Stockholmsenkäten 2010

Transkript

1 senkäten Temarapport Skola och fritid Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

2 senkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om hur olika normbrytande beteende förändras över tid Förse kommuner, stadsdelar och skolor med lokala data om normbrytande beteenden Underlag för forskning och utveckling samt att fördela resurser för förebyggande insatser Mobilisera elever, skolpersonal och föräldrar i det förebyggande arbetet

3 Undersökningens genomförande Enkät till grundskolans år 9 och gymnasiets år 2 Enkäten innehåller ca 3 frågor/delfrågor Besvaras anonymt under lektionstimme och lämnas i förslutet kuvert till klassläraren Besvarades under våren efter sportlovet 18 kommuner i s län genomför undersökningen 8 kommuner deltar inte (Lidingö, Norrtälje, Nykvarn, Salem, Tyresö Täby, Vallentuna och Österåker) Bortfallet är ca procent

4 Resultatredovisning Rapporten presenterar ett urval frågor från undersökningsresultatet om brott och utsatthet för brott. Resultaten presenteras redovisat per deltagande kommun i undersökningen år och uppdelat på pojkar och flickor. Det är elevernas hemkommun som styr i vilken kommungrupp de redovisas. Observera att s stad har ett litet antal svarande elever representerade. Elever som bor i kommunen och går i årskurs två kan tänkas gå i en skola i en kommun som inte deltar i undersökningen och ingår därför inte i resultat-redovisningen. Slutsatser kring elever i årskurs två i bör därför tolkas med viss försiktighet. I diagrammen redovisas två totaler. Den ena är samtliga elever i de deltagande kommunerna (Total inkl. ). Den andra totalen är samtliga deltagande kommuner utom (Total exkl. ). Uppgifterna som redovisas i diagrammen baseras på samtliga svarande elever om inget annat anges. Index De index som presenteras i rapporten är beräkningar som baseras på en eller flera frågor i enkäten. Indexvärdet kan variera mellan och där alltid står för lägsta möjliga värde och för det högsta möjliga värdet på frågan. Observera att höga indexvärden både kan innebära någonting positivt eller negativt beroende på vad indexet mäter. Ett exempel är att ju högre indexvärde på god psykisk hälsa desto bättre medan ju högre indexvärde på låg konventionell moral desto sämre. Diagramrubrikernas formulering är vägledande vid tolkning av resultatet.

5 Antal svarande i årskurs 9 Pojkar Flickor Samtliga deltagande kommuner (tot i åk 9) Årskurs 9, år

6 Antal svarande i gymnasiets årskurs 2 Pojkar Flickor Samtliga deltagande kommuner (tot i åk 2) Årskurs 2 gymn, år

7 Skola

8 Elever som trivs bra i skolan Årskurs 9, år Pojke åk 9 Flicka åk 9

9 Elever som har skolkat en hel dag det här läsåret Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

10 Elever som har skolkat fyra eller fler dagar det här läsåret Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

11 Elever som fuskat på läxförhör eller prov det här läsåret Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

12 Elever som känt sig mobbade i skolan det här läsåret Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

13 Elever som blivit mobbade två gånger i månaden eller oftare bland de elever som uppgett att de känt sig mobbade eller trakasserade under läsåret Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

14 Elever som varit med om att mobba andra det här läsåret Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

15 Elever som har blivit mobbade via internet eller SMS/MMS det här läsåret Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

16 Elever som varit med om att mobba andra elever via internet eller SMS/MMS det här läsåret Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

17 Elever som trivs bra i skolan Total i åk (e xkl. Sto ckholm) Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Årskurs 2 gymn, år Nynäsham n Sollen tuna Sun dbybe rg Södertä lje

18 Elever som har skolkat en hel dag det här läsåret Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Järfä lla Nynäsham n Sollen tuna Sun dbyberg Sto ckholm Årskurs 2 gymn, år

19 Elever som har skolkat fyra eller fler dagar det här läsåret Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Nynäsham n Sollen tuna Sun dbybe rg Söd ertä lje Sto ckholm Årskurs 2 gymn, år

20 Elever som fuskat på läxförhör eller prov det här läsåret Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Järfä lla Nynäsham n Sollen tuna Sundbybe rg Söd ertä lje Total i åk (e xkl. Sto ckholm) Sto ckholm Total i åk (inkl. Sto ckholm) Årskurs 2 gymn, år

21 Elever som känt sig mobbade i skolan det här läsåret Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Järfä lla Nynäsham n Sollen tuna Sun dbybe rg Söd ertä lje Sto ckholm Årskurs 2 gymn, år

22 Elever som blivit mobbade två gånger i månaden eller oftare bland de elever som uppgett att de känt sig mobbade eller trakasserade under läsåret Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Järfä lla Nynäsham n Sollen tuna Sundbybe rg Söd ertä lje Total i åk (e xkl. Sto ckholm) Sto ckholm Årskurs 2 gymn, år

23 Elever som varit med om att mobba andra det här läsåret Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Järfä lla Nynäsham n Sollen tuna Sun dbybe rg Söd ertä lje Årskurs 2 gymn, år

24 Elever som har blivit mobbade via internet eller SMS/MMS det här läsåret Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Årskurs 2 gymn, år

25 Elever som varit med om att mobba andra elever via internet eller SMS/MMS det här läsåret Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Årskurs 2 gymn, år

26 Sammanfattning skolan Nio av tio trivs i skolan Mer skolk i gymnasiets år 2 mer fusk i årskurs 9 Mobbning är ett större problem i årskurs 9 än i gymnasiets år 2 Fler pojkar än flickor mobbar, fler flickor än pojkar känner sig mobbade

27 Fritid

28 Elever som ofta eller ibland brukar vara på fritidsgård eller träffpunkt Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

29 Elever som ofta eller ibland deltar i någon ledarledd fritidsaktivitet eller träning Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

30 Elever som ofta eller ibland brukar vara på fritidsgård eller träffpunkt Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Årskurs 2 gymn, år

31 Elever som ofta eller ibland deltar i någon ledarledd fritidsaktivitet eller träning Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Årskurs 2 gymn, år

32 Sammanfattning fritid Ledarledd fritidsaktivitet/träning lockar lika många flickor som pojkar Fritidsgård/träffpunkt når fler pojkar än flickor (med vissa undantag) är vanligare i årskurs 9 än i gymnasiets år 2 Stora skillnader mellan olika kommuner i länet

33 Föräldratillsyn

34 Elever vars föräldrar alltid vet var de är när de är ute med kamrater på kvällarna Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

35 Elever vars föräldrar vet vilka kamrater de umgås med på fritiden är Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

36 Elever vars föräldrar vet vad de spenderar sina pengar på Pojke åk 9 Flicka åk Årskurs 9, år

37 Elever vars föräldrar alltid vet var de är när de är ute med kamrater på kvällarna Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Årskurs 2 gymn, år

38 Elever vars föräldrar vet vilka kamrater de umgås med på fritiden är Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Årskurs 2 gymn, år

39 Elever vars föräldrar vet vad de spenderar sina pengar på Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn Årskurs 2 gymn, år

40 Sammanfattning föräldratillsyn En nära relation mellan barn och föräldrar, där föräldrarna har god kännedom om var barnen är och vad de gör, är en skyddsfaktor Fler flickor än pojkar uppger att deras föräldrar vet var de är på fritiden och med vilka kamrater de är Fler föräldrar vet var deras ungdomar är i årskurs nio än i gymnasiets år 2, men kännedom om vilka kamrater ungdomarna är med är lika stor i de två åldersgrupperna