Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Infektioner hos äldre Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen. Hur är det i sår?
Multiresistenta bakterier - - ett hot mot vår hälsa! Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se www.vgregion.se/strama strama.vgr@vgregion.se
Stramas övergripande mål Motverka tilltagande antibiotikaresistens för att kunna ha kvar antibiotika som ett behandlingsalternativ
Antibiotika resistens WHO 2007: ett av våra största hot mot mänsklighetens framtida hälsa
A post-antibiotic era in which common infections and minor injuries can kill is far from being an apocalyptic fantasy it is instead a very real possibility for the 21st century. Kommer vi ha några effektiva antibiotika kvar?
Andel multiresistenta isolat > 50 % i många länder Sydost- Asien! increased risk of worse clinical outcomes and death and consume more healthcare resources
Europa 2009 25 000 dör årligen USA 2013 23 000 dör årligen 2 miljoner insjuknar per år
Otto Cars, STRAMA Antibiotika en förutsättning för modern sjukvård! Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner Förutsättning för modern sjukvård Avancerad kirurgi Cytostatikabehandling Transplantationer Neonatalvård
Resistensgeners ursprung? resistensgener har alltid funnits skyddsmekanism hos mikroorganismer mutationer i gener? 4 miljoner år, Lechuguilla caves, New Mexico, Bhular K, PLoS, april 2011
Hur sprids resistens? Genom celldelning/arv inom arten Genetiskt matrial överförs mellan bakterier inom och mellan arter t ex ESBL-bärande plasmid Klebsiella E.coli Resistenta stammar överförs mellan individer, djur
Kretslopp av resistenta bakterier (gener) från jord bord från farm tarm
Selektionstryck gynnar resistens! antibiotika Resistent bakterie
Ju mer kinoloner ( Ciproxin) som används desto fler kinolonresistenta E coli! Cheng AC, EID 2012
Resistens hos stafylokocker (sårbakterier) relativt stabilt! (n= 2000-7000 isolat/lab; 16 000 isolat/år)
E.coli, Klebsiella (tarmbakterier) urinvägsinfektioner, blodförgiftning infekterade sår ESBL-bildande viss andel (3-4%) lika vanligt i öppen vård som sluten vård E.coli 2012 Klebsiella
ESBL- vad är det? Extended Spectrum Beta Lactamase penicilliner, cefalosporiner, (karbapenemer) E. coli och Klebsiella m fl tarmbakterier ESBL överförs mellan bakterier, mellan arter ofta annan kopplad resistens multiresistens Ciprofloxacin, Trimetoprim, Tobramycin ej: Mecillinam, Nitrofurantoin
ESBL ökar i hela världen och snabbast i Sydost Asien Andel personer som bär på ESBL-positive tarmbakterier WHO 2010 1 miljard Woerther P et al. Clin. Microbiol. Rev. 2013;26:744-758
Senaste sortens ESBL ESBL CARBA (carbapenemaser) Resistens mot Penicilliner Cefalosporiner Karbapenemer (t ex Meronem) Samvarierar med annan resistens det finns inget kvar att behandla med Anmälnings- och smittspårningspliktig enligt Smittskyddslagen sedan mars 2012
Carbapenemase-producerande tarmbakterier (ESBLCARBA) självskattning, mars 2013, ECDC, technical report
Antal fall av tarmbakterier med ESBLCARBA Sverige 2007-2012 Majoriteten är utlandsvårdade patienter
Andel resistenta E. coli, urinvägsisolat sluten (sv) respektive öppen (öv) vård Västra Götaland 25 n= 15000 (sv)+ 25000 (öv) 20 andel R (%) 15 10 5 3,1-4,2 % 2009 öv 2012 öv 2013 öv 2009 sv 2012 sv 0 2013 sv ESBL Cefadroxil Mecillinam Nitrofurantoin Trimetoprim Ciprofloxacin
Varifrån kommer de resistenta Import: patienter resenärer livsmedel tarmbakterierna? vårdcentral Samhället: familjen husdjur boskap livsmedel vatten SÄBO Vården Allt fler av oss blir bärare i tarmen!
30 % riskerar att bära på resistenta bakterier efter utlandsresa till Sydostasien, Egypten, Turkiet, Mellanöstern Indien: 80 procent Egypten: 50 procent Thailand: 30 procent Peru: 36 procent Sydafrika: 27 procent Tanzania: 24 procent
Vi kan inte stoppa men kanske bromsa utvecklingen - flera ben! Goda hygienrutiner i samhället och i vården Minska infektionsbördan Behandla utifrån riktlinjer bara när det behövs!
Basala hygienrutiner Ibland Alltid!
Minska antalet infektioner antibiotikabehov minska smittspridning vid infektioner t ex luftvägsinfektioner vaccinationer influensa minskad andel vårdrelaterade infektioner minska kateteranvändning undvika liggsår bensårsvård följa vårdprogram
Motverka antibiotikaresistens upp antibiotikaförbrukningen rätt indikation rätt preparat dos längd Använd antibiotika men bara när det behövs! stort kunskapsbehov
Lämnar över ordet Ska inte få det sista..