Förbättrad tillgänglighet och kvalitet av träningsinriktad rehabilitering efter hjärtinfarkt

Relevanta dokument
Implementering av träningsinriktad hjärtrehabilitering i Region Örebro Län

Gap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Tilltro till den egna förmågan att ordinera fysisk träning vid kranskärlssjukdom hos sjukgymnaster/ fysioterapeuter inom svensk primärvård

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Kvalitetsbokslut 2013

Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering

Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi

Framtidens primärvård

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Rapport från Hälso- och sjukvården. per september 2015

Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett

Interprofessionell samverkan astma och kol

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS

Närsjukvård Sjuhärad. Styrgruppsmöte 3 mars 2017

Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Mätperiod Annika Jansson Projektmedarbetare

Norrlandstingens regionförbund

Presentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, och Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken

BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Reviderad Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Min vårdplan och information

Ännu bättre vård och hälsa i Norrköping

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet

Skånejournalen-Stroke. Kvalitetsregisterdag Hélène Pessah-Rasmussen

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL

NPO Hjärt- kärlsjukdomar

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Protokoll Chefsgrupp för samverkan social välfärd och vård Tid: 13 januari 2017 Plats: Gästmatsalen, Eklundavägen 1, Region Örebro län

Triangelrevision 2018

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Verksamhetsdialog våren 2018

Regionstatistik. Medicinska resultat och tillgänglighet

Patientsäkerhetsberättelse

Regionstatistik. Medicinska resultat för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Hälsofrämjande psykiatri

Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Regionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

Planeringsunderlag Vårdbegäran samt patientinformation

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Bra mottagnings projekt

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

En god vård? SoS 2018

Kol-patienter Träning

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Standardiserade vårdförlopp Cancer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

nyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Birgitta Esplund Lilja Specialistsjuksköterska vård av äldre Marina Hahne Anhörigkonsulent och samordnare

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Programråd Palliativ vård. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

2018 Vårdcentralen Gnesta. Uppföljning av 2018

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Praktiskt exempel från Swedeheart

Varmt välkomna till Äldresamordnarträff


Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Benchmarking men sen då? - Att förbättra kvalitet med Capiomodellen. Måns Belfrage, chefläkare Anna Zerne, verksamhetsutvecklare kvalitet

Regionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Egenvård vid hjärtsvikt

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

Resultat Röntgenkliniken

Riksstrokes nyhetsbrev juni 2018

Ambulanssjukvård och primärvård hur kan vi tillsammans förbättra handläggningen av patienter med hjärtinfarkt?

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Det är inte för många PCI centra i Sverige

Örebro län Månad

2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018

Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp), hjärnblödning och TIA.

Välkommen till dialogseminarium Processorienterat arbetssätt hjärtsvikt

Transkript:

Förbättrad tillgänglighet och kvalitet av träningsinriktad rehabilitering efter hjärtinfarkt Kerstin L. Angergård Specialistfysioterapeut hjärt- kärlsjukdomar

Nationella Riktlinjer Enligt de nationella riktlinjerna bör patienter (upp till 75 år) med kranskärlsjukdom erbjudas hjärtrehabilitering i form av specifik fysisk träning (prioritet 2) Den nationella målnivån 60% Hjärtrelaterad dödlighet minskar med 26% (starkt vetenskapligt underlag) och sjukhusinläggning med 31% (måttligt starkt vetenskapligt underlag)

Projektet Dåliga siffror i Regionen. Patienter som haft hjärtinfarkt och är under 75 år. Följer via kvalitetsregister. 2015 ca 320 patienter under 75 år (ca 670 patienter totalt).

Göran 73 år Göran hade en hjärtinfarkt som PCI-behandlades för 6 månader sedan. Han mår bra idag. Han och hans fru är välinformerade om fördelarna av att vara fysiskt aktiv och han känner sig trygg när han tränar. Han började i fysioterapiledd träningsgrupp på sjukhuset 10 dagar efter sin hjärtinfarkt. Under 3 månaders gruppträning, lärde han sig hur mycket han kunde och borde anstränga sig och var väl förberedd att klara av sin träning på egen hand efter 3 månader. När hans vänner sade att han skulle ta det lugnt och att det troligtvis var farligt att träna efter en hjärtinfarkt, kände han sig trygg och säker och förklarade att träning faktiskt var en fördel för hans hälsa och om de inte trodde honom kunde de läsa själva på nätet.

Projektorganisation Styrgrupp Projektägare: Ylva Nilsagård Projektledare: Kerstin L. Angergård Patienter och anhöriga Kommunikatör Patrik Gunnarsson TKD Controller Lena Buske TKD Utvecklingsstrateg Hälsoval Karolina Stridh Expertgrupp Kerstin L. Angergård Ian Eide Maja Ardesjö Asserholt Marie Hellmark Thomas Kellerth Fredrik Calais Kranskärlsmott Karlskoga Kranskärlsmott Lindesberg Kranskärlsmott USÖ Primärvård Emma Johansson Miia Aho Torbjörn Lundborg

Fiskben - Ishikawadiagram Informationsbrist Innehåll i åtgärd FT arbetar mån-fre Läkare ger inte tydlig information Begränsad mottaglighet hos patient i akutskedet Läkare ger fel information Ingen information på 1177 Otillräcklig information om vinsterna med träning Testcyklar Träningsutrustning Ledningsstöd Tydlighet i uppdrag Resurser vården Olika information på webb Rehabilitering beskrivs som svår Tid för fysioterapeuter Prioriteringar Ser ej resultaten Registrerar olika Information på andra språk saknas Fel innehåll Olika innehåll Fel intensitet Avsaknad protokoll Ej standardiserad mätning Gemensamt vårdprogram? Säkerhet Transportsträcka Kostnad transport Tillgång färsk data Ej öppet kvällstid/ helger Ofullständig täckningsgrad Semesterstängt /neddragningar För kort/för lång duration Bristande uppföljning/utvärdering Dokumentation Startar för sent Motstånd att komma iväg Glömmer tider Vill träna på egen hand Vill inte träna Rädsla för ansträngning Ovan att träna Tillgänglighet/ egna resurser Varför uppfyller vi inte målnivån hjärtrehabilitering efter akut kranskärlshändelse? Bearbetning, text och layout - Qulturum, Region Jönköpings län 2016-06-15

Information Gemensamt informationsmaterial (granskat av patienter) Gemensam information/vårdplan på webb och 1177. Checklistor information för läkare och fysioterapeuter

Åtgärd Standardiserat bedömningstester enligt SEPHIA Testning/träning i rätt tid, inom 1-2 veckor efter insjuknandet. Standardiserat/kvalitetssäkrat träningsgrupper efter evidens. Ser nu lika ut på de 3 sjukhusen: Rätt innehåll Rätt frekvens, dvs 2 ggr/vecka Rätt duration, dvs minst 3 månader Säkerhetsdokument för test/träning Träningsdagböcker för egenträning under rehabperioden Standardiserad dokumentation ex. vad och hur ofta, fraser Förankrat samt reviderat vårdprogram sekundärprevention

Tillgänglighet Sett över var träning bör bedrivas; sjukhus kontra primärvård. Evidens och medicinsk säkerhet. Avstånd Registrerat händelser under 4 månader Förankring av träning i Askersund, Laxå och Hällefors; okomplicerade hjärtinfarkter. Utbildning Start av träning på vårdcentralerna från nyår Kvällsgrupp på USÖ

Resurser Lindesberg har startat träningsgrupper ledningsstöd Sett över träningsutrustning. Fått cyklar! Utbildning Registrering av fysioterapiparametrar i SEPHIA Beskrivning normalbesök KVÅ, hälsofrämjande kodas Första återbesöket teambesök med kranskärlssjuksköterska Rutiner i registreringen framtagna, kunna ta ut siffror i nutid, diagnosregistrering.

Egna resurser: SMS-påminnelse Samtliga gör bedömningstester minskad rädsla Träningsdagböcker för träning på egen hand /träningsprogram i mobil/papper Standardiserad uppföljning efter egenträning

Flöde träningsinriktad hjärtrehabilitering RÖL 1/1-17