Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Relevanta dokument
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

När huvudet känns som en torktumlare

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus Daniel Ulr

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Psykiska funktionshinder och kognition

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Barry Karlsson Karl Olsson. Uppsala 24 november 2016

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

MS och kognitiv påverkan

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

MINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi. Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering. Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

Dålig hörsel kan leda till demens

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.

Kognitivt stöd Har DU någonsin. Inspiration för tid och struktur i vardagen

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

MINNE. Av Jenny Wikström

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Vad är ett gott åldrande?

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Kognitiva hjälpmedel - Att få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

Kognitiv ergonomi i arbetet

Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Minnet - begrepp och principer

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Tentamens-/instuderingsfrågor

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Om intellektuell funktionsnedsättning

Kort information om demens

Att leva i en annorlunda värld

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar perception, kognition, samspel och känslor Ida Eriksson & Lotta Wolff, 2016

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

Kognitiv psykologi Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

VISUELL PERCEPTION. Helén Cardesten Nygren, psykolog

Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372)

Kapitel 2 Fakta om demens

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Transkript:

Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1

Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt minne Betingning Semantiskt minne Vår allmänna kunskapsbank Allmänbildning/skolkunskaper T.ex. namnen på världshaven eller Sveriges sjöar Ordförståelse 2

Episodiskt minne Självupplevt Kan placeras i tid och rum Ej detsamma som faktakunskaper T.ex. att jag minns vad jag åt till lunch igår eller vilka sånger jag tyckte om som barn Testas ofta genom att personen får lära in nytt material (t.ex. en ordlista) Minnesförändringar i åldrandet Implicit minne (procedurminne) Semantiskt minne Korttidsminne Primärminne Arbetsminne Episodiskt minne 3

Hur minnet fungerar inkodning lagring framplockning Faktorer som underlättar för minnet Inkodning: längre inkodningstid, repetition, elaborering, organisation Materielet: bilder, ord, känsloladdat, meningsfullt Rikare material = lättare att komma ihåg Barndomsminnen Flashbulb memory Framplockning: ledtrådar, igenkänning 4

Plasticitet Minnesträning Minnesträning Minnesträning Kognitiva strategier Kognitiva Kognitiva strategier strategier Kognitivt Kognitivt stöd Kognitivt stöd stöd Externa Externa hjälpmedel Externa hjälpmedel hjälpmedel Åldersskillnader vs. åldersförändringar 5

Kognitiva förändringar i åldrandet I huvudsak stabil kognitiv förmåga fram till ca 60 år Undantag mental snabbhet Kognitivt åldrande Person 6 Kognitiv prestation Person 5 Person 4 Person 3 Person 2 Person 1 20 30 40 50 60 70 80 90 Ålder 6

Skillnad mellan normalt, optimalt och patologiskt åldrande Optimalt Normalt Patologiskt Kronologisk vs. funktionell ålder En person som är 85 år gammal kan ha en funktionell ålder på 75 år eller En person som är 65 år gammal kan ha en funktionell ålder på 75 år 7

Faktorer som kan påverka kognitionen Stress Ångest och oro Depression Biverkan från mediciner Vitaminbrist Allmänt hälsotillstånd/specifika sjukdomar Sensoriska/motoriska faktorer Dagsform Kom ihåg! Det finns många olika typer av minne Det episodiska minnet är extra känsligt Många faktorer påverkar minnet åldrandet är ett av dem 8

Vad är normal glömska? : Det människor oftast rapporterar sig glömma NAMN på saker, platser, och personer VAR man lagt saker ORD och begrepp Ej starkt samband till resultat på kognitiva test Demensutveckling Preklinisk fas 9

Kognitiv sjukdom DSM 5 A. Signifikant nedsättning jämfört med tidigare nivå inom en eller flera kognitiva domäner: 1) Komplex uppmärksamhet (t.ex. bibehållen, selektiv, delad uppmärksamhet) 2) Exekutiva förmågor (t.ex. planera, fatta beslut, arbetsminne, mental flexibilitet) 3) Inlärning och minne (t.ex. närminnesomfång, memorera ny information) 4) Språklig förmåga (t.ex. benämna föremål, verbalt flöde, grammatik) 5) Perceptuell-motorisk förmåga (t.ex. visuell perception (ansiktsigenkänning, matcha figurer), visuo-konstruktionsförmåga (kopiera mönster)) 6) Social kognition (t.ex. uppfatta känslor, mentaliseringsförmåga) Grundas på: I. Uppfattningen hos personen själv, annan välinformerad person eller klinikern II. Objektiv nedsättning av den kognitiva förmågan, helst belagd med hjälp av neuropsykologisk testning (annars annan kvantifierad utredningsmetodik) Den nedsatta kognitiva funktionsförmågan: B. Begränsar personens självständighet i vardagliga aktiviteter C. Förekommer inte uteslutande i samband med delirium D. Förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa Demens och minne Minnesnedsättning behöver inte vara den mest framträdande nedsättning Episodiska minnet som är drabbat Förutsättning för en diagnos av Alzheimers sjukdom Så småningom drabbas alla typer av minne 10

Lindrig kognitiv funktionsnedsättning DSM 5 A. Märkbar nedsättning jämfört med tidigare nivå inom en eller flera kognitiva domäner: Den nedsatta kognitiva funktionsförmågan: B. Begränsar INTE personens självständighet i vardagliga aktiviteter MEN krävs viss ansträngning, kompensatoriska strategier el. anpassning C. Förekommer inte uteslutande i samband med delirium D. Förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa Kontinuum normalt åldrande och demens Åldersrelaterade förändringar Demenssjukdom 11

Mild cognitive impairment - MCI Subjektiv kognitiv nedsättning (ev. också anhörig) Objektiv kognitiv nedsättning (i relation till ålder och utbildningsnivå) Bevarad självständighet i vardagliga funktioner Uppfyller ej kriterier för demens MCI - forts Identifiera personer med hög risk för att utveckla demens Ca 10% utvecklar demens per år jämfört med 1-2% hos en grupp normala äldre Tidig intervention 12

Svagheter hos MCI-begreppet Svårt att predicera utfallet hos en enskild individ Lämpar sig bäst i kliniska miljöer (dit personer vänt sig för att de har ett upplevt problem) Prevalensen varierar kraftigt beroende på hur man definierar begreppet Kan vi skjuta demenssjukdomen på framtiden? Lång preklinisk period utrymme för att sätta in åtgärder för att skjuta upp diagnostillfället Kognitiv reservkapacitet T.ex. utbildningsnivå, kognitiv aktivitet Livsstilsfaktorer Vaskulär hälsa Fysisk aktivitet 13