Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Skola Norrviken 2013 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/18

2 Inledning och organisation Inledning verksamhetens idé Rälsen AB Norrviken bedriver skola F-3. Den lilla enheten med de stora möjligheterna Verksamheten drivs genom vår gemensamma vision, Rälsenbarnen är fyllda av tillförsikt och lust att lära. De är beredda att möta det samhälle de ska leva i som tågluffare istället för charterresenärer. Verksamheten kännetecknas av en hög servicegrad, småskalighet, ansvarspedagogik och ett levande värdegrundsarbete. Varje läsår väljs ett aktuellt tema, läsåret 2012/2013 Astrid Lindgren.En dag i veckan arbetar eleverna tematiskt, ämnesintegrerat och problembaserat.förskoleklassen samarbetar med årskurs 1,åk 2 samarbetar med åk 3. Skolan arbetar med elevledda utvecklingssamtal vilket går helt i linje med visionen. Varje elevs utveckling dokumenteras i en portfolio. Skolan erbjuder elever i behov av stöd, TIL (tidig intensiv lästräning). Läsåret 2012/2013 startade skolan ett projekt TIM (tidig intensiv matematik), som likt TIL erbjuder extra stöd i matematik. Varje höst åker alla elever i årskurs F-3 på lägerskola till Drakudden vid Mälaren. Organisation, ledning, styrning och förutsättningar Rälsen AB ägs sedan mars 2012 av företaget Atvexa. Rälsen AB Norrviken erbjuder plats för ca 85 barn i årskurs F-3. Vi har idag enstaka lediga platser i årskurserna 1 och 3. Rälsen AB Norrviken leds av en förskolechef/rektor och två arbetslagsledare, en för förskola och en för skola. Skolans arbetslag består av förskoleklassen, årskurs 1-3 samt fritids.skolans arbetslag består av vuxna med olika utbildning, bakgrund och kompetens, med ett gemensamt mål, att erbjuda eleverna en bra heldagsverksamhet. Eleverna är indelade i fyra grupper, läsåret 2012/2013 kallas grupperna: Förskoleklass Löjan, årskurs 1 Pingvinerna, årskurs 2 Girafferna, åk 3 Ugglorna. Förskoleklassens barn samt årskurs 1, bildar under eftermiddagen en fritidsgrupp, s.k. Lillfritids. Årskurs 2-3 bildar under eftermiddagen en grupp, s.k. Storfritids. Rälsens VD, Christina Hodell, bildar tillsammans med de två rektorerna Rälsens ledningsgrupp. För utveckling och samordning av Rälsens enheter i Norrviken och Viby, finns en s.k. samordningsgrupp. Denna grupp består av VD, två rektorer samt fyra arbetslagsledare. 2/18

3 Struktur för Kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. Utgångspunkten måste vara att förbättra måluppfyllelsen utifrån de behov som finns i verksamheten. Beskrivning av kvalitetsarbete Individnivå (elever, lärare) Varje klasslärare har huvudansvar för ca 20 elever och flertalet av läroplanens ämnen. Klassläraren är inte ämnesansvarig för slöjd och idrott utan dessa lektioner planeras och genomförs av andra lärare. Rälsen har valt att arbeta med en s.k. studieplan som komplement till Lgr 11, vilken ger förslag på uppdelning av olika arbetsområden och moment för årskurserna F-3. I samband med utvecklingssamtalet utformas varje termin en IUP (Individuell Utvecklings Plan) för varje elev, tillsammans med vårdnadshavare. Vid behov upprättas åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen utvärderas efter 8-12 veckor. Under arbetsåret genomförs EHT (Elevhälsoträffar), när behov finns att samla kompetens för att samtala om ett barns utveckling och måluppfyllelse. Rälsens pedagoger har tillsammans ett heldagsansvar för alla elever på skolan, om möjlighet och behov finns innebär det att pedagoger från fritids deltar vid EHT. Varje termin formuleras ett skriftligt omdöme för varje elev i varje enskilt ämne. Klassläraren är ansvarig för sammanställning. Rektor tar del av samtliga omdömen. Lärarna följer elevernas individuella läsutveckling enligt GLUS, (God Läs Utvecklings Schema) Varje barn har en grundplanering för veckan, där de kan påverka innehåll och utformning. Varje vecka återkopplar klassläraren skriftligt och enskilt till varje elev och vårdnadshavare. Varje elev och lärare får möjlighet att under året i olika sammanhang, i grupp och enskilt, lämna muntliga och skriftliga utvärderingar samt komma med förslag som utvecklar verksamheten. Det sker under klassråd, elevråd, matråd, personalmöten, elevledda samtal, medarbetarsamtal och trivselenkäter. Gruppnivå (klasser, arbetslag) Våra elevers resultat på tester sammanställs på individ- och gruppnivå. Arbetslagsledaren sköter sammanställningen och signalerar till rektor om oro finns. Vi planerar för och genomför tester regelbundet under skolåret i svenska och matematik. Årskurs 3 har genomfört de nationella proven i svenska och matematik. Alla pedagoger i åk F-3 ges möjlighet att påverka innehåll och utformning av den lokala utvecklingsplanen LUP. Skolans arbetslag formulerar tre planer (förskoleklass, årskurs 1-3 samt fritids) utifrån följande områden: Normer och värden Utveckling och lärande/kompetenser Ansvar och inflytande för elever Skola/hem Övergångar, samverkan, omvärlden och utbildningsval LUP gäller för hela arbetsåret och utvärderas i juni månad. Utvärderingen av LUP är en del i arbetet med att utforma nya mål för kommande verksamhetsår. Verksamheten utvärderas på gruppnivå, genom kundundersökningen PILEN som genomförs i februari varje år. De 3/18

4 Verksamheten utvärderas på gruppnivå, genom kundundersökningen PILEN som genomförs i februari varje år. De resultat som framkommer i förskoleklass, årskurs 2 samt fritids, tas upp och diskuteras på föräldraråd och i arbetslag under våren, samt ligger till grund för delar av Rälsens utvecklingsarbete. Enhetsnivå Rektor har det övergripande ansvaret för kvalitetsarbetet på enheten. Skolans arbetslagsledare är en betydelsefull person och ska fungera som rektors bollplank och informationslänk. Rektors arbete utvärderas i samband med medarbetarenkäten, medarbetarsamtal och PILEN. 4/18

5 Uppföljning och resultat I det systematiska kvalitetsarbetet har resultatuppföljningen en avgörande roll. Det är resultaten och analysen av resultaten som identifierar verksamhetens styrkor och svagheter Resultatuppföljningen synliggör verksamhetens behov av utveckling. Åtgärder och aktiviteter som vidtas i syfte att förbättra verksamheten ska därför relateras till resultaten och analysen av resultaten. Nedan framgår vilka resultat vi kontinuerligt följer upp. I tabellen framgår också när uppföljningen sker och hur den går till. Vad? När? Hur? Betyg December och juni Skolorna rapporterar in resultatet i Dexter Skriftligt omdöme December och juni I egna mallar Nationella prov Maj Skolorna rapporterar in resultatet i Dexter åk 3, 5 och 9 Kunskapsutveckling i matematik Februari PRIM åk 8 Olweusenkät Uppföljning inom Olweusarbetet Kundundersökning Januari Uppföljning inom Våga Visa Våga Visa observation Uppföljning inom Våga Visa Betyg Antal elever i år 9 5/18

6 Meritvärdespoäng Andel behöriga för studieförberedande program Andel behöriga för yrkesförberedande program Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Antal elever i år 8 Meritvärdespoäng Andel elever som nått målen i samtliga ämnen 6/18

7 Nationella prov Ämne Matematik Svenska Engelska NO... Antal elever som deltagit i proven Andel elever med betyg G Andel elever med betyg VG Andel elever med betyg MVG Ämne Svenska Matematik Antal elever som deltagit i proven Andel elever som uppnådde målen 100 % 100 % Andel elever som ej uppnådde målen 7/18

8 Ev egna resultat om skolan har några ytterliga uppföljningar Vi har genomfört tester i årskurs 1, IL basis. Utifrån dess tester har elever valts ut till TIL undervisning.vi har genomfört tester i årskurs 2, DLS bas. Vi har genomfört tester i matematik för årskurs 1-3, Mattesafari. Samtliga elever i årskurs 3 har genomfört de nationella proven i svenska och matematik, med övervägande goda resultat. Samtliga elever i åk 1-3 har fått skriftliga omdömen både höst och vår. Efter att vi tagit del av resultaten på årets kundundersökning PILEN /Våga Visa har vi analyserat resultaten och funderat över vilka åtgärder som behövs för att vi ska utveckla verksamheten ytterligare. Under mars 2012 genomförde Skolinspektionen tillsyn av Rälsen. Rektor inkom med plan för åtgärder före Skolinspektionen har under hösten 2012 godkänt Rälsens insatser och åtgärder. Rektor tillsammans med personalen har under läsåret 2012/2013 genomfört de förändringar samt utvecklat verksamheten utifrån de krav som ställdes. Insatser för elever som riskerar att ej nå målen Insatser TIM intensiv matematik, elever i åk 2, höst och vår, som riskerar att inte nå målen i matematik Resultat Positiv utveckling hos deltagande elever Insatser Elever i åk 1-2, som riskerar att inte nå målen i svenska har deltagit i TIL Resultat Positiv utveckling hos deltagande elever Insatser Enskilt stöd, elever i åk 1-3, skrivträning, matematik, för att nå målen i åk 3 Resultat Betydelsefullt med speciallärare som ansvarar för stödet, bra att lärarna varje vecka stämt av och fördelat dessa lärartimmar 8/18

9 Resultat för skolbarnsomsorgen Resultaten från årets kundundersökning visar på förbättringsområden vad gäller skolbarnomsorgen. Förskoleklass "Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn" % % "Mitt barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet" % % "Personalen informerar mig om hur mitt barn har det på fritidshemmet" % % Fritids åk 2 "Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn" % % "Mitt barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet" % % "Personalen informerar mig om hur mitt barn har det på fritidshemmet" % % 9/18

10 Uppföljning av mål Uppföljning av mål 2010/1011 Mål 1 Åtgärd Utfall Vi har använt Skolverkets webbverktyg Planen för 2012/2013 är godkänd av Skolinspektionen Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling I mars 2012 genomförde Skolinspektionen tillsyn av Rälsen Norrviken. Delar saknades, otydlighet rådde. Mål 2 1. SVA 2. Höja nvån på undervisning i förskoleklass Vi har genom åren haft få elever med behov av undervisning i SVA, därav liten erfarenhet. Rälsen har anställt en lärare med kompetens inom SVA-undervisning. Förnyat läromedel och inköp av digital whiteboard. Fortbildning pågår av pedagog via VAL Stockholms universitet. Positiv utveckling. Kompetensen i arbetslaget har ökat och därigenom arbetet med eleverna. Enligt PILEN, förskoleklass: "Skolarbetet är stimulerande för mitt barn" % % "Mitt barn får utmaningar i skolarbetet" % % 10/18

11 Mål 3 Fritidshemmet Vi fortsätter att utveckla vårt fritidskoncept, lillfritids och storfritids. Kommunikation och samarbetsformer behöver utvecklas. Föräldrars insyn och kännedom om elevernas tid på fritids måste öka. Öka elevernas möjligheter att påverka utformandet av verksamheten, elevinflytande. Rekrytering av pedagoger med utbildning och erfarenhet. Fritidshemsmöte åk F-1 samt åk 2-3. Mötesanteckningar delges berörda. Fritidsråd PILEN "Personalen på mitt fritidshem är kompetent" % % "Personalen informerar om hur mitt barn har det på fritidshemmet" Fklass % % Åk % % "Mitt barn är med och planerar de gemensamma aktiviteterna på fritids" Fklass % % Åk % % Mål 4 Utveckla samarbetet förskoleklass och årskurs 1 Gemensamt temaarbete "Astrid Lindgren" Gemensam idrott, mixade grupper F-1 Har fungerat bra för eleverna. De vuxna har haft svårt att finna gemensam planeringstid. Har fungerat bra. Lite trångt i hall och omklädningsrum. 11/18

12 Hitta fungerande samarbetsformer för årskurs 1 och förskoleklass, i temaarbete, svenska och ev. matematik. Mål 5 IUP paketet, dvs. skriftliga omdömen, elevledda samtal, IUP samt ev ÅP Utifrån arbetet med Lgr 11 samt tillsyn av Skolinspektion, sjösätta det arbete som gjorts under 2011/2012. Reviderat vårt stöd till Lgr 11, Rälsens studieplan. Ny rutin för skriftliga omdömen. Utvärdering i halvtid, är vi på rätt väg. Kommunen har reviderat dokument för elevhälsa, ÅP mm Rektor har reviderat/sammanställt rutiner för elevhälsa Fungerar bra som stöd. Bra att ha uppdelat ämnesvis men även årskursvis. Den nya rutinen för omdömen är bra. Bra stöd från kommun med nya dokument. Saknas ännu på kommunens hemsida! Rutinerna för elevhälsa ännu inte helt förankrade i personalgruppen Mål 6 Ett gott samspel, elever -pedagoger, pedagogerpedagoger, pedagoger-föräldrar Studiecirkel är avslutad våren Överlag är vi nöjda med cirkeln. Delar kommer att leva vidare, AL ledare får ett stort ansvar att implementera tankarna i pedagogiska möten. 12/18

13 Avsluta studiecirkel i Vägledande samspel, vilket också varit en satsning inom arbetet med Lgr 11. För att vi alla ska trivas på arbetsplatsen och eleverna ska utvecklas och ges goda förutsättningar att nå målen. 13/18

14 Analys av resultat Analys av resultat och bedömningar Jämförande perspektiv Elevernas resultat på diagnostiska prov är jämförbara med tidigare år. Resultaten på de nationella proven likaså. Vi har några elever som riskerar att inte nå målen i svenska. Vår bedömning är att de behöver läs- och skrivstöd, samt SVA. Andra kommer att erbjudas TIL i åk 1 och 2. Handledning kommer att bli aktuell av psykolog och eventuellt specialpedagog. Resultaten från kundundersökningen PILEN visar ett bättre resultat för förskoleklassen jämfört med tidigare år. Vi fortsätter att utveckla vårt fritids. Kommunikation, information till föräldrar samt elevinflytande är prioriterade områden. Resurs- kompetensperspektiv Utifrån elevernas resultat på de nationella och diagnostiska proven bedömer jag att resurserna varit tillräckliga under året. Vi har en tillräcklig grundbemanning, däremot är vi sårbara pga att skolan enbart består av ett arbetslag. Vid pedagogers frånvaro, påverkas de pedagoger som är i tjänst mycket. Vikarier tar tid att lära upp och kan inte ersätta ordinarie personal. Vi har erhållit ersättning från elevstöd vilket vi använt till resurs i elevgrupp. Den ersättning vi erhållit motsvarar inte våra kostnader. Det känns orättvist gentemot elever, att ha kunskap om, hur vi bäst ska organisera verksamheten för dem, men inte ha möjlighet att genomföra detta p.g.a ekonomi. Alla klasser F-3 har nu digitala tavlor i klassrummet, samt anpassade läromedel till dessa i svenska och matematik. Talsyntes samt TPB tillstånd finns i skolans bärbara datorer. Kommande läsår finns en Ipad per klass. Elever har erbjudits extra stöd av speciallärare. Vid behov har åtgärdsprogram upprättats. Vi är trångbodda och utnyttjar varje liten vrå. Lokalerna är inte anpassade efter den verksamhet som idag bedrivs. Under eftermiddagar har vi svårigheter att få lokalerna att räcka till. Elever med annat modersmål än svenska behöver utrymmen att arbeta i. Det är viktigt vid schemaläggning att se till att fritidsverksamheten påverkas så lite som möjligt. Inflytande- och mångfaldsperspektiv Varje elev har möjlighet att påverka sin skoldag, vad gäller innehåll och utformning. Vi har täta kontakter med föräldrar via veckobrev och e-post. Vi är en liten enhet där vi ser alla barn. När vi saknar kompetens inom företaget vänder vi oss till andra för stöd och handledning. EHT schemaläggs varje termin. Vi har få elever med utländsk bakgrund men innevarande år erbjöds modersmålsundervisning på fem olika språk. Förskoleklass, årskurs 1-3 samt fritids arbetar tydligt med värdegrundsfrågor. Trygghetsgrupp finns och har under året haft flera samtal med grupper av barn, enskilda barn samt barn och föräldrar tillsammans. Likabehandlingsplanoch plan mot kränkande behandling finns. Revidering sker /18

15 Enligt PILEN februari, "Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete" Förskoleklass % % Åk % % "Det finns möjlighet för mig att ha inflytande i skolans verksamhet" Förskoleklass % % Åk % % Vi har ett väl fungerande föräldraråd, elevråd och klassråd. Dessa schemaläggs i början av terminen och läsåret. Alla familjer i årskurs 1-3 är indelade i familjegrupper och ansvarar för någon aktivitet under året. Vi arrangerar årligen en basar, tillsammans med en grupp föräldrar, övriga deltar, intäkterna går till våra fadderbarn i SOS barnbyar och annan välgörande verksamhet, i år till organisationen Hoppets stjärna. Mål- och resultatstyrningsperspektiv PILEN kundundersökning kommuniceras och diskuteras på föräldraråd och i varje arbetslag under vårterminen. Den ligger till grund för nya utvecklingsområden. Sammanställning och uppföljning av resultat från diagnostiska och nationella prov kommuniceras till vårdnadshavare under utvecklingssamtal. Uppföljning av läroplanens mål kommuniceras till vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och skriftliga omdömen. Rektor slutförde våren 2012 den statliga rektorsutbildningen. Verksamheten och arbetslaget F-3 uppskattar rektors höga närvaro i skolan läsåret 2012/2013. Utformningen av den lokala utvecklingsplanen svarar inte mot det arbetssätt och den målformulering vi vill arbeta efter. Inför arbetsåret 2013/2014 kommer ledningsgruppen att se över strukturen. För mycket av lärarnas arbetstid går åt till skriftlig dokumentation och för lite till planering och reflektion kring undervisning. Det har förbättrats något i samband med ny rutin för omdömen. Vi behöver se över och tydliggöra fler rutiner för att underlätta dokumentation, t.ex. rutiner för elevhälsa och portfolio. 15/18

16 Aktuella utvecklingsområden Normer och värden Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Även efter att vi använder Skolverkets mall för utformning upplever vi att planen är svårläst. Layouten är inte snygg. Kurator ser över och gör bla. en innehållsförteckning. Vi måste nu ut med budskapet till alla Rälsens föräldrar, så att de vet hur vi arbetar mot kränkande behandling Utveckling och lärande/kunskaper Vi behöver se över både vår specialundervisning men även vår"spetsundervisning" Vi måste prioritera rätt. Vilka elever behöver särskilt stöd och i vad. Vi måste även se över hur vi bäst möter de elever som behöver större utmaningar i skolarbetet. 16/18

17 Ansvar och inflytande Elevinflytande Eleverna och deras föräldrar måste känna att de kan påverka utformningen av skol- och fritidsdagen. Vi behöver utveckla vårt sätt att kommunicera hur vi arbetar med med elevinflytande för att även visa på det vi gör. Elevinflytande kan förbättras både under skol- och fritidstid. Övergång och samverkan/omvärld Röda tråden i verksamheten åk F-3 Vi är en liten enhet och har möjlighet att följa eleverna från tidiga år. Ju tidigare vi sätter in rätt stöd och ju tydligare den röda tråden är i verksamheten ges barnen de bästa förutsättningar att utvecklas. Den röda tråden ska finnas i undervisningen och även i den mer fria fritidsverksamheten. 17/18

18 Bedömning och betyg Layout på studieplanen Som ett resultat av implementeringen av Lgr 11, arbetar vi vidare med vår studieplan. Andra utvecklingsområden Kommunikation Vi har förbättringspotential. Vi vill öka andelen nöjda föräldrar, som anser att de får information om hur deras barn har det på fritids. "Personalen informerar mig om hur mitt barn har det på fritidshemmet" Resultat förskoleklass %, resultat åk 2 61% 18/18