Linköping Universitetssjukhuset - Hälsouniversitetet - Universitetet, centrum för miljö- och utomhuspedagogik
Kroppen sätter tanken i rörelsesamklang kropp och själ Vad är stress? Hur interagerar kropp och själ vid stress? Påverkar fysisk aktivitet och miljö inlärning och känsloliv?
STRESS Definition och utveckling Ett växande samhällsproblem Smugit ner i åldrarna Påverkar emotionell, intellektuell och biologisk utveckling Påverkar bemanning och arbetsresultat
STRESS ur ett samhällsperspektiv Stress, en samhällsdiagnos prestations-, kontroll- och tempohetsad kultur anorektiska arbetsorganisationer krav på förändringsbarhet förytligade relationer narcissistisk individualism hektisk upplevelsekultur medikalisering
STRESS för individen Balans mellan belastning/krav och tillgångar/förmåga Dialog mellan yttre press och inre svar Reflexmässig fysisk och psykisk anpassningsförmåga Hjärnans strävan efter välbehag
Stress och Stressvar Fysiologisk bakgrund Den normala stressreaktionen är positiv och energiskapande Stresshormoner - adrenalin och cortisol Antistresshormoner...
STRESS ur medicinsk synpunkt Stress är inte en sjukdom men kan leda till sjukdom Vid dagens psykosociala stress utnyttjas ej mobiliserad energi Diabetes Fetma Tillväxt-/utvecklingsstörning Blodtrycksstegring Sämre immunitet Hjärt-kärlsjukdom Mag-tarmsjukdomar Intellektuella, emotionella och beteendemässiga störningar
Coping mekanismer: musik beröring gott sällskap god litteratur fysisk aktivitet ögonfröjd KASAM STRESS vad hjälper/balanserar? Att läka/lära om är en långsam process - verka profylaktiskt!
UTOMHUSPEDAGOGIK Boklig bildning och sinnlig erfarenhet av betydelse för kropp och själ. Två skolor (341 barn, 8000 prover) i Linköping 2002-03 Salivcortisol + längd och vikt + enkäter + djupintervjuer Pedagogisk intervention
Skillnader mellan skolorna SKOLA Social grupp 1 2 3 A 39% 44% 17% B 15% 25% 61%
Skillnader mellan skolorna SKOLA Härkomst Nordisk Utom Norden A 99% 1% B 36% 64%
10 8 6 4 2 0 Skolstudie resultat Figur 1. Cortisolkoncentrationer under tre dygn; 10:e, 25:e, 50:e, 75:e och 90:e percentilen. Morgon Fm Kväll Morgon Fm Kväll Morgon Fm Kväll Morgon Cortisolkonc (nmol/l)
Skillnader mellan skolorna Total cortisol (AUC) P<0,02 SKOLA Medelvärde SD A 30,3 11,3 B 37,3 31,5
Skillnader mellan skolorna Lärarskattat Total problem P<0,001 SKOLA N Mean A 161 4,8 B 158 7,6 7 = medeltal för svenska barn
Psykosociala belastningsfaktorer Utländsk härkomst Lägsta socioekonomisk status (SES) Påtaglig funktionsnedsättning p.g.a. beteendeproblem
Skillnader mellan psyko-sociala faktorer Social grupp P<0,001 N Lärarskattat Total problem Medelvärde 1 84 5,0 2 107 5,1 3 110 7,9 Härkomst N Lärarskattat Total problem Medelvärde Nordisk 206 5,5 Utom Norden 76 8,3 P<0,001
Skillnader mellan psyko-sociala faktorer P<0,02 Social grupp N Total cortisol Medelvärde 1 86 29,9 2 104 31,9 3 118 39,7 Härkomst N Total cortisol Medelvärde Nordisk 204 32,5 Utom Norden 84 40,1 P<0,05
Figur 3. Cortisolkoncentration (median) vid 3 belastnings-faktorer (brytpunkter) och 0-2 belastningsfaktorer (obruten linje). Cortisolkoncentration (median) 6 5 4 3 2 1 0 morgon förmiddag kväll Resultat Skillnad i cortisol mellan grupper utan, med en, två och tre psykosociala belastningsfaktorer Gruppen med 3 belastnings-faktorer uppvisade högre kvällsvärden än gruppen med 0-2 faktorer
250 200 150 Cortisol (AUC, nmol/l*h) 100 50 0 N = 156 83 26 8 0 1 2 3 Antal belastningsfaktorer
Skolstudie lärarresultat 2002-03 Försämring i stämningsläge (subskalorna Social orientering, Aktivitet och Extraversion) Signifikant mer uttalat i den skola som inte infört utomhuspedagogik
Skola B Skillnader för flickor (n=88 resp 57), år 2002 och 2003 skola B. SDQ-Skala År Mean S.D. Sign. Effect size Totprobl 2002 7,3 4,6 2003 6,6 4,1 n.s. 0,02 Emotion 2002 2,2 1,7 2003 1,6 1,7 0,055 0,33 Conduct 2002 1,3 1,3 2003 0,9 1,0 0,028 0,30 Hyperact 2002 2,5 2,1 2003 2,2 2,1 n.s. 0,03 Peer prblms 2002 1,4 1,3 2003 1,8 1,6 n.s. -0,08 Prosocial 2002 8,7 1,6 2003 8,8 1,3 n.s. 0,02
Skola B Skillnader för pojkar (n=85 och 56), år 2002 och 2003 skola B. SDQ-Skala År Mean S.D. Sign Effect size Totprobl 2002 9,5 6,2 2003 11,1 6,6 0,057-0,26 Emotion 2002 2,1 1,9 2003 2,7 2,3 n.s. -0,28 Conduct 2002 1,6 1,6 2003 1,8 1,5 n.s. -0,11 Hyperact 2002 3,7 2,6 2003 3,9 2,4 n.s. -0,02 Peer prblms 2002 2,0 2,0 2003 2,7 2,5 n.s. -0,07 Prosocial 2002 8,3 1,9 2003 7,6 2,0 n.s. -0,09
Skola A Skillnader för flickor (n=53), år 2002 och 2003 skola A. SDQ-Skala År Mean S.D. Sign Effect size Totprobl 2002 4,1 3,0 2003 4,3 3,4 n.s. -0,06 Emotion 2002 1,4 1,4 2003 0,9 1,2 0,004 0,41 Conduct 2002 0,7 0,9 2003 0,7 1,0 n.s. -0,04 Hyperact 2002 1,7 1,6 2003 2,0 1,9 n.s. -0,04 Peer prblms 2002 0,6 1,1 2003 0,6 1,1 n.s. 0,00 Prosocial 2002 8,8 1,5 2003 8,5 1,9 n.s. -0,05
Skola A Skillnader för pojkar (n=68), år 2002 och 2003 skola A. SDQ-Skala År Mean S.D. Sign Effect size Totprobl 2002 6,4 4,6 2003 5,0 4,6 0,003 0,29 Emotion 2002 1,2 1,3 2003 0,8 1,2 0,013 0,36 Conduct 2002 1,4 1,4 2003 1,0 1,3 0,004 0,31 Hyperact 2002 2,8 2,4 2003 2,5 2,4 n.s. 0,03 Peer prblms 2002 1,1 1,5 2003 0,8 1,2 n.s. 0,05 Prosocial 2002 8,5 1,6 2003 8,3 1,9 n.s. -0,03
Utomhuspedagogik Skillnader för pojkar år 2002 och 2003 skoljämförelse Föräldra skattning SKOLA N Mean SD p Tot diff A 67 1,4 3,4 B 54-1,4 5,3 0,001 Emotional diff A 67 0,5 1,5 B 54-0,5 2,1 0,005 Conduct diff A 67 0,4 1,1 B 54-0,2 1,5 0,012
Utomhuspedagogik Utomhuspedagogiken hade en signifikant gynnsam effekt på barnens psykiska symtom. Barnen i skola A har (trots att deras symptom redan innan var måttliga) enligt föräldraskattning mindre psykiska symptom. I skola B har flickorna mindre symptom vid mätning 2 men ej pojkarna (som tvärtom blivit sämre). Förändringen mellan skolorna är signifikant för pojkarna (i alla åldrar). Vid en översiktlig tolkning visar intervjuerna bland annat att lärare med utomhuspedagogisk utbildning är mer öppna och positiva till variation i lärandet än lärare med äldre utbildning.
Utomhuspedagogik Uteklassrummet och införande av utomhuspedagogik har i vår studie visat sig gynnsamt för skolbarnens psykiska hälsa samt öppnat upp för alternativa inlärningsformer. Resultaten är unika och stödjer en ökad spridning av utomhuspedagogik i hälsofrämjande syfte.
Elin Allansson Per A Gustafsson Per E Gustafsson Melcher Falkenberg Nina Nelson Anders Szczepanski samt elever, föräldrar och lärare vid Brokindsskolan och Solhagaskolan