Kvalitetsredovisning lå 13/14

UTBILDNINGSNÄMNDEN LUGNETS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10/2014:39DNRX SID 0 (13) 2014-09-11 Handläggare: Agneta Bodin-Söderström Telefon: 08-50843233 Kvalitetsredovisning lå 13/14 [Skriv text]

SID 1 (13) Kvalitetsredovisning Inledning Lugnets förskola och skola en mötesplats för små och stora Lugnets förskola och skola startade hösten 2011 i tillfälliga lokaler i Hammarby Sjöstad på Södermalm i Stockholm. Den startade med ca 100 förskolebarn och ca 100 förskoleklassbarn. Den nybyggda skolan ligger på Lugnets allè 66 och invigdes i januari 2014 och ligger i den del av Sjöstaden som heter Lugnet. Läsåret 13/14 var det ca 400 skolbarn i åk F-2 och 100 barn i förskolan. Det är en toppmodern skola som präglas av en lustfylld och stimulerande miljö för kunskapstörstande barn. Utgångspunkten är tron på den enskilda människan, på hennes vilja att göra det som är gott. Vi ska skapa förutsättningar för ett livslångt lärande i en miljö som präglas av ömsesidig respekt och dynamiskt samspel människor emellan. Våra små och stora barn ska lära sig att ta eget ansvar och utvecklas i sitt lärande utifrån egna förutsättningar. De ska känna sig stolta över sina prestationer utan att behöva jämföra sig med andra. Vi ska arbeta med att stärka inflytande, medbestämmande och delaktighet för såväl barn, föräldrar som personal. Våra barn skall lära sig demokratiska spelregler genom praktisk erfarenhet. Ledarskapet vilar på fyra hörnstenar: närvaro, tillit, mod och tydlighet. Vi ska finnas ute i den dagliga verksamheten bland elever, föräldrar och personal. Mötet och samtalet syftar till att verksamheten drivs framåt. Vi vill vara lyssnande men inte värderande. Mötena ska ge oss ny kunskap och mod att driva angelägna frågor. Förhoppningsvis kommer vi att fatta klokare beslut. För barnen är och skall pedagogerna vara viktiga vuxna och goda förebilder. De skall skapa god arbetsmiljö präglad av omsorg, trygghet och lust att lära. De är kompetenta att fatta kloka beslut för den verksamhet de är satta att leda. Detaljstyrningen av verksamheten ska skötas av personal och barn tillsammans. Skolan är målstyrd. Ledningens uppdrag är att för elever, föräldrar och personal tydliggöra skolans olika mål. Tillsammans ska vi ha högt ställda mål så att vi utmanar oss själva. Barnen och eleverna ska ges möjlighet att hela tiden nå nya kunskapsmål. Verksamhetens yttre gränser skall vara givna, men vi skall vara modiga och använda oss av den stora frihet som den målstyrda skolan ger oss. Då vågar vi tänka fritt, bryta invanda mönster och anta nya utmaningar! Vi är en del av världen och våra barn skall göras modiga och bli beredda att kliva ut i världen.

SID 2 (13) Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Vi har fortsatt byggandet av en ny skola i tillfälliga lokaler på två olika adresser för skol-och fritidsverksamhet i väntan på att den nya skulle stå klar. Hösten 2013 tog vi emot ytterligare 160 förskoleklassbarn och skolan har under året växt till ca 400 elever och 100 barn i förskolan. I januari 2014 flyttade alla in i den nya skolan och våren 2014 kom att handla mycket om gemensamma rutiner vid sidan av lärarnas fortsatta arbetet med kunskap och lärande och fritidshemmens arbete med att utveckla målen för fritidsverksamheten. I de nya lokalerna har vi varit eniga om att det är ordning och reda som ska gälla. Det ska vara tydligt för eleverna vad som förväntas av dem i olika situationer och på olika platser i skolan. Under lektionstid ska arbetsro råda. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Periodens utfall Årsmål Period 89 % 100 % 2014 64 % 100 % 2014 Lugnets skola ska vara en arbetsplats som präglas av en stimulerande och varierande inlärningsmiljö där trygghet ska vara ett ledord. Att vi förbättrar resultat i Brukarundersökningens två följande frågor:"jag känner mig trygg i skolan" och "Jag kan arbeta utan att bli störd" Arbeta förebyggande genom samtal, drama och gruppstärkande övningar. Vi skapar rum i rummet för att erbjuda så många olika inlärningsmiljöer som möjligt. Vi ska ge varje elev möjlighet att arbeta utan att bli störd. Vi har undervisning ute halva dagarna för eleverna ska få ytterligare ett pedagogiskt rum. Eleverna får pröva olika lärstilar för att med stöd och hjälp av vuxna hitta och få syn på den

SID 3 (13) eller de lärstilar som ger en så gynnsam kunskapsutveckling som möjligt. Tillsammans kommer alla pedagoger att prata om Ledarskapet i klassrummet och hur det ska utvecklas vidare. Sammansättningen av arbetslaget som finns med hela dagen och följer barnet i fyra år. Vid Brukarundersökningen, utvecklingssamtalen etc Vi behöver lyfta frågeställningen "Mitt barn kan arbeta utan att bli störd". Vad står den för? Vad får föräldrar att svara så lågt på den frågan? Vi har försämrat resultatet när det gäller trygghet från föregående år. Det är inte bra. När det gäller frågan om arbetsro har den förbättrats med 1 %. En fråga att arbeta vidare med, vi tror och hoppas att vår satsning i och med omstarten i januari ska ge fortsatt bättre resultat. Det som försämrats är att fler barn än tidigare upplever en del av sina kamrater som mer fysiska, vi har under året sett hur barn agerar ut sin ilska mot både personal och kamrater. Det är och har varit en stor utmaning. Vi åtar oss medvetet arbeta för att barns olikheter ska ses som en tillgång och inte som en begränsning. Att alla elever känner sig tillräckliga utifrån sina förutsättningar. Vi arbetar med olika pedagogiska rum. Utemiljön och aktiviteterna där är könsneutrala och pedagogerna ska aktivt arbeta för att alla deltar på lika villkor oavsett olikheter och förutsättningar. Arbetslaget deltar aktivt även vid raster, som inte äger rum på en traditionell skolgård. Vid mentorsamtal, elevråd, klassråd, föräldramöten, utvecklingssamtal och Brukarundersökningen.

SID 4 (13) Att vi varje år ökar andelen elever som upplever att de får vara den de är i skolan. Vid elevernas självutvärdering av sina åtagande i "Lugnets gyllene ord" ser vi en liten förbättring på många områden ifrån föregående år. et av vårt arbetssätt är att vi har låg personal och elevomsättning. Vi har haft flera elever som kommit till oss under året från andra skolor där de inte varit nöjda. Bedömning och analys Vi har märkt en förändring i samband med till flytten till nya skolan. Många fler barn tillsammans med en stor gemensam skolgård. Tidigare har vi varit färre och utspridda på olika adresser. När vi saknade en egen gård gav sig pedagoger och barn iväg till skog och närliggande parker och blev på så sätt mer uppdelade med färre barn på samma plats. Nu blir det mer tid på skolgården och det blir mindre naturligt för pedagogerna att aktivt leka med barnen. Det blir mer av ett vaktande när eleverna spelar olika bollspel och leker med avsedda lekföremål. Vi har pratat mycket om detta och vi inser att vi måste motverka detta. Vi försöker undvika gemensamma raster för hela skolan för att minska trycket på skolgården. Svårigheten är att vi delar gården med Vittra, de har äldre elever som låter mer och så klart tar mer plats. Under våren har vi startat ett samarbete med personalen på Vittra och vi har gemensamma frukostmöten regelbundet för att bl.a diskutera regler och rutiner för gården. Beträffande de försämrade resultaten så genomfördes brukarundersökningen i samband med flytten in i den nya skolan. och Lärande NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Vi åtar oss att regelbundet ha enskilda elevsamtal med fokus på elevens lärande. Att elev och förälder vet var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling och vad som krävs för att komma vidare till högre höjder. På ett strukturerat och inplanerat schema ser varje lärare till att ha regelbundna samtal med varje elev där de tittar på vad de utvecklat sedan förra samtalet. Samtalet ska också verka som underlag för IUP-arbetet.

SID 5 (13) Samtalen sker ofta innan skoldagen eller under den första halvtimmen då fritidspersonalen går in och ansvarar för t.ex läsningen. Fritidpersonalen får inspiration och handledning av skolans bibliotekarie kring utvecklandet av elevernas läsförmåga. läsförmåga. På lärarmötena en gång i veckan diskuteras bedömning och återkoppling till eleverna på ett sätt som gör det förståligt så eleverna vet vad som behövs för att komma vidare. I det dagliga skolarbetet. Vid utvecklingssamtal och mentormöten. Att eleverna för varje år blir mer delaktiga och tar ett större ansvar för sitt eget lärande. Alla elever har haft två elevledda utvecklingssamtal under läsåret. Trots det vet inte alla elever och föräldrar var de befinner sig i sin kunskapsutveckling. et grundar sig på Brukarundersökningen i förskoleklass. Vi har ställt samma fråga till elever och föräldrar i årskurs 1 och 2 och där ser vi en större medvetenhet. Vi åtar oss att varje termin från förskoleklass kartlägga varje elevs kunskapsnivå i svenska och matematik utifrån de nationella kunskapskraven i årskurs tre. Att alla elever och deras föräldrar vet var de befinner sig i förhållande till målen och vad som behövs för en fortsatt gynnsam kunskapsutveckling. Regelbundet under läsåret genomför pedagogerna kartläggning av eleverna i samarbete med specialpedagogen. Vi använder oss av evidensbaserat kartläggningsmaterial. Ämneslärare redan från förskoleklass som genomför kartläggningarna. Specialpedagog som sammanställer, återkopplar, handleder lärarna kring arbetssätt och metoder utifrån resultaten. Arbetslaget bestående av två lärare och fyra fritidspedagoger/förskollärare samverkar och styr upp resurserna kring eleverna.

SID 6 (13) Sker både på grupp och individnivå, vilket ligger till grund för det fortsatta arbetet. en analyseras och jämförs över tid. Vi tittar också på skillnader mellan olika grupper samt ev. skillnader mellan pojkar och flickors resultat. Vid behov upprättas åtgärdsprogram tillsammans med elevens förälder. Vi hoppas och tror att dessa kartläggningar ska vara ett av fler bra hjälp för pedagogerna att hitta var varje barn befinner sig och stimulera varje barn utifrån dess kunskapsnivå till att nå högre höjder. Vi anser att vi har total kontroll på alla elever. Vi har genom vårt strukturerade screeningarbete fångat upp varje elev. Elevhälsoteamet har en total överblick över alla elevers prestationer och är de som styr över hur skolans resurser ska användas. De gör bedömningar om det handlar om enskilt stöd för en elev eller om det handlar om förändrade arbetssätt på gruppnivå. Specialpedagogerna arbetar då nära ämneslärarna. Bedömning och analys Det är en svårighet att utmana de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling. Våra elever är så pass unga och behöver mycket stöd än oavsett var de ligger i sin kunskapsutveckling. I matematik har vi infört ett digitalt arbetssätt med programmet "NOMP" som utifrån kartläggning placerar in barnet på rätt nivå och utifrån det ger läraren eleverna individuella läxor och uppgifter. Mycket uppskattat av både elever och föräldrar. Vi behöver utveckla arbetet med de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i årskurs 3. Gör vi rätt satsningar? Det finns en tendens att de som låg lågt i förskoleklass fortsätter att göra det även i årskurs 2. Vi behöver skaffa oss fler redskap så att vi inte stannar vid ett konstaterande utan ser en positivare utveckling. Alla elever går framåt, men en del inte tillräckligt snabbt. Till våren kommer de nationella proven, det blir spännande då det är första gången skolan har årskurs 3. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Vi åtar oss att regelbundet ha enskilda elevsamtal med fokus på elevens lärande.

SID 7 (13) Att elev och förälder vet var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling och vad som krävs för att komma vidare till högre höjder. På ett strukturerat och inplanerat schema ser varje lärare till att ha regelbundna samtal med varje elev där de tittar på vad de utvecklat sedan förra samtalet. Samtalet ska också verka som underlag för IUP-arbetet. Samtalen sker ofta innan skoldagen eller under den första halvtimmen då fritidspersonalen går in och ansvarar för t.ex läsningen. Fritidspersonalen får inspiration och handledning av skolans bibliotekarie kring utvecklandet av elevernas läsförmåga. läsförmåga. På lärarmötena en gång i veckan diskuteras bedömning och återkoppling till eleverna på ett sätt som gör det förståeligt så eleverna vet vad som behövs för att komma vidare. I det dagliga skolarbetet. Vid utvecklingssamtal och mentormöten. Att eleverna för varje år blir mer delaktiga och tar ett större ansvar för sitt eget lärande. Alla elever har haft två elevledda utvecklingssamtal under läsåret. Trots det vet inte alla elever och föräldrar var de befinner sig i sin kunskapsutveckling. et grundar sig på Brukarundersökningen i förskoleklass. Vi har ställt samma fråga till elever och föräldrar i årskurs 1 och 2 och där ser vi en större medvetenhet. Vi åtar oss att varje termin från förskoleklass kartlägga varje elevs kunskapsnivå i svenska och matematik utifrån de nationella kunskapskraven i årskurs tre. Att alla elever och deras föräldrar vet var de befinner sig i förhållande till målen och vad som behövs för en fortsatt gynsam kunskapsutveckling. Regelbundet under läsåret genomför pedagogerna kartläggning av eleverna i samarbete med specialpedagogen. Vi använder oss av evidensbaserat kartläggningsmaterial.

SID 8 (13) Ämneslärare redan från förskoleklass som genomför kartläggningarna. Specialpedagog som sammanställer, återkopplar, handleder lärarna kring arbetssätt och metoder utifrån resultaten. Arbetslaget bestående av två lärare och fyra fritidspedagoger/förskollärare samverkar och styr upp resurserna kring eleverna. Sker både på grupp och individnivå, vilket ligger till grund för det fortsatta arbetet. en analyseras och jämförs över tid. Vi tittar också på skillnader mellan olika grupper samt ev. skillnader mellan pojkar och flickors resultat. Vid behov upprättas åtgärdsprogram tillsammans med elevens förälder. Vi hoppas och tror att dessa kartläggningar ska vara ett av fler bra hjälp för pedagogerna att hitta var varje barn befinner sig och stimulera varje barn utifrån dess kunskapsnivå till att nå högre höjder. Vi anser att vi har total kontroll på alla elever. Vi har genom vårt strukturerade screeningarbete fångat upp varje elev. Elevhälsoteamet har en total överblick över alla elevers prestationer och är de som styr över hur skolans resurser ska användas. De gör bedömningar om det handlar om enskilt stöd för en elev eller om det handlar om förändrade arbetssätt på gruppnivå. Specialpedagogerna arbetar då nära ämneslärarna. Bedömning och analys Det är en svårighet att utmana de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling. Våra elever är så pass unga och behöver mycket stöd än oavsett var de ligger i sin kunskapsutveckling. I matematik har vi infört ett digitalt arbetssätt med programmet "NOMP" som utifrån kartläggning placerar in barnet på rätt nivå och utifrån det ger läraren eleverna individuella läxor och uppgifter. Mycket uppskattat av både elever och föräldrar. Vi behöver utveckla arbetet med de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i årskurs 3. Gör vi rätt satsningar? Det finns en tendens att de som låg lågt i förskoleklass fortsätter att göra det även i årskurs 2. Vi behöver skaffa oss fler redskap så att vi inte stannar vid ett konstaterande utan ser en positivare utveckling. Alla elever går framåt, men en del inte tillräckligt snabbt. Till våren kommer de nationella proven, det blir spännande då det är första gången skolan har årskurs 3.

SID 9 (13) Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Periodens utfall Årsmål Period 73 % 2014 73 % 100 % 2014 Vi åtar oss att formulera mål mål för fritidsverksamheten. Att elever och föräldrar upplever fritidsverksamheten som väl planerad och som ett extra stöd för att uppnå en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Pedagogerna som arbetar i fritidsverksamheten finns med under hela dagen och ingår i arbetslagen. De är elevernas mentorer och är spindeln i nätet kring sina respektive mentorselever.. Arbetslagets sammansättning(två lärare och fyra fritidspersonal) möjliggör att eleverna kan arbeta i många olika pedagogiska rum och med olika lärstilar. En hel förmiddag i veckan får eleverna gruppvis vara ute med fritidspersonalen och arbeta med friluftsfritids. Arbetslaget har två timmars gemensam planering i veckan. Fritidspersonalen har två timmars gemensam planering. Fritidspersonalen har 1-2 timmar enskild planering. Husmöten en gång i månaden. I det dagliga arbetet, klassråd, elevråd, utvecklingssamtal och Brukarundersökningen. Att med stigande ålder erbjuda eleverna fler spännande aktiviteter utanför skolans lokaler och i samarbete med andra aktörer. 3/4 upplever att de har inflytande över sin fritidsverksamhet. Under våren 2014 då all personal som arbetar på fritidshemmen flyttade in i den nya skolan blev det

SID 10 (13) möjligt att alla kunde ses samtidigt. Då började också det strukturerade arbetet med att förankra planen för fritidshemmen. Bedömning och analys För åk 1-3 gäller följande: Vi har regelbundna fritidsmöten varje fredag som följer ett strukturerat kalendarium och dagordning. I de så kallade fritids-ämnes-mötena i ämnena skapande, idrott, livskunskap, musik och friluftsliv finns mål för varje årskurs och fokusområde. Målen är skrivna tillsammans av de pedagoger som tillhör respektive ämnesgrupp. Fritidsämnena ligger ofta under skoldagen och leds av 1-2 pedagoger i samverkan med lärarna i arbetslaget. Dessa ämnen förstärker något av de övriga skolämnena. Vilken fritidsämnesgrupp man tillhör beslutas ofta i samband med rekryteringstillfället. Vi strävar efter att varje hemvist skall få en representant från ett av de olika fritidsämnena (bild, idrott, friluftsliv, musik eller livskunskap) i sin hemvist. På detta sätt lyfts ämnet av den pedagog som brinner för ämnet och detta bidrar till en synergieffekt som innebär att eleverna omges av pedagoger som kan, vill och strävar efter utveckling. För förskoleklass gäller samma som åk 1-3 fast under höstterminen i förskoleklass fokuserar pedagogerna i hemvisterna i första hand på barnen och hemvisten. Efter jul börjar samarbetet mellan förskoleklass och åk 1-3 gällande fritids. En av vår förstelärare i idrotts uppgifter är att samordna fritids planeringar och innehåll i fritidsämnena i drott och friluftsliv. Vi har en arbetsplan för fritids som är väl känd och förankrad i vår verksamhet. Se bifogat dokument. Ett utvecklingsområde är fritidstiden efter skoldagens slut. Vi har under läsåret satsat mycket på fritidsämnena under skoltiden. Vi känner oss övertygade om att siffran 73% inte motsvarar nöjdheten, utan är ett svar på hur det ser ut på fritids vid hämtning och lämning då både barn och personal är trötta efter den styrda, välplanerade och långa skoldagen. Övrig uppföljning Under våren 2014 fick varje arbetslag gör en analys utifrån sina resultat, de arbetade utifrån en given mall med olika typer av stödfrågor. Det var resultaten från screeningar, Brukarundersökningen, elevernas utvärdering av "De gyllene orden", utvärderingen av Lika behandlingsplanen, medarbetarenkäten etc. Skolledning och elevhälsoteamet satt sedan en halv dag tillsammans med respektive arbetslag och gick igenom analysen. Det blev utgångspunkten för kommande läsårs arbete. Allt ifrån hur gruppindelningar skulle göras och hur de

SID 11 (13) skulle använda sina resurser. Några arbetslag har valt att dela in sina elever i två större arbetsgrupper för att alltid vara minst två vuxna, ofta tre. Andra arbetslag har valt ett tre-gruppssystem utifrån gruppens behov och sammansättning. De har haft möjlighet att sätta ihop arbetsgrupperna utifrån elevernas olika behov, några behöver delas och andra behöver vara ihop. Utifrån de olika arbetslagens sätt att organisera arbetet har specialpedagogerna haft möjlighet att anpassa och i god tid planera in sina insatser. Vi kallar arbetet för dialog i likhet med förvaltningen. Vi kommer att fortsätta utvecklingen av detta arbete, något vi tror mycket på. Sammanfattande analys Lugnets skola växer med en enorm hastighet, varje höst kommer väldigt många nya sexåringar med nya föräldrar. Skolan fortsätter att växa och vi ser framför oss hur vi framöver kommer att starta upp på ytterligare adresser. Det innebär också att vi inför varje höststart ett antal år framåt kommer att rekrytera ett stort antal nya pedagoger. Det är en av våra största utmaningar att omfamna dem och få med dem in i Lugnets anda. Det ställer stora krav på en närvarande ledning som är väl sammansvetsad. Alla personal är relativt nyanställda, de som varit längst har varit här i tre år. Efter ett år räknas man som erfaren. Vi arbetar fram nya rutiner och uppdaterar "gamla" varje höst. Det är oftast en fördel att slippa kommentarer som "så har vi alltid gjort". Vi har en stor möjlighet att bygga en skola anpassad för just de elever vi har med stöd av aktuell forskning. Årets arbete med att bryta ner kunskapskraven för årskurs 3 till mål på vägen har lett till ett nära samarbete mellan lärarna. De har arbetat med likvärdig bedömning, och tillsammans arbetat med frågan "Hur vet vi att en elev kan?, Hur kan vi se det?" Det har varit ett intensivt arbete och vi har inte lyckats helt med att kommunicera det med föräldrarna. Vi har under året arbetat fram en tydlig struktur för arbetet med dokumentation av elevernas lärande och kunskapsutveckling. Det finns nu sammanställt och föräldrarna har informerats. Vi har arbetat fram dokument som är lika för alla. Det är en av våra utmaningar att det varje år kommer så många nya pedagoger med sina erfarenheter och rutiner. Vi möts, delar med oss och utvecklar. Det är något gott för skolan, vi kommer under lång tid framåt behöva ompröva och utveckla det vi gör. Det måste finnas en tydlig struktur för vårt arbete och där har ledningen ett stort ansvar att se till att alla pedagoger lever upp till det vi bestämt och att vi håller det vi går ut och lovar föräldrarna. Prioriterade åtgärder för utveckling Vår största utmaning är att hålla ihop skolan som växer så snabbt. Vi står inför ett intag av närmare 200 sexåringar hösten 2015. De ska bjudas in till möten i slutet av 2014. Vi får redan nu många frågor om var de ska hålla hus. Vi vet inte än men försöker behålla lugnet. Vi behöver arbeta mer med skolans inre arbete och små och storas arbetsmiljö. Såväl den fysiska som den psykiska. Vi tycker att allt fler barn agerar utåt, får svårare att göra saker de inte vill. Vi behöver tillsammans hitta en

SID 12 (13) modell/arbetssätt för att möta dagens barn. Vi vill att alla ska känna sig trygga och inte vara rädda. Alla ska erbjudas en stimulerande och lustfylld skolgång. Kvalitetsredovisning upprättad av Kvalitetsredovisning upprättad av: Agneta Bodin-Söderström Rektor/förskolechef på Lugnets skola/förskola telefon 08-50843233 Bilagor Arbetsplan fritids 1415 likabehandlingsplan_lugnets_skola_13-14_0