STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(93 Husållens eonomi (HEK 2010 HE0103 Inneåll 0 Allmänna uppgifer SCBDOK 3.1 1 Inneållsöversi 0.1 Ämnesområe 0.2 Saisiområe 0.3 SOS-lassificering 0.4 Saisiansvarig 0.5 Saisiproucen 0.6 Uppgifssylige 0.7 Sereess oc regler för beanling av personuppgifer 0.8 Gallringsföresrifer 0.9 EU-reglering 0.10 Syfe oc isori 0.11 Saisianvänning 0.12 Uppläggning oc genomförane 0.13 Inernaionell rapporering 0.14 Planerae föränringar i ommane unersöningar 2 Uppgifsinsamling 2.1 Ram oc ramförfarane 2.2 Urvalsförfarane 2.3 Mäinsrumen 2.4 Insamlingsförfarane 2.5 Daaberening 4 Sluliga Observaionsregiser 4.1 Prouionsversioner 4.2 Ariveringsversioner 4.3 Erfareneer från senase unersöningsomgången 1.1 Observaionssoreer 1.2 Saisisa målsoreer 1.3 Uflöen: saisi oc miroaa 1.4 Doumenaion oc meaaa 3 Saisis bearbening oc reovisning 3.1 Saningar: anaganen oc beräningsformler 3.2 Reovisningsförfaranen Bilagor 1. Missiv 2. Frågeformulär HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(93 0 Allmänna uppgifer 0.1 Ämnesområe Ämnesområe: Husållens eonomi 0.2 Saisiområe Saisiområe: Inomser oc inomsförelning 0.3 SOS-lassificering Tillör (SOS Ja För unersöningar som ingår i Sveriges officiella saisi gäller särsila regler när e gäller valie oc illgänglige, se Förorningen om en officiella saisien (2001:100. 0.4 Saisiansvarig Mynige/organisaion: Saisisa cenralbyrån (SCB Posaress: 701 89 Örebro Besösaress: Klosergaan 23 Konaperson: Joan Linberg Telefon: 019-17 60 64 E-pos: fornamn.efernamn@scb.se 0.5 Saisiproucen Mynige/organisaion: Saisisa cenralbyrån (SCB Posaress: 701 89 Örebro Besösaress: Klosergaan 23 Konaperson: Joan Linberg Telefon: 019-17 60 64 E-pos: fornamn.efernamn@scb.se 0.6 Uppgifssylige Uppgifssylige föreligger ine enlig lagen om en officiella saisien (SFS 2001: 99, vile innebär a uppgifslämnaren meverar frivillig. HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(93 0.7 Sereess oc regler för beanling av personuppgifer I mynigeernas särsila versame för framsällning av saisi gäller sereess enlig 24 ap. 8 offenliges- oc sereesslagen (2009:400. Vi auomaisera beanling av personuppgifer gäller reglerna i personuppgifslagen (1998:204. På saisiområe finns essuom särsila regler för personuppgifsbeanling i lagen (2001:99 oc förorningen (2001:100 om en officiella saisien. Vi ulämnane av miroaa görs förs en sereessprövning. Daa lämnas u via MONA (Microaa ONline Access. 0.8 Gallringsföresrifer Omfaas av Risarives bevaranebeslu, nr RA 231-2000/1254. Dea beyer a i enlige me Risarives föresrif RA-MS 2007:64 gallras inga personuppgifer, uan regisre bevaras me ienieer. 0.9 EU-reglering Inga vingane EU-ireiv finns för enna saisi. 0.10 Syfe oc isori Syfe är a arlägga en isponibla inomsens förelning blan olia usåll, a belysa inomssruuren sam a besriva boene oc boeneugiferna för usåll i olia upplåelseformer. Den officiella boenesaisien reovisas i HEK fr.o.m. 2003 års unersöning oc ersäer usållselen i Bosas- oc yresunersöningen (BHU. Saisien innefaar variabler som isponibel inoms, faorinoms, inoms av apial, sa, saepliiga oc saefria ransfereringar. Saisien reovisas blan anna efer bagruns- oc lassificeringsvariablerna usållsyp (osusåll oc familjeene, åler, ön, sysselsäningsgra, socioeonomis inelning, föelselan, boeneform/upplåelseform. Unersöningen ar genomförs varje år sean 1975. Daamaeriale är använbar för åren 1975, 1978 sam för varje år från 1980 ill 2010. E bro i saisien uppom på grun av saereformen 1990/1991. För vissa år an förmögenesförelningen blan usållen besrivas. 0.11 Saisianvänning Saisien använs av många olia använare inom sila elar av samälle; Saisien från HEK använs i sor usräcning som e viig unerlag vi poliisa sällningsaganen oc beslu. HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(93 Allmäneen använer saisien för a få en översilig besrivning av inomsförelningen sam boene oc boeneugiferna för båe usåll oc personer efer olia bagrunsvariabler som blan anna åler, ön, sysselsäning. Anra saisigrenar vi SCB använer HEK som unerlag, exempelvis Naionalräensaperna oc mirosimuleringsmoellen FASIT. I FASIT-moellen är e möjlig a simulera buge- oc förelningseffeer av änringar i sae- oc biragssysem. Använarna represeneras blan anna av använarråe för Välfärssaisi. Delagane organisaioner i använarråe för Välfärssaisi är Finanseparemene, Socialeparemene, Arbesmarnaseparemene, Socialsyrelsen, LO, Insiue för social forsning vi Socolms universie, Insiue för näringslivsforsning, Bovere, Hanelsögsolan vi Göeborgs universie oc Insiue för bosas- oc urbanforsning vi Uppsala universie. Anra använare är forsare oc föreag. Inernaionella använare är blan anna Luxemburg income suy (LIS. 0.12 Uppläggning oc genomförane HEK är en urvalsunersöning som genomförs varje år. Populaionen besår av samliga usåll oc personer som var folboföra i Sverige 2010-12-31,.v.s. unersöningsåre (inomsåre. Regisre över oalbefolningen (RTB använs som urvalsram. Urvale ugörs av personer som är 18 år eller älre. Urvale är e s.. näversurval, vile beyer a båe urvalspersonen oc e personer som illör ans/ennes usåll ingår i unersöningen. Från oc me inomsåre 2000 samornas urvale me SCB:s Longiuinella Iniviaabas (LINDA. Urvalssorleen år 2010 var ryg 17 000 usåll. Genom samorningen me LINDA ges möjlige a följa urvalspersonerna oc eras usåll över flera år. Daainsamlingen ser genom en elefoninervju oc genom insamling av uppgifer från aminisraiva regiser. Efersom e är e urval av befolningen som ingår i unersöningen an e bli viss osäere vi reovisning av variabler som är exrem sneförelae,.ex. apialvins. De påverar ocså osäereen för variabler är apialvins ingår. För personer som uner inomsåre reovisa apialvinser/-förluser vi försäljning av.ex. värepapper oc fasigeer görs e illäggsurval. Syfe me illäggsurvale är a öa säereen i saningarna på inomsparamerarna. För personer i ea illäggsurval görs ingen inervju. Vi inervjun, som genomförs uner januari-maj åre efer inomsåre, sälls frågor om usålles sammansäning oc om boene oc boeneugifer. För personerna i usålle sälls ocså frågor om sysselsäning, arbesi, yre, barnomsorg sam eonomis sö mellan usåll. Från oc me unersönings-år 2010 sälls ocså frågor om vårnasbirag. Eferbearbening (gransning, räning, oning ser manuell i aormiljö. Koning ser ocså rean ill viss el i inervjuarsiuaionen. Inneålle föränras enlig en långsiig plan. Uifrån inervjuaa sapas en mäng ärlea variabler. Till ea ommer en omfaane regiserinsamling, främs inomser från Inoms- oc axeringsregisre, IoT. HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(93 Saisien över inomser, ersäningar, birag oc saer bygger på elar av Inoms- oc axeringsregisre (IoT. Dessa regiseruppgifer ommer från Saevere (axeringsuppgifer oc onrolluppgifer, Försäringsassan, Cenrala suiesösnämnen, Saens pensionsver, Plivere oc Socialsyrelsen. För beräning av inoms från näringsversame oc olia inäsoc osnasposer för näringsiare ar uppgifer från sanariserae räensapsurag (SRU använs. Saisien över boene oc boeneugifer ompleeras me uppgifer från fasigesaxeringsregisre. Saisien över inomsförelning publiceras förs som preliminär saisi oc senare som slulig. Däremellan publiceras saisi över boene oc boeneugifer. Den saisien inneåller samma inomsuppgifer som en preliminära inomssaisien men revieras allså ine. 0.13 Inernaionell rapporering Ingen inernaionell rapporering ser. 0.14 Planerae föränringar i ommane unersöningar Till insamlingen av HEK 2011 ar missive oras ner. HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(93 1 Inneållsöversi Den årliga saisien över usållens eonomi bygger på uppgifer som samlas in genom en elefoninervju ill e urval av befolningen sam från aminisraiva regiser. Unersöningen ar genomförs varje år sean 1975. Saisien reovisar inomsförelning för olia usåll oc personer efer olia bagrunsvariabler som blan anna åler, ön, sysselsäning sam boene oc boeneugifer för usåll i olia upplåelseformer för unersöningsåre (inomsåre. 1.1 Observaionssoreer Målpopulaionen för unersöningen ugörs av e usåll som fanns i Sverige 31 ecember 2010. Husållen besår av personer som enlig gällane lagar oc förorningar sulle a vari folboföra i Sverige 31 ecember 2010. I reovisningen av inoms- oc boenesaisien använs elårsusåll. Helårsusåll ugörs av e personer som var folboföra vi såväl åres början som ess slu oc vars usåll ar en isponibel inoms sil från noll. Anleningen ill a enna avgränsning görs är a minimera en överäcningen som finns, se 2.1 Ram oc ramförfarane. Urvalspopulaionen besår av personer som enlig gällane lagar oc förorningar sulle a vari folboföra i Sverige 31 ecember 2010. Efersom enas personer 18 år eller älre ingår i rampopulaionen, innebär e a personer yngre än 18 år som bor i egna usåll el sanas i unersöningen, se 2.2 Urvalsförfarane. Unersöningen använer vå efiniioner av usåll; familjeene oc osusåll. Kosusåll är uvubegrepp. E osusåll ugörs av alla personer som boe i samma bosa oc som ae gemensam "usållning" en 31 ecember 2010. Inneboene ingår ine i osusålle. I reovisningen av inomsförelningen sam för boenesaisien använs osusåll. E osusåll an beså av flera familjeeneer. En familjeene omfaar en eller vå vuxna som är gifa/sammanboene sam ev. barn uner 18 år. E emmavarane barn 18 år eller älre bilar en egen familjeene. Familjeene använs främs av mirosimuleringsmoellen FASIT, är elar av HEK ugör basmaerial. Personer som är illfällig bora, men som förvänas åeromma, ingår i usålle. Barn som bor lia myce os båa förälrarna sa ingå i e usåll som inervjuas. Insiuionsusåll ingår ine i reovisningen. Deras inoms- oc ugifsförållanen är ine jämförbara me övriga usåll. Personer som är 65 år eller älre oc bor i särsil boene ingår oc. När usållens ugifer för boene sa besrivas avgränsas populaionen ill boene me äganerä, bosasrä eller yresrä i försa an. I boeneugifspopulaionen ingår ine usåll i anelslägene, i egen yresfasige, i småus på äg jorbrusfasige, me anraansonra, inneboene, särsil boene, suenbosa, usåll som yr möblera sam e som ine ar bo i bosaen ela åre. HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(93 1.2 Saisisa målsoreer A. Målpopulaionen vs. inivipopulaionen, se avsni 1.1 Observaionssoreer. A0. Personer 0-19 år A1. Personer 18 år eller älre A2. Personer 20 år eller älre A3. Personer 20-64 år A4. Personer 65 år eller älre A5. Helårs- oc elisansälla 20-64 år A6. Helårs- oc elisansälla uan näringsinoms 20-64 år B. Målpopulaionen vs. usållspopulaionen, se avsni 1.1 Observaionssoreer. B1. Kosusåll B1a. Kosusåll är usållsföresånaren är 18 år eller älre B1b. Kosusåll är usållsföresånaren är 20-64 år B1c. Kosusåll är usålle bor me äganerä, bosasrä eller yresrä i försa an B2. Familjeene B2a Familjeene är usållsföresånaren är 18 år eller älre B2b Familjeene enlig regisre över oalbefolningen (RTB C. Maropopulaionen vs. inivipopulaionen inlusive uner åre avlina/uvanrae personer, se avsni 1.1 Observaionssoreer sam 2.2 Urvalsförfarane. D. Bosasusåll från fol- oc bosasräningen 1990 (FoB90 vs. bosasusåll oc barn i ålern 0-17 år. Objegrupp Populaion Inelning i reovisningsgrupper Variabel Må Inomsförelning C - År - Faorinoms arbee oc apial - Saepliiga ransfereringar - Saefria ransfereringar Sa oc allmänna egenavgifer - Beal uneråll oc åerbeal suielån m.m. - Disponibel inoms - Summor A - Decilgrupper - År - Disponibel inoms inl. reavins per onsumionsene - Meelväre - Meian - Gini-oefficien - Anel HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(93 A - Decilgrupper - År - Disponibel inoms exl. reavins per onsumionsene - Meelväre - Meian - Gini-oefficien - Anel A - År - Gränsvären - Disponibel inoms inl. reavins per onsumionsene - Meian - Percenilgränser - Gini-oefficien - Anel A - År - Gränsvären - Disponibel inoms exl. reavins per onsumionsene A - År - Disponibel inoms per onsumionsene - Faorinoms per onsumionsene A - År - Disponibel inoms per onsumionsene - Faorinoms per onsumionsene - Meian - Percenilgränser - Gini-oefficien - Anel - Meelväre - Meian - Gini-oefficien - Topp 10% - Topp 1% - Meelväre - Meian - Gini-oefficien - Topp 10% - Topp 1% A - År - Husållsyp - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian A2 - År - Husållsyp - Åler - Kön - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian A - År - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian A3 - År - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian A - År - Föelselan - Viselsei i Sverige - År - Region - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian A - Disponibel inoms per - Meian onsumionsene A - Husållsyp - Disponibel inoms per - Anel HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(93 - Åler - Procen av meianväre för samliga personer onsumionsene (raprocen oc olumnprocen A2 - Husållsyp - Åler - Kön - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel (raprocen oc olumnprocen A - Åler - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel (raprocen oc olumnprocen A3 - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel (raprocen oc olumnprocen A - Föelselan - Viselsei i Sverige - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel (raprocen oc olumnprocen A - Region - Åler - Procen av meianväre för samliga personer. - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel (raprocen oc olumnprocen A - Husållsyp - År - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (50 eller 200 procen av meianen - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel A2 - Husållsyp - År - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (50 eller 200 procen av meianen - Kön - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(93 A - Husållsyp - År - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (50 eller 200 procen av meianen - Åler - Disponibel inoms per e - Anel A3 - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - År - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (50 eller 200 procen av meianen - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel A - Föelselan - Viselsei i Sverige - År - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (50 eller 200 procen av meianen - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel A - Region - År - Åler - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (50 eller 200 procen av meianen A3 - År - Kön - Arbesinoms - Helisarbee - Anel A3 A5 A5 - År - Kön - År - Kön (vinnor - År - Kön (män - Arbesinoms - Meelväre - Arbesinoms - Meelväre - Percenilgränser - Ginioefficienen - Arbesinoms - Meelväre - Percenilgränser - Ginioefficienen A5 - År - Arbesinoms - Meelväre - Percenilgränser HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(93 A5 A5 A5 B1a B1a B1a - År - Kvinnors arbesinoms i procen av männens - År - Åler - Kön - Kvinnors arbesinoms i procen av männens - År - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Kön - Husållsyp - Åler - År - Husållsyp - Åler - År - Kön - Deciler - Inomssruur - Ginioefficienen - Arbesinoms - Meelväre - Percenilgränser - Ginioefficienen - Arbesinoms - Meian - Arbesinoms - Meian - Anel (vinnor i procen av män - Disponibel inoms - Meian - Disponibel inoms - Meian - Disponibel inoms per e - Meelväre B1a - Deciler - Inomssruur - Disponibel inoms per e efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Anel B1a - Husållsyp - Inomssruur - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1a - Husållsyp - Inomssruur - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Anel HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(93 B1a B1a - Husållsyp - Inomssruur - Åler - Kön - Husållsyp - Inomssruur - Åler - Kön - Disponibel inoms per onsumionsene - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Meelväre - Anel B1a - Inomssruur - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1a - Inomssruur - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Anel B1b B1b - Inomssruur - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Inomssruur - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Disponibel inoms per onsumionsene - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Meelväre - Anel B1a B1a B1A B1A - Inomssruur - Föelselan - Viselsei i Sverige - Inomssruur - Föelselan - Viselsei i Sverige - Inomssruur - Region - Inomssruur - Region - Disponibel inoms per onsumionsene - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Disponibel inoms per onsumionsene - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Meelväre - Anel - Meelväre - Meelväre A A - År - Kön - Åler - År - Kön - Åler - Region Boene oc boeneugifer - Boeneform - Anel - Anal - Boeneform - Anel - Anal A - År - Trångboa - Anel HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(93 A0 A1 A1 B1 B1 B1 B1 B1 B1 B1c B1c B1c B1c B1c - Kön - Åler - Upplåelseform - År - Husållsyp - År - Kön - Åler - Husålsyp - År - Kön - Åler - Husålsyp - År - Husållsyp - År - Husållssorle - År - Husållsyp - Boeneform - År - Husållsyp - Upplåelseform - År - Region - Upplåelseform - Lägenessyp - År - Region - Upplåelseform - Lägenessyp - År - Region - Upplåelseform - Husållsyp - År - Region - Upplåelseform - Husållssyp - År - Region - Upplåelseform - Husållssyp - År - Region - Upplåelseform - Husållssyp - År - Region - Anal - Boeneform - Anel - Anal - Boeneform - Anel - Anal - Disponibel inoms per onsumionsene Meian - Boeneform - Anel - Anal - Boeneform - Anel - Anal - Bosasarea per person - Meelväre - Trångboa - Anel - Anal - Beboa bosäer - Anel - Anal - Genomsnilig bosasarea per bosa - Meelväre - Boeneugif - Meelväre - Bosasbirag - Meelväre - Boeneugifsprocen - Meian - Konsumionsurymme per onsumionsene - Kosumionsurymme per person - Meian - Meian HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(93 B1c B1c B1c B1c - Upplåelseform - Husållsypsyp - År - Upplåelseform - Husållsypsyp - Lägenesyp - År - Föreoms av bosasbirag - Husållssyp - År - Föreoms av bosasbirag - Upplåelseform - År - Upplåelseform - Husållsyp - Lägenesyp - Disponibel inoms per usåll - Meian - Konsumionsurymme per onsumionsene - Konsumionsurymme per onsumionsene - Meelväre - Meelväre - Boeneugif - Meelväre 1.3 Uflöen: saisi oc miroaa Saisi: Unersöningen ar vå reovisningsområen; Inomsförelningen sam Boene oc boeneugifer. Pressmeelanen oc abeller publiceras på SCB:s webbplas. Saisien ar iigare även publicera i saisisa meelanen; Boene oc boeneugifer publiceraes fram ill oc me inomsår 2006 (serie BO23 oc Inomsförelningen ill inomsår 2008 (serie HE21. På webbplasen finns ocså resulaen av saisien inlag i Sveriges saisisa aabaser (SSD, är abelluag an göras för e anal variabler. Saisien spris även i form av abeller i Saisis årsbo för Sverige sam i Bosas- oc byggnassaisis årsbo. Miroaa: Sluregiser från unersöningen lagras i SAS-miljö. Unersöningen ar genomförs varje år sean 1975. Daamaeriale är använbar för åren 1975, 1978 sam för varje år från 1980 ill 2010. 1.4 Doumenaion oc meaaa Uöver enna oumenaion sapas varje år en variabelbesrivning som inneåller informaion om populaion oc reovisningsgrupper, bagruns- oc lassificeringsvariabler sam inoms- oc ugifsvariabler. Dessuom sapas vå förecningar över usålls- respeive inivivariabler, som inneåller inervjuvariabler sam variabler från exerna regiser. Variabelbesrivning oc - förecning sicas efer förfrågan säll ill prouens onaperson. På SCB:s webbplas finns oumenaionen Besrivning av saisien (BAS som besriver saisiens valie publicera. Där finns ocså ealjerae besrivningar av saisiregisre på mironivå (MeaPlus. Doumenaionerna finns illgängliga inill publicera saisi. HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(93 2 Uppgifsinsamling 2.1 Ram oc ramförfarane Målpopulaionen för usåll ugörs av e usåll som en 31 ecember 2010 fanns i Sverige. Husållen besår av personer som enlig gällane lagar oc förorningar sulle a vari folboföra i Sverige 31 ecember 2010. Unersöningens rampopulaion beso av personer som är 18 år eller älre som var folboföra i Sverige 31 ecember 2010. De briser som finns när e gäller rampopulaionens äcning av målpopulaionen är små. Överäcning: Överäcningen an elas upp i vå grupper. Dessa grupper ugör ryg 1 procen i unersöningens rampopulaion: Emigraner förorsaar överäcning om uflyning ine anmäls. Genomföra suier yer på a folboföringen inneåller e beyane anal personer som ine längre bor i lane. Dea är förmoligen en allvarligase valiesbrisen i folboföringen. Många som flyar u ur lane ar inge ege inresse av a anmäla uflyningen oc en el gör e eller ine. Vi en onroll som gjores i samban me fol- oc bosasräningen 1985 ugjore en oanmäla uflyningen ca 0,1 procen av ela befolningen. Räna på elpopulaionen ulänsa meborgare ugjore en oanmäla uflyningen 1,0 procen för norisa meborgare oc 2,8 procen för övriga meborgarsap illsammans. Uner år 2004 gjores suier är man försö a saa sorleen på en oanmäla uflyningen me jälp av regisersaisi. En preliminär siffra pear på a e oanmäla uflyningarna var mins 0,5 procen i ålersgruppen upp ill 65 år. Personer som ar myce låga eller ofullsäniga inoms-, birags- eller axeringsuppgifer. Uneräcning Briser i rapporeringen av föslar oc invanring resulerar i uneräcning i befolningssaisien. Uneräcningen i unersöningen beöms vara lien. Den uneräcning som föreommer förlaras främs av e glapp i i som finns mellan urvalsragning oc referensipun, vile beyer a vi sanar informaion om e personer som ine fanns i Regisre över oalbefolningen (RTB vi urvalsillfälle men som illommi fram ill en 31/12 inomsåre. 2.2 Urvalsförfarane Unersöningens rampopulaion besår av personer som är 18 år eller älre oc som uner 2010 var folboföra i Sverige. Rampopulaionen ämas från Regisre över oalbefolning (RTB. Urvale baseras på 30 sepember-versionen av RTB oc ras i november samma år som mäåre. Urvale är e sraifiera obune slumpmässig urval (STOSU uan åerläggning. Urvale är e s.. näversurval, vile innebär a urvalspersonens usållsmelemmar ocså ingår i urvale. Urvalssorleen ar uner åren variera mellan ca 10 000 oc 19 300 usåll. År 2010 rogs ungefär 17 000 personer me OSU (obune slumpmässig urval inom varje sraum. För varje uval person sapas e förslag på usållssammansäning me jälp av RTB. Dessa personer bilae 17 000 usåll oc e oala anale personer i unersöningen uppgic ill 39 600. HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(93 Rampopulaionen är sraifiera oc sraifieringen ar variera över åren. För a möjliggöra särreovisning av grupper me illräclig go valie bilar e separaa sraa. För HEK 2010 såg sraifieringen u enlig följane: Inivier 18-74 år (urval 10 500 Ensamsåene me barn (urval 2 000 Personer som bor i bosasrä (urval 4 300 Avlina/emigraner (urval 200 personer E exra sraum görs är gruppen avlina/emigraner, vs. e personer som ränas som överäcning, ras för a få maropopulaionen a sämma överens me verligeen. Denna maropopulaion använs i uvusa i FASIT-moellen för a unna simulera buge- oc förelningseffeer av änringar i sae- oc biragssysem. Maropopulaion använs även i reovisningen av marosummor. Personer me sora apialvinser/förluser (urval 87 personer Efersom e är e urval av befolningen som ingår i unersöningen an osäereen vi reovisning av variabler som är exrem sneförelae bli sor. E exempel på en exrem sneförela variabel är apialvins, oc ärme ocså variabler är apialvins ingår. För personer som uner inomsåre reovisa sora apialvinser vi försäljning av.ex. värepapper oc fasigeer görs ärför e illäggsurval. Syfe me illäggsurvale är a öa säereen i saningarna på inomsparamerarna. Dea sraum ingår ine i inervjun. 2.2.1 Samorna urval Från oc me inomsåre 2000 samornas urvale me SCB:s Longiuinella Iniviaabas (LINDA. Genom samorningen me LINDA ges möjlige a följa urvalseneerna över flera år. Urvale är posiiv samorna me LINDA-unersöningen för a möjliggöra longiuinella suier av vissa variabler. Samorningen görs genom unia permanena slumpal för varje person i populaionen. (Teorin om samornae urval finns besrive inom föreagsunersöningar oc SAMU-syseme 1. Nycelvariabel i RTB är personnummer. När e ny personnummer yer upp i RTB får e e slumpal om e ine är frågan om åerinvanring. Slumpalen är liformig förelae mellan noll oc e. Så länge personen/personnumre exiserar i RTB bibeåller en si unia slumpal. De innebär a e personnummer får e uni slumpal när e yer upp för försa gången i RTB oc så länge personnumre exiserar ommer ea a vara oppla me e unia permanena slumpale. Om personerna åerinvanrar åerfår e sina gamla slumpal. För viare informaion om använningen av personnummer i RTB änvisas ill srifen Personnummer ess onsruion oc anering inom Saisisa cenralbyrån. Samorning av urval, posiiv oc negaiv, görs bl.a. å unersöningar ar samma ram sam önsemål om a förela uppgifslämnarbelasning jämnare över ramobjeen. Nean preseneras en or sammanfaning av Bagrunsfaa ill Eonomis saisi 2003:3. HE0103_DO_2010 1 Linblom, A. (2003. Bagrunsfaa ill Eonomis saisi. 2003:3 SAMU Te sysem for co-orinaion of frame populaions an samples from e Business Regiser a Saisics Sween. SCB
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(93 För a samorna vå, eller fler, urval me given sicprovssorle n 1 oc n 2 väljs vå goycliga onsaner 1 oc 2 i inervalle (0, 1. Elemen me n 1 anal slumpal me början från 1 i en rining (öger eller vänser ingår i försa urvale. De anra urvale omfaar elemen me n 2 anal slumpal närmas 2, i samma eller en mosaa riningen som n 1. En samorning mellan vå, eller fler, urval an vara posiiv eller negaiv. Den posiiva samorningen resulerar opimal i fles gemensamma elemen oc en negaiva samorningen resulerar opimal i mins eller inga gemensamma elemen. Den maximala posiiva samorningen mellan vå unersöningar uppnås å e väljs samma sarpun oc samma rining. Den negaiva samorningen an uppnås genom a välja åsila sarpuner men i samma rining. E alernaiv är a börja från samma sarpun (eller vå puner gansa nära varanra oc ra urval i olia riningar. Se bil 1, 2 oc 3. De finns ine alli illräclig me elemen för a uppnå e maximala negaiva samorningen, vs. inga gemensamma elemen, men på e är säe minimeras anale gemensamma elemen. Figur 1. Posiiv samorning n 2 n 1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Figur 2. Negaiv samorning alernaiv 1 n 1 n 2 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Figur 3. Negaiv samorning alernaiv 2 n 1 n 2 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Genom en är enien an ramen elas i flera bloc all ea för a spria uppgifslämnarböran. På e är säe an unersöningar inom närbesläae områen väljas inom samma bloc. HE0103_DO_2010 2.3 Mäinsrumen Mäinsrumene är e inervjuformulär som använs i en aorsö elefoninervju. Inervjuformuläre finns som bilaga 2. Som bilaga 1 finns informaionsbreve (missive som sicas ill usållen inför inervjun. Exempel på felällor vi inervjuillfälle är a uppgifslämnaren an missförså frågorna som inervjuaren säller eller a svare som uppgifslämnaren ger an regisreras felaig. För a
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(93 minimera essa felällor finns i aorsöe e inbygg onrollsysem. Minnesfel an ocså föreomma efersom en el av frågorna avser förållanen mins 12 månaer baå i ien. Uppgiferna från elefoninervjuerna ompleeras efer genomföra inervjuer me uppgifer från aminisraiva regiser. 2.4 Insamlingsförfarane Uppgifer samlas in genom elefoninervjuer oc från aminisraiva regiser. Inervju Inervjuerna genomförs me aorsö (WinDATI uner januari-maj åre efer inomsåre. Frågor om usålles sammansäning oc boeneform avser förållane en 31/12 inomsåre, mean övriga frågor gäller ela inomsåre. Frågor ring boeneugifer sälls ill em som bo i sin bosa ela åre. Vissa frågor sälls om alla personer i usålle. De innebär a en el av frågorna besvaras i en s.. inire inervju. Inervjuarbee är uppela i fyra unersöningsomgångar. Urvale elas uifrån uppgifer från Fasigesaxeringsregisre om boeneform (yreslägene, bosasrä eller småus. Inelningen görs för a man vill inervjua personer i bosasrä oc småus förs när e få sin inomselaraion, är e an äma en el av e uppgifer som eferfrågas. Aminisraiva regiser De aminisraiva regisren är i försa an ill för aminisraiva änamål oc svarar ärme ine alli mo saisiens beov. E exempel på ea är usålles sammansäning. I elefoninervjun frågas efer usålles melemmar oc an på så vis sapa e usåll ring urvalspersonen. För borfalle använs uppgifer från RTB. RTB-familjen an beså av en ensamsåene eller personer som är gifa me varanra (även regisrera parnersap. Evenuella barn ill essa personer som är folboföra på samma aress ingår ocså, oavse barnes åler. RTB-familjen an även beså av sammanboene som ar gemensamma barn. RTB-familjen an beså av maximal vå generaioner. För sammanboene par uan gemensamma barn finns inga uppgifer för a sapa orrea usåll. Därme ser en översaning av anelen ensamboene oc ensamsåene usåll. För a onrollera valieen på anra viiga variabler görs en avsämning mellan olia regiser. Kvalieen på uppgiferna i e aminisraiva regisren beöms vara bra. 2.5 Daaberening 2.5.1 Inervju I samban me inervjun genomförs båe logisa onroller oc väreonroller. Konrollerna finns inbygga i WinDATI, e aorsö som inervjuaren arbear me vi inervjuillfälle. Även efer avslua inervju ser e anal onroller av inervjumaeriale. Blan anna säms e insamlae uppgiferna av mo uppgifer från aminisraiv regiser, vile iblan resulerar i änringar av insamlae uppgifer. Koning efer avslua inervju omfaar främs följane: HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(93 Nivålassificering av ubilning. HEK-oen överenssämmer me Svens ubilningsnomenlaur SUN2000. Näringsgren för e arbessälle inervjupersonen arbear vi oas (2-siffrig efer samma regel som illämpas i SCB:s arbesrafsunersöningar (AKU. Denna oning är anpassa ill sanar för svens näringsgrensinelning (SNI. Yresbenämning från inervjun aaregisreras alfabeis oc macas mo en lisa me yresbenämningar är varje benämning osas enlig SSYK (4-sällig.Koerna för SSYK lisom SNI finns ulaga på SCB:s webbplas. Socioeonomis grupp bygger uvusaligen på uppgif om yre/befaning, nuvarane eller iigare. Klassificeringssyseme uarbeaes 1974 av en av SCB illsa arbesgrupp. Därefer ar syseme uväreras oc revieras. Se meelanen i samorningsfrågor (MIS 1982:4, SCB. Enlig reglerna an e som ine förvärvsarbear (bl.a. emarbeane oc pensionärer aningen särreovisas eller reovisas illsammans me e förvärvsarbeane efer mae/maas yre eller efer ege iigare yre. Variabeln socioeonomis grupp oas auomais uner inervjun i WinDATI. 90 procen an oas ire, e övriga oas isälle manuell efer inervjun. 2.5.2 Aminisraiva regiser De variabler som ämas från olia aminisraiva regiser beöms ålla go valie. När uppgiferna aviseras ill SCB gransas e i olia seen av bearbeningarna innan e goänns för inläggning i respeive regiser. 2.5.3 Gransning oc bearbening av aa Vi sapane av variabler an fel uppså. Omfaane onroller görs är e sapae variablerna blan anna säms av mo uppgiferna från e aminisraiva regisren. Aminisraiva regiser använs om möjlig för jälp vi impuering vi pariell borfall för främs boene- oc boeneugifsvariabler. Om en lösning ine an ias via regiser görs regressions- eller meelväresimpuering. Boeneugifen beränas på olia sä för e olia upplåelseformerna. För a göra jämförbareen så go som möjlig försöer SCB sapa en boeneugif som inneåller mosvarane elar för e olia upplåelseformerna. Beräningen ugår från yresräens yra oc va som ingår i enna. För bosasrä oc äganerä summeras ugifer som usålle af för såan som mosvarar va som ingår i yresräens yra, exempelvis uppvärmning, räneugif oc ugif för sopämning. Hyres-/avgifsuppgifen sa inluera osnaer för vaen/avlopp, sopämning, soning. I e fall yran/avgifen ine inneåller avgif för VA/Sopor/Soning sa en läggas ill yran/avgifen. Om garage/bilplas ingår i yran använs scablon för a räna bor ugifen från yran. I e fall möbler ingår ras en scablon för möbelyra av från månasyran. Till em som svara a man bor i suenboene sälls en fråga om ur många månaer yra bealas. I e fall yran bealas för färre än 12 månaer juseras månasyran ner ill a vara 1/12 av årsyran. HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(93 3 Saisis bearbening oc reovisning 3.1 Saningar: anaganen oc beräningsformler Punsaningar oc onfiensinervall ar beränas me jälp av e av SCB:s egenuveclae esimaionsprogram, EXTRACT. I bagrunen av EXTRACT ligger CLAN97 oc ETOS för beräningen av esimaens meelfel. Yerligare bearbeningar görs i EXCEL för a sapa e abeller som sean publiceras på SCB:s webbplas, www.scb.se, se avsni 1.3 Uflöen: saisi oc miroaa. För målsoreer efinierae uifrån variabler för vila SCB sanar regiserinformaion baseras saningarna på en variabelinformaion som finns illgänglig för e svarane. För målsoreer efinierae uifrån variabler för vila informaion finns illgänglig i SCB:s regiser finns vå möjligeer. I e fall å regiserinformaion an använas, evenuell som omplemen ill insamla svarsinformaion, för inelning i reovisningsgrupper, unyjas variabelinformaion för samliga obje i urvale i saningsförfarane. I övriga fall baseras saningarna på en variabelinformaion som finns illgänglig för e svarane. 3.1.1 Soreer efinierae som oalsummor Lå U beecna mängen av e N personer som illör urvalsramen i sraum ( = 1,2, 3. Lå viare U HH beecna mängen av e N HH usåll som är ienifierbara uifrån e sammanlag 3 N = N personer som ingår i urvalsramen 3 U = U. Sluligen, för usåll i U HH, lå U i = 1 = 1 beecna mängen av e N i personer som ugör usålle oc lå U i beecna mängen av e N i N i personer i usålle som är valbara uifrån urvalsramen U. Lå y beecna en variabel som är av inresse oc lå y beecna variabelns väre för person. Då målobjeen ugörs av usåll gäller a en oal för variabeln y som an saas ges av: yhh = är: yi = y oc: I i i U HH U i yi = Toalsumman för variabeln y i usåll i I i 1 om usåll i illör reovisningsgrupp = 0 annars HE0103_DO_2010 Den oal som an saas å målobjeen ugörs av personer ges av: = yind y i i U HH är:
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(93 yi = I Ui y = Toalsumman för variabeln y för e melemmar i usåll som illör reovisningsgrupp i me: I 1 om person illör reovisningsgrupp = 0 annars 3.1.1.1 Beräningsformler vi saning av oalsummor För a saa soreerna yhh respeive yind ras, vile ocså besrivs i avsni 2.2 Urvalsförfarane, enlig urvalsesignen OSU-UÅ e urval s om n personer från e N personer som illör i urvalsramen i sraum ( = 1,..., 5. I sraum erålls sluligen svar från m av e n personer som illör urvale s ( = 1,..., 5. Mängen svarane i sraum beecnas r ( = 1,..., 5. Av avsni 2.2 Urvalsförfarane framgår även a urvale i HEK är e näversurval. Uner en urvalsesign som använs ar ine alla usåll som illör mängen U HH samma sannolie a inlueras i e urval. Denna sannolie är nämligen en funion av ur många personer i e usåll som är valbara uifrån urvalsramen. Någo förenla gäller a ju fler valbara personer som finns i e usåll, eso sörre cans är e a usålle inlueras i e urval. Genom a använa en s.. näversvi vi saningsförfarane beaas ea faum. I HEK ges näversvien för person U av: i a = n ( n / N ( l l U i ( ( / N ( l är ( oc i ( beecnar e sraum respeive e usåll som person illör. 3.1.1.2 Beräningsformler å variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane Då informaion för samliga obje i urvale unyjas, använs Horviz-Tompson esimaor för a saa oalerna ovan. Lå w = Na / n för s ( = 1,2, 3. Soreen yhh saas me: ˆ yhh = 3 = 1 s w mean soreen I i( yi( yind saas me: HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(93 ˆ yind = 3 = 1 s w y i( Förusa a inga mäfel exiserar är ovansåene esimaorer väneväresriiga. Esimaorernas varians saas me: Vˆ(ˆ yhh = 3 = 1 N n 2 1 n N s a I i( yi( n s a 1 I i( yi( / n 2 respeive: Vˆ(ˆ yind = 3 = 1 N n 2 1 n N s a yi( n s a 1 yi( / n 2 3.1.2 Saningsförfarane för soreer efinierae uifrån övriga saisisa må 3.1.2.1 Meelvären Då målobjeen ugörs av usåll gäller a usållsmeelväre för variabeln y i reovisningsgrupp ges av: i i U HH U i y HH = = I I i i U HH y yhh N HH Noera a om z = / 1 Ni för U i så gäller a z = 1 för alla i U HH, vile i sin ur innebär a zhh = N HH. Sålees gäller a nämnaren i uryce för y HH an beraas som en sore efiniera som en oalsumma. Då målobjeen ugörs av personer gäller a personmeelväre för variabeln y i reovisningsgrupp ges av: U i y IND I = i U HH U i I y i U HH U i = yind N IND HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(93 Noera a om z = 1 för alla så gäller a zind = N IND, vs. även nämnaren i uryce för y IND an beraas som en sore efiniera som en oalsumma. I HEK saas ovansåene meelvären me: yˆ = HH ˆ Nˆ yhh HH respeive: yˆ IND ˆ = N ˆ yind IND. Varianserna för esimaorerna ŷ HH oc ŷ IND saas uifrån uryc som erålls å formelurycen för ŷ HH oc ŷ IND approximeras genom Tayloruvecling av försa orningen. För mer informaion om ur variansesimaorer erålls me jälp av Tayloruvecling av försa orningen, se.ex. ap 5.5 i Särnal, Swensson, Wreman 1992. 2 3.1.2.2 Perceniler oc percenilgruppsoaler Då målobjeen ugörs av usåll, lå: F HH ( = I i i U HH N I{ yi HH } är I { } är en iniaorfunion såan a: 1 I { A} = 0 om villore A är uppfyll annars Funionen FHH ( anger anelen usåll i reovisningsgrupp vars usållsoal ine översiger e numerisa väre. Lå p beecna e väre för vile FHH ( p = p, vs. för 100 p % av usållen i reovisningsgrupp gäller a usållsoalen ine översiger e numerisa väre p. Tale p benämns en p :e percenilen i reovisningsgrupp. Då målobjeen ugörs av inivier, lå: HE0103_DO_2010 2 Särnal, C.E., Swensson, B. oc Wreman, J.H. (1992. Moel Assise Survey Sampling. New Yor: Springer- Verlag
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 24(93 F IND ( y = I i U HH U i N I{ y IND y} Funionen FIND (y anger anelen personer i reovisningsgrupp vars variabelväre ine översiger e numerisa väre y. Lå y p beecna e väre för vile FIND ( yp = p, vs. för 100 p % av personerna i reovisningsgrupp gäller a variabelväre ine översiger e numerisa väre y p. Tale y p benämns en p :e percenilen i reovisningsgrupp. Efersom såväl FHH ( som FIND (y är efinierae som voer av oalsummor, saas e genom a oalsummorna ersäs me mosvarane esimaorer. Om variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane ges en esimaor för p av: ˆ p min{ ˆ ( ( ( oc H = i FHH i p = 1 s } mean: ˆ p min{ ˆ ( ( ( oc H = i FHH i p r } = 1 använs om enbar variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. På mosvarane sä saas y me: p yˆ p = min{ y y Fˆ IND ( y p oc H = 1 l s U i( l } om variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane, mean: yˆ p = min{ y y Fˆ IND ( y p oc H = 1 l r U i( l } använs om enbar variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. Vi saning av soreer i HEK som unyjar reovisningsgrupper efinierae från percenilmå, använs saae perceniler enlig ovan för a sapa reovisningsgruppsinelningen. För esimaorer av perceniler beränas inga variansesima. HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 25(93 3.1.3 Borfallsompensaion Svarsborfall, vanligen förora ill borfall, uppsår när vären på en eller flera observaionsvariabler (ex. regiservariabler eller inervjufrågor i en unersöning ine an inämas. Sanas alla vären för en person är e frågan om objesborfall, mean e anlar om pariell borfall å e enbar sanas vissa vären. För a minsa snevriane effeer av borfalle görs en ria borfallsuppföljning. De primära i HEK:ens borfallsuppföljningen är a minsa effeerna av borfalle snarare än a minsa borfallsnivån. De grupper som birar mes ill borfalles snevriane effe priorieras i borfallsuppföljningen. I borfalle är e som sanar löneinoms, som erålli eonomis bisån sam e som invanra ill Sverige från läner uanför Noren överrepresenerae. Aminisraiva aa använs som jälpinformaion vi beslu om vila obje som sa ill borfallsuppföljningen. 3.1.3.1 Kalibrering Föreomsen av borfall meför alli en öning av urvalsfele. Om e ice-svarane objeen essuom sysemais avvier från e svarane beräffane e variabler som unersös illommer yerligare e fel. Sorleen av ea fel, som är av sysemais naur oc benämns borfallsseve eller borfallsbias, an i praien ine vanifieras. Ofa an man oc reucera e fel som borfall ger uppov ill genom a unyja s.. jälpinformaion i form av regiservariabler. Kalibrering av vier är en i ea sammanang båe effeiv oc flexibel meo. (För mer informaion, se.ex. Lunsröm 1997; Lunsröm oc Särnal 1999, 2001. 3 Om en jälpinformaion som finns illgänglig samvarierar väl me e uvala objeens svarsbenägene, an man förväna sig a borfallsbiasen reuceras genom unyjane av jälpinformaionen. Om jälpvariablerna essuom ill beyane el samvarierar me viiga unersöningsvariabler, bör unyjane av jälpinformaionen yerligare reucera borfallsbiasen samiig som även urvalsfele reuceras. Då enas variabelinformaion för r unyjas i saningsförfarane, saas oalerna yhh oc yind uifrån esimaorer som unyjar alibrerae vier. Vi val av jälpinformaion bör man, om möjlig, välja en på så sä (i (ii (iii a en samvarierar me svarsbenägeneen a en samvarierar me (viiga unersöningsvariabler a en avgränsar (viiga reovisningsgrupper. Om personerna i borfalle siljer sig från e svarane me avseene på unersöningsvariablerna an saningar som grunar sig på enbar e svarane bli seva. Om exempelvis e svarane ill ögre anel bor i yresrä än e som ine svara finns ris för översaning av usåll boene i yresrä. För a försöa reucera evenuella borfallsseveer ar vier beränas me jälp av alibrering. Sorleen på varsåene seveer orsaae av borfall är svåra a mäa. 3 Lunsröm, S. (1997. Calibraion as a sanar meo for reamen of nonresponse. Doorsavanling, Socolms universie. Lunsröm, S. oc Särnal, C.E. (1999. Calibraion as a sanar meo for reamen of nonresponse. Journal of Official Saisics, 15, 305-327. Lunsröm, S. oc Särnal, C.E. (2001. Esimaion in e Presence of Nonresponse an Frame Imperfecions. SCB. HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 26(93 Efer en sammanvägning av analysen ring e re rierierna ovan (i-iii sam efer onroll av viernas förelning använs jälpveorn besriven i abellen. Uppgiferna i jälpveorn för en viss variabel an vara anal personer me väre på en variabeln oc/eller oalen för en variabeln. I abellen mareras vilen yp av uppgif som använs. Hjälpvariabel (lasser Anal personer Anal månaer Toalen Ålerslass (10 Kön H-region (9 X X X Eonomis bisån X X X Barnbirag X X Unerållssö X X Förälrapenning vi föelse X X Förälrapenning vi illfällig vår av barn X X Bosasbirag X X Bosasillägg ill pensionärer X X Sjupenning X X Arbesmarnassö (A-assa m.m. X X Suiesö X X Löneinoms (5 X X Föelselan (6 X Invansringsår (3 X Husållsyp/familjeyp (10 X Lå x beecna en jälpveor som sapas uifrån jälpvariablerna. Soreen yhh saas me: ˆ yhh = 3 = 1 r w I i( yi( mean soreen yind saas me: ˆ yind = 3 = 1 s w y i( är w = Nga / m för r ( = 1,2, 3. Vien g, som är en alibreringsvi som erålls å jälpinformaionen använs för alibrering, ges av: HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 27(93 HE0103_DO_2010 ( 1 3 1 ( ( 3 1 ( 1 xi r xi xi r xi x a m N a m N g = = + = är = U i xi x oc x avser samliga osusåll i Sverige oc ärför ämas från Regisre över oalbefolningen (RTB eller från Inoms- oc axeringsregisre (IoT. Ovansåene esimaorers varians saas me: = = 3 1 2 2 1 / 1 ˆ(ˆ r r HH HH yhh m m u u N m m N V respeive: = = 3 1 2 2 1 / 1 ˆ(ˆ r r IND IND yind m m u u N m m N V är: ˆ ( ( ( ( HH xi yi i HH I a g u B = me: = = = 3 1 ( ( ( 1 3 1 ( ( ˆ r yi i xi r xi xi HH I a m N a m N B oc: ˆ ( ( ( IND xi i y IND a g u B = me: = = = 3 1 ( ( 1 3 1 ( ( ˆ r i y xi r xi xi IND a m N a m N B 3.1.3.2 Impuering Uöver alibrering använs impuering för a ompensera för borfalle. Impuering använs för vissa boenevariabler bl.a. usållsyp oc uppvärmning. Impueringen av usållsyp baseras på regiseruppgifer för usållssammansäningen, vile birar ill a anale ensamboene oc
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 28(93 ensamsåene me barn översaas (oc anale sammanboene par unersaas. Vi reovisning av variabler som finns i aminisraiva regiser använs uppräningen uan jälpinformaion basera på ela urvale. För variabeln arbesi oc e besrivane boenevariablerna använs impueringsmeo för borfallsompensaion. Meoen as fram me jälp av saisis förubesäma regler illsammans me regiservariabler sam inomna vären från inervjun. 3.1.4 Gini-oefficienen Gini-oefficienen är e må som använs för a reovisa ur sor spriningen är i en inomseller förmögenesförelning. Koeffecienen, som beränas uifrån en s.. Lorenz-urvan, är e ojämliesmå. Förusa a en variabel som sueras enas an ana ice-negaiva vären, gäller a Gini-oefficienen efiniionsmässig anar e väre mellan 0 oc 1, iagram 1. Då gäller a ju ögre väre oefficienen anar, eso mer ojämli är en förelningen som sueras. Diagram 1. Lorenz-urvan Gini- oefficienen är en rosa yans anel av ela riangeln. Då målobjeen ugörs av usåll efinieras soreen Gini-oefficien för reovisningsgrupp som: G HH = i U HH I i j j U HH 2N I yi HH yhh yj mean efiniionen å målobjeen ugörs av inivier ges av: G IND = i U HH j U HH Ui l U j 2N I I l IND yind y y l Om variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane ges en esimaor för av: G HH HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 29(93 HE0103_DO_2010 1 ˆ ( ˆ 2 ˆ 3 1 ( ( * ( = = yhh s yi yi HH i HH w F I G är: HH yi l yi s l l l i yi HH N i l i I I w I F ˆ 2] }/ ( ( { } { [ ( ˆ 3 1 ( ( ( ( * = + < = = mean: 1 ˆ ( ˆ 2 ˆ 3 1 ( ( * ( = = yhh r yi yi HH i HH w F I G är: HH yi l yi r l l l i yi HH N i l i I I w I F ˆ 2] }/ ( ( { } { [ ( ˆ 3 1 ( ( ( ( * = + < = = använs om enbar variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. På mosvarane sä saas IND G me: 1 ˆ ( ˆ 2 ˆ 3 1 * ( = = l i yind s l U IND l IND y y F I w G är: l i IND s l U l l l l IND N l I y y I I w y F ˆ 2] }/ { } { [ ( ˆ 3 1 * ( = = + < = om variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane, mean: 1 ˆ ( ˆ 2 ˆ 3 1 * ( = = l i yind r l U IND l IND y y F I w G är: l i IND r l U l l l l IND N l I y y I I w y F ˆ 2] }/ { } { [ ( ˆ 3 1 * ( = = + < =
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 30(93 använs om enbar variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. Varianserna för ovansåene esimaorer av Gini-oefficienen saas me jälp av en variansesimaor som ges i Tabell 4.1, s. 13 14, i Sansröm, Wreman oc Walén (1985. 4 3.2 Reovisningsförfaranen De bagruns- oc lassificeringsvariabler som ämas från inervjun oc aminisraiva regiser använs för a bila reovisningsgrupper. Den uvusaliga reovisningen av inomsförelningen görs för personer/usåll (osusåll oc familjeene. Efersom saisien reovisar inomser oc ugifer för inomsåre använs en s.. elårspopulaionen, e vill säga e personer som enlig gällane lagar oc förorningar sulle a vari folboföra i Sverige uner ela 2010. Insiuionsusåll ingår ine i reovisningen, efersom eras inoms- oc ugifsförållanen ine är jämförbara me övriga usåll. Personer som är 65 år eller älre oc bor i särsil boene ingår oc. 3.2.1 Konfiensinervall Osäeresinervall beränas enlig formeln punsaning ± 1,96 * (saning av esimaorns meelfel är såväl pun- som meelsfelssaning beränas me jälp av e av SCB egenuvecla program, EXTRACT. Uner förusäning a sicprovssorleen är sor sam (i (ii oc (iii a en esimaor som använs är approximaiv väneväresriig, vs. ice-sev a esimaorns varians enas beror av samplingvariansen oc borfallsvariansen a e regiservariabler som använs i alibreringen uppfyller e re rierierna gäller a sannolieen är ca 95 procen a man me e använa urvals- oc saningsförfarane eråller e inervall som äcer in en söa soreen. Naurligvis är ine samliga ovansåene förusäningar perfe uppfylla i praien. Även om jälpvariablerna är lo vala ommer esimaorn a vara beäfa me viss seve, elvis ill följ av varsåene borfalls- oc äcningsfel men ocså ill följ av anra fel av sysemais araär. Viare är e rolig a esimaorns varians unersaas. Uöver samplingvariansen oc borfallsvariansen illommer även e variansbirag från anra osäeresällor av slumpmässig naur, men vanligvis an enas en el av ea variansbirag fångas upp av en variansesimaor som använs. Tyvärr är e ine möjlig a avgöra i vilen usräcning avvielser från förusäningarna ovan föreligger oc vila effeer essa avvielser får för olningen av e osäeresinervall som preseneras i ermer av fais onfiensgra. En reommenaion är oc a vara försiig me a ola e presenerae inervallen som regelräa onfiensinervall. HE0103_DO_2010 4 Sansröm,. A., Wreman, J.H. oc Walén, B. (1985. Variance esimaors of e Gini coefficien - probabiliy sampling. Promemorior från P/STM nr. 17, SCB.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 31(93 3.2.2 Konsumionsenessalan För a göra jämförelser av.ex. isponibel inoms mellan olia yper av usåll använs e visysem är inomsen relaeras ill usålles sammansäning. Den isponibla inomsen ivieras me en vi som gäller för usålle. Visyseme reovisas nean. Tabell 1Evivalenssalan/onsumionsenessalan 2010 Ensamboene oc försa vuxna i e samboförållane 1,00 Anra vuxen i samboförållane 0,51 Yerligare vuxen 0,60 Försa barne 0-19 år 0,52 Anra oc påföljane barn 0-19 år 0,42 Ovansåene sala är basera på Svens onsumionsenessala som föreslogs i ureningen om Förbära saisi om usållens inomser, SOU 2002:73. Efer isussioner me olia använare ar SCB beslua a använa enna revierae version av Svens onsumionsenessala. Disponibel inoms per onsumionsene (e är uvureovisningen för personer. Disponibel inoms per e an ses som en iniaor på en eonomisa välfär som e usåll förfogar över. Alla personer i e usåll ar illgång ill enna eonomisa välfär eller eonomisa sanar. Genom a reovisa usålles isponibla inoms per e på alla inivier i e usåll an man ocså visa förelningen av en eonomisa sanaren för ela befolningen. Dea är en reommenera meo 5 som ofa använs i forsarvärlen oc ocså i en saisi som as fram inom EU oc anra naionella saisibyråer. 3.2.3 Inelningar I en officiella publiceringen av inomsförelningen görs ingen reovisning på regional nivå. I en regiserbaserae inomssaisien (se www.scb.se, Inomssaisi oalräna, Besrivning av saisien reovisas äremo inivisaisi efer ommuner. I en officiella reovisningen av befolningens boene reovisas boeneform oc boeneugifer för regionerna Sor-Socolm, Sor-Göeborg, övriga ommuner me fler än 75 000 invånare sam övriga ommuner me minre än 75 000 invånare. Vi reovisning av boeneugifer använs upplåelseform för a sapa reovisningsgrupperna äganerä, bosasrä oc yresrä i försa an. 3.2.4 Publicering Saisien publiceras på SCB:s webbplas, www.scb.se/he0103. Specialbearbeningar av grunmaeriale går a besälla från SCB. I vissa fall måse en prövning se av sereessäl, innan maeriale an lämnas u. HE0103_DO_2010 5 Exper Group on Houseol Income Saisics - Te Canberra group, Final Repor an Recommenaions, Oawa 2001, ISBN 0-9688524-0-8, Si 41
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 32(93 4 Sluliga observaionsregiser 4.1 Prouionsversioner I e är oumene (SCBDOK ar framagningen av neansåene sluliga observaionsregiser besrivis. Regiser Husållens eonomi Regiservarian Inivier Regiserversion 2010 Regiser Husållens eonomi Regiservarian Kosusåll Regiserversion 2010 Forsa oumenaion av regisrens ealjerae inneåll finns på SCB:s webb. Där besrivs alla variabler oc väremänger m.m. Doumenaionen iar u är: ps://www.2.scb.se/meaaa. Klica ig fram me jälp av namnen på Regiser, Regiservarian oc Regiserversion som är angivna i ovansåene abell. 4.2 Ariveringsversioner Arivering är ännu ine auell, se avsni 0.8 Gallringsföresrifer. 4.3 Erfareneer från senase unersöningsomgången Inga nya erfareneer framom uner senase unersöningsomgången. HE0103_DO_2010
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 33(93 Bilaga 1 Missiv
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 34(93
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 35(93
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 36(93