ARBETSMARKNADS- OCH UTBILDNINGSSTATISTIK BAKGRUNDSFAKTA 2014:2. Mätfelsstudie i AKU

Transkript

1 ARBETSARKNADS- OCH UTBILDNINGSSTATISTIK BAKGRUNDSFAKTA 04: äfeluie i AKU

2 I erien Bagrunfaa preenera bagrunmaerial ill en aii om SCB proucerar inom områe arbemarna och ubilning. De an röra ig om prouberivningar meoreoviningar am olia ammanällningar om an ge en överblic och unerläa använane av aiien. Ugivna publiaioner från 000 i erien Bagrunfaa ill arbemarna- och ubilningaiien 000: Övergång ill yreoning på fyriffernivå (SSYK) och införane av obbauo i SCB: löneaii 000: The Informaion Syem for Occupaional Inurie an he Wor-relae Healh Problem Survey A comparaive uy 000:3 Konferen om ubilningaii en 3 mar : Avvieler i löneummeaiien en ämförele mellan LAPS och LSU 00: En longiuinell aaba ring ubilning inom och yeläning :3 Saff raining co :4 Suiereula i högolan i form av avlarae poäng 00:5 Urval- och eimaionförfarane i e vena arberafuneröningarna (AKU) 00:6 Svar borfall och repreenaivie i Arbemilöuneröningen :7 Inivi- och föreagbaera yeläningaii en ämförele mellan AKU och KS 00: Tieriebro i ubilningregire : En longiuinell aaba ring ubilning inom och yeläning (LOUISE) : Exempel på hur EU: Qualiy Repor an riva aver Labour Co Survey (LSC) : Föränra reovining av högolan peronal 003:3 Inivi- och föreagbaera yeläningaii en fora ämförele mellan AKU och KS 003:4 Sufrånvarane enlig SCB och urivna enlig RFV 003:5 Informaionyeme om arbeaor och uneröningen om arbeoraae bevär. En ämförane uie 004: Samla aii från SCB aveene ohäla 004: Överyn av forarubilningaiien. Beömning av valieen Sufrånvaro och ohäla i Sverige en belyning uifrån SCB: aii 005: En longiuinell aaba ring ubilning inom och yeläning (LOUISE) : Nori penlingara. Huvurappor 005:3 Nori penlingara. Delrappor :4 Flöeaii från AKU 005:5 Flow aiic from he Sweih Labour Force Survey 006: Syeläningavgränning i RAS eoöveryn 005 Foräning på omlage ree ia!

3 Bagrunfaa äfeluie i AKU Arbemarna- och ubilningaii 04: Saiia cenralbyrån 04

4 Bacgroun Fac Labour an Eucaion Saiic 04: eauremen error in he Sweih Labour Force Survey Saiic Sween 04 Proucen Proucer SCB avelningen för befolning och välfär Saiic Sween Populaion an Welfare Deparmen Box 4300 SE-04 5 STOCKHOL Förfrågningar Krier Näén Inquirie rier.naen@cb.e De är illåe a opiera och på anna ä mångfaliga innehålle i enna publiaion. Om u cierar var go uppge ällan på fölane ä: Källa: SCB Bagrunfaa Arbemarna- och ubilningaii 04: äfeluie i AKU. I i permie o copy an reprouce he conen in hi publicaion. When quoing pleae ae he ource a follow: Source: Saiic Sween Bacgroun Fac Labour an Eucaion Saiic 04: eauremen error in he Sweih Labour Force Survey. ISSN X (Online) URN:NBN:SE:SCB-04-A76BR40_pf Denna publiaion finn enbar i eleroni form på Thi publicaion i only available in elecronic form on

5 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Föror Föror Saiia uppgifer båe e om är baerae på regier och urveyer är behäfae me oäerhe och olia felyper. Uppgifer från urveyer är normal behäfae me urvalfel borfallfel oningfel mäfel m.m. Kvanifiering av borfall- eller mäfel är väenlig a unna göra och e är onarävane. Arberafuneröningarna (AKU) är en amhällviig uneröning och ugör bl.a. e unerlag ill finan- penning- och arbemarnapoliien. Uneröningen måe ärför hålla en myce hög valié. Inom ramen för e illfälliga anlag om Saiia cenralbyrån (SCB) iponera för aningar på valiefrågor har exra meel illför AKU för a genomföra en mäfeluie. Suien främa yfe har vari a uppaa orleen på mäfelen i uneröningen me cenrala variabler; arberafau och annyninggra. De aae mäfelen ger använarna av aiien yerligare unap om äerheen av uppgiferna. E anna yfe me uien var a ienifiera förbäringmöligheer i frågeblaneen och i inruionerna ill inervuarna. Suien viar a uppgiferna från AKU ine är behäfae me några ora (neo) mäfel. Den har ocå ienifiera ällorna ill mäfelen och möligheerna ill valieförbäring av uneröningen och e uppgifer om arbemarnaen. arin Axelon Anee Börnram Theree Karlon Karl-Eri Kriianon Krier Näén och Anrea Peron har båe genomför uien och framäll rapporen. Till arbegruppen har en referengrupp oppla beåene av Eliabe Aneron Jan Hörngren och Peer Lunqui me fler. E ac ill inervuarorganiaionen och e inervuare om genomföre åerinervuerna. SCB beömer a uien an ligga ill grun för förbäringar även i anra uneröningar och ommer a pria en även inernaionell. Saiia cenralbyrån februari 04 Inger Elun Haan irza

6

7 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Innehåll Innehåll Föror... 3 Sammanfaning... 7 Inlening och bagrun Inrouion ill AKU Definiioner och begrepp Uneröningen upplägg Planering av uien Åerinervu om meo Repliering Gol anar Reonciliering eoval i enna uie Tabellplan Urval och eimaion Ubilning av inervuarna Planering/logii Genomförane av aainamlingen Anal onaagar Svaranelar Fälarbeperioen läng Avvieler från planen Fälarbeperioen Inervuier Avbö inpelning Inervuarna erfarenheer och ynpuner Hur an väre faälle Hur beömningen har gor Reula Bruo- och neofel am fellaningar Befolningen 5 74 år än 5 74 år Kvinnor 5 74 år Bruofel för olia befolninggrupper och variabler Förbäringmöligheer av blane inruioner och inervuarubilning Ienifierae problem/ mäfel Förlag på förbäringar Definiionen av arbee i AKU Frågeformuleringen för arbeöane Klaificeringen av långvarig ua Definiionen av arbea enae åre Fa repeive ibegräna anäll Klaificeringen av föreagare Referener... 6 Saiia cenralbyrån 5

8 Innehåll Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: 0 Bilagor Bilaga. Arberafau och annyninggra i AKU Bilaga : Arbegång för beämning av urvalorle per ubraum Bilaga 3: Definiion av målorheer Bilaga 4. Puneimaion Bilaga 5. Definiion av hälpveorer Bilaga 6. Varianeimaion Bilaga 7. Svaranelar Bilaga 8. Sannolihe för fellaning Bilaga 9. SAS-crip för apane av väre efer åerinervu Bilaga 0. Neofel och fellaificeringar Saiia cenralbyrån

9 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Sammanfaning Sammanfaning Arberafuneröningarna (AKU) är en amhällviig uneröning om måe hålla hög valie. Därför genomföre uner ia varale 0 en mäfeluie var främa yfe var a uppaa orleen på mäfelen i uneröningen me cenrala variabler arberafau och annyninggra ill arbemarnaen am ienifiera förbäringmöligheer i frågeblaneen och inruionerna ill inervuarna. Den meo om använe för a aa mäfelen var åerinervuer me reonciliering är båe gruninervun och åerinervun pelae in. De innebär a e urval av e peroner om nyligen elagi i AKU blev onaae en gång ill för en inervu. För a reulaen ulle bli ämförbara avåg e båa inervuerna amma iperio (referenperio). äfeluien genomföre i princip enlig plan. Doc noerae a inervuierna i AKU var beylig längre för em om val u a ela i mäfeluien än för övriga reponener i AKU. En mölig förlaring ill e oberverae fenomene är a inervuare om på grun av frågan om megivane om inpelning änner ill a inervun an omma a pela in har en enen a förlänga en i om lägg på a genomföra inervun. Svaraa har analyera i yfe a uera om en oberverae illnaen i inervui meför a mäfeluien uneraar mäfelproblemaien. De finn oc inga belägg om yer på a å är falle. Suien viar a AKU ine är behäfa me några ora mäfel. När e gäller arberafau om innehåller re reovininggrupper finn för grupperna yelaa och arbelöa inga aii äerälla mäfel. Däremo överaa anale peroner e i arberafen någo. De innebär a peroner i arberafen (yelaa och arbelöa illamman) uneraa. Peroner om egenligen är yelaa eller arbelöa har felaig laa om a e illhör gruppen e i arberafen. E beylig minre anal peroner har felaig laa om yelaa eller arbelöa ro a e bore blivi laae om e i arberafen. Dea meför a e oala anale peroner e i arberafen överaa. En anlening ill a peroner om egenligen är yelaa felaig laa om e i arberafen är efiniionen av arbee om använ i AKU. De räcer me a man arbear en imme mo eräning eller i inombringane yfe för a e a beraa om arbee i AKU. De är oc lä hän a arbeen me myce lien omfaning eller om ine uppfaa om en regulär anällning ine beraa om e arbee av en om blir inervua. Suien viae a e ofa var u arbee omfaning eller araär om gore a reponenen ine beraae ig älv om yela faän å var falle enlig AKU: efiniioner. A peroner om bore laa om arbelöa i via fall blir laae om e i arberafen beror ill or el på frågeformuleringen. I inervun fråga om reponenen har ö arbee e enae fyra vecorna. Dea ola i via fall om a reponenen a ha anö om arbee vile ine är amma a. Saiia cenralbyrån 7

10 Sammanfaning Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Om man reoviar mäfelen för arberafau me en finare uppelning efer annyninggra ill arbemarnaen an man uera mäfelen mer ealera. I mäfeluien viae e ig a anale peroner om är långvarig ua eller inagna för vår i e år eller längre överaa i AKU. Dea peroner illhör huvugruppen e i arberafen men bore egenligen vara laae om ålerpenionärer ine om långvarig ua. Anleningen ill överaningen av långvarig ua är el äe om peronerna laa på me en älvupplev fråga men även uneröningen hanering av e om laa om långvarig ua. De långvarig ua onaa nämligen ine vare varal uan ena en gång per år och mellanliggane varal ana a e forfarane är långvarig ua. När e onaa näa gång får e frågan om e ror e ommer a vara ua min e år framå vile är en leane fråga. På en finare inelningnivån an man även e vå anra inreana avvieler och e är peroner om laa om föreagare fa e bore vara laae om fa anälla och peroner om är laae om fa anälla men om bore vara laae om ibegräna anälla. Dea illnaer ger ine upphov ill några aii äerälla illnaer i grupperna fa anälla ibegräna anälla eller föreagare men anleningen ill avvielerna ger viig informaion om förbäringar i uneröningen. I falle är peroner blivi laae om föreagare fa e bore vara laae om anälla beror mäfele på a e uner via omänligheer är upp ill reponenen älv a avgöra om han eller hon är a beraa om föreagare eller anäll. Oraen ill a peroner laa om fa anälla faän e egenligen har en ibegräna anällning är a reponenen ine förår frågan full u. Begreppen fa och ibegränae anällningar är ine hel lar för alla reponener. Deuom gör via reponener en beräning av in framia iuaion och varar uifrån en. De an.ex. hanla om a reponenen har en ibegräna anällning men blivi lova en fa anällning enare. I gruppen uanför arberafen finn vå avvieler om bör nämna och e är a peroner om arbea e enae åre i via fall blir laae om a e ine arbea e enae åre och värom. A reponener om var uanför arberafen laa felaig efer när e enae hae arbea hae huvualigen in grun i vå oraer. För e om felaig laa om a e ine arbea enae åre fa e hae gor e var oraen ofa a e uelämna orare inhopp på arbemarnaen. De reponener om iälle laa fel om a ha arbea enae åre fa e var mer än e år ean hae framför all in grun i inruionerna ill inervuarna. Inruionerna är ine illräclig yliga över va om beraa om iigare arbeliverfarenhe. Även annoliheer för befolningen a bli fellaae i AKU har beräna. Sannoliheen a en reponen blir fellaa va gäller arberafau är generell e myce låg. För befolningen om helhe ligger enna annolihe mellan och 3 procen. De urie föa har generell en högre annolihe a bli fellaae. Förlaringen ill e an vara a e begrepp om använ an vara våra a förå om man ine behärar pråe full u. 8 Saiia cenralbyrån

11 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Inlening/bagrun Inlening och bagrun Syfe me Arberafuneröningarna (AKU) är a beriva auella arbemarnaförhållanen för hela befolningen i ålergruppen 5 74 år och a ge informaion om uveclingen på arbemarnaen. AKU är en ena ällan me oninuerliga uppgifer om en oala arbelöheen och ea uppgifer repreenerar e officiella arbelöheale. AKU är en inivibaera urvaluneröning om genomför vare måna. Inervuperonerna bevarar frågor om in arbemarnaiuaion uner en pecifi veca i referenmånaen. Uppgiferna häma huvualigen in via elefoninervuer och urvale är ca peroner per måna. Reulaen av e månavia uneröningarna publicera or efer referenperioen lu. AKU är en av SCB: me amhällviiga uneröningar och e är av or vi a mäningarna håller hög valie. SCB har en ylighe a löpane genomföra valieonroller och a arbea me förbäringar av uneröningen. Den enae mäfeluien genomföre 994. Reulae från en uien har iigare använ för förbäringar i frågeblaneen inervuarubilning och för a valieelarera aiien. en reulaen från 994 är ine längre illämpbara på agen AKU. Del införe en ny frågeblane 005 om en el av EU-anpaningen och el har arbemarnaen genomgå föränringar uner åren. Viare uöae urvale från och me 00 me ca peroner per måna i yfe a ealera unna reovia en el av befolningen om ine är i arbee. Inom ramen för valieaningar på SCB illföre meel 0 för a genomföra en mäfeluie i AKU. åle me mäfeluien var a ge använarna unap om mäfelen orle för e viigae variablerna i AKU am a ge informaion om oraer ill fel i yfe a förbära mäinrumen och inruioner ill inervuare. Suien genomföre om e proe vi SCB. Rapporen inle me en inrouion ill AKU och en berivning av uneröningen upplägg i apiel 3. Planeringen av mäfeluien reovia i apiel 4 och i apiel 5 beriv uien genomförane. I apiel 6 beriv hur beömningen av inervuerna har gor. Kapiel 7 och 8 innehåller reulaen från uien: aningar av mäfel och förlag på förbäringar i uneröningen. Saiia cenralbyrån 9

12 0 Saiia cenralbyrån

13 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Inrouion ill AKU 3 Inrouion ill AKU AKU har en lång hioria på SCB. Uneröningen arae vi SCB rean 96. Uner e ryga 50 år om uneröningen har genomför har uneröningen upplägg och inervublane änra i a me ien. Sean oober 007 reovia aiien från AKU i enlighe me ireiv från Inernaional Labour Organizaion (ILO) och EU: förorningar. För a unna reovia i enlighe me ea ireiv genomföre AKU ora änringar av inervublaneen. Den nya blaneen börae använa i april 005. De nya äe a reovia meför bl.a. a heliuerane uan arbee om ö och unna a arbee reovia om arbelöa och ärme i arberafen. Tiigare var ea uanför arberafen. Även målpopulaionen änrae från befolningen i ålern 6 64 år ill befolningen i ålern 5 74 år. 3. Definiioner och begrepp Vare peron i målpopulaionen illhör uner en given referenveca en och ena en av aegorierna yelaa arbelöa eller peroner e i arberafen. Dea re huvuaegorier an viare ela upp i elaegorier. I räruuren nean an man e hur aegorierna hänger amman. Befolningen I arberafen E i arberafen Syelaa Arbelöa Sua Heli - uerane Penionärer Övriga I arbee Frånvarane hela vecan Arberafen Arberafen ugör av peroner om är aningen yelaa eller arbelöa. Syelaa Syelaa omfaar fölane grupper Peroner om uner en vi veca (referenvecan) uföre någo arbee (min en imme) aningen om avlönae arbeagare om egna föreagare (inluive fria yreuövare) eller oavlönae mehälpare i föreag illhörane mae/maa eller annan melem av amma huhåll (=yelaa i arbee). Saiia cenralbyrån

14 Inrouion ill AKU Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Peroner om ine uföre någo arbee enlig ovan men om hae anällning arbee om mehälpane huhållmelem eller egen föreagare (inluive fria yreuövare) och var illfällig frånvarane uner hela referenvecan. Frånvaron räna oave om en vari beal eller ine (=yelaa frånvarane från arbee). Ora ill frånvaron an vara uom emeer änleighe (.ex. för vår av barn eller uier) värnpliängöring arbeonfli eller leighe av annan anlening. Peroner om elar i via arbemarnapoliia program räna om yelaa. De an gälla.ex. offenlig ya arbee Samhall ar av näringveramhe eller anällning me lönebirag eller anällningö. Syelaa an alernaiv ela in i: Fa anälla Peroner me illviareanällning. Tibegräna anälla me fa än i boen Peroner me illviareanällning om för illfälle har en ibegräna anällning exempelvi peroner om är änleiga för prövane av annan än. Tibegräna anälla Peroner me viaria anällningö äongarbee provanällning eller obe/proeanällning am övriga former av ibegränae anällningar. Föreagare Peroner om har en enil firma är fria yreuövare eller river e bolag. ehälpane huhållmelem Peroner om arbear oavlöna i e föreag eller orbru om riv av en melem i amma huhåll. Arbelöa Arbelöa omfaar peroner om var uan arbee uner vecan men om ö arbee uner e enae fyra vecorna (referenvecan och re vecor baå) och une arbea referenvecan eller böra inom 4 agar från referenvecan lu. Arbelöa omfaar även peroner om har få e arbee om börar inom re månaer förua a e ulle ha unna arbea referenvecan eller böra inom 4 agar från referenvecan lu. För a en peron a vara arbelö räv allå a peronen a å ill arbemarnaen förfogane am har ö eller avvaa e arbee. E i arberafen E i arberafen omfaar peroner om varen är yelaa eller arbelöa. Gruppen omfaar bl.a. peroner om är uerane penionärer hemarbeane värnpliiga och långvarig ua. Ovanåene laificeringar av befolningen i olia aegorier efer era relaion ill arbemarnaen an ammanfaa i e vå variablerna arberafau och annyninggra. Arberafau anger huruvia en peron är yela arbelö eller uanför arberafen mean annyninggra är en inelning om peglar hur nära en peron i en vi arberafauaegori befinner ig arbemarnaen. Saiia cenralbyrån

15 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Inrouion ill AKU I enna rappor använ fölane efiniioner av begreppen arberafau och annyninggra: Arberafau: Syela Arbelö E i arberafen Annyninggra: Fa anäll Tibegräna anäll Föreagare och mehälpane huhållmelemmar Arbelö har arbea enae åre Arbelö har e arbea enae åre E i arberafen har arbea enae åre e långvarig u E i arberafen har e arbea enae åre e långvarig u E i arberafen långvarig u/inagen för vår år eller mer (EX) I mäfeluien använ ovanåene inelninggruner åväl i eignege för urvalplanering och urvalragning om i aningege för val av hälpinformaion och inelning i reovininggrupper. För mer informaion e ap. 4 och illhörane bilagor. Även om efiniionerna ovan av arberafau och annyninggra iler ig någo från efiniionerna av AKU-variablerna Gra och Arbau (e bilaga ) an e enare använa för a härlea e förra. 3. Uneröningen upplägg De urval av peroner om uner en given måna val u ill AKU ugör av en ammanlagning av vå olia elurval. De oala urvale beår av ca peroner varav ca 500 peroner illhör elurval och ca peroner illhör elurval. Båa elurvalen ra enlig urvalförfarane raifiera obune lumpmäig urval men me olia raifieringprinciper. För elurval apa me hälp av Regire över oalbefolningen (RTB) ammanlag 44 raa uifrån variablerna region ön och åler. Delurval införe för a bäre unna reovia aii om peroner om ine är i arbee på grun av arbelöhe uom eller annan anlening. För elurval gäller a målpopulaion ugör av peroner i ålern 6 66 år. Urvalraa apa genom a ombinera informaion från RTB LISA (Longiuinell inegraionaaba för uföräringoch arbemarna-uier) och IoT (Regire över inomer och axeringar). Toal bila 05 raa. För peroner i ålern 5 66 år ra 80 procen av urvale på e åan ä a e ria mo peroner om e är i arbee enlig ovanåene regier. AKU är uppbygg ring referenvecor är vare referenveca movara av en alenerveca (månag ill önag). En måna i AKU movara av fyra eller fem referenvecor. Urvale av peroner om a inervua i AKU uner en måna ela lumpmäig in i lia många grupper om referenvecor uner en auella månaen. Vare grupp får ärefer i Saiia cenralbyrån 3

16 Inrouion ill AKU Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: inervun ange ina arbemarnaförhållanen uner en referenveca om elurvale är oppla ill. Uppgifer ill AKU inhäma genom aoröa elefoninervuer (CATI) om genomför av SCB: inervuare. Vi aainamlingen använ huvualigen re olia blaneyper: nylablane onrollblane och omlablane. Vare blaneyp använ uner olia omänigheer beroene på om reponenen vara iigare och om enne har föränra in iuaion på arbemarnaen. Fölane bil beriver chemai arbegången: Nylainervu Karläggning av UP: arbemarna - iuaion Föra inervuillfälle Konrollinervu Om iuaionen är oföränra Inervu - 8 Omlainervu Om föränringar e Vi e föra inervuillfälle genomför en nylainervu baera på nylablaneen. Inför inervuillfälle får inervuaren informaion om ena äna arbepla från Konrolluppgifregire (KU-regire) för a unerläa inervun. Vi e föra inervuillfälle gör en noggrann arläggning av urvalperonen arbemarnaiuaion el en generella iuaionen på arbemarnaen men även för en pecifia referenvecan. Eferfölane inervuer genomför me hälp av onrollinervuer (epenen inerviewing). I ea inervuer gör man ine amma noggranna arläggning uan frågar urvalperonen om arbemarnaiuaionen er liaan u om vi e enae inervuillfälle va gäller arbemarnaannyning arbepla yre m.m. Om iuaionen i ea aveenen är oföränra foräer inervun me a largöra peronen arbemarnaiuaion uner referenvecan. Konrollinervuer använ för a unerläa uppgiflämnarböran för e om elar i uneröningen. Om man på bai av onrollinervun onaerar a e e en föränring i arbemarnaannyning arbepla eller yre får urvalperonen iälle frågor från omlablaneen. Omlablaneen är ill ora elar li nylablaneen oc åeranvän informaion om ine rör peronen nuvarane arbemarnaiuaion från iigare inervuillfällen. 4 Saiia cenralbyrån

17 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Inrouion ill AKU Exempel på åan informaion om åeranvän är famileförhållanen och facillhörighe. AKU genomför om en å alla paneluneröning vile innebär a vare peron elar flera gånger. När en peron är me för : e gången äger man a han/hon illhör roaiongrupp. Vare uval peron inervua en gång per varal uner vå år v. oal åa gånger. I praien gör oc via unanag från enna regel. En peron om vi e inervuillfälle (i) ine är yela eller arbeöane och (ii) uppger ig vara långvarig u am uppger a ea förhållane ommer a gälla uner min e år framå inervua ine i ommane re uneröningomgångar å peronen i fråga ingår i urvale. Uner ea omgångar impuera iälle väre från enae inervun. Samma förfarane gäller för ålerpenionärer om uppger a e ine är yelaa eller arbeöane. Saiia cenralbyrån 5

18 6 Saiia cenralbyrån

19 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Planering av uien 4 Planering av uien 4. Åerinervu om meo E yemai mäfel föreligger om e förvänae väre av mäning enlig en given meo av avvier från e väre man ulle obervera om mäning une e me en felfri mämeo. I enna rappor benämn ea ice-felbemänga väre för an väre. För a unna aa avvieler från e an väre (mäfele) i en aii uneröning räv a e anna väre är än. Dea är ällan falle om e anna väre vore än ulle e ine behöva genomföra en uneröning på områe. De finn iuaioner när man an använa aa från en annan uneröning eller från aminiraiva regier om an repreenera anna vären men i många fall finn ine enna mölighe. Hur a man å göra? E ä är a införaffa e anna värena eller vären om man har högre illro ill än e i originaluneröningen.ex. genom en epara aainamling. En åan meo är a genomföra.. åerinervuer. eoien för åerinervu uveclae i USA på 40-ale framförall vi Cenubyrån (Biemer & Forman 99). eoen har även använ vi SCB för.ex. Uneröningarna om levnaförhållanen (ULF) Huhållen inomer (HINK) och AKU (Wärnery 989; Erion 989; Karlon & Thuin 989). Den enae åerinervuuien för AKU genomföre 994. Åerinervu innebär preci om e låer a inervuer genomför yerligare en gång uöver originalinamlingen. Åerinervun an ha flera yfen.ex. a onrollera a inervuerna äg rum eller för a uvärera fälarbee (Forman & Schreiner 99). Ofa är oc yfe a uvärera mäningen. De finn vå huvuyper av åerinervuuie för uvärering av mäningen (Biemer & Lyberg 003): ) Repliering ) Gol anar 4.. Repliering Syfe me en replierane inervun är a aa illförliligheen (reliabilieen) och lumpmäiga mäfel. För a unna aa illförliligheen på e bra ä räv e a varproceen är i princip ieni vi e vå mäningarna. åle me en replierane varianen av åerinervu är allå a åerapa orinarie inervu. Därför föler en ofa neanåene principer: ) åerinervuarna a vara på amma nivå om inervuarna i originalinervun ) proceuren a å lång om mölig vara ieni 3) frågeformuläre a å lång om mölig vara exa eamma 4) e a vara amma reponener 5) originalinervu och åerinervu a vara oberoene Tien mellan inervuerna a vara illräclig or för a unvia minnefel men illräclig lång för unvia inlärningeffeer.ex. a reponenerna minn frågorna och i vära fall ocå ina var (Forman 987; Biemer & Lyberg 003). Saiia cenralbyrån 7

20 Planering av uien Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Den replierane varianen an vara av vå yper: e-ree och repeae meaure. Principen är enamma men e-ree äller örre rav på a åerinervun genomför på amma ä om orinarie inervu. Repeae meaure är en ine lia yr och räng varian men å anra ian räv mer avancerae aiia moeller i analyee (Biemer & Lyberg 003). 4.. Gol anar Åerinervun an ocå närma ig en valiieprövning a man rävar efer a höa valieen på varen för a få ärare minre felbemänga vären a ämföra orinarie varen me (Bergman & Wärnery 98). Denna varian alla för gol anar och måle är a genomföra en mäning om ger anna vären eller åminone vären om man har högre illro ill än originalmäningen för a unna aa yemaia fel. För a unna uppnå en gol anar räv e a åerinervun genomför me bäre proceurer än originalinervun. Till illna från i en replierane varianen a uförane av åerinervuerna ine vara å narli originalinervuerna om mölig uan värom förbära (Biemer & Lyberg 003; Biemer & Forman 99). Dea an innebära a man använer mer valificerae inervuare eller a man ger inervuarna en äril ubilning. Ramarna för inervun an ocå förbära genom längre fälarbeperio och inervui. De an ocå innebära a man gör avvieler i frågeformuläre ämför me originalinamlingen för a få en ärare mäning. Forman (987) river: En åerinervu innebär ine növänigvi a man äller amma fråga om vi föra inervuillfälle. an an.ex. i åerinervun eräa en fråga me vå eller flera anra i yfe a eliminera rien för miförån och å få e var om förmoa ligga anningen närmare. De är ine heller növänig a hela originalinervun ingår i åerinervun uan värom an fou ligga på några nycelvariabler Reonciliering Gol anar-varianen an ompleera me reonciliering. De innebär a inervuarna ureer oraerna ill evenuella avvieler mellan varen i originalinervu och åerinervu (oron ullin & Biemer 008; Biemer & Lyberg 003). Reoncilieringen är allå en friåene el av inervun om genomför efer a åerinervun avlua och ena om varen i en enare avvier från orinarie inervu. Syfe är främ a urea oraer ill oberverae avvieler vile är värefull informaion i förbäringarbee me uneröningen men e an ocå vara e ä a yerligare förära ig om a åerinervun verligen är orre en gol anar (Forman & Schreiner 99). Reonciliering räver a inervuarna har illgång ill originalinervun var men hel ine innan åerinervun är färig eferom e annar an påvera uförane och ärme reulae. Reoncilieringinervun är ofa en muare inervu om er genom amal narare än anariera (Forman 987; Bergman & Wärnery 98) vile innebär a e äll höga rav på inervuaren. De finn varianer är inervuarna ine har illgång ill originalinervun var vi reoncilieringen vile alla 8 Saiia cenralbyrån

21 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Planering av uien oberoene reonciliering. Syfe är å e anna och påminner mer om en ebriefing (Forman 987). De finn e anal rier me åerinervuer me reonciliering: ) reponenen an mevee vara felaig på e yemai ä ) reponenen an ocå föröa förvara ina originalvar för a framå i bäre ager 3) problem i ommuniaionen mellan reponen och en om uför reoncilieringen 4) inlärningeffeer a reponenen föröer vara om förra gången 5) avvieler ona ne mevee eller omevee av åerinervuaren. ånga av ea rier an parera genom uneröningeignen förarbee och ubilning. Åerinervu om repliering och gol anar har allå olia yfen och proceurer. Om yfe är a aa yemaia mäfel bör åerinervun genomföra me en bäre meo än originalinervun för a omma anningen närmare. För a aa lumpmäiga mäfel bör åerinervuerna genomföra me exa amma meo om i originalinervun. Iblan fouerar åerinervuuier på en av varianerna (Wärnery 989) men e finn ocå exempel är e ombinera (Biemer & Forberg 99). 4. eoval i enna uie Som iigare nämn var måle me enna mäfeluie a vanifiera orleen på (yemaia) mäfel för e me cenrala variablerna i AKU am a ienifiera oraer ill mäfel och ge unerlag för möliga förbäringar av blane inruioner och inervuarubilning. För a uppfylla e förnämna yfe a aa yemaia mäfel vale gol anar om meo. Suien bygge på originalinervuer i AKU om häan efer referera ill om gruninervuer om föle upp av åerinervuer. A gol anar vale om meo innebar a åerinervuerna ulle räva efer en förbära mäning om annoli låg anningen närmare än gruninervuerna. Ren onre innebar e a åerinervuerna genomföre av en lien grupp inervuare om fic en äril ubilning och räning. Åerinervun genomföre me nylablane å enna beöme ge en bäre och ärare mäning än onrollblaneen. Blaneen i åerinervun var en förora verion av en orinarie nylablaneen är frågor om ine är ire opplae ill eller an ge förlaring ill evenuella avvieler i annyninggra eller arberafau agi bor. För a yerligare förära o om a åerinervun var orre ompleerae inervun me e anal onrollfrågor om älle ine bara ill e var var ile ig från gruninervun(vile föreommer i en el åerinervuuier) uan ill alla reponener i åerinervun. Konrollfrågorna älle amla efer orinarie frågor i älle för löpane uner inervun. De finn för- och nacelar me båa äen men oraen ill e gora vale är främ a möliggöra för yerligare aiia ämföreler mellan e vå inervuerna.ex. va gäller illförlilighe och å bör åerinervun vara å li gruninervun om mölig. Av amma anlening var e ine Saiia cenralbyrån 9

22 Planering av uien Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: heller önvär a inervuarna ulle gå illbaa och räa i åerinervun om e i onrollfrågorna om fram ill a någo i åerinervun blivi fel. Åerinervun ompleerae ocå me beroene reonciliering. De innebar a i e fall är grun- och åerinervu ile ig å föröe inervuarna urea oraerna ill avvieler. Unanage var e inervuer är var impuera från iigare omgång om berev i avni 3.. Reponenerna ingic i åerinervuuien men ingen reonciliering genomföre eferom e une vara upp ill e år ean reponenen urprungligen inervuae och e ärför ulle bli vår a rea u varför inervuerna ile ig å. Reoncilieringen var e ä a yerligare förära ig om a åerinervun verligen höll gol anar. Den gav ocå värefull informaion om hur man an förbära blaneen inruionerna och inervuarubilningen. Reoncilieringen genomföre vi amma inervuillfälle om åerinervun. De reponener var var ile ig å mellan grun- och åerinervu uree viare vile räve a inervuarna hae illgång ill gruninervun var. För a ine påvera valieen i åerinervun fic inervuaren a el av varen från gruninervun för efer avlua åerinervu. Inervuaren åg å varen från båa inervuillfällena i amma bil och une på å ä få en överblic av va om ile och va oraerna möligen une vara. Eferom reoncilieringen är mer valiaiv ill in ar än älva åerinervun älle anra rav på inervuaren. Reoncilieringblaneen innehöll.ex. inga anarierae frågor å e i princip var omölig a a fram åana eferom e an finna oänlig många oraer ill illnaer. Som ö för inervuarna fann oc i blaneen förlag på änbara uppfölningfrågor (probe). De fann båe räarya probe efer olia yper av avvieler och mer generella probe. I reoncilieringblaneen fann även urymme för inervuaren a beriva va han/hon uppfaae om oraer ill avvielen am vilen av inervuerna om han/hon beöme vara orre. För a yerligare äerälla a båa yfena me mäfeluien uppfylle pelae båe grun- och åerinervun in. Experer på AKUuneröningen lynae ean på inervuerna me uppgif el a lugilig beöma vilen av inervuerna om är orre (i foräningen av rapporen benämn ea väre om an väre)an väre el a amla informaion om oraer ill mäfel. Inpelningarna var en viig föruäning för båa yfena. Uner inervun er ofa en hel el iuioner mellan inervuaren och reponenen och e är informaion om ine an fånga in ill fullo uan a inervun pela in. 4.3 Tabellplan I avni 4. framhåll a e av målen me mäfeluien är a vanifiera orleen på mäfel för e me cenrala variablerna i AKU. er onre ommer vare reponen om ingår i mäfeluien a laificera efer arberafau och annyninggra ill arbemarnaen el enlig gruninervun el efer faäll väre efer åerinervu (an väre). För efiniionen av arberafau och annyninggra i rapporen e apiel Saiia cenralbyrån

23 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Planering av uien e ugångpun i en orlaificering om repeive laificeringgrun reulerar i ommer bruo- och neofel aveene förvänae anal a aa. Bruofel aver förväna anal inivier om fellaificera mean neofel aver illnaen mellan förväna väre för en eimaor om använ i orinarie AKU och ö parameer. Neofel ommer ocå a aa för relaiv arbelöheal och yeläninggra. För mer ealera informaion om hur e bruo- och neofel om är av inree efiniera e bilaga 3. Sluligen ommer även förväna anel fellaificerae a aa. Samliga orheer ommer a aa för fölane befolninggrupper: Samliga 5 74 år än 5 74 år Kvinnor 5 74 år Samliga 5 9 år Samliga 0 4 år Samliga 5 64 år Samliga år Inrie föa 5 74 år Urie föa 5 74 år 4.4 Urval och eimaion Inför urvalplaneringen ugore fölane viiga ugångpuner: De måe vara mölig väla u e peroner om en vi referenmåna a ingå i åerinervuuien innan aainamlingen för AKU påböra. Uvala peroner om e elar i AKU a e ela i åerinervuuien. För a unna åaomma ea beluae a ra e uburval från e peroner om a ela i AKU uner referenmånaerna oober ill ecember 0. Vi urvalragningen raifiera peronerna efer variabeln Subraum om efiniera på fölane ä: Saiia cenralbyrån

24 Planering av uien Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Tabell. Inelning i ubraum ill mäfeluien efer elurval roaiongrupp och annyninggra Subraum Delurval Roaion grupp Annyninggra föregåene omgång Uppgif ana 8 Uppgif ana 3 8 Syela fa anäll 4 8 Syela ibegräna anäll 5 8 Syela föreagare eller mehälpane huhållmelem 6 8 Arbelö har arbea enae åre 7 8 E i arberafen har arbea enae åre 8 8 Arbelö har e arbea enae åre 9 8 E i arberafen har e arbea enae åre 0 8 E i arberafen långvarig u/inagen för vår år eller mer Sana 8 Sana 3 8 Syela fa anäll 4 8 Syelaibegräna anäll 5 8 Syela föreagare eller mehälpane huhållmelem 6 8 Arbelö har arbea enae åre 7 8 E i arberafen har arbea enae åre 8 8 Arbelö har e arbea enae åre 9 8 E i arberafen har e arbea enae åre 0 8 E i arberafen långvarig u/inagen för vår år eller mer Vi beämningen av urvalorle per ubraum var ugångpunen a e är önvär a anale peroner om fai elar i åerinervuuien förelar ig någorluna äm över roaiongrupper anale peroner om fai elar i åerinervuuien förelar ig över elurval och ungefär i relaion ill ea elurval relaiva orle anale peroner om varar förelar ig någorluna äm efer annyninggra enlig vare i AKU för auell referenmåna. Viare anog a annoliheen för a en peron elar i åerinervuuien give a enne elagi i AKU är 075. Siffran bygger på e anagane om a anelen om väler a ela i åerinervuuien är ungefär lia or om varanelen i AKU. De förhållane oberverae även i en mäfeluie om genomföre i AKU i böran av 990-ale. I bilaga reogör mer i eal för hur urvalorleen per ubraum faälle. De urvalorlear om luligen använe i mäfeluien är: Saiia cenralbyrån

25 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Planering av uien Tabell. Urvalorle per ubraum och referenmåna Subraum Anal uvala från AKU: månaurval Oober November December Summa För a aa neo- och bruofel använ en puneimaor ~ v γ om ugår från reulaen i Aneron (994). Den maemai inreerae hänvia ill bilaga 4 om ger en ealera eorei reogörele för hur eimaorn är onruera. För a i praien implemenera eimaorn har ETOS e av SCB uvecla SAS-program för pun- och meelfeleimaion vi urvaluneröningar använ. För mer informaion om ETOS e Aneron (0). Även om ETOS ine onruera explici för a aa meelfel vi föreom av mäfel gäller uner e föruäningar om gäller för mäfeluien a en varianeimaor om ETOS använer är behäfa me en relaiv lien bia. För mer informaion om varianeimaionen i mäfeluien e bilaga Ubilning av inervuarna Som iigare nämn är gol anar en meo om val i enna uie. De innebär blan anna a e inervuare om vale u för a göra åerinervuerna fic en peciell ubilning är fou låg på repeiion och genomgång av e inruioner efiniioner och begrepp om är väenliga i AKU. Åerinervuerna ompleerae euom me reonciliering vile räve exra ubilning och räning. Eferom reoncilieringen är en form av urening är e ine finn anarierae frågor om ö älle ora rav på inervuarna. De behöve ha en go unap om Saiia cenralbyrån 3

26 Planering av uien Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: AKU: frågeblane och inruioner am e efiniioner och begrepp om är cenrala i uneröningen. En föruäning för a lyca me åerinervuerna var a inervuarna une arbea mer oncenrera me åerinervuerna och ine behöve varva för myce me inervuer i anra uneröningar. De opimala var ärför a ha en relaiv lien grupp me inervuare. Samiig måe gruppen vara illräclig or för a hinna genomföra åerinervuerna inom ua i. an måe i beräningarna ocå a i beaning ufrånvaro leigheer och annan frånvaro. o enna bagrun beäme a ca 0 inervuare var e lämplig anal för a arbea me uien. Samliga inervuare vale u från en cenrala elefongruppen i Örebro. Inga fälinervuare om är placerae run om i lane elog ålee i åerinervuuien. De finn för- och nacelar me a bara ha en grupp me cenral placerae inervuare men ea val gore främ av praia äl. De unerläar om alla arbear på amma fyia arbepla.ex. när man amla för ubilning och räning eller vi forlöpane onaer och räffar. Ubilningen omfaae en helag och lee av en ämneexper. I ubilningen varvae eori och prai. Inervuarna fic inleningvi en genomgång och repeiion av viiga efiniioner begrepp och inruioner i AKU am informaion om vila frågor i blaneen om är e cenrala för laificeringen av annyninggra och arberafau och va anen är me repeive fråga. Därefer gic urlearen igenom uppbyggnaen av åerinervun för mäfeluien me olia yper av blaneer (åerinervublaneen olia yper av onrollfrågor am reoncilieringfrågor). Speciell viig var a inervuarna fic en genomgång av en äna reoncilieringproceen am a e fic mölighe a älva öva på reoncilieringelen. De var en el av åerinervun om beöme vara våra a genomföra eferom upplägge var mer öppe och a e anae anarierae frågor a hålla ig ill. E or anvar lae på inervuaren om me hälp av varaa från båe grun- och åerinervu am generella öpuner me änbara oraer ill avvielerna ulle föröa urea varför illnaer har uppå. Inervuarna ulle me hälp av inamlae uppgifer om e hae illgång ill via en bil på aaärmen föra en ialog me reponenen och föröa rea u vile var om var orre (eller om båa varen var fel). Vilen informaion om viae för inervuarna varierae beroene på vari illnaerna beo. Efer älva ubilningen fic inervuarna ocå i för a på egen han öva och prova på a genomföra åerinervuer. 4.6 Planering/logii E viig belu i en åerinervuuie är a faälla hur lång efer gruninervuerna om åerinervuerna a genomföra. Om åerinervun ligger för nära gruninervun finn e ri a åerinervun påvera.ex. av a reponenen minn va han/hon varae i gruninervun. Om åerinervun ligger för lång efer gruninervun an e iälle uppå problem me reponenerna minne. Dea är äril beymmeram i uneröningar om har en i förväg beäm referenperio om i AKU. De finn ingen eablera opimal ipun för när åerinervuer bör 4 Saiia cenralbyrån

27 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Planering av uien genomföra uan e är en beömningfråga. I enna uie beäme e a fälarbee för åerinervuulle påböra 9 ill 5 agar efer a gruninervun genomför. A ien mellan gruninervun och åerinervun illä variera beror på a man av praia äl ville amla ihop en hel veca gruninervuer innan åerinervuerna påbörae. I en orinarie AKU-prouionen finn e väl fungerane yem uppbygg är föregåene ag inervuer leverera från inervuenheen vare morgon men e gic ine a på e enel ä bygga in åerinervuuien i ea yem. Åerinervuerna fic ärför hanera i äril orning. De räve en hel el manuell arbee me re-fyra peroner från olia avelningar inblanae och e ulle vari all för oam och agi för myce i a göra ea agligen. Den logiia proceen för åerinervuurvale innehöll allå flera momen och aivieer. Gruninervuerna bearbeae för av AKU: IT-anvarige om apae en peciell aafil me e frågor och variabler om behöve om bagrunaa i åerinervun. Dea gore en gång i vecan. Filen me åerinervuurvale icae ean illbaa ill inervuenheen är urvale laae och förelae ill inervuarna. Förelning ill inervuare öe manuell genom a lior me urvalperoner elae u ill inervuarna. Anleningen ill a inervuarna ringe från lior var främ a äerälla a åerinervun ine genomföre av amma inervuare om gor gruninervun. I SCB: inervuyem finn inge auomai ö för a äerälla ea uan ena äe är a manuell a fram lior är en auella inervuaren ine gor gruninervun. Efer a åerinervuerna genomför levererae anvarig på inervuenheen varaa ill IT-anvarig om parae ner e i en abell om var illgänglig för e om obbae me a ammanälla aa i mäfeluien. Eferom mäfeluien innehöll många aivieer om ine var anarierae eller orenlig uprövae beluae a genomföra e pilouie för a e om all fungerae om planera. En minre pilouie me e 50-al urvalperoner genomföre ärför i månaife augui/epember 0. Inför pilouien ubilae fyra inervuare om ocå enare om a ela i huvuuien. Syfe var ine enbar a ea logiien för a laa förela och leverera åerinervuer uan pilouien yfae även ill a uppäca fel eller brier i programmeringen av onrollfrågorna och reoncilieringblaneerna am a få en uppfaning om hur e äna upplägge för ubilningen av inervuare fungerae. Reulae från pilouien viae a e mea fungerae om än men a via aer behöve uera och räa ill. Blan anna uppäce via brier i blaneerna. Deuom ienifierae några förlag ill förbäring av inervuarubilningen inför huvuuien. Pilouien peae ocå på behove av e chema över logiien varför en aivielia me ealera informaion veca för veca över e aivieer om behöver genomföra och vem om är anvarig og fram. De beöme om viig a i åerinervuuien oninuerlig hålla oll på inflöe och uppmäramma om någo ine fungerae om än. En prouionanvarig på inervuenheen uåg ärför om anvarig för a Saiia cenralbyrån 5

28 Planering av uien Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: öa onaen me inervuarna övervaa inflöe och vara onaperon genemo proegruppen. För a äerälla e oninuerlig informaionubye planerae för vecovia avämningmöen me elar av proegruppen IT-anvarig och prouionanvarig på inervuenheen. 6 Saiia cenralbyrån

29 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Genomförane 5 Genomförane av aainamlingen I ea apiel beriv hur aainamlingen i mäfeluien fungera i praien. Va gic om planera och va avve från planen? Va fungerae bra och va ulle ha unna förbära eller gor annorluna? De är främ åerinervuelen av uien om beriv men i via fall rör reulae även gruninervuerna. 5. Anal onaagar Tanen har vari a mäfeluien upplägg i ora elar ulle pegla AKU: orinarie upplägg. De innebar blan anna a ambiionnivån för a få ona me reponener ulle vara lia hög i åerinervuelen om i AKU: orinarie fälarbee. Orinarie AKU har en fälarbeperio på ungefär 5 agar och e finn en falagen raegi för hur maeriale a bearbea om bygger på anal onaagar. Konaagar efiniera om en ag å onaförö har gor. Vare reponen i orinarie AKU bearbea uner max olv onaagar varav min en ag uner helg me onvi på e föra 5 agarna av fälarbeperioen. De är allå ine fråga om hur många agar i räc man föröer nå reponenen uan uner hur många agar oal e bearbea. Vare onaag av e olv om reponenen är i bearbening er om regel e eller maximal vå onaförö. Anale onaförö och agar logga auomai i inervuyeme. I åerinervuuien var allå ambiionen a eferlina orinarie AKU: orinarie onaraegi å lång om mölig men eferom e ocå var viig a nå en illräclig anel varane i alla reovininggrupper var ine raven lia håra på max anal onaagar. De innebar blan anna a reponenerna ine me auomai oae om e anräffae om e ine unna nå inom olv onaagar uan bearbeningen une vi behov foräa. Av abell 3 nean framgår hur många onaagar reponenerna bearbeae innan e fic en laro. En laro innebär enera a en inervu genomför eller a man av annan ora ine foräer onaa reponenen exempelvi på grun av a enne ine vill ela eller för a man ine lyca nå reponenen innan fälarbee måe avlua. Saiia cenralbyrån 7

30 Genomförane Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Tabell 3. Urvale förela efer laro och anal onaagar innan laro Reponener efer lulig varo Konaagar Toal Direinervu Förhinra meveran E anräffa Avbö meveran Överäcning Summa laroae Summa anale onaagar Som me har e gå 4 onaagar innan reponener laroa. Omring 40 procen laroae rean efer föra onaagen och efer vå onaagar hae näan vå reeelar (cira 65 procen) få en laro. Anale onaagar var i genomni någo lägre för elagane i mäfeluien åerinervuer än i orinarie AKU. I genomni gic e 7 onaagar per reponen om få en laro. De an ämföra me orinarie AKU uner amma perio är anale onaagar per reponen var 34 agar. De var allå läare a få ona me reponenerna för åerinervuer vile ine är å onig eferom e nyligen elagi i gruninervun. 5. Svaranelar I en urvaleign om apae för mäfeluien anog a 75 procen av e varane i orinarie AKU ocå ulle ela i åerinervun. Anagane bygge ill or el på erfarenheer från mäfeluien om gore 994 är anelen varane i åerinervuelen var ungefär lia or om i orinarie AKU (e avni 4.4). Eferom peronerna nyligen inervua i gruninervun anog euom a e i relaiv or uräcning ulle vara möliga a få ona me igen vile u (enlig avni 5.. ovan) viae ig ämma. De fann oc en funering och farhåga ring hur reponenerna ulle reagera på a bli inervuae igen å nar inpå gruninervun och euom uanför en orinarie inamlingen. Sulle e vara benägna a ela i amma uräcning om i orinarie AKU? Ufalle viae ig i ora rag överrenämmane me e anaganen om gor i urvalplaneringen av uien. 8 Saiia cenralbyrån

31 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Genomförane Tabell 4. Anel varane efer ön am annyninggra viae och oviae vären. Procen Annyninggra Via Ovia än Kvinnor Toal än Kvinnor Toal Fa anäll Tibegräna anäll Föreagare eller mehälpane huhållmelem Arbelö har arbea enae åre E i arberafen har arbea enae åre Arbelö har e arbea enae åre E i arberafen har e arbea enae åre E i arberafen långvarig u/inagen för vår Toal I abell 4 finn varanelarna el ovia men även via. De oviae varanelarna viar e faia ufalle i mäfeluien åerinervuel och viar på a anelen fai varane i ora ycen föler e anaganen om gore i urvalplaneringen är anelen varane beöme uppgå ill 75 procen. Borfall är alli problemai i en aii uneröning. De är vår a vea förelningen för e inivier om val a ine vara. De viae varanelarna om finn i abell 4 an e om hur repreenaiva e varane är över aegorierna i variabeln annyninggra för repeive ön. Överlag är repreenaionen go för e oala anale varane e iler ig oc någo mellan män och vinnor. Kvinnor är överlag någo ämre repreenerae än män amiig är anelen varane vinnor mer ämn förelae över repeive aegori. För män är aegorierna långvarig ua eller inagna för vår am arbelöa ämre repreenerae än övriga grupper. Så även om män överlag är bäre repreenerae å är uien reula ine lia alane för ea aegorier. I bilaga 7 finn aa för e olia befolninggrupper om uien a belya (e avni 4.3). 5.3 Fälarbeperioen läng Som framgår av abell 3 och 4 var e inga ora problem a få ona me inervuperonerna och ine heller a få em a ela i åerinervun uan är har ufalle i princip vari om planera. en ea äger inge ire om valieen på åerinervuerna. En viig faor i ea ammanhang är iavåne mellan grun- och åerinervu. Som nämn iigare ulle reponenerna hel hinna glömma varen e lämna i gruninervun. Samiig fic e ine gå för lång i mellan inervuerna eferom e å iälle une bli vår för reponenerna a minna förhållanena uner Saiia cenralbyrån 9

32 Genomförane Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: en auella referenperioen. I ea fall gore beömningen a fälarbeperioen för mäfeluien ulle påböra 9 ill 5 agar efer gruninervun. Tabell 5 nean reoviar hur e blev i praien. Tabell 5. Anel åerinervuer förelae efer avån mellan grun- och åerinervu. Procen Vecor Avån mellan inervuer Anel Kumulaiv anel aorieen av åerinervuerna gore re ill ex vecor efer avlua gruninervu. Ena omring 4 procen inervuae uner e vå föra vecorna och me ane på a e allra flea (73 procen) åerinervuerna genomföre inom vå onaagar (e avni 5.) an man ra luaen a fälarbee för åerinervuerna i praien påbörae enare än e 9 ill 5 agar om var planera. Tiglappe mellan inervuerna an ha beyele för valieen i åerinervuerna. Via frågor blir vårare a bevara efer en i på grun av minneeffeer. Tiavåne an me anra or ha beyele för om man an e åerinervun om en bäre mäning än gruninervun vile u var anen me mäfeluien upplägg. De är oc ine bara avåne mellan grun- och åerinervu om har beyele i ammanhange. Även avåne ill referenipunen är av oerhör or vi. De gäller ine bara åerinervuerna uan även gruninervun. Om gruninervun ligger lång efer referenvecan men avåne mellan grun- och åerinervu är relaiv or finn ora möligheer a åerinervun mäning håller en högre valie än gruninervun. Om äremo e omväna råer är e mer veam om åerinervun verligen håller gol anar. Tabell 6 nean viar avåne mä i anal vecor mellan inervuillfälle och referenveca för båe grun- och åerinervu. 30 Saiia cenralbyrån

33 Bagrunfaa för arbemarna- och ubilningaii 04: Genomförane Tabell 6. Anal åerinervuer förela efer iavån (mä i anal vecor) ill referenveca i gruninervu och åerinervu Åerinervun Gruninervun Toal Toal Av abell 6 framgår a e allra flea gruninervuerna genomföre vecan efer referenvecan. Eferom abellen baera på veconummer och ine anal agar innebär e a inervun genomför mellan en och åa agar efer referenvecan vile beöm om myce bra me ane på minneeffeer. Efer vå vecor hae ungefär 89 procen av gruninervuerna genomför. När e gäller åerinervuerna är e äremo minre poiiv. De är ine bara a e ill or el genomför enare än planera av ovanåene abell framgår även a e i många fall är en or illna i avån ill referenperioen mellan grun- och åerinervu. De innebär allå a åerinervun ine növänigvi håller en högre valie (gol anar) ämför me gruninervun vile var anen me upplägge. Dea har få inveran på hur e anna väre har beöm. I via fall har örre illro a ill gruninervun än ill åerinervun (e mer om ea i avni 6.). Även om åerinervuerna a genomföra på bäa möliga ä finn e generell en begränning i va reponenerna an omma ihåg. 5.4 Avvieler från planen Innan mäfeluien arae rog riliner upp för hur fälarbee och aainamlingproceen ulle gå ill. I planeringen fann ocå en förvänning på vila varanelar om ulle uppnå i olia grupper. Även om myce gic enlig e planer och förvänningar om fann finn e några fall är avvieler från planen föreommer Fälarbeperioen Som iigare onaera var repreenaionen för repeive unergrupp relaiv go (e avni 5.). För a omma upp i ea varanelar räve e a fälarbeperioen flera gånger förlänge. De beöme om növänig å e räve e vi anal inervuer för a növäniga Saiia cenralbyrån 3