Beskrivning av fertiliteten i Sverige 1991 och 1995

Transkript

1 2002:075 HIP EXAMENSARBETE Beskrivning av fertiliteten i Sverige 1991 och 1995 MARIE ANSMO HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Institutionen i Kiruna GIS-utbilningen 2002:075 HIP ISSN: ISRN: LTU - HIP - EX / SE

2 Beskrivning av fertiliteten i Sverige 1991 och 1995 ett examensarbete inom GIS 2002 av Marie Ansmo 1

3 2

4 1 FÖRORD Det avslutane momentet uner en treåriga GIS-utbilningen i Kiruna, vi Luleå Tekniska Universitet, är ett examensarbete omfattane 10 poäng. Arbetet skall avhanla Geografisk Informationsteknik och visa på stuentens förmåga att tillämpa e kunskaper och färigheter som enne har samlat på sig uner stuietien. Mitt examensarbete utföres uner våren 2002 på upprag av SMC, Samhällsgeografiskt Miljöcentrum i Kiruna, är jag också utföre arbetet. Jag skulle vilja tacka alla som hjälpt mig på SMC, speciellt min hanleare Kirsten Holme. Kiruna en 27 juni 2002 Marie Ansmo 3

5 2 ABSTRACT This report is a egree project that has been performe at SMC. An important question in Sween toay is what is going to happen with population evelopment if fertility stays on the same low level as it is toay. The purpose of this egree project was, as a feasibility stuy, to examine an analyse fertility for two years: 1991 an 1995 for ifferent living environments an for regions. During 1991, the cross-sectional fertility was high in Sween (2.1135) while it was low uring 1995 (1.7083). In the living environment village, the fertility was rather stable uring this perio. However, in this environment the total number of newborns was low an therefore the computations are statistically uncertain. The largest ifference in fertility between the two years is foun in the living environment population centre where the cross-sectional fertility was high in 1991 but ecrease with about 24 % in The cross-sectional fertility has ecrease in all regions in Sween between 1991 an The least pronounce ifferences are foun in the big city regions Stockholm, Gothenburg an Malmö where the fertility in 1991 was low compare to other regions. The most ramatic ecrease of fertility took place in inlan regions such as Lycksele, Filipsta an Överkalix. 4

6 3 SAMMANFATTNING Denna rapport är ett examensarbete som har genomförts i Kiruna på SMC/Kulturgeografen, Umeå universitet. En viktig fråga i Sverige iag är va som häner me befolkningsutvecklingen om fertiliteten stannar på en låga nivå är en befinner sig för närvarane. Examensarbetets syfte var att som en förstuie unersöka och analysera fruktsamheten i Sverige 1991 och 1995 för olika boenemiljöer och olika regioner. Uner 1991 var en summerae fruktsamheten hög i Sverige (2.1135) mean en var låg uner 1995 (1.7083). Boenemiljön byar är en miljö är fruktsamheten har varit mest stabil. Dock var et totala antalet nyföa lågt vilket gör beräkningarna statistiskt osäkra. Den största skillnaen i fruktsamheten mellan 1991 och 1995 finns i tätorternas är fertiliteten var hög 1991 och sjönk me cirka 24 % till Den summerae fruktsamheten har minskat i alla regioner i Sverige mellan 1991 och Minskningen var minst utprägla i storstas regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö är fruktsamheten i jämförelse me anra regioner var förhållanevis låg även Den mest ramatiska minskningen inträffae i inlansregionerna Lycksele, Filipsta och Överkalix. 5

7 4 INNEHÅLL 1 FÖRORD ABSTRACT SAMMANFATTNING INNEHÅLL INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅLET BEGRÄNSNINGAR INSAMLING AV DATA DATABASEN INSAMLING BARNEN MAMMOR KOORDINATER SLUTLIGA TABELLEN PROBLEM ANALYS OCH RESULTAT DATA BOENDEMILJÖER LA-REGIONER ÖVERLAPPANDE REFERENSYTOR DISKUSSION SLUTSATS REFERENSER BILAGOR BOENDEMILJÖER FRUKTSAMHETEN FÖR KVINNOR, 15-19, I OLIKA BOENDEMILJÖER FRUKTSAMHETEN FÖR KVINNOR, 20-24, I OLIKA BOENDEMILJÖER FRUKTSAMHETEN FÖR KVINNOR, 25-29, I OLIKA BOENDEMILJÖER FRUKTSAMHETEN FÖR KVINNOR, 30-34, I OLIKA BOENDEMILJÖER FRUKTSAMHETEN FÖR KVINNOR, 35-39, I OLIKABOENDEMILJÖER FRUKTSAMHETEN FÖR KVINNOR, 40-44, I OLIKABOENDEMILJÖER LOKALA ARBETSMARKNADSREGIONER FRUKTSAMHETEN I LA REGIONER FÖR KVINNOR ÅR FRUKTSAMHETEN I LA REGIONER FÖR KVINNOR ÅR FRUKTSAMHETEN I LA REGIONER FÖR KVINNOR ÅR FRUKTSAMHETEN I LA REGIONER FÖR KVINNOR ÅR FRUKTSAMHETEN I LA REGIONER FÖR KVINNOR ÅR DEN SUMMERADE FRUKTSAMHETEN FÖR VARJE REGION

8 5 INLEDNING 5.1 BAKGRUND Samhällsgeografiskt miljöcentrum (SMC) är en avelning inom Kulturgeografiska Institutionen vi Umeå Universitet. På SMC finns en stor emografisk atabas som innehåller uppgifter om alla som var bosatta i Sverige mellan åren 1985 till Denna atabas har varit nyckeln till utvecklingen av en spatial emografisk mikrosimuleringsmoell som heter SVERIGE. Olika livshänelser har kunnat stueras och sammanfattas i ekvationer som ingår som mouler i simuleringsmoellen. De olika moulerna är sambo och giftermål, fertilitet, skilsmässa, flytta hemifrån, utbilning, arbete, inkomst, migration, immigration, emigration och mortalitet. Man startar simuleringen me en befolkning är varje inivi har 23 attribut. Alla börjar sean leva ett artificiellt liv i atorn. Varje år går varje inivi in i varje moul och sannolikheten för att hänelsen skall inträffa räknas ut. Me hjälp av en slumptalsgenerator avgörs et sean om hänelsen inträffar. Resultatet består av iniviata som sean fritt kan aggregeras, bearbetas statistiskt och reovisas som tabeller och kartor. Avsikten me mikrosimuleringsmoellen är att kunna stuera olika scenarier exempelvis va som häner me befolkningsutvecklingen i Sverige om fertiliteten stannar på en låga nivån är en befinner sig för närvarane och hur påverkas etta scenario vi olika nivåer på immigrationen. 5.2 SYFTE SVERIGE-moellen finns, men uner valieringsprocessen har olika förbättringar planerats in blan annat på fertilitetsmoulen. Som bakgrun till etta behövs noggranna unersökningar på longituinella fertilitetsmönster över hela Sverige. Syftet me etta projekt är att analysera och jämföra fertiliteten i Sverige år 1991 och Dessa två år representerar hög och låg fertilitet. Unersökningen skall ge svar på frågor som änring i fruktsamhetstal i förhållane till antalet kvinnor i fertil åler i olika regioner i lanet och om et finns skillnaer mellan olika boenemiljöer till exempel tätort och lansbyg. 5.3 MÅLET Målet me projektet är att beskriva fertiliteten i Sverige år 1991 å många föes och 1995 å få föes. en för olika ålersgrupper och en summerae fruktsamheten kommer att jämföras els för en inelning på 10 olika boenemiljöer och els för 108 regioner. En annan el av arbetet är att framställa fertilitetskartor me överlappane referensytor. För att visa etaljerae ata för hela Sverige på ett överskåligt sätt måste lokala variationer slätas ut och et görs här genom att varje kilometerruta visar et antal som fötts inom en raie på 30 km från rutan. Den summerae fruktsamheten är ett mått som, oberoene av befolkningens storlek, könsförelning och ålersförelning, visar benägenheten att föa. Detta kan sean jämföras me antal /befolkning som är ett mått beroene av anelen fertila kvinnor i befolkningen. 5.4 BEGRÄNSNINGAR Databasen är ofullstänig. Främst visar et sig genom att enstaka ata, som exempelvis koorinater, saknas för några personer vissa enskila år vilket försvårar möjligheten att hitta familjernas rätta koorinater. I atabasen finns inte heller någon irekt koppling mellan et och förälrarna. Familjen hålls ihop av ett familjeid. Detta försvårar iblan arbetet att hitta rätt mamma till en eftersom båe mamman och en tonårsotter kan vara mor till et nyföa et. 7

9 6 INSAMLING AV DATA 6.1 DATABASEN Databasen innehåller uppgifter om cirka 10 miljoner människors livshänelser uner 11 år, från 1985 till Attribut som finns i atabasen är exempelvis föelseår, kön, familj tillhörighet, ösatum, utflyttningsatum från Sverige, inflyttningsatum till Sverige, arbete och inkomst. Familje ID (FID) (som heter lopnrh i atabasen), är ett ientifikationsnummer för en familj. Koorinaterna är presenterae me 100 meters noggrannhet. Hela atabasen består av flera olika tabeller. En tabell innehåller ata om personen, en annan om arbete och inkomster och så viare. RegionD_1_91 respektive RegionD_1_95 är två tabeller som innehåller reigerae ata. I tabellerna finns alla personer som saknat koorinater i originaltabellen och här har essa fått e koorinater som är mest sannolika för varje inivi. I första han har man ersatt saknae koorinater me ata från efterföljane år och i anra han ersatt me centrumkoorinater för församlingen är inivien bor. Läs mer om etta i kapitel Data sorteras ur atabasen me hjälp av Structure Query Language (SQL). 6.2 INSAMLING För att analysera fertiliteten i Sverige uner åren 1991 och 1995 samlas följane ata in för båa åren: alla nyföa nyföas mammor mammornas åler koorinater till mammorna och en totalbefolkning för alla 100 meters rutor i Sverige antal kvinnor för alla 100 meters rutor i Sverige kvinnornas åler BARNEN För att välja ut nyföa uner 1991 och 1995 går man på attributet föelseår. Uner 1991 föes och uner året 1995 kom till värlen i Sverige. I listning visas ett exempel på hur som är föa ett speciellt år väljs ut. select SMCDATA..Person.*, SMCDATA..PersonYearEarning.lopnrh into BarnFoa91 from SMCDATA..Person inner join SMCDATA..PersonYearEarning on SMCDATA..Person.PID = SMCDATA..PersonYearEarning.PID where SMCDATA..PersonYearEarning = 1991 an SMCDATA..Person.Bornyear = 1991 Listning SQL exempel på uttagning av föa

10 I tabellen SMCDATA..Person finns alla iniviers föelseår. Eftersom atabasen innehåller 11 år me ata om personerna, måste man välja ut för vilket år man vill plocka ata ifrån. Exemplet (listning 6.2.1) tar alltså ut alla föa 1991 från tabellen SMCDATA..Person och et lopnrh (FID) från tabellen SMCDATA..PersonYearEarning som en hae uner året MAMMOR Barnens FID leer till e övriga familjemelemmarna.v.s. kopplingen mellan mamma och är FID. Blan familjemelemmarna hittas oftast en kvinna som är lämplig som moern till et. Lämplig mor tas ut me olika kriterier till exempel ska hon vara älre än 15 år men yngre än 54 år. En el nyföa uner 1991 hae inte något FID och eras familje ID togs å från atabasen över Många tillhöre en familj är enast män och boe, en saknae alltså en mamma enligt atabasen uner året e föes. För att hitta ens mörar gick man framåt eller bakåt i tien och sökte är. Mer om etta i kapitel 6.3. Om inte någon mamma hittaes togs et bort ur tabellen och laes till i en ny tabell, som innehöll som inte har kunnat kopplas till en mor. Detta beskrivs senare i kapitel KOORDINATER Nor- och östkoorinaterna till mammorna och en söktes ut. Ett exempel på hur koorinaterna söks ut visas i listning Det som skulle extraheras var platsen är mamman boe när et föes och ärför spelae inte ets koorinater någon roll. Mammornas koorinater kopieraes till en så e fick samma geografiska placering. Databasen var ock inte fullstänig och för vissa personer saknaes ata. Mer om hur etta problem behanlaes i kapitel 6.3. De mörar som saknae koorinater söktes ut i RegionD_1_91 resp. RegionD_1_95 tabellerna är e flesta saknae koorinatparen hittaes. De mörar som fortfarane saknae koorinater behanlaes slutligen en och en. Detta gjores genom att välja ut mamman och kolla vilka koorinater hon hae anra år, alltså mellan 1985 och Även ets koorinater unersöktes. Stäme mamman och ets koorinater överens, vales koorinaterna från året innan eller efter. I en el familjer hae et koorinater året et föes men moern hae inte några. Efter att ha kollat upp familjerna fick familjerna ens koorinater. upate mam95 set CoorEast = SMCDATA..PersonYearCoor.CoorEast, CoorNorth = SMCDATA..PersonYearCoor.CoorNorth from mam91 inner join SMCDATA..PersonYearCoor on mam91.pid = SMCDATA..PersonYearCoor.PID where SMCDATA..PersonYearCoor.YEAR = 1995 Listning SQL exempel på utsökning av koorinater. Koorinater från PersonYearCoor uner 1995 ersatte e kolumner som fanns i mam95. 9

11 6.2.4 SLUTLIGA TABELLEN mammor och vars koorinater har hittats uner 1991 var me i analysen och kartframställningen. Av essa var , alltså var inte 4367 me i analysen var personer varav em me i analysen och kartframställningen, kvar var 1333 som fick uteslutas och sålees inte var me i unersökningen. De som uteslöts behanlas mer i kapitel 6.3. Från en tabell som innehöll alla personer som fanns i Sverige uner -91 respektive -95 och eras koorinater, vales alla kvinnor ut som var i ålern 15 år och upp till och me 54 år. Dessa kvinnor elaes in efter åler i 5 års klasser (15-19 år, år, år och så viare upp till år). Mammorna till e nyföa fick en kolumn som innehöll hur många nyföa varje mor hae. Efter et elaes mammorna in i samma ålersklasser som kvinnorna. Den slutliga tabellen är aggregera på kilometerrutor och innehåller information om antalet personer i varje ruta (, kvinnor och män), antalet kvinnor i varje ålersklass och antalet nyföa av mammor i en viss ålersklass. Ett exempel på hur en slutliga tabellen ser ut visas i tabell I Sverige år 1991 var kilometersrutor beboa, varav et föes i stycken fanns et beboa rutor, varav innehöll minst ett nyfött. Tabell Visar ett exempel på hur en slutliga tabellen kan se ut. Först kommer koorinaterna, x- och yle, ärefter hur många personer som totalt bor på 1000 * 1000 meters ruta. kvinnor i ålern i en rutan och så viare upp till antal kvinnor i åler och sen hur många av mammor i ålers intervall i varje ruta. Koorinatpunkten avser syvästra hörnet i rutan. X Y To atlbef. Kv ni nor Kv ni nor Mor Mor M or

12 6.3 PROBLEM I etta avsnitt reovisas problem som ientifierats och åtgäras. En el nyföa 1991 har inte något FID. Dessa tillhöre alltså ingen familj uner 1991 vilket kan bero på brister i atabasen. För att en skulle tillhöra någon familj har e fått sitt FID från året efter, Ett antal har fått väljas bort eftersom ingen mamma hittas till em i atabasen. Varför inte mamman hittas kan bero på ett antal saker, till exempel: Mamman var inte registrera som bosatt i Sverige uner 1991, utan registreraes först uner Barnet boe på ett hem. Barnet föes i Sverige av flyktingar; moern var inte mantalsskriven i Sverige. Barnet var registrerat hos pappan, mamman och pappan boe alrig tillsammans. För e som i atabasen saknae mamma åren å en föes (cirka ) unersöktes varje för sig för att hitta ess mamma. Om et funnits en mamma i familjen året före eller om et fanns en året efter kopplaes et till henne eller om et hae ett nytt FID året efter föseln kopplaes et till mamman i enna familj. De familjer är mörarna inte var mantalsskrivna i Sverige uner e unersökta åren togs bort ur analysen liksom också e som inte var föa i Sverige uner e två aktuella åren. Alla som togs bort exempelvis på grun av att ingen mamma hittas till em eller att e inte är föa i Sverige sammanställes i en tabell men uteslöts ur en viare analysen. Mörar som är älre än 44 år var inte ett självklart val att ta me. Det finns några mammor som är älre än 44 när e får, men eftersom en irekta kopplingen mellan mor och saknas i atabasen kan en mormor ha valts som mor istället för ennes tonårsotter. Det är tveksamt om man ska ha e som är älre än 44 år me i unersökningen. Uner 1995 var et enast 79 i hela Sverige som föes av mammor älre än 44 år enligt SCB befolkningsstatistik [1] mean enna unersökning har 125 mörar över 44 år. Det är vilket fall som helst så få som fös av mammor i en ålern att e inte har någon signifikant effekt på resultatet av enna unersökning. Cirka personer saknae koorinater. De flesta fick koorinater me hjälp av tabellerna RegionD_1_91 respektive RegionD_1_95 och e kvarvarane personerna gicks igenom en och en och fick e mest korrekta koorinater som kune hittas. 11

13 7 ANALYS OCH RESULTAT 7.1 DATA Originalata, som finns me en noggrannhet på 100 meter, har aggregerats till kilometerrutor. Koorinaterna i tabellen ritas ut som en punkt i et syvästra hörnet på kilometerrutorna. Detta meför att e punkter som hamnar utanför Sveriges lansgräns inte tillhör någon boenemiljö eller region enligt ArcView. Detta korrigeras för han, så alla punkter på kartan tillhör någon boenemiljö och lokal arbetsmarknasregion (LA). Data sparas och visas i shape-filer. ArcView shape-filer är unika för ArcView men specifikationen av formatet har blivit publicerat och översättningsmouler till anra geografiska informationssystem har kommit. Shape-filer stöjer egenskaper som punkt, linje och yta. Analyser har gjorts på variationer av fertiliteten els mellan olika boenemiljöer (avsnitt 7.2) och els i lokala arbetsmarknasregioner (avsnitt 7.3). Slutligen visas en förelning av föa 1991 och 1995 samt en summerae fruktsamheten som överlappane referensytor över hela Sverige för samma år (avsnitt 7.4). Boenemiljöerna är inelae i 10 olika klasser, från glesbyg till storsta. Klasserna grunar sig på en unersökning om urbanisering i Sverige som tiigare gjorts av SMC och Kulturgeografen i Umeå [2]. I unersökningen togs tätortsatat i Översiktskartan (tiigare Röa kartan) från Lantmäteriet och klassae om tätort genom att ela en i 10 nivåer av befolkningstäthet som visas i tabell Översiktskartan är gjor utifrån kriterier från Statistiska Centralbyråns tätortsavgränsning [3]. Områet runt om stäerna i en raie på ca 40 km kallas et till staen. Omlanets raie är enligt urbaniseringsunersökningen et avstån som kan antagas att arbetstagare kan penla varje ag till och från jobbet. Tabell Visar tätorts klassning. Klass Klass efinitio n 1 Glesbyg - befolkning minre än 201 personer 2 Byar - befolkning personer 3 Tätorts - inom en raie på 40 km 4 Tätort - befolkning personer 5 Småstas - inom en raie på 40 km 6 Småsta - befolkning personer 7 Mellanstas - inom en raie på 40 km 8 Mellansta - befolkning personer 9 Storstas - inom en raie på 40 km 10 Storsta - befolkning större än personer Statistiska centralbyrån (SCB) har i samarbete me en åvarane Expertgrupp för forskning om Regional Utveckling (ERU) tagit fram kriterier för att beskriva lokala arbetsmarknaer (LA) [4]. Uner åren har LA regionerna änrat sig på grun av att kommuner slagits samman eller splittrats. I etta arbete har 1990 års 108 LA regioner använts, se bilaga

14 en är ett mått på befolkningsutvecklingen. en beräknas genom att antalet föa av kvinnor i en viss åler ivieras me antalet kvinnor i enna åler. Den summerae fruktsamheten är summan av alla fruktsamhetstal för alla ålrar. Eftersom etta arbete använer ålersintervaller på 5 år måste fruktsamheten för varje ålersgrupp multipliceras me 5. Den summerae fruktsamheten räknas ut enligt formeln (( föa av kvinnor år / kvinnor år ) * 5 + ( föa av kvinnor år / kvinnor år ) * ( föa av kvinnor år / kvinnor år ) * 5). För att få en bibehållen befolkningsutveckling bör man ha en summera fruktsamhet på över 2 eftersom båe mamman och pappan å ersätts, mean en summera fruktsamhet på 1 enast ersätter en av em låg en summerae fruktsamheten för Sverige på och 1995 hae fruktsamheten sjunkigt till Tabell visar fruktsamheten för hela Sverige i e olika ålersgrupperna och inex (inex 1991 = 100). För ålersintervallet har fruktsamheten minskat minst mellan åren. Största skillnaen sker i e yngsta ålersintervallen. Siffrorna tyer på att kvinnorna är älre 1995 när e skaffar än va e blivae mammorna var Tabell en för varje ålersintervall över hela Sverige uner 1991 och Ålersintervallen Summera fruktsamhet Summera fruktsamhet Inex

15 7.2 BOENDEMILJÖER Bilaga 11.1 visar en karta på e specificerae boenemiljöerna som Sverige är inklassa i, i enna unersökning. För att få fram fruktsamheten i klasserna var en sammanslagning mellan boenemiljö tabellen och slutliga tabellen növänig.v.s. varje kilometerruta kopplas till en boenemiljö. Den summerae fruktsamheten mellan e olika boenemiljöerna skiljer sig kraftigt. I tätorternas är summerae fruktsamhetstalet mean en 1995 ligger bara på Minst fruktsamhet 1991 har mellansta och storsta som ligger uner 2 och till 1995 sjönk en ner till ryga är et enast byarna som har en fruktsamhet över 2 (tabell 7.2.1; figur 7.2.1). Boenemiljön byar är en som har minst skillna mellan åren. Men eftersom et fös få i byarna har fruktsamhetstalet en stor statistisk osäkerhet. Där fruktsamheten minskat mest i e olika miljöerna från 1991 till 1995 är i tätorts, me cirka 24 %. Genomsnittligt har fruktsamheten minskat me 17,2 % från 1991 till 1995 i alla boenemiljöerna. Tabell Den summerae fruktsamheten för e olika boenemiljöerna i Sverige. Visar en summerae fruktsamheten, antal per befolkning, antal, antal kvinnor och total befolkningen för varje boenemiljö. Sist visas inex för fruktsamheten och inex för per totalbefolkning (inex 1991 = 100) Klass Klassnamn Summera fruktsamhet Barn/Totbef. kvinnor Total bef. Summera fruktsamhet Barn/Totbef. kvinnor Total bef. Inex fruktsamhet Inex /totbef. 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta

16 Figur Visar tematiskt hur fruktsamheten skiljer sig för år 1991 och Klasserna är uppelae så att ju högre summerae fruktsamheten är esto mörkare blir färgen, mörkast färg högst summera fruktsamhet, ljusast färg har minsta summerae fruktsamheten för et året. Figuren visar enast glesbyg och e olika stäernas. Den summerae fruktsamheten kan jämföras me hur många et är i förhållane till totalbefolkningen i e olika boenemiljöerna (tabell 7.2.1; figur 7.2.2). Detta mått ger en helt annan bil eftersom et inte tar hänsyn till hur stor el av befolkningen som är fertila kvinnor. Skillnaen syns tyligt i glesbygen som har hög summera fruktsamhet men lågt antal per totalbefolkning. 15

17 Figur Visar nyföa per befolkningen i Sverige. Mörkare färg, fler finns i områet. Hur skiljer fruktsamheten sig mellan i ålersintervallen? I resten av avsnittet beskrivs e olika boenemiljöernas fertilitetföränring för varje ålersgrupp. Kartor över fruktsamheten för e olika ålersintervallen visas i bilagor och tabellerna me fruktsamhets tal visas i tabell I tabellerna visas fruktsamheten, antal nyföa, antal kvinnor i e olika boenemiljöerna och inex mellan åren (inex 1991 = 100). Det måste poängteras att i vissa ålersgrupper och boenemiljöer fös et få och fruktsamhetstalen har å en stor statistisk osäkerhet. 16

18 I Sverige är et inte många kvinnor i ålern som föer.v.s fruktsamheten för enna ålersgrupp är låg (tabell 7.2.2; bilaga 11.2). De flesta boenemiljöer har minskat sin fruktsamhet uner e fem åren. Minst 1991 har byarna och 1995 har glesbygen har byar fruktsamhet lika me 0 men 1995 har e en relativ hög fruktsamhet för åringar, vilket är statistiskt osäkert på grun av enast ett föes 1995 i byarna. Uner 1991 var fruktsamheten störst i tätorternas och 1995 var et i byarna. Tabell Visar fruktsamheten i e olika boenemiljöerna 1991 och 1995 för kvinnor i ålern (inex 1991 = 100) Klass Klassnamn kvinnor kvinnor Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta en för kvinnor i ålern föränraes mycket mellan 1991 och 1995 (tabell 7.2.3; bilaga 11.3). År 1991 var et samma boenemiljö som för ålern 15-19, tätorts, som hae hög fruktsamhet. Även år 1995 har tätortset en högsta fruktsamhetstalet. Glesbygen är en boenemiljö som har minskat mest mellan åren. Tätortens fruktsamhet skiljer sig minst mellan 1991 och Tabell Visar fruktsamheten i e olika boenemiljöerna 1991 och 1995 för kvinnor i ålern Klass Klassnamn kvinnor kvinnor Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta

19 I ålern ökar fruktsamheten i förhållane till anra ålersgrupper. Uner 1991 var fruktsamheten hög i stora elar av Sverige speciellt i småstas och tätorts men även mellanstas (tabell 7.2.4; bilaga 11.4). Uner 1995 har glesbygen en största fruktsamheten mean en är minst i storstäerna. Byarnas och glesbygens fruktsamhet ökar något mellan 1991 och Den miljö är fruktsamheten varierar minst är byarna och störst i tätorterna. Tabell Visar fruktsamheten i e olika boenemiljöerna 1991 och 1995 för kvinnor i ålern Klass Klassnamn kvinnor kvinnor Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta Tabellen och bilaga 11.5 visar fruktsamheten för kvinnor i ålern Högst fruktsamhet finns i glesbygen 1991 och minst i byarna. Uner 1995 var et högst i storstas och minst i byar. Skillnaen i fruktsamheten mellan e olika boenemiljöerna är inte stor för enna ålersgrupp. Tabell Visar fruktsamheten i e olika boenemiljöerna 1991 och 1995 för kvinnor i ålern Klass Klassnamn kvinnor kvinnor Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta

20 Tabellen och bilaga 11.6 visar fruktsamheten i e olika boenemiljöerna för kvinnor i ålern åren 1991 och Högst fruktsamhet har byar uner 1991 och även uner 1995 och en har till och me ökat och är mycket hög 1995 jämfört me övriga miljöer. Dock är et totala antalet lågt i enna miljö. Minst har tätort 1991 och småsta Tabell Visar fruktsamheten i e olika boenemiljöerna 1991 och 1995 för kvinnor i ålern Klass Klassnamn kvinnor kvinnor Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta I ålern ökar fruktsamheten i 4 boenemiljöer, glesbyg, småsta, mellansta och storstäer (tabell och bilaga 11.7). Minst fruktsamhet 1991 har småstäer men 1995 har enna ökat. Mellanstas har en minsta fruktsamheten för Minst skillna i fruktsamheten är i mellansta. Tabell Visar fruktsamheten i e olika boenemiljöerna 1991 och 1995 för kvinnor i ålern Klass Klassnamn kvinnor kvinnor Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta

21 Storstäerna är en boenemiljö är flest av mörar älre än 44 år fös. Det är ock ovanligt me mörar över 44 år så fruktsamheten blir nära noll (tabell 7.2.8) för alla boenemiljöer. Denna ålersgrupp påverkar inte sammanställningen av en summerae fruktsamheten om ålersgruppen utesluts för e olika boenemiljöerna. Att utesluta mörar över 44 år är en iskussionsfråga, etta behanlas i kapitel 6.3. Kartan som ska visa skillnaerna mellan 1991 och 1995 för mörar över 44 år blir likaan eftersom fruktsamheten ligger väligt nära noll båa åren. Tabell Visar fruktsamheten i e olika boenemiljöerna 1991 och 1995 för kvinnor över 45 år Klass Klassnamn kvinnor kvinnor Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta

22 7.3 LA-REGIONER Detta avsnitt behanlar en geografiska variationen av fruktsamheten i Sverige. en i e 108 LA regionerna för e olika ålersintervallen visas på kartorna i bilagorna och i tabellen bilaga Figur visar att uner 1991 hae e flesta regioner en summera fruktsamhet över regioner har mycket hög summera fruktsamhet (över 2.5) är Lycksele ligger högst på 3.0. Det föes 325 i Lycksele etta år och eftersom regionen är så glest befolka kan et extremt höga föelsetalet bero på tillfälligheter. Bara ett fåtal regioner hae ett summerat fruktsamhetstal minre än 2, t.ex. Stockholm och Karlshamn. När man tittar på 1995:s karta, syns et tyligt att summerae fruktsamheten har minskat betyligt. Enast 12 regioner 1995 har en fruktsamhet över 2. Nästan alla regioner minskar en summerae fruktsamheten raikalt från 1991 till Åseles region ligger på relativt hög nivå ( ) 1991 och ligger kvar på en nivån Den summerae fruktsamheten för varje LA region och inex mellan åren reovisas i tabellen i bilaga Figur Den summerae fruktsamheten år 1991 och 1995 i LA regionerna. 21

23 Regionernas summerae fruktsamhet kan jämföras me nyföa per totalbefolkning för varje region (figur 7.3.2). Detta mått ger en helt annan bil eftersom et inte tar hänsyn till hur stor el av befolkningen som är fertila kvinnor. Region me hög meelåler kommer att ha ett litet antal /befolkning utan att för en skul benägenheten att föa är liten (se tex Strömsun (bilaga 11.8; figur 7.3.1, 7.3.2)). Figur Barn per totalbefolkningen i LA regioner i Sverige. Den geografiska variationen av fruktsamheten för olika ålrar är ganska stor. För ålern (se bilaga 11.9) är fruktsamheten inte stor och ligger uner i hela Sverige, et är ärför kartorna ser lika ut. Den låga fruktsamheten beror på att et är ovanligt att kvinnor föer i enna ålern. en stiger i ålrarna och en är mycket hög (över 0.8) uner 1991 i Överkalix, Övertorneå, Filipsta och Munkfors regionerna (bilaga 11.10). Av essa regioner har enast Munkfors uner 1995 fortfarane hög fruktsamhet mean e anra regionerna har sjunkit mycket. Många regioner som har en fruktsamhet mellan 0.4 och år 1991 har sjunkit till unerliggane steg i klassningen Unantag som Pajala har ökar sin fruktsamhet. 22

24 I ålersintervallet är et en stor skillna mellan åren 1991 och 1995 (bilaga 11.11). Det är väligt hög fruktsamhet i större elar av Sverige uner 1991, men om man tittar på 1995 års fruktsamhet så har e flesta regioner sjunkit och i regioner som Haparana och Strömsun har fruktsamheten minskat mycket. Enast ett fåtal har kvar en hög fruktsamhet en för kvinnor i ålersintervallet år visas i bilaga Munkfors, Sävsjö, Hylte och Olofström regionerna (se bilaga 11.8) har låg fruktsamhet 1991 men skiljer sig från et generella mönstret genom att fruktsamheten har ökat till Sunne regionen har hög fruktsamhet 1991, men har minskat till 1995 fast ligger änå högt om man jämför me anra regioner hos kvinnor i ålern För kvinnor älre än 35 minskar fruktsamheten överlag (bilaga 11.13). Det är överraskane me en stora ökningen av fruktsamheten i regionen Sorsele från 1991 till Åtta anra regioner har ökat sin fruktsamhet mellan åren mean e flesta anra har minskat. Kvinnor över 40 år föer en väligt liten anel i Sverige. en för alla 108 LA regionerna är minre än och ärför uteslöts kartorna. 23

25 7.4 ÖVERLAPPANDE REFERENSYTOR En karta som visar fruktsamheten i varje kilometersruta kommer att vara så oregelbunen att et blir svårt att se geografiska trener. För att få en överskålig bil av fruktsamheten i hela Sverige och se trener över lanet har överlappane referensytor använts, vs har mönstret jämnats ut genom att för varje kilometersruta visa antal som finns i en cirkel runt rutan. Här har en cirkel me raien 30 km använts. Det första som gjores var att räkna ut hur många nyföa et fanns i en raie på 30 km runt varje kilometersruta i Sverige. Detta reovisas i figur Minst finns et i glesbygen och sean ökar antalet nyföa me befolkningstätheten. har minskat för alla klasser mellan 1991 och 1995 och et ser man tyligast på utbreningen av en högsta klassen ( ) Barn ingen information Figur i en cirkel på 30 km runt om varje koorinatruta. 24

26 Me överlappane referensytor kan man även visa en summerae fruktsamheten (figur 7.4.2). Den summerae fruktsamheten får man genom att summera fruktsamheten för varje ålersintervall. en i sig får man genom att iviera antalet nyföa som finns inom en raie på 30 km, me antalet kvinnor som finns inom raien för varje kilometersruta och ärefter multiplisera me 5 eftersom et är femårsintervall var et relativ hög summera fruktsamhet i större elar av lanet mean 1995 hae inte många områe över Figur Den summerae fruktsamheten för varje kilometersruta me överlappane referensytor i Sverige. Bilen (figur 7.4.2) visar tyligt att en summerae fruktsamheten båa åren är högst i et glest befolkane norrlans inlan. Däremot tätbebygga områen har lägst fruktsamhet. 25

27 8 DISKUSSION Vi atainsamlingen har jag tagit en älsta kvinnan i familjen som mamman. Man hae kunnat följa upp en mer och å även sett om man hittat ets mamma eller någon annan i familjen. Det kanske är en älre otter i familjen som har fått men bor kvar hemma hos sin mamma. Eftersom enna unersökning har 125 föa av mörar älre än 44 år och SCB reovisar 79 föa av älre mörar vet vi att en el har kopplats till fel mor. Om atabasen hae haft en koppling mellan och mamma hae etta problem inte uppstått. Då skulle man vara säker på att en har sin riktiga mamma och inte sin mormor eller någon annan familjemelem. Alternativet är att utesluta e som har en mamma älre än 44 år och resultaten skulle å förmoligen bli mer korrekt. Det är ock inga stora skillnaer i summerae fruktsamheten om man tar bort mammor älre än 44 år. Det rör et sig totalt sett om få och et slutliga resultatet påverkas inte märkbart. Boenemiljöer: Varför har vissa hög och vissa låg fertilitet? Kan et vara trener som slår igenom senare i vissa miljöer? Unersökningen bör utökas till att omfatta flera år för att kunna inentifiera trener. Denna iskussion bör även föras för LA regioner. Tiigare har et konstateras att aföanet har en negång från 1991 och framåt. Från en unersökning [5] av aföanet visar Gunnar Anersson att etta hör ihop me arbete och inkomst. Kvinnor me höga inkomster är mer benägna att föa än e kvinnor me låg inkomst. Detta gäller även om man tittar på stuier, arbetslöshet, kvinnans åler han. Att stuera minskar ens chans till att bli mor. Även arbetslöshet skapar mönster; e som är arbetslösa är mer benägna att skaffa än e som jobbar. Ett antal nya frågor yker upp när man tittar på resultatet. Det vore intressant att ytterligare unersöka fertiliteten me avseene inte bara på moerns åler utan även på moerns utbilningsnivå och arbets- och inkomstssituation. En annan mycket intressant aspekt är att unersöka männens roll i sammanhanget. Vilka män blir pappor? Spelar pappornas åler, utbilning, inkomst och arbetssituation någon roll för aföanet och är i så fall pappornas situation lika viktig eller kanske mer/ minre viktig än mammornas? 26

28 9 SLUTSATS Det är skillna mellan 1991 å fruktsamheten var hög och 1995 å fruktsamheten var låg. Den summerae fruktsamheten är ett mått på etta. Inom ålersintervallet fös et mest. Närmast efter kommer intervallet I boenemiljön byar har en summerae fruktsamheten minskat minst ock är anelen som fötts i byar väligt liten. Tätorts har en största skillnaen mellan en summerae fruktsamheten 1991 och Den boenemiljö är et fös flest 1991 var småstas mean et 1995 föes flest i storstaen. Storstäerna hae en låg fruktsamhet rean uner Denna minskar något lite till hae Stockholm en minsta summerae fruktsamheten (1.9510) hae Lycksele en högsta summerae fruktsamheten (3.0425) hae Överkalix en minsta summerae fruktsamheten (1.445) hae Hylte en högsta summerae fruktsamheten (2.4520). Minst skillna i summera fruktsamhet i regionerna mellan åren 1991 och 1995 finns i Åsele, Munkfors, Hylte och Malung. Störst skillna i fruktsamheten mellan 1991 och 1995 hae Lycksele. Här fös ock få båa åren och fruktsamheten var mycket hög Efter Lycksele kommer Överkalix och Flilpsta. Siffrorna tyer på att et finns en tren att kvinnor väntar me att skaffa till e är älre. Unersökningen bör utökas till att omfatta flera år så eventuella trener i aföanet kan urskiljas. GIS är ett använbart analysverktyg vi unersökningar av livshänelser som exempel fertilitet om koorinater är tillgängliga. 27

29 10 REFERENSER [1] Statistiska Centralbyrån (1996). SCB Befolkningsstatistik 1995, el 4. Stockholm: Statistics Sween. [2] SMC och Kulturgeografen i Umeå (2002). Urban esign project. [3] Statistiska centralbyrån, Tätorts klassning ( ) [4] Statistiska centralbyrån, Lokala arbetsmarknas ytor ( ) [5] Socialvetenskapliga forskningsrået (2000). Välfär, folkhälsa, omsorg svensk socialvetenskaplig forskning uner 1990-talet och framöver. Stockholm: Socialvetenskapliga forskningsrået. 28

30 11 BILAGOR 11.1 BOENDEMILJÖER Klasserna visas tematiskt. De olika stäerna ser man inte skillna på men en runt stäerna visar vilken sta. 29

31 11.2 FRUKTSAMHETEN FÖR KVINNOR, 15-19, I OLIKA BOENDEMILJÖER Ju högre fruktsamhet esto mörkare färg. Klass Klassnamn Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta

32 11.3 FRUKTSAMHETEN FÖR KVINNOR, 20-24, I OLIKA BOENDEMILJÖER Klass Klassnamn Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta

33 11.4 FRUKTSAMHETEN FÖR KVINNOR, 25-29, I OLIKA BOENDEMILJÖER Klass Klassnamn Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta

34 11.5 FRUKTSAMHETEN FÖR KVINNOR, 30-34, I OLIKA BOENDEMILJÖER Klass Klassnamn Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta

35 11.6 FRUKTSAMHETEN FÖR KVINNOR, 35-39, I OLIKA BOENDEMILJÖER Klass Klassnamn Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta

36 11.7 FRUKTSAMHETEN FÖR KVINNOR, 40-44, I OLIKA BOENDEMILJÖER Klass Klassnamn Inex 1 Glesbyg Byar Tätorts Tätort Småstas Småsta Mellanstas Mellansta Storstas Storsta

37 11.8 LOKALA ARBETSMARKNADSREGIONER 36

38 11.9 FRUKTSAMHETEN I LA REGIONER FÖR KVINNOR ÅR 37

39 11.10 FRUKTSAMHETEN I LA REGIONER FÖR KVINNOR ÅR 38

40 11.11 FRUKTSAMHETEN I LA REGIONER FÖR KVINNOR ÅR 39

41 11.12 FRUKTSAMHETEN I LA REGIONER FÖR KVINNOR ÅR 40

42 11.13 FRUKTSAMHETEN I LA REGIONER FÖR KVINNOR ÅR 41

43 11.14 DEN SUMMERADE FRUKTSAMHETEN FÖR VARJE REGION LAreg N amn Sum. Frukt A ntal Sum. Frukt. Inex LAreg N amn Sum. Frukt. A ntal Sum. Frukt. 1 Stockholm Karlsta Uppsala Kristinehamn Nyköping Filipsta Katrineholm Hagfors Eskilstuna Arvika Linköping Säffle Norrköping Laxå Gnosjö Hällefors Gisslave Örebro Jönköping Karlskoga Nässjö Västeras Värnamo Fagersta Sävsjö Arboga Vetlana Vansbro Eksjö Malung Tranås Mora Älmhult Falun Markary Heemora Växjö Avesta Ljungby Luvika Hultsfre Hofors Emmaboa Ljusal Kalmar Gävle Oskarshamn Söerhamn Västervik Bollnäs Vimmerby Huiksvall Gotlan Härnösan Olofström Sunsvall Karlskrona Kramfors Karlshamn Sollefteå Kristiansta Örnskjölsvik Simrishamn Strömsun Hässleholm Åre Malmö Härjealen Helsingborg Östersun Hylte Storuman Halmsta Sorsele Falkenberg Dorotea Varberg Vilhelmin a Göteborg Åsele Lysekil Umeå Uevalla Lycksele Strömsta Skellefteå Bengtsfors Arvisjaur Trollhätta n Arjeplog Borås Jokkmokk Mariesta Överkalix Liköping Kalix Sköve Övertorneå Tiaholm Pajala Torsby Gällivare Munkfors Luleå Årjäng Haparana Sunne Kiruna Inex 42