KVALITETSRAPPORT GRUNDSA RSKOLAN LA SA RET

Relevanta dokument
KVALITETSRAPPORT GRUNDSA RSKOLAN LA SA RET

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Kvalitetsredovisning Särskolan

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolans fritidshem. Läsåret 2015/2016

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Kvalitetsanalys 15/16. Tranängskolans fritidshem

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Framgångsfaktorer för inkludering

Villerkulla fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

KVALITETSRAPPORT GRA MESTA SKOLAN 2013/2014

Välkommen till skolan!

Arbetsplan förskoleklass

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Grankotten fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Kvalitetsanalys 15/16. Träningsskola

Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16

Verksamhetsplan Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun

Fullersta rektorsområde

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Vedeby särskola

Kvalitetsanalys 15/16. Villerkulla fritidshem

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Likabehandlingsplan Revinge skola

Arbetsplan/Verksamhetsplan 2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Bäsna skola 2014/2015

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Kvalitetsredovisning

Lyckåskolan. Lokal arbetsplan Läsåret 09/10

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Körfältsskolan

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun

Tranängskolans fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällberg skola

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Verksamhetsplan Läsåret 2016/2017

Handlingsplan - Elevhälsa

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Arbetsplan Fritidshem

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fritidshemmets måluppfyllelse

Välkomna till Toftaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468

Kvalitetsarbete i fritidshem

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Kvalitetsredovisning. Mariaskolans fritidshem

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Kungsgårdens skolas arbetsplan

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

Kvalitetsanalys 15/16. Trollebo fritidshem

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Förutsättningar Västra Norra/Nobel Västra Norra/Nobel

Kvalitetsrapport. Ramshyttans. fritidshem

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Transkript:

KVALITETSRAPPORT GRUNDSA RSKOLAN LA SA RET 2015-2016 Vision Grundsärskolan i Kramfors Att alla elever lämnar skolan så självständiga som det är möjligt. Vi ska hjälpa till att bygga på varje individs möjligheter. Eleverna ska minnas skolan med glädje. Alla är värda lika mycket MEN Vissa behöver mer för att få lika mycket ERIKA PETERSON REKTOR OBLIGATORISKA GRUNDSÄRSKOLAN Sida 1

Innehåll: 1. Rektor skriver om läsåret... sid 3 2. Allmänt a. Skolans organisation... sid 5 b. Resursfördelning... sid 5 c. Ledning... sid 5 d. Personal.. sid 5 e. Behörigheter... sid 6 f. Fortbildning... sid 6 3. Trygghet och studiero a. Lokala elevhälsan... sid 7 b. Likabehandlingsarbetet... sid 7 c. Elevernas trivsel och trygghet... sid 7 4. Kvalitet och inflytande a. Elevernas inflytande och delaktighet... sid 8 b. Föräldrarnas inflytande och delaktighet... sid 8 c. Föräldrars och elevernas nöjdhet med fritidshemmet... sid 8 d. Stöd till elever med särskilda behov... sid 8 5. Pedagogisk ledning och utveckling a. Enhetens kvalitetsarbete... sid 9 b. It en naturlig del i skolans arbete... sid 9 c. Entreprenöriellt förhållningssätt... sid 9 6. Måluppfyllelse och resultat a. Kunskapsutvecklingen i fritidshem (Lgr-11 kap2)... sid 10 b. Läskunnigheten i åk 1 och 3... sid 10 c. Simkunnigheten i åk 3... sid 10 d. Betygsstatistik, meritvärde och måluppfyllelse i åk 6 och 9. sid 10 7. Utvecklingsområden läsåret 2016-17 Sida 2

1) Rektor skriver om läsåret Vi på Grundsärskolan har en fantastisk fördel att ha egna musikhandledare som bland annat skriver sånger tillsammans med eleverna utifrån deras egna idéer. Där får varje individ möjlighet att skapa sångtexter utifrån sina egna tankar och möjligheter. Vi har även många andra tillfällen där musiken är i centrum. Exempel på olika musikaktiviteter är enskild musik där eleverna själva väljer vilket instrument de vill spela på. Rullstolsdans där man idag har 28 danser på sin repertoar. Musik och drama, körsång och olika former av gruppmusik. Vi har i år tilldelats Lions stipendium för att utveckla musikverksamheten ytterligare. Vi kommer att satsa detta nästa termin då musik i särklass två kommer att startas upp. Så musiken kommer vi naturligtvis att fortsätta utveckla för vår verksamhet. En dag i veckan så har vi besök av förskoleklassen på Skarpåkern som deltar i vår musik och som även stannar och äter mellanmål och har en lekstund hos oss. Detta är uppskattat av alla! Vi har i år haft kontakt med Glada Hudik teatern och har varit och hälsat på dem under så kallad öppen repetition, alla fick vara med på scenen. Hela skolan åkte även ner till Sundsvall och såg hela föreställningen Trollkarlen från Oz, en föreställning som blev väldigt uppskattad. Vi har inom särskolans del inriktning ämnesområden även under detta år jobbat extra med området kommunikation, vilket vi naturligtvis kommer att göra alla år. Vi fick fondpengar från Företagsam skola i nord för detta ändamål och under höstterminen så har merparten av personalen gått fortbildning i In print ett bildstödsprogram som man skriver ord och bild samtidigt, detta kan även användas i olika kommunikationshjälpmedel. En grupp har haft handledning i Marte Meo som är en form av mikro kommunikation. Man lär sig tolka små signaler hos elever utan talad kommunikation, till exempel ögonpekning eller andra signaler som gör att man tolkar det som återkommande signaler för till exempel jag är törstig. Vi har haft en handledare från Competens Center i Örnsköldsvik Anna- Greta Ledin inkopplad i det arbetet, vi har haft fem studiehandledningstillfällen under vårterminen som varit mycket givande. Kort så kan det beskrivas så att man videofilmar sekvenser under dagen och tittar gemensamt på dem för att tolka var eleven ger signaler och vilka signaler den ger för att uttrycka sina önskemål. Detta är deras enda sätt att uttrycka de egna önskningarna, kommunikation är en mänsklig rättighet som alla bör ges möjlighet till utifrån sin egen nivå. Vi fortsätter som alla år att bredda våra kunskaper inom tekniken, det finns så oerhört mycket som våra elever kan nyttja inom det området. Vi använder oss av SmartBoard, interaktiva projektor, Ipad och vanliga datorer. Vi försöker även att hitta individuella lösningar för eleverna inom teknikens område. Skolan har haft visst stöd via habiliteringen och deras pedagoger för att hitta lämpliga program för våra elever. Sida 3

Två lärare har gått entreprenöriellt lärande, den ena gruppen har arbetat med pengar och haft olika projekt under året med utställningar, försäljning av påskpynt som man tillverkat själv. De hade Café på skolan en dag där man först bakade allt som skulle säljas plus att man hela dagen sturades om att stå i kassan och ta betalt. Allt handlade om möjligheten att få förståelse för pengars värde och göra uppskattningar om hur mycket man kunde tjäna en sådan dag. Pengarna som man tjänade in användes till en gemensam dag för alla på rövarbyn. Den andra gruppen har arbetat med framtiden och koncentrerat sig på hur arbetsmarknaden ser ut, vilka arbeten finns det, vad kan jag tänka mig att jobba med efter skolan? Man har varit på yrkesmässan och andra studiebesök i kommunen. Högstadiet har som alltid haft god kontakt med gymnasiet både Nordvik och Ådalsskolan se har genomfört gemensamma temadagar och friluftsdagar. Eleverna på högstadiet har möjlighet till praktik på gymnasiet för att på så vis vara trygga och inskolade med den nya skolan i god tid innan det är dags att börja där. Fritidshemmet fortsätter att jobba med implementeringen av allmänna råd för fritidshem och kvalitétsarbete på fritidshem. Halva arbetsstyrkan på fritidshemmet har i år varit på konferens för fritidshem som leddes av Ability partner. Det är alltid värdefullt då flera personer kan delta i konferenser tillsammans. Sida 4

2)Allmän del som innehåller fakta om: a) Organisation: Grundsärskolan inriktning ämnen har tre grupper två på Kramforsskolan som motsvarar år 1-6, en på Gudmundråskolan som motsvarar år 7-9. Dessa klasser har sina klassrum integrerade i Grundskolans lokaler. Till dessa klasser så finns ett fritidshem som ligger beläget på Bruket i en lägenhet. Personalen vid Gudmundråskolan jobbar även med fritidsaktiviteter för dessa elever, cirka två gånger per månad så anordnar de kvällsaktiviteter med ett varierat utbud. Exempel på vad dessa kvällar kan innehålla är, fiske, bowling, filmkväll med pizza, hockeykväll på Fjällräven Arena, skoter utflykt, slalomåkning eller discokväll. Dessa kvällar är oerhört uppskattade av eleverna. Grundsärskolan inriktning ämnesområden har två klasser på Kramforsskolan dessa klasser är båda från år 1-9 men indelade utifrån elevernas olika nivå, även där finns det ett fritidshem som har sina lokaler på Kramforsskolan. Träningsskolan har en del av Kramforsskolan som är anpassad utifrån eleverna. Skolan har även elever inskrivna i Grundsärskolan som gått individintegrerade på andra skolor i kommunen. Det går totalt 27 elever inom grundsärskolan. b) Resursfördelning: Grundsärskolan har så kallad rambudget vilket gör att personalbudgeten beror helt på elevernas behov, vilket kan variera mellan läsåren. Men som vi säger i vår vision vissa behöver mer för att få lika mycket. Vi har under året fortsatt att rustat upp fritidshemmet och en del på tekniksidan, ett till klassrum har fått smartboard, alla klassrum har nu smartboard eller projektor. Vi har under året avsatt ca: 2 000: - per personal för fortbildning. Mycket av vårt arbetsmaterial är individuellt anpassat till varje elev och detta material görs av personalen i samarbete. c) Ledning: Ledningsorganisationen på skolan lokalt är rektor och som hjälp finns det även en skolassistent, för övrigt så ingår Grundsärskolan i BKU:s centrala organisation. Rektor för Grundsärskolan är sammankallande för inskrivningsgruppen där man beslutar om en elev bedöms tillhöra särskolan personkrets. d) Personal: Skolan har fem klasslärare, två musikhandledare, en yrkesvägledare, två fritidspedagoger med ansvar för fritidshem samt resursassistenter. Skolan köper även tjänster från grundskolan inom vissa områden. Skolan säljer även tjänster till gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Vi har även tillgång till elevhälsans personal så som Skolläkare, Skolsköterska, Skolpsykolog och Kurator. Vi har ett antal kända vikarier som vikarierar hos oss, under året så har vi även haft två praktikanter under längre tid även dessa har vikarierat hos oss. Under året så Sida 5

har två personal övergått till annan verksamhet inom kommunen. Vi har dock bara rekryterat en som ansvarig för fritidshemmet, detta i och med att några elever har gått ur skolan och i år har vi inga nya första klassare. e) Behörigheter: Två klasslärare är utbildade specialpedagoger, två klasslärare är utbildad speciallärare med inriktning utvecklingsstörning, dessa har lärarlegitimationer, yrkesvägledaren som vi delar går sista året på syv-lärar utbildningen, den femte har så kallad lokal behörighet. Båda musikhandledarna har musikhandledarutbildning. Resursassistenterna har varierande behörighet, fritidspedagog, förskollärare, barnskötare, undersköterska och personlig assistent utbildning. f) Fortbildning: En av klasslärarna har under höstterminen gått färdigt speciallärarutbildning inriktning utvecklingsstörning, så nu har alla behörighet. Rektor har i år slutfört sin rektorsutbildning. Under året så har två personal gått entreprenöriellt lärande, alla personal har gått HLRutbildning, hälften av personalen har gått kurs i In Print, ett arbetslag har gått en tvådagarskurs om autism och/eller utvecklingsstörning, ett arbetslag har fått handledning i Marte Meo, mikrokommunikation, 4 av fritidshemmets personalunder har varit i Stockholm två dagar för fortbildning specifikt för dem, under året har flera gått olika halv och endagars kurser. Sida 6

3) Trygghet och studiero a) Lokalt elevhälsoarbete: Vi har 4 stora träffar per år vårt lokala elevhälsoteam, då finns det representanter från alla verksamheter inom grundsärskolan, samt kurator och skolsköterska. Vi har vid behov möjlighet att bjuda in skolläkaren och skolpsykologen. Elevhälsan har även haft kontakt med dietist för att få råd. Vi har även bjudit in representant från socialförvaltningen. Vi har där även utvärderat den elevenkät som vi på skolan själva utformat. Även i år så har eleverna svarat att de känner sig trygga/glada i skolan, ingen har uppgett att de känner sig otrygg/ledsen på skolan, detta gäller alla skolmiljöer. b)likabehandlingsarbete: Vi gör en ny likabehandlingsplan inför varje läsår. Det vi uppmärksammat extra detta år är handlingsplanen och tillvägagångssättet vid eventuell mobbing eller annan kränkande behandling. Vi har även föreslagit att grundsärskolans elever ska delta i grundskolans kamratstödjarutbildning. c)elevers trivsel och trygghet i skolan: Vid analysen av elevenkäten som vi utförde fanns det inga kommentarer att eleverna kände oro. Däremot så har alla elever svarat att de tycker om att vara i skolan. De förebyggande insatser som vi kommer att fortsätta med är att vi alltid är minst en vuxen per klass ute på rasten. Sida 7

4) Kvalitet och inflytande Rapport läsåret 2015-16 a)elevernas inflytande och delaktighet: Vid samlingen varje dag så har alltid alla elever tillfälle att framföra sina egna åsikter. Vid tillfällen då beslut om till exempel skolresa/utflykter så får alla elever dels lämna förslag och sedan rösta. Elevråd har man vid de tillfällen varje klass anser att de behöver detta, till exempel då man ska utforma specifika regler som gäller den egna klassen. Undervisningen utgår alltid från individens egna behov, elever i samma klass kan i och med detta arbeta med helt olika material. b)föräldrarnas inflytande och delaktighet: Vi har även gjort en egen enkät som föräldrarna svarat på (i pappersformat) vi hade stor svarsfrekvens. Föräldrarna är nöjda med kontakten med skolan och även möjligheten att påverka sitt eget barns skolgång, de är även nöjda med sina barns trivsel och trygghet. Skolgården anser man dock behöver erbjuda fler alternativ till aktiviteter. Efter att enkäten lämnades in så har det vi kallar sinnenas trädgård blivit klar, där finns en rullstolsgunga bärbuskar och fruktträd samt en uteplats där man även kan sitta med rullstol vid borden. Utifrån enkätens resultat så ser vi att föräldrarna känner sig trygga med att lämna sina barn på skolan. Utemiljön kommer vi dock fortsätta att se över. c)föräldrarnas och elevernas nöjdhet med fritidshemmet: Svarsfrekvensen på kommunens enkät om fritids var så låg att resultat inte presenterades. Däremot så har föräldrarna på fritids alla möjligheter att komma med förslag vilket de gör. Det gäller oftast förslag på olika aktiviteter som vi kan genomföra. Mycket av det arbete som pågår under skoldagen fortsätter även på fritids. d)stöd till elever med särskilda behov: Alla skolans elever är elever i behov av särskilt stöd, skolan anpassar allt som behövs inom ramen för ordinarie undervisning på Grundsärskolan. Vi har personal med specifikutbildning antingen specialpedagog eller speciallärare med inriktning intellektuell funktionsnedsättning. Alla som arbetar som resursassistent i vår verksamhet har lämplig utbildning. Många elever har egna digitala verktyg som används i undervisningen eller på fritids. Mycket av skolans material är specifikt utformat för de elever som har behov av detta. Sida 8

5) Pedagogisk ledning och utveckling a)enhetens kvalitetsarbete: Grundsärskolan följer BKU:s årshjul för kvalitetsarbete. I och med att vi inte har betyg på samma sätt som grundskolan så har vi dock inte uppföljningar och analyser av betyg på samma sätt. Våra uppföljningar baseras på varje individ istället för årskurser. Vi håller även på att utarbeta vårt eget årshjul. I detta arbete är i första hand alla pedagoger delaktiga. b)it är en naturlig del i skolans/förskolans arbete: Många av våra elever har personliga IT hjälpmedel för oss är IT en stor del av våra elevers möjlighet att kommunicera. Skolan har även satsat mycket inom IT området, dels inköp och dels fortbildning. Vi kommer även att satsa mer på utbildning nästa år. Vi har utrusta ytterligare ett klassrum med Smart Board då vi sett att det är ett väldigt bra komplement i undervisningen. Alla klassrum har antingen Smart Board eller projektor. c)entreprenöriellt förhållningssätt: Skolan har möjlighet till mer praktik och praktiskt arbete, eleverna får då möjligheter till insyn i olika verksamheter och även möjlighet att hitta egna vägar att skapa användbara idéer. Flera av eleverna har praktik regelbundet inom olika verksamheter i kommunen, både hos privata aktörer och kommunala. Fritidshemmen samarbetar med idé verkstan. Vi har under året deltagit i flera av deras projekt. Resultatet av detta har varit mycket skapande projekt som även ställts ut. Två lärare deltog i utbildningen entreprenöriellt lärande med Åsa Falk Lundqvist, detta ledde till två projekt med eleverna i entreprenöriell anda. Sida 9

6) Måluppfyllelse och resultat Rapport läsåret 2015-16 a. Kunskapsutvecklingen i fritidshem: Många elever har individuella mål som följer med från skolan, det man övar i skolan fortsätter man att öva även på fritidstid. Vi har ett väl utvecklat samarbetet mellan skola och fritidshem De som jobbar som resursassistent på skolan jobbar med samma elever även på fritidstid, detta gör att det är naturligt att följa upp skolans mål även på fritidstid. Även föräldrarna känner sig trygga med att fritids arbetar med de mål som är bäst för varje enskild elev. Skolan och fritids arbetar gemensamt med att varje elev inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ. För våra elever handlar mycket av den kunskapen om att inhämta kunskaper som är att klara det egna livet i vardagen. I och med det bedömer vi att många av dessa saker går det lika bra att öva på fritidstid. b. Läskunnigheten i åk 1 och 3: Skolan kan inte mäta det på samma vis som grundskolan. Målet är att alla elever ska utveckla läsförmågan så långt som det är möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Alla ska ges möjlighet att nå så långt som det är möjligt. Det är en rättighet. c. Simkunnigheten i åk 3: Skolan kan inte mäta det på samma vis som grundskolan. Skolan har dock simundervisning en gång per vecka från år 1 för att ge maximal möjlighet att få lära sig att simma. d. Betygsstatistik och måluppfyllelse i åk 6, 9: Inga elever kan få F inom grundsärskolan inriktning ämnen. Betygssteget E beskriver lägsta godtagbara ämnesspecifika kunskaper och förmågor, det vill säga att medverka. Eleven har i Grundsärskolan rätt att få det stöd som han eller hon har för att nå lägst E. Eleverna har tillsammans med vårdnadshavaren möjlighet att välja om man vill ha betyg eller inte. I de flesta fallen väljer eleverna och vårdnadshavaren att avstå betyg ända fram till slutbetyget i år 9. Varje elev får varje termin en genomgång av hur man presterat i förhållande till målen i Läroplanen. Det innebär att varje elev får enskild analys av sina kunskaper, utvecklingsområden och även se vilka åtgärder som skolan planerar att göra för varje elev. De elever som önskar betyg får detta, i och med att dessa är så få som önskar betyg så går det inte att göra någon statistik. Vi ser dock ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Sida 10

7. Utvecklingsområden läsåret 2016-17 Tekniken i undervisningen Beskrivning: Fortsatt utveckling av tekniskt användande. Förväntat resultat: Anpassning utifrån varje individ i större utsträckning. Genomförande: Klassläraren utvecklar i samarbete med arbetslaget det användande som är optimalt i de olika situationerna. Inköp av en till Smart Board. Utbildning rörande specifika program. Tid: Fortlöpande, det arbetet tar aldrig slut. Ansvarig/ansvariga: Klasslärare och arbetslag. Uppföljning och utvärdering: Sker terminsvis med rektor. Musiken som del av skoldagen Beskrivning: Musiken som en del av skoldagen där eleverna ges möjlighet att prova på saker som stärker dem som individer. Detta leder även till att musiken sedan för många elever blir ett livslångt intresse som kan utvecklas nästan hur mycket som helst. Hösten 2016 kommer vi igen att ha ett projekt inom skapande skola musik i särklass två. Förväntat resultat: Elever med stark självkänsla, som även får ett utökat intresse för musik, dans och drama. I musiken tränas även arbetsminne, social kompetens, kroppsuppfattning, kommunikation, samarbete, orsak-verkan, fin och grovmotorik. Genomförande: Musikhanledarna gör planeringen för musik i särklass två, denna gång planerar vi även att spela in en musikvideo. Tid: Fortlöpande arbete. Ansvarig/ansvariga: Musikhandledarna i samarbete med all personal på skolan. Uppföljning och utvärdering: Musikhandledarna tillsammans med klassläraren. Utveckla kommunikation och samspel Beskrivning: Kommunikation och samspel för elever med kommunikativa begränsningar. Förväntat resultat: Att alla elever ges möjlighet att uttrycka de egna åsikterna utifrån sin egen förmåga, samt i kommunikationen även lära sig att respektera andras åsikter. Genomförande: Klassläraren är uppdaterad om möjligheterna runt AKK, kontakt med habilitering för olika kommunikationsverktyg. Vi fortsätter att söka efter fortbilning inom området. Vi kommer fortsätta att utveckla Marte Sida 11

Meo som är en form av mikro kommunikation som vi jobbat med under vårterminen -16 med mycket bra resultat. Tid: Fortlöpande. Ansvarig/ansvariga: Klasslärare och arbetslag. Uppföljning och utvärdering: Sker terminsvis med rektor. Integrering och omvärldsuppfattning Beskrivning: Grundsärskolan integration med Grundskolan, allsidiga kontakter, förebilder och social gemenskap. Förväntat resultat: Alla elever är en naturlig del i vardagen, integration, kommunikation och samspel. Skapa trygghet inför framtiden. Genomförande: Grundsärskolans elever har vissa dagar tillsammans med Skarpåkerns fritidshem, elever från Skarpåkern kommer ner till oss. Vi har elevens val gemensamt, vi har öppet hus, årskurs fyra i grundskolan bjuds in i samband med höstterminens start för inblick och prova på. Grundskolans elever deltar i våra klasser/lektioner och Grundsärskolans elever deltar i Grundskolans klasser/lektioner då detta är möjligt. PRAO/omvärldsuppfattning. Prao på gymnasiesärskolan, studiebesök. Tid: Fortlöpande i fritidshemmet, PRAO på högstadiet. Ansvarig/ansvariga: Fritidshemmens arbetslag, yrkesvägledare. Uppföljning och utvärdering: Sker terminsvis med rektor. Pedagogiskt Forum Beskrivning: Att vi ska sprida den samlade kompetens som finns bland personalen till varandra. Vi har även under året tillfrågats av andra verksamheter till exempel förskolor för att komma ut och informera om olika förhållningssätt och pedagogik vid olika funktionsnedsättningar, eller diagnoser. Genomförande: Kontinuerliga pedagogiska möten där man tillsammans kan ta upp funderingar och problemställningar och förhoppningsvis gemensamt hitta lösningar. Tid: Fortlöpande. Ansvarig/ansvariga: All personal. Uppföljning och utvärdering: Sker kontinuerligt av alla. Sida 12