Kvalitetsrapport Läsår 2014/2015. Förskolans namn Rälsen AB Norrviken

Transkript

1 Kvalitetsrapport Läsår 2014/2015 Förskolans namn Rälsen AB Norrviken

2 1 Inledning 1.1 Organisation, ledning, styrning och förutsättningar Anvisning I nedanstående avsnitt ska enhetens organisation, ledning, styrning och förutsättningar beskrivas. Rälsen AB Vår litenhet är vår storhet! Rälsen AB Norrviken bedriver förskoleverksamhet för barn i åldern 1 5 år, samt skola/fritids för elever i förskoleklass samt åk 1,2 och 3. Verksamheten drivs genom vår gemensamma vision, Rälsenbarnen är fyllda av tillförsikt och lust att lära. De är beredda att möta det samhälle de ska leva i som tågluffare istället för charterresenärer. Verksamheten kännetecknas av en hög servicegrad, småskalighet, ansvarspedagogik och ett levande värdegrundsarbete. Varje läsår väljs ett aktuellt tema, läsåret 2014/2015valde vi att kalla temat Livet. Under temaarbetet arbetar barnen tematiskt, ämnesintegrerat och problembaserat. Förskolan erbjuder utvecklingssamtal varje termin Förskolans äldre barn har lek och rörelse i Sollentuna budoklubbs lokal, som inryms i Norrvikens skola. Rälsens förskola utnyttjar det kulturutbud som finns i kommunen, i form av biblioteksbesök, teaterbesök, konserter, utställningar m.m. Verksamheten bedrivs i en byggnad i markplan, nära goda kommunikationer. Vi har inga outnyttjade ytor, alla utrymmen används väl. Förskolan ligger i ett villasamhälle nära sjön Norrviken. Järvafältet ligger inom promenadavstånd. Sollentunavallen, med möjlighet till skridskor utomhus och inomhus samt badmintonhall och simhall ligger på rimligt avstånd. Barnen serveras frukost, lunch och mellanmål samt frukt. Lunchen lagas och levereras från närliggande större skola. Barn och pedagoger äter lunch på respektive avdelning. Läsåret 2014/2015 har våra lokaler renoverats. Det har varit en omfattande renovering, som inbegripit många områden, såsom, snickeri, golv, väggar, tak, ventilation, belysning, värme samt radon och fasadarbeten. Den faktiska byggstarten skedde i maj 2014 och avslutas helt sommaren 2015, men planerings samt projektering har pågått under många år före byggstart. Förskolans verksamhet har under läsåret 1415 tillfälligt huserat i paviljonger som placerats i nära anslutning till ordinarie byggnad. Efter avslutad renovering flyttar de tillbaka till ordinarie byggnad. Förskole/skolgården står på tur att ses över och förbättras. Rälsen AB ägs sedan mars 2012 av företaget Atvexa. Rälsen AB har tre enheter, Rälsen Norrviken, Rälsen Viby och Rälsen 49. Sedan september 2014, ingår även Stallets förskola och skola i Rälsenfamiljen. Rälsen AB Norrviken erbjuder förskoleplats för ca 45barn. Rälsen AB Norrviken leds av en förskolechef/rektor samt arbetslagsledare för förskola och för skola/fritids. Det gemensamma Fristående förskola, Kvalitetsrapport 2(15)

3 målet för alla pedagoger inom förskolan är att erbjuda barn och föräldrar en väl fungerande verksamhet med hög måluppfyllelse. Barnen är organiserade i tre grupper., Humlan 13 år, Katten 34 år och Älgen 45 år. I början och slutet av dagen samarbetar pedagoger genom att ha gemensam öppning och stängning. Avdelning Humlan ligger längst norrut i byggnaden, avdelning Katten och Älgen i den södra. Rälsens VD bildar tillsammans med förskolechefer/rektor, Rälsens ledningsgrupp. Inom Rälsen AB finns även en grupp för samordning och utveckling. VD, rektorer och arbetslagsledare bildar tillsammans samordningsgruppen. Rälsen AB ingår i Atvexagruppen. I gruppen ingår flera förskole och skolbolag. Under läsåret anordnas nätverksträffar för olika personalgrupper, där erfarenhets och kunskapsutbyte sker. 1.2 Kvalitetsarbete Struktur för kvalitetsarbete Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk process som innehåller olika faser. Utgångspunkten för kvalitetsarbete är att de nationella målen uppfylls, något som måste genomsyra alla faser. För att kunna se om det har skett en utveckling behöver de olika faserna i kvalitetsarbetet dokumenteras. Måluppfyllelsen får man fram genom att följa upp (var är vi?), analysera och bedöma utvecklingsbehov (vart ska ska?), planera och genomföra insatserna (hur gör vi?) och följa upp resultaten (hur blev det?) Anvisning I nedanstående avsnitt ska enhetens kvalitetsarbete beskrivas. Det kan ske i form av text, årshjul, rutsystem.. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 3(15)

4 Fristående förskola, Kvalitetsrapport 4(15)

5 Fristående förskola, Kvalitetsrapport 5(15)

6 Varje månad/ledning: Avstämning mot budget och check och penglistor REQS: rapportering/systematisk brandtillsyn Övrigt: Närvaro under lov/elev/personal Planera studiedagar Planer och rutiner: Plan för arbetsmiljö Plan för digitalisering Plan för framtida val Plan för likabehandling Plan för överlämning Lokal utvecklingsplan (LUP) Rutiner för elevhälsoarbete Rutiner för genomförande av test i svenska och matematik Rutiner för utflykter, öppning/stängning, förhindra rymning, närvaro/frånvarorutiner, rutiner för brand Nämndens åtagande: 2 Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande Anvisning I nedanstående avsnitt ska förskolans arbete mot det nationella uppdraget beskrivas. I de fall enheten väljer att inte definiera ett mål inom något läroplanområde förväntas en beskrivning av orsaken. Tex förskolan har redan mycket bra arbetsrutiner och resultat och satsar istället på xxxmålet och förväntar oss effekter även inom detta område. Kopiera rutmallen om det är fler mål inom ett läroplanområde Normer och värden Arbetsro i barngruppen att fler barn och föräldrar upplever att arbetsro Vi anser att arbetsro är viktigt utifrån att alla ska lyckas att nå målen. Vad som upplevs som arbetsro skiljer sig individer emellan. Vi har lägre siffror än förväntat vid fråga ställd till föräldrar i samband med kundundersökning. Upplevelsen att det råder arbetsro under förskoledagen, är högre hos pedagoger och förskolechef, än hos föräldrar. Vad är det som föräldrar lägger in i bedömningen av arbetsro? Fristående förskola, Kvalitetsrapport 6(15)

7 Så här har vi arbetat för att nå målet: Barnen delas i mindre grupper, vid lek och arbete. Barnen har egen krok i hall, egen plats i samlingen och vid matbordet. Vi har tillsammans med barnen pratat om vilka trivselregler som ska gälla på avdelningen. Reglerna har dokumenterats i bild och ord. Vi arbetar aktivt med t gruppstärkande lekar, och med kompisträning dvs. att leka med någon den vuxne valt. Dockan Tilda, kommer på besök, hon samtalar med barnen om hur en bra kompis är. Några pedagoger har valt att rollspela för att visa barnen, och hjälp dem att reflektera kring sitt och andras agerande. Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Genom observationer, genom samtal pedagoger emellan. Vid utvärdering av plan för likabehandling Genom föräldrars respons, hur de upplever arbetsron, via kundundersökning PILEN våren Hur det står till med arbetsron varierar. De tillfälliga lokalerna i paviljong har inneburit andra utmaningar men även nya möjligheter. Vi har under året gjort det bästa utifrån givna förutsättningar, men vid vissa tidpunkter på dagen har det saknats ett extra rum, att fördela barn i. Föräldrarådet menar att flertalet föräldrar gör en bedömning av arbetsron, utifrån hur det upplevs vid lämning och hämtning.. Föräldrars upplevelse av arbetsro ger i kundundersökning liknande reslutat jämfört med tidigare år. Nya lokaler, ger nya möjligheter och utmaningar. Den pedagogiska lärmiljön kommer att stötas och blötas under kommande år. Utveckling och lärande Språklek ge barnen goda möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga kroppsligt och muntligt Det arbete som gjordes tillsammans med barnen behövde synliggöras. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 7(15)

8 Så här har vi arbetat för att nå målet: Arbete med rim och ramsor Högläsning utifrån olika teman, men även barnens egna val Träning i att tala inför grupp, träning i att stå för sin åsikt men även att respektera andras åsikter Dokumenterat arbeten på blogg och genom att sätta upp barnens alster på avdelning Erbjuda olika material och former för presentation av tankar och åsikter Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Genom samtal/avstämning pedagoger emellan, samt i viss mån den dokumentation som sker på bloggen. Alla barn vill och vågar uttrycka sig. Barnen är nyfikna och intresserade när vi arbetar med rim och ramsor, vill gärna sjunga med och trallar gärna själva vid andra tidpunkter. Att hitta en gemensam högläsningsbok som fångar alla på en avdelning är svårt. Det fungerar med de äldsta, men med de yngre barnen är det bättre att skapa många lästunder med några barn i taget. Vi dokumenterar barnens språkliga utveckling, men behöver se över hur vi ska göra lika, kopplat till ny utformning av portfolio och nya rutiner för dokumentation av utvecklingssamtal. Prioriterat område blir arbete med ny portfolio, och nya former för utvecklingssamtal/dokument Där kommer den språkliga utvecklingen hos barnet vara ett område som ska dokumenteras Utveckling och lärande Ge pedagoger en ökad kunskap i att bemöta barn med olika typer av beteende och inlärningssvårigheter. Rälsen AB har sökt och kommit med i kommunens utbildning,viktoriaprojektet. En föreläsningsserie i 10 delar med efterföljande diskussioner. Alla pedagoger i förskola, skola/fritids deltar läsåret 1415 i fortbildningen. Det ska förhoppningsvis ge oss verktyg och en gemensam grund, vid utformning av pedagogiskt lärmiljö. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 8(15)

9 Så här har vi arbetat för att nå målet: Förskolans pedagoger har ingått i projektet. Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Genom utvärdering muntligt efter varje utbildningstillfälle, samt genom enkäter som lämnats vid projektets början och slut. Utvärderingen har genomförts av de handledare som Rälsen utsett, samt av kommunens representant, från enheten för stöd och utveckling. Vi har fått en gemensam upplevelse och en grund för fortsatta samtal i hur vi bäst möter barn med svårigheter. Ett av de prioriterade områdena inför nästa år, blir att diskutera lärmiljön. Utveckling och lärande Synliggöra de digitala verktygen i förskolan Utifrån vår plan för digitalisering arbeta vidare de pedagogiska tankarna tillsammans med barnen. Vidareutveckla arbetet med bloggar, istället för traditionella veckobrev, samt hur och när vi arbetar med ipads. Så här har vi arbetat för att nå målet: Utökat antalet ipads i förskolan. Varje avdelning formulerar mål för att öka användningen och synliggörandet av tekniken. Varje avdelning har dokumenterat sin verksamhet i blogg. De tre avdelningarna har kommit olika långt i arbetet med bloggen. Installera en digital tavla, utbilda pedagoger i användandet av denna. Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Genom observationer, utvärderingar och dokumentation på respektive avdelnings blogg. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 9(15)

10 Läsåret inleddes med inbrott och stöld av ipads. Det tog tid innan ny utrustning var på plats i verksamheten, vilket försvårade och försenade det planerade arbetet. Nätverket har legat nere i perioder, svårigheter att förvara ipads i paviljong har lett till att det krävts mer planering, och lite utrymme för spontanitet. Intresse finns hos alla barn och pedagoger. Det är nödvändigt att respektive avdelning utformar mål och riktlinjer kring användandet av ipads. En förhoppning om bättre förutsättningar med nätverk och pålitlig utrustning. Arbetet fortsätter, men kommer inte att bli ett prioriterat område. Barns inflytande Det har inte varit ett prioriterat område detta år, men utifrån att vi arbetat med arbetsro har barnen fått vara delaktiga i den processen. Genom pedagogers deltagande i Viktoriaprojektet har kunskapen om lärmiljöns utformning och betydelse för inlärning ökat, samt kunskapen om att ta med barnen även i den processen. Så här har vi arbetat för att nå målet: Samtala med barnen om vad det innebär att ha inflytande. Träna den demokratiska modellen i praktiken, rätigheter innebär även skyldigheter. Under lektioner och lek, visa på hur det kan fungera i praktiken. Barnen har varit med och planerat lekar och rörelseaktiviteter, påverkat val av utflykter, utifrån intresse Sett över praktiska sysslor, t.ex. dukning, Inflytande över tid, i lek, vid av och påklädningssituation, låta det ta tid Barnets val av lekmaterial och spel, lek ute eller inne Färre valmöjligheter som för de yngsta, och betydligt fler för de äldsta Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Fristående förskola, Kvalitetsrapport 10(15)

11 Förskola och hem Öka föräldrars upplevelse av att ha inflytande i verksamheten Vi vill att föräldrar ska uppleva att de har tillräckligt med inflytande i verksamheten. Om föräldrar känner att de kan påverka finns goda förutsättningar att gemensamt lyckas med målen i läroplanen. Under några år har trenden i den årliga kundundersökningen varit att föräldrar upplever att de har mindre inflytande än tidigare. Så här har vi arbetat för att nå målet: Samtalat med föräldrar på höstens föräldramöte, informera om att det är ett prioriterat område för året. Lyfta frågan under föräldraråd, be föräldrarna berätta vad de önskar ha inflytande över. Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer Föräldrars utvärdering i kundundersökning PILEN våren 2015 Pedagogers/förskolechefs bedömning, samtal pedagoger emellan. Pedagogers/ förskolechefs bedömning, utifrån föräldrarådets synpunkter. Det är svårt att göra en bedömning utifall vi lyckats eller inte, däremot har vi fått syn på vad föräldrar gör bedömning utifrån. Föräldrarådet anser att föräldrar på Rälsen har tillräckligt inflytande i verksamheten. För de som vill finns möjligheten att påverka ytterligare genom att engagera sig i föräldrarådet. De tror dock att fler gärna engagerar sig i kringaktiviteter som skolan anordnar, t.ex. att hjälpa till att göra gården fin, ställa upp på basarer och liknande. Detta kommer inte att bli ett prioriterat område men arbetet löper vidare. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 11(15)

12 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Inget prioriterat område detta läsår. Pga av renovering, ombyggnation och flytt av avdelningar och barn/elever, har vi valt att samverka mindre än tidigare är. Samverkan har bl.a. skett under Lucia och vårinsjungning. Förskolans barn har deltagit eller varit gäster på flera av skolans aktiviteter, såsom vernissage och kabaré. Skolelever har läst för förskolebarn, förskolebarn har visat sina arbeten. Under fritidstid har åk 3 haft intern PRAO på småbarnsavdelning Humlan. Så här har vi arbetat för att nå målet: Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Nästa läsår ryms förskola och skola/fritids i samma hus. Det kommer återigen bli enklare att samordna och arrangera fler och mer spontana utbyten. Goda exempel från våra bloggar, både i förskola och skola ska lyftas. Vi kan lära av varandra, hur vi dokumenterar och visar på lärande. Uppföljning, utvärdering och utveckling Inget prioriterat område under läsåret. Den LUP (lokal utvecklingsplan)som formuleras i början av läsåret, har utvärderats i halvtid, för att fåsyn på om vi arbetar mot satta mål. Förskolechef och avdelningsansvarig har haft en dialog om hur arbetet på respektive avdelning fungerar. Så här har vi arbetat för att nå målet: Fristående förskola, Kvalitetsrapport 12(15)

13 Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Vi kommer att göra en utvärdering i halvtid. Vår LUP ska anpassas utifrån läroplanens rubriker. Detta år stämmer inte rubriker i kvalitetsredovisning överens med rubrikerna i vår LUP. Vi ändrar till hösten så att de stämmer överens. Förskolechefs ansvar Inget prioriterat område Så här har vi arbetat för att nå målet: Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Självvärdering PILEN våren 2015 Förskolechefen har under läsåret tillsammans med pedagoger deltagit i Viktoriaprojektet. Förskolechefen har under läsåret inte haft förutsättningar att fungera som pedagogisk ledare, i den utsträckning som är önskvärt. Mycket av dennes tid har ägnats åt planering av renovering och ombyggnad samt diverse arbetsuppgifter kopplade till detta. En förskolechef/rektor som är frikopplad från byggfrågor och återigen har utrymme att fungera som pedagogisk ledare. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 13(15)

14 3 Slutsatser 3.1 Sammanfattande analys Anvisning I nedanstående avsnitt ska utfallet av det gångna årets verksamhet analyseras. Analysen ska utgå från samtliga läroplansområden. Normer och värden arbetsro, vi har fått syn på vad föräldrar lägger in i sin bedömning av arbetsro. I våra nyrenoverade lokaler kommer vi att samtal om hur vi bästa skapar en god lärmiljö, som också erbjuder arbetsro. Utveckling och lärande Språklek, fortsatt arbete med hur den språkliga utvecklingen hos barnet ska dokumenteras. Synliggöra digitalt lärande/användandet av verktygen i verksamheten. Bättre förutsättningar med fungerande nätverk. Hur ska vi bäst använda våra digitala verktyg vid framtida dokumentation? Skapa förutsättningar att samverka med pedagoger från Rälsen Vibyoch Stallet, utveckla delningskulturen. Skapa en ny mötesstruktur, där pedagoger kan reflektera tillsammans. Barns inflytande inget prioriterat område Förskola och hem föräldrars inflytande i verksamheten är tillräckligt, men vi kan ta tillvara deras kompetenser på ett annat sätt. De föräldrar som har intresse kan engagera sig i föräldrarådet. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem har inte varit ett prioriterat område Uppföljning och utveckling har inte varit ett prioriterat område, men nästa års LUP kommer att omformuleras, rubriker i LUP och kvalitetsrapport ska stämma överens. Förskolechefens ansvar förskolchefen önskar en högre närvaro i vardagsarbetet och under möten. 3.2 Styrkor och utvecklingsområden Anvisning I nedanstående avsnitt ska enhetens styrkor och utvecklingsområden beskrivas. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 14(15)

15 Styrkor: Småskalighet, barn och föräldrar känner/känner till alla pedagoger i förskolan. Vi har låg personalomsättning, ger goda förutsättningar för ett utvecklingsarbete. Ger stabilitet och trygghet. Engagerade pedagoger, som med tålamod och gott samarbete, lyckats bedriva en väl fungerande verksamhet, detta år på en byggarbetsplats. Engagerade föräldrar. Ett aktivt föräldraråd. Vi bedöms av våra kunder, ligga på en hög nivå, inom många utvärderade områden (kommunens kundundersökning PILEN våren Utvecklingsområden: Fungerande maskinpark samt nätverk. Samarbetsformer och mötesformer, skapa en delvis ny mötesstruktur, som gynnar det kollegiala lärandet, för förskolans pedagoger. Säkerställa en god pedagogiskt lärmiljö, anpassad efter de barn som finns i verksamheten. Förskolans pedagoger kommer att utveckla: Samverkansformer/kollegialt lärande tillsammans med Rälsens Vibys och Stallets pedagoger Utvecklingssamtalens dokumentationsformer/portfolio Det praktiska arbetet tillsammans med barnen med ipads och digitala tavlor. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 15(15)