Beslut och verksamhetsrapport

uppsala.kommun@uppsala.se efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Flöjtens förskola, Uppsala kommun

1(16) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefen behöver ta ansvar för att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolan har en hög andel flerspråkig personal och såväl förskolechef som personal har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet. Personalen är mån om att lyssna till barnen men utmanar inte barnet att utveckla sina resonemang för att utveckla samtalen vidare. Barnen ges möjlighet till lek och aktivitet men personalen använder inte medvetet miljö och material i meningsfulla sammanhang för att stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling, varken av det svenska språket eller av modersmålet. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver säkerställa att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte, uppföljning och utveckling av arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen behöver använda den flerspråkiga kompetensen på förskolan för att gemensamt skapa meningsfulla sammanhang för barnen att utveckla alla sina språk. I detta ingår att utforma förskolans miljö så att den stödjer ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn.

Beslut och verksam hetsrapport 2(16) Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet, den 27 december 2016 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 27 oktober 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen Stockholm Box 23069, 104 35 Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2015:7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar x --; 6d r( i Gabriel Brandström Enhetschef, r)54.4 Lotta Andersson Damberg Utredare

3(16) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Flöjten, Uppsala kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Flöjten besöktes den 13-14 september 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Lotta Andersson Damberg och Ulrika Sutorius. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om förskolan Flöjten Flöjtens förskola är en kommunal förskola i Gottsunda i Uppsala kommun. Förskolan har fyra avdelningar med åldersindelade barngrupper. Vid besöket är 68 barn inskrivna, varav 47 barn är flerspråkiga. Flöjtens förskola har 15 tjänster fördelade på hel- och deltidsanställda och av dessa är fyra förskollärartjänster, varav en är legitimerad förskollärare. Åtta av personalen är flerspråkiga. Flöjtens förskola leds av en förskolechef med stöd av en biträdande förskolechef. Skolinspektionen har besökt avdelning Ugglan med totalt 19 inskrivna barn i ålder 3-5 år, varav 15 barn är flerspråkiga. Arbetslaget på avdelningen består av tre personal som arbetar 100 procent och en som arbetar 80 procent, av dessa är tre flerspråkiga. 1 arbetslaget finns ingen legitimerad förskollärare.

4(16) Under besöket genomförde Skolinspektionen intervjuer med förskolechef och biträdande förskolechef, arbetslag på besökt avdelning och en fokusgrupp bestående av representanter från förskolan andra avdelningar samt en ateljerista', en pedagogisk utvecklare2 och en pedagogista3 med särskilda uppdrag på förskolan. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det saknas riktlinjer och strategier som stöd för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen har inte kunskap och samsyn för hur uppdraget ska omsättas i den dagliga verksamheten. Det saknas riktlinjer för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling I intervjun med förskolechef och förskolans personal framkommer att det inte finns några riktlinjer varken i kommunen eller på förskolan för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolan har ingen introduktion för nyanställd personal i arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Förskolechefen uppger att ett språknätverk har introduktion för nyanställda i det språkutvecklande arbetet men eftersom personalomsättningen är stor så hinner inte alla få introduktionen, "det är ett bekymmer, vi är medvetna om det". 1 En ateljerista arbetar bland annat med att utveckla miljö, material och uttryckssätt på en förskola eller skola. 2 En pedagogisk utvecklare arbetar med att stödja och utveckla den pedagogiska verksamheten på en förskola eller skola. 3 En pedagogista arbetar bland annat med att stödja pedagoger i att planera, genomföra och utvärdera de projekt en förskola eller skola arbetar med.

5(16) I Uppsala kommun har modersmålsenheten fram till halvårsskiftet ansvarat för språk- och kulturstöd vid förskolorna. Enligt förskolans personal har modersmålspedagoger kommit till förskolan några timmar varje vecka och arbetat med att stödja språkutveckling i modersmålet hos flerspråkiga barn. De barn som inte haft tillgång till modersmålspedagog i modersmålet har inte fått något stöd i sin språkutveckling på modersmålet. Skolinspektionen har tagit del av förslag till utbildningsnämndens beslut om ett förändrat arbetssätt för modersmålsstöd i förskolan vilket innebär ett mer integrerat arbete i förskolornas vardag som är likvärdigt för alla barn. Enligt förskolans personal har de tidigare inte själva haft något ansvar för arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn och det förändrade arbetssättet innebär ett helt nytt sätt att tänka, "vi har fått veta att vi ska lyfta språket under dagen men hur ska vi göra om vi inte kan språket?" Enligt personalen har förskolechefen ingen strategi för hur de ska arbeta med uppdraget framåt, "det kommer att utvecklas genom att vi pratar om det på avdelningen". Förskolechefen uttrycker i intervjun att de inte riktigt har förstått den nya organisationen, "det vi vet är att vi inte kan lägga ansvaret på modersmålspedagogen" Uppdraget behöver förtydligas och förankras hos personalen Förskolans personal berättar i intervju att de inför Skolinspektionens besök har pratat om läroplanens uppdrag att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Enligt personalen har de tidigare inte diskuterat uppdraget, de har exempelvis inte läst Skolverkets stödmaterial Flera språk i förskolan. Personalen uttrycker behov av att förstå hur de ska arbeta. Inför Skolinspektionens besök har arbetslaget på avdelning Ugglan genomfört en självskattning av förskolans arbete med flerspråkighet. Resultatet visar att arbetslaget saknar en gemensam syn på hur de ska bidra till att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling i det svenska språket och modersmålet. Resultatet av självskattningen visar även att personalen inte reflekterar över om deras egna värderingar har betydelse för barnens språkutveckling Personalen känner inte till kartläggning av språkdomäner hos förskolebarn eller pågående projekt om flerspråkighet i förskolan Skolinspektionen har inför kvalitetsgranskningen tagit del av kommunens utarbetade Handlingsplan för mottagande av nyanlända förskolebarn i den kommunala

6(16) förskoleverksamheten i Uppsala kommun. Handlingsplanen används av antagningsenheten då nyanlända familjer ansöker om placering i förskola. I handlingsplanen finns en tydlig beskrivning av vem som ansvarar för vad, från första kontakten till introduktionen på förskolan. I handlingsplanen finns bilagor som stöd för språksamtal och kartläggning av språkdomäner som förskollärare ansvarar för. Förskolechefen bekräftar i intervjun att det är antagningsenheten som enligt handlingsplanen ska kartlägga barnens språkdomäner. Förskolechefen uppger att det kommer att bli så, nu görs det av förskollärare eller den pedagog som är närmast barnet. Vid intervju med förskolans personal framkommer dock att de inte känner till handlingsplanen. Enligt personalen gör förskolan ingen kartläggning av språkdomäner när flerspråkiga barn börjar på förskolan. Förskolans personal uppger att de ibland får information om vilka språk barnen talar innan de börjar på förskolan. Det finns inga riktlinjer men barnen brukar placeras på avdelning där det finns flerspråkig kompetens hos personalen. Enligt förskolans personal pågår ett projekt i kommunen som handlar om flerspråkighet och kulturell identitet i förskolan. Personalen har dock inte tagit del av någon information om projektet. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolan har hög andel flerspråkig personal men brist på förskollärare. Personalen saknar kompetensutveckling och förutsättningar för erfarenhetsutbyte och reflektion för arbetet med flerspråkighet. Personalen är heller inte delaktiga i uppföljning, analys och utveckling av arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolan har brist på förskollärare men hög andel flerspråkig personal och tillgång till extern kompetens På förskolans fyra avdelningar finns två utbildade förskollärare varav en har fått sin legitimation. En av förskollärarna är nyrekryterad med lång erfarenhet av arbete med flerspråkiga barn. Den nyrekryterade förskolläraren har fått ett särskilt uppdrag att leda utvecklingen på Flöjtens förskola. Förskolechefen

7(16) uppger i intervjun att det har varit svårt att rekrytera utbildade förskollärare, under våren bestod personalen till viss del av visstidsanställda och timvikarier. Flera av förskolans personal är flerspråkiga och flera har arbetat länge på förskolan. Av den verksamhetsredogörelse som förskolechefen lämnat inför Skolinspektionens besök framgår, att den flerspråkiga personalens kompetens används medvetet. I intervjun med personalen framkommer dock att deras kompetens till största delen används vid behov i kontakt med föräldrar med annat modersmål än svenska och för att stödja enskilda barn som inte har alla ord och begrepp i det svenska språket. Personalen säger, "vi har ett tyst samarbete, vid behov pratar vi deras språk när det kommer föräldrar. Vi har inte pratat om att det skulle vara bra att vi kan de här språken". I förskolechefens verksamhetsredogörelse framkommer att Uppsala kommun tillämpar en resursfördelning för det kompensatoriska uppdraget vilket ger förutsättningar för kompetensutveckling och högre personaltäthet. Flöjtens förskola har tillgång till extern kompetens som består av en ateljerista, en pedagogista och en pedagogisk utvecklare. Den externa personalen uppger i intervju att de har ett prioriterat uppdrag att stödja personalen i det språkutvecklande arbetet och att det finns planer på att stödja personalen på Flöjtens förskola i interkulturalitet och lärmiljö. Förskolan har även möjlighet att beställa konsultativt stöd av psykolog, logoped och specialpedagog samt handledning av språkstödjare och modersmålspedagoger om det finns barn med behov av extra stöd. Personalen saknar kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och reflektion för arbetet med flerspråkighet Förskolans personal uppger i intervju att de inte har deltagit i någon kompetensutveckling för arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Enligt förskolechefen har förskolan tidigare haft olika insatser för kompetensutveckling inom flerspråkighet men de pedagoger som då deltog arbetar inte längre kvar på förskolan. Personalen uppger vidare att det är svårt att ta över modersmålspedagogens roll eftersom de tidigare inte har diskuterat flerspråkighet. De har nu börjat prata om hur de kan använda varandra när de inte längre har tillgång till modersmålspedagoger. Enligt personalen måste de börja arbeta mer medvetet med språkutveckling, de behöver läsa artiklar och litteratur och diskutera med varandra, "nu måste vi som pedagoger utmana oss".

8(16) Personal från Flöjtens förskola finns representerade i enhetens språknätverk och ett, så kallat, hundraspråksnätverk. Arbetslaget har en representant med i språknätverket som träffas några tillfällen per termin då de till exempel kan diskutera någon artikel. Personalen uppger att de inte specifikt pratar om flerspråkighet på reflektionstiden. Enligt personalen behöver de nu diskutera både arbetssätt och material för flerspråkighet och hur arbetet ska följas upp. Det saknas en förankrad struktur för uppföljning och analys av flerspråkiga barns språkutveckling Förskolechefen uppger i intervjun att hon följer upp arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i det systematiska kvalitetsarbetet, genom en självskattning av personalen och genom enhetens utvecklingsgrupp. Skolinspektionen har inför besöket tagit del av förskolans dokumenterade systematiska kvalitetsarbete med bland annat uppföljning av arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Skolinspektionens självskattrting visar att arbetslaget har skilda uppfattningar av om de är delaktiga i att följa upp och utvärdera arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen uppger i intervjun att de behöver utveckla detta. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språkutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i låg grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Barnen erbjuds möjlighet att uttrycka sig i olika kommunikativa uttrycksformer som bild och skapande, rytmik, dans och rörelse. Personalen stödjer barnens trygghet samt sociala och motoriska förmågor, men dessa tillfällen utnyttjas inte för att stimulera och utmana barnens språkutveckling i det svenska språket. Personalen tar inte tillvara på möten med enskilda barn för att utveckla en dialog som stödjer språkutvecklingen. Kommunikativa uttrycksformer utnyttjas inte medvetet för språkutveckling Personalen beskriver i intervjun att de har arbetat mycket med bilder och musik, de har bland annat gjort egna musikskivor med musik från barnens hemländer, "vi använder snabba låtar som man kan dansa till och lugn musik när vi målar". Skolinspektionens observationer visar att barnen får möjlighet att uttrycka sig i olika kommunikativa uttrycksformer som bild och skapande, rytmik, dans

9(16) och rörelse. Under observationerna noteras dock att personalen inte utnyttjar dessa situationer för att stimulera och stödja barnens språkutveckling. När personalen ska instruera barnen i en hinderbana i idrottssalen så sker det främst genom att konkret visa hur barnen ska utföra övningen. Personalen utnyttjar inte tillfället att i ett meningsfullt sammanhang använda ord och begrepp som utvecklar språket. Aktivitet och lek i meningsfulla sammanhang utnyttjas inte för språkutveckling Under Skolinspektionens observationer av strukturerad aktivitet, fri lek och rutinsituationer förekommer få tillfällen till dialog och samtal, den verbala kommunikationen är till största delen instruktioner, frågor eller svar och tillsägelser. Vid en observerad aktivitet i idrottssalen noteras hur en flerspråkig personal stödjer ett enskilt barn att förstå vad barnet ska göra genom att använda både det svenska språket och barnets modersmål för att instruera. Personalen utnyttjar dock inte tillfället att utveckla en dialog tillsammans med barnet. Vid en observerad matsituation initierar personalen inte till samtal om vad som har hänt eller kommer att hända. När ett barn berättar om något som de gjorde före maten så lyssnar personalen på barnets berättelse, men följer inte upp samtalet, och säger sedan, "ät nu, ät din mat". Vid ytterligare ett observerat tillfälle noteras hur ett flerspråkigt barn går fram till handfatet och sträcker fram sina händer mot kranen. Barnet vänder sig mot en personal och säger, "kan du dra ned mina händer?". Personalen förstår att barnet menar ärmarna på tröjan och går fram och drar upp ärmarna men bekräftar inte detta med ord. Personalen berättar i intervjun att de läser böcker så ofta de kan vid samlingarna och de delar då upp barnen i grupper. Skolinspektionen observerar en samling före lunch då en flanosaga berättas med hjälp av bilder för en stor grupp barn. Personalen använder rösten för att variera och förstärker med ljud då någon blåser och knackar på dörren. Däremot används ingen konkret rekvisita för att tydliggöra ord och begrepp som är nya för barnen. Personalen gör barnen delaktiga genom att låta några barn få berätta om egna upplevelser som knyter an till sagan. Eftersom det är många barn i samma grupp så begränsas dock möjligheterna till språkutvecklande samtal utifrån berättelsens innehåll. Under observationerna noteras inga tillfällen med rim, ramsor, sånger eller bokläsning.

10 (16) Personalen berättar i intervjun att de försöker vara med barnen i leken så mycket som möjligt, för att lyssna in och ställa frågor. De vill vara medupptäckare, "just nu är det nyckelpigor, förra terminen handlade det om myror". Personalen beskriver att de tar fram förstoringsglas som barnen kan använda för att undersöka. Om barnens intresse fortsätter så gör de ett projekt, där de bland annat går till biblioteket och läser böcker om nyckelpigor. Personalen berättar vidare att de tidigare samarbetade med modersmålspedagogerna, som t ex i projektet om myror då de kunde uttala och skriva orden både på svenska och barnens modersmål. "Nu behöver vi tänka till om vi kan arbeta på liknande sätt". Den externa personalen beskriver i intervjun att de i handledning utmanar personalen inom begreppet språk. De diskuterar syftet med varför de gör som de gör och att personalen ska prata med barnen istället för åt barnen, att t.ex. gå djupare och prata med barnen om hur ett föremål används och ser ut. Vid intervjun beskriver personalen att de inte har någon uttalad strategi men att de delar in barnen i mindre grupper utifrån ålder och intressen för att barnen ska få mer utrymme och våga ta plats. En av personalen beskriver under en observation att de medvetet fördelar den flerspråkiga personalen för att stödja de barn som ännu inte har utvecklat det svenska språket. Kommunikationen leder inte vidare till en utvecklande dialog eller utvecklat ordförråd Under observationerna noteras flera tillfällen då barn får möjlighet att berätta om något som de har varit med om. Personalen är mån om att lyssna men de utvecklar inte samtalen vidare genom öppna frågor och de utmanar inte barnen att utveckla sina resonemang. Personalen beskriver i intervjun att de försöker tänka på att använda lite utmanande ord och synonymer, "att ställa lite frågor så att de kan tänka till". Personalen beskriver vidare att de fångar upp barnens samtal och pratar om det som barnen är intresserade av. "Det är lättare att få en konversation om man gör det utifrån deras intressen". Enligt personalen har de inte kommit överens om hur de ska arbeta, "det är en tyst överenskommelse. Alla vet att vi ska använda hela meningar". Personalen beskriver att de försöker tänka på att inte säga den där pennan, utan i stället säga pennan på bordet. De försöker prata så mycket som möjligt och benämna allt, "om ett barn pekar på frukten så säger jag, jaha vill du ha ett äpple? Eller, vad pekar du på? Kan du säga vad det är för något?" Förskolechefen beskriver i

11(16) intervjun att personalen uppmuntrar barnen att använda både det svenska språket och modersmålet. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad uppmuntrar och skapar möjlighet för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Såväl förskolechef som personal har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet men barnens modersmål stödjs inte genom ett aktivt och medvetet arbetssätt. Föräldrarna används inte som en resurs för att stödja barnens utveckling i modersmålet. Personalen har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet Förskolechefen uttrycker i intervjun att det är en förmån att ha många olika språk, det är något positivt och det ska höras olika språk på förskolan. Enligt förskolechefen finns det en medvetenhet hos personalen att det är viktigt att använda alla språk, att alla får tala och använda sina modersmål på förskolan. Förskolechefen uppger vidare att de har pratat mycket om hur viktigt modersmålet är för det svenska språket och vikten av att få utveckla den kulturella identiteten. Enligt förskolechefen handlar detta om barnens rättigheter, välmående och hållbar utveckling. Förskolechefen betonar att det är ett viktigt uppdrag och ansvar. Enligt förskolechefen uppmärksammar personalen olika högtider i barnens olika kulturer, flera av förskolans personal firar själva dessa högtider. Under observationerna noteras flera tillfällen då personalen pratar med barnen om vilka olika språk som talas i barngruppen och bland personalen. Barnen får stöd i sitt modersmål främst genom instruktioner eller uppmaningar Skolinspektionen ser inga exempel på att den flerspråkiga personalens kompetens används för att stödja barnen att utveckla ord och begrepp på olika språk i samtal eller aktiviteter. Observationerna visar däremot flera tillfällen då barn får stöd i sitt modersmål genom instruktioner och uppmaningar för att förstå hur eller vad de förväntas göra. Personalen berättar att den flerspråkiga personalen sitter vid samma bord som barn med samma modersmål "många barn kan inte svenska, de behöver hjälp". Det organiseras däremot sällan så att barn med

12 (16) samma modersmål delas in i samma grupp vid olika aktiviteter för att möjliggöra samtal och resonemang på modersmålet. Enligt personalen talar barnen hellre svenska än sitt modersmål men barn med samma modersmål brukar hjälpa varandra om de behöver hjälp. Personalen uppger att de ibland väver in både svenska och barnens modersmål då de jobbar med nya begrepp men det sker inte regelbundet. Personalen kan ibland ta hjälp av barnen för att lära sig ord på olika modersmål "vid frukten brukar jag fråga vad det heter på deras språk". Personalen berättar att de tidigare använt mycket bildstöd i språkarbetet men nu använder de mer kroppsspråket eller tecken. Observationerna visar inga exempel på att personalen använder tecken som stöd eller bilder för att förstärka och tydliggöra för barnen. Förskolechefen uppger i intervjun att pedagogerna på samlingen sjunger sånger på barnens olika språk och att pedagogerna uppmanar barnen att hjälpa varandra vid maten om de talar samma språk Enligt personalen är barnen intresserade av att sjunga på olika språk och de sjunger till exempel när någon fyller år. Föräldrarna används inte som en resurs och deras delaktighet är begränsad Förskolechefen uppger i intervjun att de har börjat fundera över hur de ska ta hjälp av föräldrarna. Förskolan anordnar varje år en familjefest som uppmärksammar barnens olika kulturer genom olika mat, sång och musik. Enligt förskolechefen skickar förskolan veckobrev där personalen informerar om vilka sånger de sjunger och vilka böcker de läser. Det finns däremot inget samarbete där man till exempel uppmanar föräldrarna att läsa samma bok hemma på modersmålet. Enligt personalen är det tänkt att de ska använda ipad som ett hjälpmedel tillsammans med föräldrarna men de har inte kommit igång ännu. Arbetslagets självskattning visar att de inte instämmer i påståendet att de bjuder in vårdnadshavare i verksamheten och använder dem som en resurs i det dagliga arbetet. Självskattningen visar också att arbetslaget inte har en gemensam syn på huruvida de samtalar med vårdnadshavarna om de flerspråkiga barnens språkutveckling. Däremot uppger personalen i intervjun att de ständigt uppmanar föräldrarna att tala sina modersmål hemma med barnen.

13 (16) Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen utformar inte förskolans miljö och material så att den synliggör mångfalden av språk och kultur. Personalen använder inte heller miljö och material för arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn. Det svenska språket dominerar i miljö och material Skolinspektionens observationer av förskolans miljö och material visar att barnens olika bakgrund, språk och kultur inte synliggörs. I hallen finns lappar med Välkommen på olika språk, i övrig finns inget som tyder på förskolans mångfald av språk och kultur. I förskolans gemensamma huvudentré finns en hylla med barnböcker på olika språk men på den besökta avdelningen finns inga böcker överhuvudtaget. Arbetslagets självskattning visar att de inte anser att förskolan har en miljö som synliggör och uppmuntrar barnens alla språk. Detta bekräftas av förskolechefen i intervjun. I intervjun berättar personalen att de har tänkt på att översätta vissa sagor på andra språk och låna böcker på biblioteket. Personalen berättar vidare att de har tänkt synliggöra bokstäver från andra länder och sätta upp bilder som knyter an till barnens modersmål. Enligt personalen är de "just nu i processen där vi tänker och pratar mycket om vad vi kan göra på avdelningen, vid samling och matsituation. Det är små steg". Miljö och material används inte aktivt för att stödja språkutvecklingen Personalens självskattning visar att de inte anser att förskolan har material på olika språk, som böcker, bilder, symboler, ljudfiler och musik appar med mera. Personalen uppger i intervjun att förskolan har ipad som ett hjälpmedel, det finns en app. som översätter till olika språk, "vi använde den förra terminen men det blev bråk bland barnen om vem som skulle ha den så vi använde den inte så mycket". I observationerna noteras att förskolan har en utemiljö som ger stora möjligheter till lek och samspel och att gemensamt utforska, upptäcka och lära. Förskolans inomhusmiljö har ett visst utbud av material för att bygga och leka men

14 (16) inget material som lockar till att läsa, samtala och på andra sätt utveckla språket. Avdelningen har en ateljé som används vid strukturerade lärarledda aktiviteter med skapande verksamhet.

15 (16) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.4 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.5 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.6 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: 4 Lpfö98 reviderad 2010 sid 7 5 1 kap. 4 skollagen 6 8 kap. 10 skollagen

16 (16) Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget. Bedömningsområde 2 Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.