppdelning F-1 samt 2-3 ca 60 minuter. Under pedagogiska möten träffas lärare och fritidspedagoger i två grupperingar, åk F-1 samt åk 2-3., varannan torsdag.. Mätmetoder: Vi gör observationer i verksamheten. Medarbetarsamtal Vi kan analysera de svar/resultat vi får i kundundersökning Våga Visa våren 2016. Resultat och måluppfyllelse: Lillfritids behöver mer stöd i att få ihop organisationen till en gemensam verksamhet, och samarbeta F och åk 1. Förskoleklassens pedagoger/lärare, känner stress över hur de ska räcka till över hela dagen. Resonemang behöver föras kring; om hur, var och för vem, tyngdpunkten/fokus/ansvarsfördelning ligger över dagen. Våra regler och rutiner behöver uppdateras och förankras hos all berörd personal. Vi är duktiga på att delta och se eleverna i leken. De pedagogiska mötena har fungerat bra för F-1. Vad gäller fritids 2-3 har många möten utgått/ personal saknats. Mötets innehåll har inte alltid upplevts som relevant. Vi har elever som trivs på sitt fritidshem, vilket VågaVisas undersökning visar. Vid intervju av elever under VågaVisas observation uppger de att skola och fritids är bra! Eleverna trivs med lärare och klasskompisar. Fristående skola, Kvalitetsrapport 8(25)

Analys och bedömning av utvecklingsbehov: Vi har tagit kliv framåt, mot två än mer välfungerande fritidsgrupper. Lillfritids pedagoger behöver stöd och tid i att utveckla ett tydligare samarbete. Vid terminsstart kommer åk 1 fritids och förskoleklassens elevgrupp att vara åtskilda. Förskoleklassen, kommer att vara för sig själva, tills eleverna är trygga med varandra och alla vuxna på Löjan. Senast vecka 45, ska förskoleklass och åk 1 bilda en gemensam fritidsavdelning/grupp. Oavsett om elevgrupperna inledningsvis är åtskilda, ska pedagogerna träffas och planera tillsammans. För att vidareutveckla relationer och samarbete, kommer alla anställda på fritids, samt AL ledare för skola och fritids, träffa en av kommunens lärarcoacher, under minst fem tillfällen läsåret 2015/2016. Träffarna är planerade till måndag 12.00-13.30. Kommunikation, regler och rutiner står på programmet. Vi ser att våra mötesrutiner behöver förändras. Vi behöver uppdatera vår mötesagenda och prova en annan mötestid och form. Eftersom vi vill skapa möjligheter för lärare och fritidspersonal att träffas, lägger vi möten måndag mellan 08.00-09.30. Vi har två grupper, F-1 samt åk 2-3, där varje enskild grupp har möte varannan vecka. Skolstart måndag sker 09.00, mellan 09.00-09.30 har åk 1-3 gemensam samling på fritids. Löjan har egen morgonsamling. Två pedagoger ansvarar för respektive grupp, enligt ett schema.. Kunskaper MÅL: Öka alla elevers läs och skrivförståelse Orsaker till valt mål: En god läsförmåga krävs för att klara skolans alla ämnen. Det finns ett behov att kvalitetssäkra våra undervisningsmetoder för läs- och skrivinlärning. Speciallärare inventerade/intervjuade lärare under läsåret 1415, och då framkom att behov fanns kring fortbildning inom läs- och skrivundervisning. Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet Lärarlaget ingår under läsåret i fortbildningen Läslyftet, för kompetensutveckling och kollegialt lärande inom läs- och skrivutveckling. Klasserna arbetar aktivt med En läsande klass. Läsandet och skrivandet i alla ämnen, baserat på en bred textrepertoar, ska stödja eleverna i åk F-3 så att de utvecklar nödvändiga läs- och skrivförmågor. Fristående skola, Kvalitetsrapport 9(25)

Mätmetoder: Vi kartlägger elevernas läsförståelse genom olika test och screeningar t.ex. TIL, GLUS, DLS och Skolverkets bedömningsmaterial. Dessa sker vid flera tillfällen under läsåret för att kunna se en utveckling i elevernas läsförståelse. Årskurs 3 genomför nationella prov. Resultat och måluppfyllelse: Samtliga elever i åk 3 når godkänd nivå på nationella prov i svenska. Förskoleklass har testats med GLUS kombinerat med Skolverkets material Nya språket lyfter. Alla elever har visat intresse för läs- och skrivarbete. Elever i åk 1-2, som riskerar att inte nå kunskapskraven i åk 3, har erbjudits TIL, och/eller annat stöd. ÅP har utformats tillsammans med föräldrar, när behov funnits. Analys och bedömning av utvecklingsbehov: Analys och bedömning av utvecklingsbehov (maj 2016): Vi kom fram till att det är svårt att påvisa måluppfyllelse för detta mål då vi inte genomfört något test, där vi kan göra en jämförelse mellan höst och vår. Detta är något vi behöver se över till nästa läsår. Dock tror vi att det nya bedömningsstödet och Nya Språket Lyfter kommer att underlätta att synliggöra elevernas utveckling av läsförståelsen. Genom uppgifterna vi genomfört med eleverna via läslyftet kan vi se ett ökat läsintresse hos eleverna samt en egen utveckling av undervisningen kring texter och läsförståelse. Eleverna har fått prova på varierade forskningsbaserade undervisningsformer och på ett varierat sätt fått bearbeta lästa texter. Utifrån det positiva resultatet vill vi fortsätta arbeta med och utveckla det vi lärt oss under Läslyftsåret. Elevers ansvar och inflytande MÅL: Eleverna ska uppleva att de har inflytande och har möjlighet att påverka. Att nå ut till föräldrar inom vilka områden eleverna påverkar och har inflytande. Orsaker till valt mål: Ansvarspedagogik är ett av Rälsens ledord. Enligt Lgr 11 ska eleverna tränas i att ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Vi vill uppmuntra elevernas inflytande kring sin lärmiljö och sitt lärande. Eleverna får tränas i att ta ansvar utifrån ålder och mognad. Fristående skola, Kvalitetsrapport 10(25)

Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Vi har klassråd, fritidsråd och elevråd där elever får komma med synpunkter och tankar. Eleverna ges möjlighet att påverka materialval och arbetsformer samt ges tillfällen att önska vad de vill arbeta med i inom olika arbetsområden. Eleverna får planera aktivitetsdagar tillsammans med pedagoger. Fritids har en förslagslåda där eleverna kan komma med förslag. Vi har ett öppet förhållningssätt till eleverna och en kontinuerlig dialog. Mätmetoder: Kontinuerlig avstämning och reflektion tillsammans med eleverna. Våga Visa undersökning elever och föräldrar våren 2016. Resultat och måluppfyllelse: Under året har eleverna fått vara med och påverka bla. möblering, regler i klassrum, lektionsplaneringar, temaarbetens upplägg, kabaréföreställning, inköp till fritids, aktiviteter på fritids, temadagar, materialval, redovisningsformer, skolgårdens utformning m.m. Vi anser att våra elever får inflytande i den utsträckning de är mogna för. Eleverna får yttre ramar med inre frihet. Våga Visas kundundersökning visar; Elever åk 3 Jag är med och planerar mitt skolarbete 50 % Föräldrar åk 3 Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete 95 % Fristående skola, Kvalitetsrapport 11(25)

Analys och bedömning av utvecklingsbehov: Det är stor skillnad i uppfattning mellan elever och föräldrar kring upplevelsen av att ha inflytande över undervisningen. Utifrån de samtal vi haft med elever har vi gjort tolkningen att de upplever sig ha större inflytande på fritidshemmet än under skoldagen. Det känns angeläget att arbeta med elevinflytande i undervisningen men även med begreppet elevinflytande. Eleverna behöver lära sig att förstå innebörden av själva begreppet, inflytande. Det är ett svårt begrepp och inte självklart att en elev ens hört ordet innan de börjar i skolan., Vi behöver benämna när det sker naturligt, och ge exempel om det inte dyker upp. Vi behöver arbeta med själva begreppet elevinflytande. Det är skillnad på elevinflytande och elevbestämmande. Vi behöver bli tydligare på att visa att eleverna har inflytande. Ska vi införa Veckans elevinflytande? Vi lyfter begreppet på föräldramöte och föräldraråd. Elevernas inflytande över sitt eget lärande, behöver få en skjuts framåt. I samband med att vi arbetar med utvecklingsområdet bedömning räknar vi med att utvecklas tillsammans med eleverna, och på så sätt göra det möjligt för dem att tydligare påverka sin lärprocess. Skola och hem MÅL: Inget prioriterat område Orsaker till valt mål: Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Mätmetoder: Resultat och måluppfyllelse: Analys och bedömning av utvecklingsbehov: Rubriken och de mål som kan placeras här återfinns inom andra utvecklingsområden. Fristående skola, Kvalitetsrapport 12(25)

Övergång och samverkan MÅL: Inget prioriterat område Orsaker till valt mål: Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Mätmetoder: Resultat och måluppfyllelse: Analys och bedömning av utvecklingsbehov: Vi fortsätter att arbeta enligt rådande rutiner. Fadderverksamhet finns mellan förskola och skola/fritids. Skolverkets mallar för överlämning används. Skola och omvärlden MÅL: Att eleverna ska lita på sin förmåga att prova nya idéer, lösa problem och att samarbeta inom ramen för årets tema Uppfinnare, upptäckare och entreprenörskap. Orsaker till valt mål: Eleverna ska utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Under temaarbete hösten 2015 samt våren 2016. Arbetet planeras utifrån brainstorm med elever och med avstämning mot läroplan. Arbete i tvärgrupper, förskoleklass och åk 1 samarbetar, åk 2-3 samarbetar. Morgonvernissage för föräldrar i november. Inspiration från vernissage som ordnas november 2015, input för elever och pedagoger till arbete våren 2016. Arbete med fritids kabaré, under våren 2016.. Fristående skola, Kvalitetsrapport 13(25)

Mätmetoder Vi använder oss av metoden VÖL, vet/önskar veta/lärt mig/, före arbetet börjar, under tiden och mot slutet av arbetet. Vi observerar samarbetsförmåga, problemlösningsförmåga och kreativitet under pågående arbete. Vi gör kunskapskontroller genom att anordna frågesport. Eleverna får redovisa sina arbeten parvis, i grupp och enskilt. Resultat och måluppfyllelse: Vi har arbetat med temat under temapassen men även under hela året tex. basaren (tillverkat tvålar på fritids), kabarén och arbetat med VÖL i flera ämnen. Vi har upplevt att vårt temaarbete, som främst legat fast i bestämda perioder, skapat nackdelar vid schemaläggning och fördelning av resurser. Vi har haft frågesport av olika slag tex. och kahoot. Utformningen av aktiviteterna gjorde att vi kunde se att eleverna samarbetade fint kring temat. Eleverna har fått göra egna och parvis presentationer om uppfinningar (i Google) i åk 2. Vi ser att våra arbetsmetoder gett inspiration, och att eleverna för vidare modeller till annat. Eleverna är påhittiga och kreativa, och har gott självförtroende, alla elever står på scen under vårens kabaré! Som för övrigt blev en succé. Flera elever, skriver och skapar på fritiden. De har startat spa på skolgården. De sätter gärna upp egna shower och kommer på egna lekar, för klassen eller andra grupper. Analys och bedömning av utvecklingsbehov: Vi kan konstatera, genom att lyfta begreppet och synliggjort ordet entreprenörskap, att vi har flera entreprenörer bland våra elever (och pedagoger). Vårt arbetssätt och förhållningssätt stämmer väl överens med de tankar som ligger till grund för begreppet entreprenörskap. Vi kommer att fortsätta med de metoder som fungerar och prova nya när det behövs. Fortsättningsvis kommer vi att arbeta vidare med olika frågesporter, VÖL och andra kunskapstest. Vårt temaarbete kommer att schemaläggas varje torsdag mellan 12.00-13.30, istället för som tidigare i perioder, och hela dagar. Det hoppas vi gör att personalresurser kan fördelas mer jämnt över veckan. Fristående skola, Kvalitetsrapport 14(25)

Bedömning och betyg MÅL: Alla föräldrar ska veta om deras barn når kunskapskraven. I åk 3; att alla når målen i nationella proven. Orsaker till valt mål: Vi har uppmärksammat att föräldrar upplever en osäkerhet i hur deras barn ligger till i förhållande till kunskapskraven i åk 3.. Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Under hösten informerar läraren, elev och föräldrar hur eleven ligger till i förhållande till kunskapskraven i åk 3. Det sker i samband med utvecklingssamtal. En framåtsyftande planering formuleras. Under vårens samtal görs en muntlig avstämning mot kunskapskraven i åk 3. Obligatoriska tester, och diagnoser delges föräldrar. Efter avslutade nationella (NP) prov i åk 3, i svenska och matematik. Träffas föräldrar, elev och lärare, och resultat på prov visas. Föräldrar för även ta del av en sammanställning som görs för varje elev, efter avslutade NP, en s.k. kunskapsprofil.. Mätmetoder: Våga Visas kundundersökning våren 2016. Våga Visa observation november 2015 Resultat och måluppfyllelse: Enligt Våga Visa kundundersökning våren 2016 Föräldrar i förskoleklass; Jag får tydlig information om hur mitt barn ligger till i förhållande till kunskapskraven 100 % Föräldrar åk 3: Jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas 100 % Reslutat åk 3 NP, alla elever är godkända i svenska, samtliga elever har klarat alla prov. Tre elever klarar inte enstaka delprov i matematik. Våga Visas observatörer anser att eleverna inte är tillräckligt delaktiga och insatta i sin kunskapsutveckling. Fristående skola, Kvalitetsrapport 15(25)

Analys och bedömning av utvecklingsbehov: Utifrån resultat på NP i matematik, ställer vi oss frågan om vi gjort allt vi kan för att eleverna ska klara kunskapskraven i matematik. Tre av våra elever klarar inte alla delprov inom matematik. Dess delprov handlar om logiskt tänkande och problemlösning. Vi behöver kika både på undervisning, gruppindelning, val av arbetsmaterial, och upplägg och fördelning av personalresurser. Då vi planerar att fördjupa oss inom området bedömning nästa läsår, kommer vi åt flera aspekter. Dels arbetar vi med att få eleverna än mer delaktiga i sitt lärande, och att få syn på sin egen utveckling, dels kommer vi att arbeta med planering, genomförande, summativ/formativ bedömning och återkoppling. Rektors ansvar MÅL: Skapa förutsättningar för kollegialt lärande under höst- och vårtermin för fritids pedagoger. Skapa förutsättningar för kollegialt lärande inom läslyftet. Orsaker till valt mål: Rälsen AB har fyra fritidshem, Rälsen Norrviken, Rälsen Viby, Rälsen 4-9 och Stallet. Önskemål och behov finns att sprida den kunskap som finns inom Rälsen AB och tillsammans utveckla verksamheten. Vi vill säkerställa av Rälsens lärare planerar sin läs- och skrivundervisning utifrån forskningsbaserade metoder. Läslyftet blir den fortbildningssatsning vi väljer för lärare åk F-5, på två av våra enheter läsåret 2015/2016. Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Tre personer inom Rälsen AB har ansvar för att organisera husmöten/avdelningsmöten inom de prioriterade områden vi valt; Lärmiljö Trygghet och säkerhet Allmänna råd för fritidshem Förstelärare/ handledare för Läslyftet tillsammans med rektor, schemalägger träffar för Rälsens lärare F-5, från Norrviken och Viby, tisdagar 15.00-17.00. Dessa lärare deltar inte i några andra fortbildningsinsatser läsåret 1516. Fristående skola, Kvalitetsrapport 16(25)

Mätmetoder: Fritids. Sker utbyten? Åtföljs organiserade möten av mer spontana samarbeten och träffar. Lärare. Samtal med handledare och deltagare i Läslyftet, observationer av det dagliga arbetet i klasserna. Observationer av hur samtal och diskussioner pågår kring läs- och skrivundervisning. Medarbetarsamtal Resultat och måluppfyllelse: Rektor har tillsammans med specialläraren skapat förutsättningar för kollegialt lärande inom läslyftet. Lärarna har träffats två timmar varje vecka. Lärarna anser att; Bra att reflektera över sin egen undervisning och att bli bekräftad. Bra att få ett gemensamt tänk kring t.ex. synliggörandet av lässtrategier och textstrukturer genom åldrarna. Intressant lärorikt att lyssna på andra. Befriande att det fanns områden inom läslyftet som egentligen ingen av oss var speciellt bevandrad i, och att vi alla vågade testa, vågade berätta vad som fungerade och inte mm. Detta gjorde träffarna mer intressanta. Vi har fått fler verktyg och många konkreta tips att arbeta med under läslyftet. Det kollegiala samspelet har fått oss att reflektera över det vi testat i klassrummen. Rektor har inte gjort några observationer i klassrum, men uppfattar att intresset bland lärarna att samtala om läs- och skrinundervisning ökat. Fritidshemmets personal från alla fyra enheter som samarbetar har mötts fyra gånger under läsåret. Mötesupplägget har skett med lek- och lärmiljön och allmänna råden som utgångspunkter. Föreläsning och vetenskapliga texter har varit inslag i det kollegiala upplägget. Personalen som träffats har varit positiva till att få ses och att diskutera aktuella ämnen med vetenskaplig grund. Fritidshemmen har ökat sitt samarbete även utanför de organiserade träffarna. Fritidhemmens dag planerades och genomfördes tillsammans, idrottsdag likaså. Fristående skola, Kvalitetsrapport 17(25)

Analys och bedömning av utvecklingsbehov: Att ses mellan skolorna och möta andra än sina närmaste kollegor, har varit utvecklande ur många perspektiv. Dels för Rälsen AB som helhet, men även för enheten och den enskilde läraren. Genom alla diskussioner och möten har lärarna skapat en samsyn och en gemensam kunskapsbank och språk kring ämnet svenska. Lärarna har mött den andra skolans lärmiljö och har kunnat få upp ögonen för vad som är bra- respektive behöver utvecklas på de båda enheterna. Lärarna själva har höjt sin kompetens. Det här sammantaget borgar för bättre undervisning och höjd kvalitet i undervisningen. Det negativa har varit att mycket mötestid har gåt till Läslyftet vilket delvis skapat stress i vardagen. Under samtalsperioden, fanns en önskan att pausa från läslyftet, för att minska stressen. Vi valde att inte pausa, men tar lärdomen med in i framtiden. Tydliga prioriteringar som Läslyftet inneburit, får konsekvenser, annat måst väljas bort, och det är inte alltid enkelt. För fritidshemmet gäller i mångt och mycket det samma som ovan. För dem har inte tidsåtgången varit ett problem. Däremot finns en önskan att även ses mer med övriga kollegor i huset, förskolans personal och lärarna. Vi får inte glömma bort att arbeta vidare med den röda tråden i vårt eget hus. Fristående skola, Kvalitetsrapport 18(25)

3 Slutsatser 3.1 Sammanfattande analys Anvisning I nedanstående avsnitt ska utfallet av det gångna årets verksamhet analyseras. Analysen ska utgå från samtliga läroplansområden. Fristående skola, Kvalitetsrapport 19(25)

Normer och värden: (Våga Visa observation3.8/4.0) I trygghetsenkäten som genomförs två gånger per år uppger barnen att de trivs, känner sig trygga och mår bra i vår verksamhet. 100% av föräldrarna uppger att deras barn är trygga på skolan. Under året har vi haft både skolinspektionen och Våga Visa på besök med goda resultat. Vi har elevprat som en stående punkt vid både vid våra olika möten. Där har vi under året kunnat besluta om omfördelning av våra pedagogresurser vid behov på raster eller i klassrum. Vi har resurser men under året har frågan rests hur samspelta vi är. I klassrum och på raster gäller det att vi håller samma linje och att vara konsekventa. I klassrumt behöver vi arbeta på hur vi fördelar resurserna. Vad gör den som inte har genomgången? Vem ger individuell hjälp och när? Kunskaper: (Våga Visa observation 3.2/4.0) Vi ser också att våra elever har goda kunskaper på våra egna tester och scanningar. Vi har goda resultat på NP i åk 3, alla elever klarar alla delprov i svenska. Tre elever ligger under godkänd nivå på några delprov i matematik. Resultaten i matematik väcker tankar. Vi ser över resursfördelning, specialundervisning, läromedel och undervisning. Läslyftet har gett lärarna fler verktyg och tips och lärarna upplever att eleverna haft nytta av det. Under året har vi sett ett behov att utveckla vår bedömarkompetens och ta fram bedömningsinstrument som inte blir för otympliga. Vi kommer inte att gå något lyft men vill arbeta i samma anda som lyften. Inläsning, planering, återkoppling och utvärdering Ansvar och inflytande: (Våga Visa observation 3.1/4.0) Under året har vi arbetat en hel del med att låta våra elever framföra åsikter, delta i temaplanering, planer aktiviteter i skola och fritids, få insyn i skolans processer. Under klassråd och elevråd har vi lyft begrepp och arbetat tematiskt med dessa, vad innebär t.ex trakasserier, kränkning, elevinflytande? Genom vårt faddersystem och våra ansvarsgrupper tar våra elever ansvar för sina relationer och sin arbetsmiljö. Genom att vi kommer att arbeta med bedömning nästa läsår, kommer elever och lärare, delta i samma utvecklingsprocess. Bedömning kommer att handla om: planering, genomförande, summativ/formativ bedömning, återkoppling. Schoolsoft kommer att införas i åk F-3. Genom att arbeta med bedömning tror vi att lärare och elever får fler verktyg, för ökat elevinflytande i lärprocessen. Övergång och samverkan: Skolans litenhet och temaarbete gynnar samverkan mellan årskurser och avdelningar. Fadderverksamhet finns mellan förskola och skola. Vid överlämning används Skolverkets mallar. Skola och hem: Samarbetet fungerar bra. Småskaligheten underlättar för möten och samtal. Föräldrar har i utvärdering visat sig vara mycket nöjda med vår verksamhet. På frågan Är du nöjd med verksamheten i ditt barns skola hamnar vi på första plats, bland kommunens skolor, i kundundersökning Våga Visa våren 2016. Skola och omvärlden: Årets tema kring entreprenörskap har varit givande och utmanande för eleverna. Kreativiteten och kunskapen om sin omvärld, har bla. visats under vårens kabaré och basar. Det vi diskuterat är att tydligare visa på kopplingen till Lgr 11, även under elevarbete på fritids. Vilka förmågor tränas, vilka kunskapskrav arbetar vi mot. Rektors ansvar: (Våga Visa 3.0/4.0)Det systematiska kvalitetsarbetet fungerar väl och utvecklas hela tiden. Under året har tid skapats för kollegiala träffar mellan enheterna. Föräldrarna uppger att lärarna och fritidshemmets personal är kompetenta. Valda utvecklingsområden har varit relevanta. Kommande läsår sker en naturlig fortsättning. Fristående skola, Kvalitetsrapport 21(25)

3.2 Styrkor och utvecklingsområden Anvisning I nedanstående avsnitt ska enhetens styrkor och utvecklingsområden beskrivas. Fristående skola, Kvalitetsrapport 22(25)

Styrkor Vi erbjuder en småskalig verksamhet, både vad gäller det totala antalet barn i förskolan men även vad gäller gruppernas sammansättning. Vi är även småskaliga utifrån perspektivet att alla barn och föräldrar känner/känner till alla barn och pedagoger. Vi erbjuder en strukturerad, kreativ och lärorik verksamhet, där pedagoger använder sig av den rika närmiljön, inom både friluftsliv och kultur. Eleverna får utmaningar och individuellt stöd i sin utveckling. Personalen trivs och stannar kvar hos oss, vi har låg personalomsättning, vilket bla leder till en god trygghet och stabilitet. Det ger även goda förutsättningar att bedriva ett gott utvecklingsarbete. Enligt Våga Visas observatörer november 2015; Rektor är väl synlig i verksamheten. Till sin hjälp har rektor många engagerade lärare och pedagoger som gärna deltar i det kollegiala lärandet. På skolan finns en trygg arbetsmiljö för eleverna. De elever vi talar med trivs med lärarna och sina kamrater på skolan. Skolan erbjuder en lugn och trygg miljö såväl i klassrummen som på rasterna. Skolan erbjuder olika arbetssätt som utmanar eleverna att bli utforskande och kreativa. Fritidshemmen låter eleverna påverka aktiviteter inom fasta strukturer. Skolan tar ansvar för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Utvecklingsområden: Det systematiska kvalitetsarbetet, kan vidareutvecklas, utifrån den kvalitetsrapport som formuleras i juni 2016, ska vi spetsa till oss och formulera relevanta, men främst lagom stora och inte för många mål, vid upprättande av LUP lokal utvecklingsplan. Vi ska vidareutveckla vår förmåga att skilja på metoder för och analys av. Vi behöver inventera och samla många goda exempel på metoder för att få syn på resultat. Under året har vi sett ett behov att utveckla vår bedömarkompetens och ta fram bedömningsinstrument som inte blir för otympliga. Schoolsoft kommer att implementeras i åk F-3. Enligt Våga Visas observatörer november 2015; Skolan behöver utveckla en större tydlighet kring; Elevernas delaktighet i sitt eget lärande, kunskapskrav, färdigheter och vilka förmågor de arbetar med och hur de har lyckats. Tydligare medvetet arbete för större ansvar för elevens egna val av medel för att nå kunskapskraven. Eleverna måste äga sina egna processer och produkter. Läsår 2016-2017 fokuserar vi på: o Bedömning (Planering, genomförande, summativ/formativ bedömning, återkoppling) o Lärmiljö och Nya styrdokument på fritids Fristående skola, Kvalitetsrapport 24(25)