Nutrition/kost för att främja psykisk hälsa Elisabet Rothenberg, dietist och biträdande professor Kristianstad högskola forskare i Epinep H70 studien elisabet.rothenberg@hkr.se
Disposition Åldrande Betydelsen av livsstil Kosten Tarmbakterier Undernäring
Äldre i framtiden Lever längre Från 65 100 år en hel generation Välutbildade Hälsomedvetna Kritiska Teknikvana Söker information Individualister Ålder ökar risken för sjukdom Sjukdom förändrar och begränsar
Stor variation i både fysisk och psykisk funktion (oberoende av ålder)
Sahlgrenska akademin Neuropsykiatrisk Epidemiology EPINEP Forskningsledare: Ingmar Skoog EPINEP studerar demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre vuxna och dess relation till faktorer som somatisk sjukdom, funktionsnedsättning, sekulära trender, neurobiologi och genetik.
Externa medarbetare Psykologi Boo Johansson Valgeir Thorvaldsson Peter Karlsson Neurokemi Kaj Blennow Henrik Zetterberg Sociologi Björn Halleröd Rehabilitering Synneve Dahlin-Ivanoff Susanne Gustafsson Oftalmologi Madeleine Zetterberg Nutrition Elisabeth Rothenberg Hjärnavbildning Lars-Olof Wahlund Eric Westman Karolinska Institutet Genetik John Hardy, London Samhällsmedicin och folkhälsa Cecilia Björkelund Lauren Lissner Kjell Thorén Geriatrisk medicin Bertil Steen Sten Landahl Bodil Lernfelt Audiologi Ulf Rosenhall Maria Hoff Neurologi Carsten Wikkelsö
Gothenburg H70 Birth Cohort Studies Ålder 70 75 79 81 83 85 88 90 92 95 97 99 100 101 1901-02 + + + + + + + + + + + + + + 1906-07 + + + 1911-12 + + 1922 + + + + 1930 + + + 2015 1944 2014
Funktionsnedsättning och förmåga vid 75 år: 2 kohorter 1976 1977 och 2005 06 Den senare kohorten jmfr med den tidigare: Mindre beroende i ADL och hushållssysslor. Deltar i större utsträckning i fritidsaktiviteter Känner sig och är också friskare Mer nöjda med sociala kontaker En större andel åker på semster både inom och utom landet och involverade i olika föreningar En störra andel kör bil H Falk et la Age and Ageing 2014; 43: 636 641 doi: 10.1093/ageing/afu018
Fysisk skörhet 75 år: 2 kohorter 1987 och 2005 En mindre andel 75 åringar var fysiologiskt svaga 2005 jämfört 1987. Låg fysisk aktivitet var indikatorn med största förbättring. Kvinnor med låg utbildning hade inte samma positiva trend. Denna grupp behöver uppmärksammas. Horder H et al Age and ageing.44:817-22. 2015
Kognitiv funktion: 3 kohorter Födda 1901/02, 1906/07, och 1930, Undersökta med samma test vid 70, 75, och 79 års ålder Betydande skillander mellan kohorterna, senare kohort presterar bättre Men i vissa test försämrades de senare kohorterna mer över tid Kognition är en psykologisk term och kan kort förklaras som en samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information Thorvaldsson V et al The Journals of Gerontology: Series B, Volume 72,, Pages 16 24, 2071
Betydelsen av omgivningsfaktorer för bättre funktion Ökad kognitiv stimulans genom längre och bättre utbildning Ett mer kompex arbetssituation Bättre hälso och sjukvård Bättre nutrition Ingen genetisk faktor eller kombination av faktorer ger samma effekt Thorvaldsson V et al The Journals of Gerontology: Series B, Volume 72,, Pages 16 24, 2071
Trender matvanor bland 70 årngar Mer Frukt och grönsaker Fullkorn Pasta Alkohol Mindre Vitt bröd Potatis 1971 2014 Friska äldre äter bra The Gothenburg H70 study
Rökning Fysisk aktivitet Livsstil spelar roll! Kost Alkohol
Kirkwood TBL. Cell, Vol. 120, 437 447, February 25, 2005,
Ur Healthy Ageing profiles, WHO
Noncommunicable disease (NCD) Icke kommunicerbara sjukdommar Kroniska sjd, som inte smittar Utvecklas sakta och under lång tid 4 huvudtyper Hjärt kärlsjukdom ex hjärtinfarkt och stroke, cancer, Kroniska lungsjukdomat ex KOL Diabets Fact sheet up dated January 2015 http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs355/en/
Sjuklighet och dödorsaker i Europa Ej kommunicerbara sjukdomar 80% av sjukligheten i Europa Hjärt kärlsjukdom (ex hjärtinfarkt och stroke) ca 50% Cancer ca 20% Alkohol står för ca 6.5% av alla dödsfall Rökning ca 27% bland dem över 15 yrs WHO Leading causes of death in Europe: fact sheet 2012
Kognitiv svikt Livsstil inkl kostvanor kan stå för ½ risken Läkemedel har inte varit så lovande Prevention kan vara en väg Att finna riskfaktorer anses effektivt och viktigt Barens et al Lancet Neurol Volume 10:819-828, 2011 Panza et al J Nutr Health Aging Volume 19, Number 3, 2015
Depression Verkan Orsaken
Hur ser då bra matvanor ut?
www.slv.se
Viktiga förändringar för bättre hälsa och energibalans
Frukt och grönsaker -ät 500 g om dagen
Näringsämnen av specifikt intresse när det gäller äldre: Energi För att bibehålla kroppsvikt och muskelmassa Protein För muskelprotein (1.2 1.5 g/d/kroppsvikt, 15 20 E%) Vitamin D För benhälsa och muskelprotein (20 ug >75 år) men också samband med kognitiv hälsa Omega 3 fett Positiv effekt på hjärnan Regelbunden fysisk aktivitet För muskelfunktion
Betydelsen av matvanor vetenskapligt stöd Växande vetenskapligt stöd för att en hälsosam kost ffa medelhavskosten kan bidra till minskad risk för kognitiv svikt Panza et al J Nutr Health Aging Volume 19, Number 3, 2015
Medelhavskosten Mer Enkel och fleromättade fettsyror inkl omega 3 Fisk Frukt och grönsaker (antioxidanter) Fiber och fullkorn Lagom med alkohol Mindre Rött kött Mejeriprodukter
Hälsoeffekter av medelhavskost: Skulle kunna minska risken för hjärt kärlsjukdomar ca 30% Systematiska litteraturstudier visar på minskad risk för kognitiv svikt och alzheimers sjukdom, gäller också mild kognitiv svikt Estruch R et al N Engl J.Med. 369:672-677 2013 Panza et al J Nutr Health Aging Volume 19, Number 3, 2015 Lourida I et al Epidemiology 24: 479-489. 2013
Medelhavskost stroke, kognitiv svikt, depression: En meta analys Slutsatser om man följde kosten: strikt minskad risk för stroke, depression och kognitiv svikt lite mindre strikt på samma sätt minskad risk för depression och kognitiv svikt men den skyddande effekten för stroke var endast marginell. Psaltopoulou T et al. Ann Neurol 74: 580 591. 2013
Do patterns of nutrient intake predict selfreported anxiety, depression and psychological distress in adults? SEPAHAN study Metod: psykologiska faktorer inklusive ångest, depression och allmän hälsa genom självskattande frågeformulär n= 3846 vuxna iranier. dagliga intag av 57 näringsämnen och bioaktiva föreningar samt mönster för näringsintag beräknades. Salehi-Abargouei, A et al. Clin Nutr Published online: February 21, 2018
Do patterns of nutrient intake predict selfreported anxiety, depression and psychological distress in adults? SEPAHAN study Slutsats: allätare med en kost hög andel i aminosyror, kobolamin, zink, fosfor, mättat fett, kolesterol och pantotensyra var förknippad med minskad risk psykiska sjudomar vidare studier rekommenderas för att bekräfta våra resultat. Salehi-Abargouei, A et al. Clin Nutr Published online: February 21, 2018
Association of Western and traditional diets with depression and anxiety in women METOD: mätte kostkvalitet, och psykologiska symptom med General Health Questionnaire (GHQ 12). N=1.046 kv 20 93 slumpmässigt utvalda SLUTSATSER: En "västerländsk" kost med stekt mat, raffinerad korn, sockerprodukter och öl var förknippad med en högre GHQ 12 poäng. Det fanns också en omvänd associ mellan kostkvaliet och GHQ 12 poäng som inte berodde på ålder, socioekonomisk status, utbildning eller andra hälsoproblem. Jacka FN 1 Am J Psychiatry. 2010 Mar;167(3):305-11.
The association between diet quality, dietary patterns and depression in adults: a systematic review METOD: litteratursökning i Medline, CINAHL och PsycINFO, jan 1965 okt 2011, urval. RESULTAT: 25 studier från 9 länder uppfyllde kvalitetskraven. Fann begränsat stöd för koppling mellan traditionella koster (Medelhavet eller Norska dieter) och depression. Observerade också en motstridigt bevisning för (i) en traditionell japansk kost och depression, (ii) en "hälsosam" kost och depression, (iii) en västerländsk kost och depression, och (iv) sannolikheten att individer med depression äter mindre hälsosamt Quirk SE 1 BMC Psychiatry. 2013 Jun 27;13:175
34
Tarmbakterier kommunicerar med hjärnan Påverkar Beteende Serotonin* metabolism Aptitreglering Kan bidra till Autism Stress svar Metabola sjukdom 90 % finns i mag-tarmkanalen där det reglerar tarmrörelser. Resten används i huvudsak som mättnadssignal i hjärnan. 10,000 olika typer av bakterier Den största andelen kolon 35
Kostens påverkan på tarmfloran Tarmfloran reagerar snabbt på förändringar i kosten Trots detta dominerar del långsiktiga kostvanorna när det gäller tarmflorans sammansättning Men människor reagerar också olika på samma kostförändring Mycket fiber ökar variationen i tarmbakterier Sonnenburg JL, Backhed F. Diet-microbiota interactions as moderators of human metabolism. Nature. 2016;535(7610):56-64.
Tarmbakterier omvandlar signaler från omvärlden tillsammans komponenter från kosten till signaler som kommunicera med resten av kroppen. Bilden visar faktorer som kan förändra sammansättningen av tarmfloran som sedan omvandlas dessa till metaboliter, som i sin tur kan signalera till olika organ i kroppen Schroeder BO, Backhed F. Signals from the gut microbiota to distant organs in physiology and disease. Nature medicine. 2016;22(10):1079-89.
Gut Brain axis Påverkar: Neurotransmitters Stress/oro Humör Beteende 38
Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Socialstyrelsen
Disease Depression Demens Dysfagi Dentition Drugs Dysgeusi Dysfunktion Disease related malnutrition I vård av kroniskt sjuka äldre är prevalensen (30-70%)
Sjukdomsrelaterad undernäring går 2 vägar: Anorexi Lågt intag Sjukdom Inflammation Vävnadsnedbrytning Katabolism
Symtom Etiologi Sjukdom fysisk eller psykisk Funktionshinder Behandling huvudsakligen läkemedel Ätbeteende EI Kliniska tecken Viktsförlust Behov Diagnos Sjukdomsrelaterad undernäring
Ätbeteende orsakar undernäring Äter vid alla måltider men för lite Begränsat livsmedelsval Äter bra vid någon eller några måltider men totalt för lite Kan inte äta utan hjälp Ätbeteende som varierar från dag till dag ++ + ++ ++ + +++ + + +
Effekter vid svält
Sjukdomsrelaterad undernäring varför ett problem? Ökat behov av vård oberoende av vårdform Risk för infektioner Risk för komplikationer Behov av sjukhusvård Ökad vårdtid Risk att dö av sjukdom Försämrad livskvalité Kostar! Elia M, Stratton RJ. Calculating the cost of disease-related malnutrition in the UK in 2007. In: Combating malnutrition: recommendations for action. A report from the Advisory Group on Malnutrition led by BAPEN ed: M Elia, C.A. Russell. London: BAPEN; 2009. Report No.: 978 899467 36 5.
Bistånd nutrition ätstödjande åtgärder Inköp Matdistribution Värma och servera Laga frukost, ta fram tillbehör Hjälpmedel Extra mellanmål / nattfastan Dela maten på tallriken, hälla upp dryck Sitta med / verbal påstötning Hjälpa till att föra maten till munnen / mata
Individuella åtgärder bör kompletteras med generella: regelbunden utbildning prevention och behandling av vårdkomplikationer måltidsordning nattfastan < 11 timmar kost med hög sensorisk kvalitet
Energi & proteinrik kost (E kost) Äldre människor med kroniska sjukdomar har ofta sämre aptit och näringstillstånd. Målsättningen är att en portion med halva volymen jämfört med SNR-kosten ska ge tillräckligt med näring. Sprida målttiderna, 3 huvudmål och minst 3 mellanmål
Bistånd nutrition mer än en matlåda Var uppmärksam på signaler för minskad aptit Depression kan vara båda hönan och ägget
Tack för mig!