Foto: Colourbox Fler män i förskolan en kunskapsöversikt 9 maj 2018 Avdelningen för kvalitet och myndighet Förskoleförvaltningen
Innehåll Inledning 3 Bakgrund 4 Nationella insatser för fler män i förskola 4 Malmö stads insatser för fler män i förskola 5 Disposition 7 Forskning inom fältet fler män i förskolan 7 Strukturella hinder för män i kvinnodominerade yrken 9 Män som förebilder 10 Män som normbrytare 11 Oro för misstanke och kroppsreflekterande praktiker 12 Män i en omsorgsfull profession 13 Vilka lärdomar kan dras? 14 Referenser 16 2 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
Inledning Malmö stads förskoleförvaltning har sedan dess start aktivt arbetat för fler män i förskolan. Vi har här sammanställt aktuell och relevant forskning på nationell och internationell nivå inom detta område eller forskningsfält. Översikten kan ses som ett komplement till den utvärdering som på uppdrag av förvaltingen genomfördes under hösten 2017 av docent Christian Eidevald av förvaltningens stödmaterial mot sexuella trakasserier mot barn i förskolan. 1 Syftet har varit att skapa ett underlag som dels kan ge perspektiv på genomförda insatser för fler män i förskolan i sin helhet, dels ett forskningsbaserat underlag för diskussion om relevanta aspekter att beakta i fortsatta insatser. Vi inleder med en kort bakgrundsbeskrivning av området, där såväl insatser på nationell som lokal nivå för fler män i förskolan återges. ÅSA BÄCKSTRÖM Utvecklingssekreterare, utvecklingsenheten Avdelningen för kvalitet och myndighet Förskoleförvaltningen Malmö stad 1 Eidevald Christian (2018) Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten 3 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
Bakgrund Sedan slutet av 1970-talet har andelen män i förskolan, nationellt sett, inte överstigit fem procent och efter två fall av medialt uppmärksammade sexuella trakasserier mot barn på förskolor i Mellansverige under 1990-talet, sjönk andelen till knappa två procent (Havung 2000; Havung 2005; Åberg & Hedlin 2012; Backman 2012). Under senare tid har det funnits mellan tre till fyra procent män i förskolan (Skolverket 2017). Samtidigt har förskolan idag, generellt sett, ett stort rekryteringsbehov och en tänkbar slutsats är att det inte kommer räcka med att endast rekrytera medarbetare från halva befolkningen, det vill säga från gruppen kvinnor, utan arbetsgivare kommer att behöva utforma nya rekryteringsstrategier för att locka även män till verksamheterna. Ytterligare skäl för fler män i förskolan finns givetvis, vilket kommer att belysas nedan. I mars 2018 var 7,9 procent av de som arbetade i förskolan i Malmö stad män, vilket gör Malmö till en av två kommuner i Sverige med högst andel män. Malmö stads Handlingsplan för kompetensförsörjning 2016-2018, visar vilka strategier och åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att lyckas rekrytera, utveckla och behålla engagerade medarbetare med rätt kompetens till och i förskolorna. Som en del av denna ingår arbetet för att öka andelen män i verksamheterna till 10 procent år 2020 för att på sikt uppnå 30 procent. Detta långsiktiga mål är satt med ambition att män ska uppfattas som en normalitet i förskolan (Malmö stad 2016). Nationella insatser för fler män i förskola Arbetet med, liksom debatten om att få män till förskolan inleddes under 1960-talet i Sverige (Havung 2005; Skolverket 2012). Ingrid Granbom och Inga Wernersson gjorde 2012, på uppdrag av Skolverket, en kartläggning av åtgärder som gjorts mellan 1970-2012 i syfte att ge underlag för insatser för att öka andelen män som arbetar i förskolan. De beskriver hur framförallt tre åtgärder tillämpats; könskvotering av män till akademiska utbildningar, preparandkurser för arbetslösa män och nätverk för män i utbildning eller yrkesarbete. Dessa åtgärder, menar de, har inte lett till någon synbart bestående förändring av andelen män som arbetar i förskola. Däremot verkar närheten till högskola/universitet, där lärarutbildning erbjuds, ha betydelse för att få fler män till förskolorna vid orten. Men, nationella och internationella studier visar att det faktiskt kan vara en betydelsefull insats att erbjuda män möjligheten att dela erfarenheter i nätverk för att behålla dem i 4 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
verksamheterna (Wohlgemuth 2015; Peeters, Rohrmann & Emilsen 2015). Christian Eidevald (2016) beskriver likaså att flera av de män han intervjuat och som var nya i yrket efterfrågade stöd från andra män. Han betonar dock att denna önskan att få stöd minskar över tid och att det, bland de som arbetat några år, till och med fanns ett visst motstånd mot liknande stödgrupper eller nätverk. Malmö stads insatser för fler män i förskola I Malmö stads förskoleförvaltning pågår sedan flera år ett både brett och fördjupat arbete för att försöka rekrytera fler män till förskolan, som bland annat innefattar:»» En handlingsplan för kompetensförsörjning med ett konkret mål att 10 procent av medarbetarna i förskola ska vara män år 2020.»» Sommarpraktik för killar, där de som fått praktikplats inom områdena Barn och unga eller inom Vård och omsorg, får spendera en av sina praktikdagar på Malmö högskola, där de får lyssna på föredrag och lära sig mer om hur det är att studera mot dessa inriktningar.»» Anpassning av den verksamhetsförlagda utbildningen (praktiken) för män på förskollärarutbildningen, så att studenterna får komma till en förskola där män arbetar i barngrupp.»» Genustvättade rekryteringsannonser, som riktar sig till så många olika grupper som möjligt.»» Ett ambassadörsprogram med medarbetare som är ansiktet utåt mot studenter och andra potentiella medarbetare, där 30 procent av ambassadörerna är män.»» Representation av män som arbetar i verksamheten i artiklar i varje nummer av förskoleförvaltningens tidskrift Fokus Förskola.»» Yrkeskategorin pedagog har skapats, som förutom barnskötare, förskollärare och förste förskollärare arbetar i barngrupp. För att anställas som pedagog krävs minst 120hp relevanta för förskolans behov och uppdrag och det kan konstateras att den attraherat män. Andelen män i kategorin pedagoger är högre än i övriga nämnda yrkesgrupper, cirka 12 procent i december 2017 jämfört med barnskötare (ca 7 %), förskollärare (ca 6 %) och förste förskollärare (ca 5 %) vid samma tillfälle. 5 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
»» Malmö stads förskoleförvaltning har medverkat i ett nationellt nätverk som Sveriges kommuner och landsting, SKL, drev mellan 2014-2016, där forskare, lärosäten, fackförbund och ytterligare åtta kommuner utbytte erfarenheter för att få fler män till förskolan.»» Framtagandet av ett material i förvaltningen: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten, med bland annat rutiner som både syftar till att skydda barnen i förskolan mot sexuella trakasserier och till att vara ett stöd för medarbetare. 2»» Ett samarbete med Christian Eidevald (forskare och docent vid Stockholms Universitet), under hösten 2017 under vilket Eidevald gjort en utvärdering av materialet ovan, som sammanfattas i en rapport med syfte att identifiera eventuella åtgärder och insatser för att bättre kunna förebygga, upptäcka och hantera misstänkta sexuella trakasserier mot barn i förskolor. Filmade intervjuer med Eidevald om materialet och frågan om fler män i förskola togs samtidigt fram. 2 Fokus i stödmaterialet är det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Vidare kan nämnas att arbetet inleddes efter att det framkommit önskemål om ett stöd från referensgruppen, som består av medarbetare, chefer och fackliga företrädare i verksamheten. 6 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
Disposition Som nämnts har denna sammanställning av relevant forskning som belyser ämnet män i förskolan gjorts som ett komplement till Eidevalds studie. Inledningsvis beskrivs studier som berör diskussioner om varför män behövs i förskolan och de strukturella hinder som finns för dem att arbeta där. Därefter diskuteras de olika perspektiv på mäns roll i förskolan som framträder, vilka bland annat handlar om män som förebilder och män som normbrytare. Avslutningsvis problematiseras professionellt omsorgsarbete i relation till hur oro för misstanke påverkar män i ett yrke där omsorg och fysisk närhet är central, varefter viktiga lärdomar inför fortsatt arbete summeras. Forskning inom fältet fler män i förskolan Wernersson skriver i en artikel från 2015 att mycket lite har hänt med argumentationen för fler män i utbildningssystemet sedan 1970-talet, trots årtionden av utveckling inom det genusvetenskapliga fältet, liksom fokus på kritiska maskulinitetsstudier. Hon menar att man gärna förklarar mäns tendens att välja bort förskolläraryrket, genom att hänvisa till dess låga lön och långa utbildningstid, vilket är argument som delvis tycks kunna vederläggas. Det finns resonemang om att fler män i läraryrket skulle kunna driva upp lönerna och därmed hjälpa till att göra yrket mer attraktivt, då det är kvinnodominansen bland lärare som bidragit till yrkets låga status och lön (SOU 2008:190). Jennifer Sumsion påpekar dock, i en studie från 2005, att män som börjar arbeta i kvinnodominerade yrken bibehåller traditionella fördelar och snabbare ges möjlighet avancera till högre betalda och mer administrativa positioner och att effekten för kvinnors löner därför troligtvis skulle bli liten. Tim Rohrmann och David Brody (2015) visar att lön förvisso påverkar viljan att arbeta i förskola, men snarare för båda könen än specifikt för gruppen män. Ett framträdande argument för fler män i förskolan, som kan generaliseras även till andra yrken där könssegregeringen är stor, utgår från att en arbetsplats med både kvinnor och män, ur ett socialt perspektiv, är överlägsen den arbetsmiljö där främst ett kön befinner sig. Men, ur ett rekryteringsperspektiv är ett sådant argument svagt då man kan anta att endast ett fåtal personer väljer yrke för att balansera det numerära förhållandet mellan män och kvinnor (Wernersson 2015). Och, om det, som Sumsion (2005) skriver, är så att män vinner fördelar på grund av sitt kön i förskolan och lättare kan avancera till 7 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
högre positioner, så kanske risken för missnöje ökar på arbetsplatsen, snarare än avtar. Eidevald (2016) visar hur talet om att fler män på en kvinnodominerad arbetsplats skulle leda till en bättre arbetsmiljö haft olika betoningar under senare år. I direktiven till Delegationen för en jämställd förskola, 2003 lyfts mäns närvaro i förskola fram som komplicerad utifrån ett minoritetsperspektiv och kvinnors markanta dominans beskrivs som problematisk ur arbetsmiljöaspekt. I delegationens slutrapport SOU 2006:75 betonades däremot, till skillnad från direktiven i uppdraget, vikten av kunskap kring kön och könsnormer för jämställdhetsuppdraget, vilket flyttade fokus från kvantitativa jämställdhetssträvanden (att rekrytera fler män) till utbildningsinsatser för genuspedagoger. I utredningen Män och jämställhet (SOU 2014:6) framfördes, till skillnad från Delegationen för en jämställd förskola, genuspedagogik i förskolan liksom rekrytering av fler män som viktiga delar av jämställdhetsuppdraget. En av de mer framträdande linjerna i debatten om män i förskola har handlat om ett särskiljande av kvantitativa och kvalitativa framsteg för ökad jämställdhet i verksamheterna. 2006 kom fokus i förskolans jämställdhetsdebatt att hamna på dessa kvalitativa aspekter, då Delegationen för jämställdhet i förskolan framförde att det inte nog kunde understrykas att en jämn könsfördelning i personalgrupper inte per automatik leder till ett aktivt och framgångsrikt jämställdhetsarbete i förskolan (SOU 2006:75 s 199). Enligt delegationens slutbetänkande var ett genusmedvetet förhållningssätt och en pedagogisk skicklighet nycklar till en jämställd förskola snarare än en kvantitativt jämställd personalgrupp. Delegationen anger att det också är viktigt att ta reda på varför det behövs fler män i förskolan (SOU 2006:75). Granbom (2015) betonar att eventuella kvantitativa framsteg av fler män i förskola, behöver stärkas genom ett kvalitativt innehåll, det vill säga; vidga flickors och pojkars perspektiv om vad flickor och pojkar gör eller kan göra. Den forskning som, enligt Granboms beskrivning, finns kring män i förskola och jämställdhet har hittills varit fokuserad på kvantitet och baserad på en föreställning, eller ett antagande, om att fler män i omsorgsyrken leder till ökad jämställdhet. Hon skriver att fler män behövs i förskolan, men att en jämn fördelning av kön på arbetsplatsen inte per automatik leder till ett motverkande av könsstereotyper (Granbom 2015). 8 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
Andra forskare menar att man bör förhålla sig kritisk till resonemang kring fler män i förskolan som bygger på en dikotomi mellan kvalitativ och kvantitativ jämställdhet och där männen, i värsta fall, om de uppvisar en stereotyp maskulinitet blir bärare av en kvalitativt sämre jämställdhet. Konsekvensen av ett sådant resonemang skulle kunna vara att det endast är jämställda, normbrytande män som välkomnas till förskolan. Detta är dock en logik som tycks saknas vad gäller strävanden för att förmå kvinnor att göra intåg på traditionellt manliga arenor (Eidevald 2016). Eidevald (2016) problematiserar diskussionen kring fler män i förskolan utifrån att den, som han uttrycker det, skiljer sig från den som handlat om att få kvinnor till mer mansdominerade yrken. När det gäller förskolan, så har fokus i forskning och i diskussioner ofta hamnat på vilka män man önskar och hur männen i förskolan ska vara och bete sig, för att inte förstärka stereotypa könsmönster. Då kvinnor gjort genombrott på den könssegregerade arbetsmarknaden, så har diskussionen om kvalitativ kontra kvantitativ jämställdhet inte aktualiserats på motsvarande sätt. Kvinnors eventuellt stereotypa kvinnliga beteende har inte betraktats som ett hinder för jämställdhet. Däremot har de strukturella hindren för kvinnor att verka på männens arenor uppmärksammats. Strukturella hinder för män i kvinnodominerade yrken Eidevald (2016) pekar på en problematisk konsekvens av att okritiskt applicera feministiska teorier (där kritisk maskulinitetsforskning i vissa delar inräknas) på ämnet fler män i förskolan. Enligt honom kan det i dessa finnas en skepticism kring den binära könsnormen, som gör det svårt att tala om fler män i förskolan utan att förstärka samma norm. Talet kring och diskussionerna om fler män i förskolan riskerar ur detta perspektiv att sätta ett oönskat fokus på medarbetares kön. Vidare, skriver Eidevald, bör man inte oreflekterat referera till teorier om könsmaktsordning i analyser kring ämnet fler män i förskolan. Ett antagande om kvinnors sido- och underordning äger kanske rum på andra premisser på en kvinnodominerad arbetsplats jämfört med de man sett i studier utförda på mansdominerade arbetsplatser. Enligt dessa antaganden har det funnits en tendens att inte tala om de strukturella problem och hinder som män i kvinnodominerade yrken måste förhålla sig till, trots att dessa betraktats som avgörande, då man försökt få kvinnor att söka sig till mäns traditionella arenor. Bernhard Koch och Sarah Farquhar (2015) beskriver de glasdörrar som de menar finns för män som vill arbeta i förskola. Denna metafor är inspirerad av talet om glastak för kvinnor och glashissar för män (Sumsion 2000), 9 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
som man identifierat i forskning beträffande hinder och möjligheter för kvinnor och män att nå ledarpositioner i mansdominerade yrken; glastak som hinder för kvinnor och glashissar som möjliggörare för män. Rent teoretiskt finns inget, menar Koch och Farquhar (2015), som hindrar män från att söka sig till förskolan, dock finns det flera praktiska, såsom osynliga och diskriminerande barriärer. De menar att det är viktigt att synliggöra det de kallar för glasdörrar och skapa en medvetenhet kring dessa. Glasdörrsmetaforen, beskriver alltså de skillnadsskapande praktiker som finns mellan kvinnor och män i könssegregerade strukturer och betonar att det existerar hinder även för män i förskola och att de inte självklart har alla de fördelar som man kunnat se i forskning inom andra yrken. Rohrmann och Brody (2015) ifrågasätter även antagandet om att en större andel män än kvinnor som träder in i förskoleverksamheter blir ledare. De menar att glashisseffekten, som ju bygger på tanken att män i kvinnodominerade yrken har och får dolda fördelar som i förlängningen leder till större karriärchanser, kanske främst är en fråga om forskningsmetod. Och, Eidevald (2016) skriver att själva antagandet om att det finns en glashisseffekt blivit ett hinder för att tala om de strukturella barriärer som även finns för män att bryta en segregerad arbetsmarknad. Effekten av detta, skriver han, blir att resonemanget om fler män i förskolan utgår från att det inte finns några hinder för män att arbeta där. Män som förebilder Att män ska fungera som förebilder för framförallt pojkar i förskola och skola bygger enligt Nordberg (2005) på en könsrollsteori, som hade en framskjuten plats i Sverige under 1970-talet, vari maskulinitet och femininitet betraktades som två motsatta och komplementära roller. I barnstugeutredningen, som tillsattes 1968, lyftes bilden av den frånvarande pappan fram, vilket resulterade i ett påpekande i slutrapporten (SOU 1972:27) om nödvändigheten att pröva olika sätt att få män till förskolan (Havung, 2000). Även om detta perspektiv varit mindre framträdande under senare år, så skriver Ulla Gerner Wohlgemuth (2015) att det främsta argumentet i den danska debatten om fler män i förskolan har varit för pojkarnas skull, framförallt kopplat till deras språkliga prestationer, där de alltså förväntas dra nytta av en större andel manliga pedagoger. 10 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
Vissa föreställningar och insatser som syftar till att legitimera försök att attrahera fler män till förskolan, handlar alltså om att män äger särskilda egenskaper och tar med sig vissa erfarenheter till arbetsplatsen och personalgruppen. I dessa blir mäns andraskap något positivt, något som värderas högt och de skapar ett behov av män till förskolan som bärare, eller innehavare av särskilda kompetenser som antas saknas i förskolan. Därmed blir män, ur detta synsätt, betraktade som några som bidrar med något annat, något som kvinnor inte kan, eller har förmåga till och de förväntas alltså både kunna möta pojkars behov och bidra till yrkets professionalisering (Tennhoff, Nentwich & Vogt 2015). Idén om män som förebilder utgår också från att det skulle finnas ett samband mellan lärarens kön och barnets förmåga till lärande, eller förmåga till goda prestationer i skolan. Men, denna föreställning att barn, pojkar i synnerhet, skulle prestera bättre genom att undervisas av manliga pedagoger tycks vara svår att styrka vetenskapligt, snarare finns det studier som indikerar det motsatta. 2012 genomförde Marcel Helbig en studie av TIMSS, PIRLS och PISA som omfattade 146315 elever i 21 länder, i vilken han visade att en manlig lärare inte ger någon fördel för pojkars lärande, varken vad matematik eller läs- och skrivkunnighet beträffar. Dock har Nina Drange och Marte Rønning (2017) i en studie från Statistisk sentralbyrå i Norge kunnat se samband mellan barns vistelse i förskolor med en högre andel män och senare prestationer i språkoch matematiktester i skolan. Barn som gått i förskola med högre andel män gjorde bättre ifrån sig i dessa tester jämfört med barn som gått på förskolor med en lägre andel män. Däremot problematiserar inte rapporten vad detta samband skulle kunna bero på. Kopplingen mellan mäns närvaro i förskolan och högre utbildningskvalitet (om det är det vi menar med högre resultat i kunskapsmätningar), vet vi fortfarande väldigt lite om. Män som normbrytare Det finns, förutom talet om män som förebilder, också ett tal om män som representanter för en annan slags manlighet än den stereotypa. Flera forskare uttrycker att de män som valt att arbeta som förskollärare aktivt tagit steg mot nya manlighetsformer genom sina yrkesval. Oavsett om arbetet för fler män i förskolan lett till kvalitativ jämställdhet eller ej, så har männen som arbetar i förskolan gjort ett yrkesmässigt könsöverskridande val (Havung 2000). Detta perspektiv tas även upp av Brody (2015) som menar att män som väljer att arbeta med små barn utmanar både samhälleliga normer såväl som sin uppfattade maskulina identitet. Jo Warin (2015) skriver att män 11 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
som arbetar i förskolan fyller en symbolisk roll, då de har potential att utmana könsstereotyper eftersom de är synliga representanter för ett annat maskulinitetsskapande. Resonemang om normbrytande män bygger, som tidigare nämnts, på att det är en särskild sorts man förskolan är ute efter, en man som får stå för något mer än bara sin person och som brutit mot stereotypa maskulinitetsideal (Eidevald 2016). Samtidigt finns det också forskning som visar att män (och kvinnor) i förskolan snarare reproducerar stereotypa könsroller än utmanar dem, åtminstone i de fall då män och kvinnor tenderar utföra något olika sysslor (Cushman 2010; Heikkilä & Hellman 2016). Enligt Paul Sargent (2013) utgörs en del av dessa könssegregerande strukturer av arbetsuppgifternas könade karaktär i förskolan. Män får ofta uppgifter med referens till fysisk styrka som att lyfta och reparera men också sådana som handlar om att disciplinera. Oro för misstanke och kroppsreflekterande praktiker James Pruit (2015) visar hur mäns sätt att göra kön 3 i förskolan styrs av en misstänksamhetens diskurs 4. Detta innebär att manliga förskollärare använder sig av strategier som går ut på att undvika, eller undkomma misstänksamhet. Att undvika misstänksamhet kan handla om ett avståndstagande från omsorgsuppgifter och från närhet till barns kroppar. Pruit beskriver blicken som övervakningspraktik. Blicken är en tanke, eller snarare ett antagande om att man (som man i förskolan) befinner sig under uppsikt, men den kan även handla om regler kring beröring och fysisk kontakt med barn, överblick över lokaler, förebyggande arbete eller organisatoriska strategier för att skydda barn och medarbetare. Han beskriver hur misstänksamhetens diskurs går hand i hand med eventuella strategier som är tänkta att skydda män i förskolan från misstanke. Det innebär enligt Pruit att misstänksamhet och skydd reproducerar varandra. För, även om skyddande strategier kanske begränsar misstankar riktade mot män, så begränsar de även utrymmet som män kan ta, var de kan vara, vem de kan vara med och vad de kan göra. Ett litet annorlunda perspektiv på samma fenomen erbjuds av Magnus Åberg och Maria Hedlin (2012), som använder sig av begreppet kroppsreflekterande praktik för att beskriva kroppens aktiva förmedlande av sociala praktiker och diskurser. De menar att rädsla för misstanke får män i förskola att arbeta kroppsreflexivt, 3 Uttrycket att göra kön hänvisar till ett konstruktionistiskt förhållningssätt till begreppet kön, vari kön betraktas som effekter av mellanmänsklig kommunikation snarare än som endast summan av biologiska processer. 4 En diskurs kan beskrivas som en sammanhängande helhet av utsagor, begrepp och kunskap som producerar makt. Diskurser styr vår förståelse av världen genom språk och sociala relationer, vilka både producerar diskurser och är effekter av densamma. 12 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
genom att de ständigt tvingas förhålla sig till och överväga kroppens betydelse i arbetet. Även Christian Eidevald, Helena Bergström och Anna Westberg Broström (2018) visar, i en forskningsöversikt, hur män måste använda sig av en liknande strategi, eller praktik där de behöver manövrera i en pedofildiskurs. De skriver att en av anledningarna till att män riskerar att förstärka stereotypa könsroller, då de träder in i förskolan, handlar om att sexuella övergrepp kopplas så starkt till just gruppen män. Det innebär att män måste positionera sig och relatera till risken att misstänkas för sexuella trakasserier på ett sätt som kvinnor inte behöver göra. Författarna skriver att professionellt arbete i förskolan inkluderar fysisk kontakt, då barn behöver få sina blöjor bytta, de behöver tröst och få sitta i någons knä. Detta leder till ett manövrerande eftersom mäns fysiska omsorgsarbete hamnar i ett spänningsfält i relation till risken att misstänkas för pedofili. Det säkraste sättet för en man i förskola att undvika risken för misstanke är att också undvika ett omsorgsarbete som kräver fysisk närhet. Den samlade forskningen visar, enligt dem, att en del av mäns dagliga praktik i förskolan är att framstå om icke-misstänkt. Det handlar för män om att undvika vissa arbetsuppgifter, eller utföra dem på ett sätt som minimerar risken att misstänkas. Oro för misstanke riskerar därmed att öka avståndet mellan män och barn och att i förlängningen undergräva männens professionalitet. En studie gjord i Danmark visar att oron för sexuella övergrepp mot barn gör att män, särskilt de som arbetar med barnomsorg, riskerar att betraktas med misstänksamhet, vilket gör att barn och omsorg om barn blir ett högriskprojekt för män (Munk et al. 2013). Män i en omsorgsfull profession Under de senare åren har förskolan, i flera europeiska länder, gått från en omsorgsdiskurs till en utbildningsdiskurs, där förskolan anses vara den bästa förberedelsen för grundskolan och för senare akademiska prestationer, liksom för en god arbetsmarknad (Van Laere et al. 2014; Peeters, Rohrmann & Emilsen 2015). På grund av skolifieringen (schoolification) av förskolan, så läggs mindre uppmärksamhet på de omsorgsgivande och känslomässigt vårdande dimensionerna av yngre barns utbildning. Och, som ett resultat av detta tenderar barns sociala, fysiska och känslomässiga behov att bortses från. Vidare är det är påfallande hur de aspekter som utgör förskolans skolifiering överensstämmer med de steg som ansetts viktiga för att attrahera fler män till förskolan (Van Laere et al. 2014). Jan Peeters, Tim Rohrmann och Kari Emilsen (2015) framför kritik mot försök att attrahera män till förskolan genom sammankopplingen mellan kön och 13 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
akademisering av förskolläraryrket. Att locka män till förskolan genom ett tydligare fokus på skolförberedande pedagogik kommer istället att undergräva männens professionalitet. Snarare kommer det, enligt dem, att krävas en förändrad syn på just omsorg i förhållande till män. Förskolefältet måste med detta resonemang, börja erkänna och förstå kropp och känslor som centrala för verksamheten och framförallt behöver man då börja sammankoppla män och omsorg genom arbetets fysiska och känslomässiga dimensioner (Peeters, Rohrmann & Emilsen 2015). Det finns också exempel på forskning som visar hur män i förskolan medvetet försöker bryta mot stereotypa könsmönster genom till exempel omsorgsarbete. Jo Warin (2015), som intervjuat män i svensk förskola, menar att dessa är medvetna om sitt sätt att göra kön på och att de förhåller sig till, bland annat jämställdhetsdiskurser, i förskolans praktik. Några av hennes intervjuade menade att de dukade bord respektive bytte blöjor, i syfte att utmana eventuella föreställningar och normer kring omsorgsarbete som något kvinnligt (Warin 2015). Men, för att komma över oron för misstanke och kunna arbeta med barnomsorgens fysiska dimensioner och den professionella omsorgen, så krävs förtroende från omgivningen, från föräldrar och annan personal (Eidevald, Bergström & Westberg Broström 2018), liksom förmåga att reflektera över och skapa sig maskulina ideal i förhållande till sitt arbete (Brody 2015). Vilka lärdomar kan dras? Vad kan vi då lära av forskningen inom fältet? Utifrån de insatser som Malmö stad har gjort kan exempelvis konstateras att det finns forskningsbaserade argument både för och emot ett stödmaterial mot sexuella trakasserier. Utgångspunkten för stödmaterialet är och har varit att det främst ska fungera som ett skydd för barnen. Samtidigt syftar det också till att vara ett skydd för medarbetarna, och det påbörjades de facto som ett svar på ett uttalat önskemål från män i Malmö stads förskolor, utifrån att de möts och måste förhålla sig till misstankar på ett helt annat sätt än kvinnor. Här finns på samma gång en inneboende problematik och ett genuint etiskt dilemma, i sammankopplandet av arbetet för fler män i förskola och arbetet mot sexuella trakasserier, som vi idealt skulle vilja bortse från men i praktiken inte tycks kunna frångå. 14 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
I Eidevalds rapport framgår vidare att förbyggande insatser inte kommit igång i den omfattning som stödmaterialet ger uttryck för, något som tidigare forskning påvisat som centralt. De insatser som kan identifierats som nödvändiga för förvaltningen att fortsatt arbeta med innefattar bland annat att: 1) verka för ökad medvetandegrad hos barn och medarbetare om sexuella trakasserier och vikten av att arbeta med barns integritet 2) utarbeta bättre rutiner för riskanalyser för barn och medarbetare 3) utveckla arbetet kring hur kvinnor och män, utan att riskera att anmälas eller misstänkas, ska kunna ge trygg och professionell omsorg till barn 4) sprida kunskap om hur normer om kvinnligt och manligt påverkar möjligheten till ett professionellt utförande av uppdraget och 5) sprida kunskap om vad sexuella övergrepp och sexuella trakasserier är. Den samlade forskningen inom fältet visar också på nödvändigheten av att arbeta med arbetsplatskulturer och normer, särskilt kopplat till mäns position som minoritet. Det finns med andra ord strukturer som gör att det fortfarande upplevs som svårare för män att arbeta i förskolan jämfört med kvinnor. Vi har därmed en gemensam uppgift att på ett välgrundat och upplyst vis motverka detta, utifrån de olika perspektiv och samverkande faktorer som belysts genom forskning inom fältet. 15 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
Referenser Backman, C (2012). Mandatory Criminal Record Checks in Sweden: Scandals and Function Creep Surveillance & Society 10(3/4) Brody, D (2015). The construction of masculine identity among men who work with young children, an educational perspective European Early Childhood Educational Research Journal 2(3) Dir. (2003:101) Kommittédirektiv: Jämställdhetsdelegationen för förskolan Stockholm: Utbildningsdepartementet Drange, N och Rønning, M (2017). Child care center staff composition and early child development Statistics Norway, Research Department Cushman, P (2010). Male Primary School Teachers: Helping or Hindering a move to Gender Equity? Teaching and Teacher Education, 26(5) Eidevald, C (2014). Män i förskolan En intervjustudie med 25 män som arbetar eller har arbetat i förskolan, Skolverket Eidevald, C (2016). Förskolan en trygg plats för barn och pedagoger Falkenberg: Gleerups Eidevald, C, Bergström, H och Westberg Broström, A (2018). Maneuvering Suspicions of being a Potential Pedophile: Experiences of Male ECEC-Workers in Sweden European Early Childhood Education Research Journal DOI: 10.1080/1350293X.2018.1463907 Granbom, I (2015). Teachers beliefs, norms and values of gender equality in pre-schools. I Brownhill, S, Warin, J, och Wernersson, I, (red) Men, masculinities and Teaching in Early Childhood Education Havung, M (2000). Anpassning till rådande ordning En studie av manliga förskollärare i förskoleverksamhet Kalmar: Lärarhögskolan i Malmö Havung, M (2005). Möjligen är det så att man är lite exklusiv mannen i kvinnornas förskola. I Nordberg, M (red) Manlighet i fokus en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber Heikkilä, M och Hellman, A (2016). Male preschool teacher students negotiating masculinities: a qualitative study with men who are studying to become preschool teachers Early Child Development and Care 187(7) Helbig, M (2012). Boys do not Benefit from Male Teachers in their Reading and Mathematics skills: empirical evidence from 21 European and OECD countries British Journal of Sociology of Education, 33(5) Koch, B och Farquhar, S (2015). Breaking through the glass doors: men working in early childhood education and care with reference to research and experience in Austria and New Zealand, European Early Childhood Education Research Journal 23(3) Malmö stad (2016). Handlingsplan för kompetensförsörjning 2016-2018 Malmö stad (2018). Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten. Munk, K, Lindsoe Larsen, P, Buch Leander, E och Soerensen, K (2013). Fear of child sex abuse: Consequences for childcare personnel in Denmark Nordic Psychology 65(1) Nordberg, M (2005). Manlighet i fokus en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola Stockholm: Liber Peeters, J, Rohrmann, T och Emilsen, K (2015). Gender balance in ECEC: why is there so little progress? European Early Childhood Education Research Journal 23(3) 16 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
Pruit, J (2015). Preschool Teachers and the Discourse of Suspicion Journal of Contemporary Ethnography, 44(4) Rohrmann, T och Brody, D (2015). Questioning methodologies in research on men in ECEC, European Early Childhood Education Research Journal, 23(3) Sargent, P (2013). Reluctant Role Models: Men Teachers and the Reproduction of Hegemonic Masculinity Qualitative Sociology Review, 9(3) Skolverket (2012). Redovisning av uppdrag att kartlägga och analysera åtgärder som har gjorts i syfte att öka andelen män som arbetar i förskolan Dnr: 84-2012:224 Skolverket (2015). Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet Dnr: 2011:01314 Skolverket (2017). PM Barn och personal i förskolan hösten 2016 Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dnr: 5.1.1-2017:671 SOU 1972:27 Betänkande angivet av 1968 års barnstugeutredning Stockholm: Liber SOU 2006:75 Jämställd förskola Om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan Stockholm: Fritzes SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning. Betänkande av Utredningen om en ny lärarutbildning Stockholm: Fritzes SOU 2014:6 Män och jämställdhet - Betänkande av Utredningen om män och jämställdhet Stockholm: Fritzes Sumsion, J (2000). Negotiating Otherness: a male early childhood educator s gender positioning International Journal of Early Years Education 8(2) Sumsion, J (2005). Male teachers in early childhood education: issues and case study, Early Childhood Research Quarterly 20(1) Tennhoff, W, Nentwich, J och Vogt, F (2015). Doing gender and professionalism: Exploring the intersectionalities of gender and professionalization in early childhood education European Early Childhood Education Research Journal, 23(3) Van Laere, K, Vandenbroeck, M, Roets, G och Peeters, J (2014). Challenging the feminisation of the workforce: rethinking the mind-body dualism in Early Childhood Education and Care Gender and Education, 26(3) Warin, J (2015). Pioneers, professionals, playmates, protectors, poofs and paedos swedish male pre-school teachers construction of their identities. I Brownhill, S, Warin, J, och Wernersson, I, (red) Men, masculinities and Teaching in Early Childhood Education: International perspectives on gender and care Wernersson, I (2015). More men? Swedish arguments over four decades about missing men in swedish ECE and care. I Brownhill, S, Warin, J, och Wernersson, I, (red) Men, masculinities and Teaching in Early Childhood Education: International perspectives on gender and care Wohlgemuth, U (2015). Why do men choose to become pedagogues? A profession continuously in pursuit of male colleagues European Early Childhood Education Research Journal 23(4) SCB, Statistiska Centralbyrån (2005-12-07). Förskollärare som tidigare arbetat i förskolan men ej längre är verksamma inom yrket (antal) efter region, skäl för lämnad anställning, kön och år Stockholm: SCB Åberg, M och Hedlin, M (2012). Förskolläraren ett hot? Norsk Pedagogisk Tidskrift 96(6) 17 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport
FÖRSKOLEFÖRVALTNINGEN MALMÖ STAD Lugna gatan 82 040-37 97 97 forskola@malmo.se