Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

Transkript

1 Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

2 Författad av Isabelle Caspersson, Folkhälsostrateg i Botkyrka kommun Våren

3 Innehåll Om ungdomsenkäten Alkohol allt fler tackar nej... 5 Tobak allt fler tobaksfria... 7 Narkotika de flesta har inte använt Tobak-, alkohol, narkotikabruk och möjlighet Spel fler pojkar spelar Skolan och framtid Fritid fler aktiva pojkar Psykisk hälsa flickor mår sämre Mobbning vanligare i årskurs Brott snatteri och hot/våld vanligast Bostadsområde Riskfaktorer individnivå Hälsans bestämningsfaktorer

4 Om ungdomsenkäten 2016 Enkäten syfte Den ger övergripande information om hur risk- och problembeteenden fördelar sig i en ungdomspopulation. Den ger svar på frågan om var geografiskt eller mot vilka undergrupper preventivt arbete bör riktas och i vilken omfattning. Den fungerar som underlag till uppföljning och utvärdering av insatser som genomförts för att påverka utvecklingen av ungdomars levnadsförhållanden. Den utgör underlag för forskning och kunskapsutveckling på de områden som enkäten behandlar. Den möjliggör nationella jämförelser samt jämförelser med andra kommuner. Resultatredovisning I rapporten redovisas resultatet för elever boende i Botkyrka kommun i årkurs 9 i grundskolan (årskurs 9) och år 2 på gymnasiet (år 2). Undantag är för bild 16 och 26 där resultat baseras på skolkommun. Resultatet redovisas ibland nedbrutet på pojkar och flickor, ibland i jämförelse mellan hela gruppen årskurs 9 eller hela gruppen gymnasiets år 2 och ibland i jämförelse mellan åren Några resultat visas för Botkyrka kommun (Botk) i jämförelse med övriga kommuner (Län) som deltog respektive år. Några resultat redovisas mellan olika stadsdelar i Botkyrka kommun och mellan olika kommuner inom Stockholm län. På grund av få svarande genomfördes Ungdomsenkäten 2014 endast bland elever i gymnasiets år 2 i Botkyrka kommun. Hur ska jag tolka resultaten? Diagrammen redovisar index och procentandelar. Index baseras på en eller flera frågor i enkäten och har ett värde mellan 0 och 100. Höga indexvärden kan innebära någonting positivt eller negativt beroende på vad indexet mäter. 4

5 Alkohol allt fler tackar nej Trenden att allt fler ungdomar avstår från att dricka alkohol håller i sig, både i Botkyrka kommun och i länet I Botkyrka kommun år 2016 var det 67 procent av niorna som avstod från alkohol och 40 procent av gymnasieeleverna. Det är 6 procent respektive 10 procent mer jämfört med länet. Allt färre pojkar och flickor dricker över tid och idag är skillnaden mellan könen mindre. Den markanta skillnaden finns mellan årskurs 9 och gymnasiets år 2, där det är vanligare att gymnasieelever dricker. Dessutom finns skillnader mellan områden där fler ungdomar i Tumba och Tullinge dricker jämfört med andra stadsdelar. Dricka alkohol nej eller okej? Det är glädjande att allt fler väljer att avstå från alkohol eftersom risken att råka ut för olyckor, våld, övergrepp, brott och alkoholskador minskar. Det är också positivt för den fysiska och den psykiska utvecklingen. Detta eftersom hjärnan utvecklas upp till 25 års ålder och kan skadas av tidigt alkoholdrickande. Tonåren är även en period då ungdomars personlighet utvecklas mycket och alkohol kan i längden leda till försämrat självförtroende och dåliga vanor. Risken för att bli alkoholberoende är mindre om man börjar dricka alkohol i senare ålder. I Botkyrka kommun och i länet ökar sakta men säkert den genomsnittliga debutåldern för berusning, det vill säga, första gången man drack alkohol kände sig berusad. År 2016 var debutålder för berusning 14 år. Den årliga alkoholkonsumtionen har minskat över tid bland unga men det är oroande att cirka var fjärde elev i år 2 på gymnasiet har druckit sig berusad under en 4-veckors period och cirka var femte elev har storkonsumerat alkohol inom samma tidsperiod. Av niorna är det ungefär var tionde elev som både har storkonsumerat alkohol och druckit sig berusad under en 4-veckors period. 5

6 Föräldrarnas inställning till alkohol spelar roll! Det är betydligt vanligare att elever i åk 2 på gymnasiet (38 procent) får dricka av sina föräldrar jämfört med elever i årskurs 9 (8 procent). Fler pojkar än flickor får dricka av sina föräldrar, oavsett årskurs. Men det är något färre av eleverna i Botkyrka som får dricka alkohol jämfört med länet. Det är relativt många som inte vet om de får dricka alkohol av sina föräldrar mellan procent bland pojkar och flickor i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Av de tillfrågade som går i gymnasiets år 2 är 64 procent under 18 år. Det är 39 procent av pojkarna och 37 procent av flickorna dricka för sina föräldrar. Föräldrars inställning har stor betydelse för om barn dricker alkohol. Forskning visar på att barn dricker mindre eller inte alls om man som förälder säger nej till att ens barn dricker. Forskning visar även på att unga som blir bjudna på alkohol hemma också dricker mer utanför hemmet. Med storkonsument menas att vid ett och samma tillfälle (minst en gång/mån) dricka alkohol motsvarande minst 18 cl sprit eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl. Mätning av andel berusade senaste månaden visar på regelbunden konsumtion av alkohol. 6

7 Ungefär en fjärdedel av pojkarna och flickorna i år 2 på gymnasiet har druckit sig berusade den senaste månaden. Bland niorna har ungefär var tionde elev druckit sig berusad den senaste månaden. Det är små skillnader mellan könen både bland eleverna i gymnasiets år 2 och niorna. Det är dock tydligt att både berusningsdrickande och att vara storkonsument av alkohol är vanligare i gymnasiet än i grundskolan. Den vanligaste platsen unga dricker alkohol på är hemma eller hemma hos någon annan Tredje vanligaste plats bland gymnasiets år 2 är på allmän plats. Majoriteten av unga får tag på alkohol från kamrater eller kamraters syskon Tredje vanligaste sätt bland gymnasieelever är från föräldrar (med lov) och därefter kommer köp av privatimporterad eller smugglad alkohol. Det senare hade stadigt minskat mellan åren , men år 2016 ökade siffran markant. Du som förälder spelar roll! Din inställning som förälder har stor betydelse om ditt barn dricker eller inte och de flesta minderåriga skulle avstå från att skaffa alkohol om ingen köpte ut till dem köp inte ut alkohol till dina barn och att prata med ditt barns äldre syskon och kamrater om att det inte är okej att köpa ut! Tobak allt fler tobaksfria 7

8 Positiv trend men ännu röker många unga, särskilt flickor, medan fler pojkar än flickor snusar I Botkyrka kommun är det något fler i både årskurs 9 och gymnasiets år 2 som väljer att avstå från tobak jämfört med länet. För år 2016 var 91 procent av eleverna i årskurs 9 tobaksfria och 80 procent av eleverna i gymnasiets år 2. I länet var respektive siffror 87 procent och 72 procent. Resultat för år 2016 visar på att cirka var femte flicka och var sjätte pojke i åk 2 på gymnasiet röker dagligen eller ibland. Fler flickor än pojkar röker dagligen. Forskning har visat att rökning smittar. Fler flickor (20 procent) än pojkar (12 procent) i Botkyrka har dessutom svarat att de flesta av sina vänner röker. Det är få ungdomar som använder snus men det är vanligare bland pojkar än flickor. Av niorna snusar inga flickor och 4 procent av pojkarna snusar dagligen eller ibland. I gymnasiet ökar andelen bland pojkar till 6 procent och bland flickorna ökar det till 2 procent. Användandet av snus har minskat markant bland pojkarna sedan 2006 medan snusandet bland flickor har legat på ungefär samma låga nivå över tid. Föräldrarnas tillåtelse varierar och färre unga köper tobak i butik Sett över tid (år ) har föräldrar blivit mer restriktiva med att låta sina barn röka tobak. År 2016 fick endast 2 procent av niorna röka av sina föräldrar, och för gymnasieeleverna låg siffran på 13 procent. Samtidigt var det hela 10 procent respektive 22 procent av niorna och gymnasieeleverna som inte visste om de fick röka av sina föräldrar. För att stärka unga att tacka nej till tobak behöver flera aktörer involveras men också föräldrar gör stor skillnad på sina barns val och således hälsa. Genom tobaksfria miljöer minskar risken för tobaksbruk och för att bli utsatt för passiv rökning. Idag är det enligt lag förbjudet att röka på skolgårdar. Det är också enligt lag inte tillåtet att sälja tobak till minderåriga. Samtidigt är det allt fler som får tag på tobak på annat sätt. Det är oklart vad annat sätt innebär. Allt färre unga röker vattenpipa Sedan 2012 har frågor om vattenpipsrökning ställts. Flera aktörer har uppmärksammat att unga rökte vattenpipa och att kunskapen om skadeverkningarna är låg. Trenden pekar på att allt färre röker vattenpipa. Fler i Botkyrka kommun har rökt vattenpipa jämfört med länet. Problematiken med vattenpipsrökning är att okunskapen om riskerna är stor, bland vuxna såväl som barn. Vattenpipsrökning blir också ett sätt att lära sig röka eftersom ångan ofta är lättare att andas in än exempelvis vanliga cigaretter. 8

9 Fler flickor än pojkar röker Cirka var femte flicka (22 procent) och var sjätte pojke (16 procent) i åk 2 på gymnasiet röker dagligen eller ibland. Delar man upp de som röker ibland och de som röker dagligen framkommer det att 13 procent av tjejerna i gymnasiets år 2 röker dagligen och i årskurs 9 röker 4 procent dagligen. Bland pojkarna är det vanligare att röka ibland, där 10 procent av pojkarna i årskurs 9 röker ibland respektive 4 procent av pojkarna i gymnasiets år 2. Fler pojkar än flickor snusar Av andelen som snusar dagligen eller ibland, år 2016, i gymnasiets år 2 är siffran 6 procent bland pojkarna och 2 procent bland flickorna. I årskurs 9 är det 4 procent av pojkarna och 0 procent av flickorna som snusar ibland/dagligen år Användandet av snus har minskat markant bland pojkarna sedan 2006 medan snusandet bland flickor har legat på ungefär samma nivå över tid. 9

10 Trenden pekar på att allt färre röker vattenpipa Det är fler i Botkyrka kommun jämfört med länet som har rökt vattenpipa, särskilt fler flickor i Botkyrka kommun jämfört med länet har rökt vattenpipa. Av de som har rökt vattenpipa, rökte 29 procent med bara tobak, 24 procent ibland med/ibland utan tobak och 22 procent visste inte om vattenpipan innehöll tobak. Vattenpipan ingen rök utan risk Det som röks i vattenpipa består av en sockerblandning och smakämnen, ibland används tobak eller annan örtblandning och ibland också narkotika som cannabis. Om det finns tobak i en vattenpipa kan rökaren få i sig lika mycket nikotin som 6 7 cigarretter. Att dra in rök i lungorna oavsett nikotininnehåll, är skadligt. Det finns inga bevis att för att vattnet filtrerar bort skadliga ämnen från rökmassan och kolen. Röken från en timmes vattenpipsrökning producerar lika mycket skadliga ämnen som 100 cigaretter. 10

11 Narkotika de flesta har inte använt Majoriteten av ungdomarna har inte använt narkotika och färre unga i Botkyrka kommun har någon gång använt narkotika jämfört med länet Färre flickor än pojkar i Botkyrka har någon gång använt narkotika. I gymnasiets år 2 är det 18 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna som har använt narkotika någon gång (år 2016). I årskurs 9 är det 8 procent pojkarna och 5 procent flickorna som har använt narkotika någon gång. Andelen som aldrig har använt narkotika kan variera mellan åren. Över tid så har andelen legat relativt stabilt. Cannabis är den vanligaste narkotikan som unga har använt och det är oftast kamrater som bjuder på narkotika Flickor i både grundskolan och gymnasiet blir oftare än pojkar bjuden på narkotika av annan vuxen. Bland pojkar i både grundskolan och gymnasiet är det vanligare att ha langat narkotika själv. 11

12 Fler pojkar (18 procent) än flickor (13 procent) har använt narkotika i gymnasiets år 2 Det är färre andel gymnasieelever i Botkyrka kommun som har använt narkotika jämfört med länet. Bland niorna är det nästan lika stor andel i Botkyrka kommun som i länet som har använt narkotika någon gång. Oftast är det kamrater som bjuder på narkotika Vanligaste sättet att få tag på narkotika bland unga, oavsett kön eller ålder, är genom att kamrater bjuder, därefter genom att köpa av kamrater alternativt någon annan de känner. Flickor i både grundskolan och gymnasiet blir oftare än pojkar bjuden på narkotika av annan vuxen. Bland pojkar i både grundskolan och gymnasiet är det vanligare att ha langat narkotika själv. Vanligaste sättet unga i årskurs 9 och gymnasiets år 2 får tag på narkotika är genom att kamrater bjuder, genom att köpa av kamrater eller någon annan de känner. 12

13 Färre elever i Botkyrka kommun som använt narkotika senaste månaden jämfört med länet Bland pojkarna har cirka 7 procent använt narkotika den senaste månaden respektive 4 procent av flickorna. Cannabis är den vanligaste narkotikan Av den minoritet av elever som har använt cannabis och/eller marijuana har en stor andel använt det 1-4 gånger I gymnasiets år 2 är det dessutom något fler som har använt cannabis och/eller marijuana fler än 4 gånger. Därefter är det vanligast att ha använt cannabis och/eller marijuana över 50 gånger, både bland flickorna och pojkarna i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. 13

14 Tobak-, alkohol, narkotikabruk och möjlighet De flesta siffrorna för stadsdelarna och Botkyrka kommun totalt ligger något under eller i linje med länet men några stadsdelar sticker ut Gällande andelen som röker dagligen eller ibland ligger siffrorna något lägre än länet (11 procent), förutom Fittja där endast 2 procent röker dagligen eller ibland. Av de som storkonsumerar alkohol finns den lägsta andelen i Alby (1 procent) med resten ligger något lägre eller i linje med länet (12 procent). När det kommer till någon gång använt narkotika är den lägsta andelen i Hallunda-Norsborg (2 procent) och Alby (4 procent). Resterande stadsdelar ligger ungefär i linje med länet (8 procent). Av de som någon gång haft möjlighet att använda narkotika finns den största andelen i Tumba-Grödinge (24 procent) och Fittja (23 procent). Resterande stadsdelar ligger under länet (21 procent). 14

15 Spel fler pojkar spelar Under åren har spelandet bland flickor och pojkar i Botkyrka kommun minskat Av de som spelar finns skillnader mellan könen. År 2016 svarade 24 procent av pojkarna i årskurs 9 och 25 procent i gymnasiets år 2, att de spelat någon gång de senaste 12 månaderna. Bland flickorna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 är siffrorna 5 procent respektive 6 procent. De som har spelat någon gång de senaste 30 dagarna har oftast spelat för kronor Gruppen som har spelat för 400 kronor eller mer har ökat sedan 2010, men det rör sig om en mindre grupp individer. Fler i unga i Botkyrka kommun spelar och upplever problem med spelande, jämfört med länet. Inom den grupp som spelar är det oroande att andelen som upplever problem med spelande har ökat från Spel om pengar tidigt i livet kan leda till spelproblem i vuxen ålder. Det finns också samband mellan spelproblem och riskabla alkoholvanor och rökning. Spelproblem går att förebygga, genom att förstå underliggande faktorer som tillgång, psykisk ohälsa, otrygg uppväxt samt riskbeteende där användning av narkotika och alkohol förekommer. 15

16 Problem med spelande summerar de elever som rapporterar något av följande problem med sitt spelande: Försökt minska sitt spelande, känt sig rastlös och irriterad om inte kunnat spela eller ljugit om hur mycket som spelats. Fler i Botkyrka kommun jämfört med länet har upplevt problem med spelande Andelen unga i Botkyrka som har haft problem med spelande har ökat sedan Från och med den 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen Det innebär bland annat att kommunen ska aktivt motverka att barn och unga spelar om pengar. Kommunen ska också erbjuda stöd och behandling till personer som har allvarliga problem med spel om pengar. 16

17 Skolan och framtid Majoriteten av flickorna och pojkarna i Botkyrka kommun trivs bra i skolan Något fler flickor (13 procent) än pojkar (7 procent) svarar att de trivs mycket eller ganska dåligt. Trivseln i skolan varierar mellan stadsdelar, i Tumba och Tullinge har fler elever uppgett att det stämmer mycket bra eller ganska bra att de trivs i skolan. Trivsel i skolan, god skolmiljö och fullbordad skolgång är viktiga skyddande faktor för god psykisk hälsa och för att minska risken av flera problembeteenden. En bra skolgång bidrar till att stärka eleverna självkänsla och tillit till den egna förmågan som även påverkar framtidstron. 17

18 Majoriteten av eleverna i Botkyrka kommun tycker att de har lika bra framtidsutsikter som de flesta andra i sin ålder. Skillnaderna mellan kommunen och länet är små, men det något fler unga i Botkyrka kommun jämfört med länet tycker att de har något sämre framtidsutsikter än de flesta andra i sin ålder. Majoriteten av eleverna i Botkyrka tycker att det är mycket viktigt vad man kommer jobba med i framtiden Jämfört med länet är det något fler elever Botkyrka kommun som anser att det är mycket viktigt. Bland niorna svarade 69 procent i länet och 72 procent i Botkyrka mycket viktigt. Bland gymnasieeleverna anser 66 procent i länet och 73 procent i Botkyrka att det är mycket viktigt. 18

19 Fritid fler aktiva pojkar Fler pojkar än flickor går till fritidsgård och deltar i fritidsaktiviteter Av pojkarna i årskurs 9 är 32 procent ofta eller ibland till fritidsgård/träffpunkt, för flickorna är siffran 26 procent. I gymnasiets år 2 är 20 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna ofta eller ibland till fritidsgård/träffpunkt. Det är fler pojkar än flickor som är aktiva i ledarledda aktiviteter, dessutom är det en större andel pojkar som deltar ofta. Mot gymnasiet minskar andelen som är på fritidsgård eller deltar i ledarledd fritidsaktivitet eller träning. Att delta i ledarledda aktiviteter är en skyddsfaktor för hälsa - det skapar mening och är identitetsskapande för unga. Unga som är mer fysiskt aktiva klarar dessutom av skolan bättre och är mer fysiskt aktiva som vuxna. En balans i fritidsaktiviteter motverkar stress och påverkar hälsan positivt. Fritidsmiljön kan också vara en riskfaktor om det samlas många unga med riskbeteende på ett ställe. Samtidigt kan dessa miljöer vara viktiga platser för unga som kanske saknar stabila hemmamiljöer och här finns det möjlighet att nå ut till unga och stötta dem i deras positiva utveckling. 19

20 Det är fler pojkar än flickor som är aktiva i ledarledda aktiviteter Majoriteten av pojkarna (64 procent) i årskurs 9 deltar i ledarledd fritidsaktivitet eller träning, jämfört med flickorna (43 procent), dessutom är det en större andel pojkar som deltar ofta. Det är vanligare att delta i ledarledd fritidsaktivitet eller träning i gymnasiet jämfört med grundskolan. 20

21 Psykisk hälsa flickor mår sämre Detta diagram visar index mellan 0 och 100 där 0 är lägsta och 100 motsvarar högsta tänkbara värde. Diagrammet baseras på frågorna: 88. Hur ofta har Du haft huvudvärk detta läsår? 91. Hur ofta har Du dålig aptit? 93. Hur ofta har Du under detta läsår haft "nervös mage" (t ex magknip, magkramper, orolig mage, illamående, gaser, förstoppning eller diarré)? 95. Hur ofta har Du under detta läsår haft svårt att somna? 98. Hur ofta har det hänt under detta läsår att Du sovit oroligt och vaknat under natten? Flickor har sämre psykosomatisk hälsa jämfört med pojkar Diagrammet ovan rapporterar på den psykosomatiska hälsan som kan vara tecken på framför allt stress, oro och ångest. Sedan 2010 har flickors psykosomatiska hälsa i Botkyrka kommun minskat från värdet 56 till 47, och bland pojkar från 65 till 61 på indexskalan. Siffrorna ligger i linje med länet. Psykisk hälsa är brett och omfattar flera aspekter av symptom, diagnoser och allmänna/upplevda tillstånd. Det är svårt att veta exakt orsaken till en psykisk ohälsa men forskningen har visat att det finns en andel bidragande faktorer som skolstress, medie-användning och skillnader socio-ekonomiska uppväxtvillkor. För att motverka detta är det viktigt med delaktighet, förtroendefulla relationer och känslan av att man kan påverka sitt liv. Skolan är en viktig aktör liksom att unga har möjlighet till en meningsfull och balanserad fritid. 21

22 Flickor mår sämre jämfört med pojkarna och det ökar över tid både bland pojkar och flickor Tydliga skillnader finns mellan könen. Över tid har den psykiska hälsan försämrats, framförallt bland flickor. Till gymnasiet ökar besvären hos de flesta Till gymnasiets år 2 ökar andelen som svarat väldigt eller ganska ofta på Känner du dig ledsen och deppig utan att veta varför - både bland pojkarna (20 procent) och bland flickorna (43 procent). När gymnasieelevernas svarar på frågan Känner du dig slö och olustig svarar 17 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna väldigt eller ganska ofta. På frågan Hur ofta tycker du att du duger ingenting till svarade 13 procent respektive 24 procent bland flickorna väldigt eller ganska ofta. 22

23 Mobbning vanligare i årskurs 9 Fler flickor än pojkar i respektive årskurs har blivit mobbad eller trakasserad i något avseende En större andel Botkyrkas elever i årskurs 9 har mobbat eller trakasserat andra elever jämfört med elever i år 2 på gymnasiet, särskilt pojkar Det är små skillnader mellan Botkyrka kommun och länet - förutom bland pojkar i årskurs 9, där 20 procent bland pojkarna i Botkyrka kommun har svarat att de har mobbat eller trakasserar andra elever, jämfört 15 procent i länet. Positivt är att trenden på mobbat eller trakasserat andra elever i något avseende är nedåtgående bland både pojkar och flickor i årskurs 9 och gymnasiets år 2. 23

24 Majoriteten har svarat att vuxna ingriper om någon blir trakasserad eller mobbad Även om det är en övervägande andel som upplever gott stöd från vuxna, är det är oroväckande att en ungefär en fjärdedel har svarat att de upplever att vuxna inte ingriper när någon blir mobbad eller trakasserad. Siffrorna är i linje med länet. Mobbning gör den som utsätts för det väldigt illa då det ifrågasätter personens värde. Det leder ofta till sänkt självkänsla, svårigheter att klara av skolan och i vissa fall olika typer av missbruk. I värsta fall kan mobbning leda till tankar på självmord och att man skadar sig själv. Skolan har en viktig betydelse för hur unga trivs där nolltolerans mot mobbning är viktigt liksom att vuxna ingriper om någon bli trakasserad eller mobbad. 24

25 Brott snatteri och hot/våld vanligast Snattat eller stulit, använt hot eller våld, burit vapen och klottra/olaglig graffitti är de vanligaste brotten i Botkyrka kommun Det är större andel pojkar än flickor som begår brott - men det är fler flickor i Botkyrka kommun som begår brott jämfört med länet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att majoriteten inte begår brott och skillnaderna jämfört med länet är små 25

26 . Majoriteten är inte orolig för att utsättas för brott i skolorna i Botkyrka kommun Trots det är 18 procent i årskurs 9 och 14 procent i år 2 på gymnasiet som är oroliga för att utsättas för brott, särskilt pojkar. Något fler i Botkyrka kommun jämfört med länet är oroliga för att utsättas för brott i skolan. 26

27 Bostadsområde Skillnader finns mellan kommuner i Stockholms län Botkyrka kommun har lägst andel elever som känner sig ganska eller mycket trygga om de går ut ensam en kväll i området. För Botkyrka kommun gymnasiets år 2 är motsvarande siffror 81 procent för pojkarna och 54 procent för flickorna. 27

28 Grad av ordningsproblem i bostadsområdet. Baserat på index. Högre värden indikerar högre grad av ordningsproblem. Baserat på frågorna: Vandalism (klotter, olaglig graffiti, förstörelse) är vanligt i bostadsområdet. Det finns personer som säljer narkotika i bostadsområdet. På vardagskvällar finns det många berusade utomhus i bostadsområdet. Det är ovanligt med våldsbrott (misshandel, rån, våldtäkt) i det här bostadsområdet. Omvänd kodning. Alby, Fittja och Hallunda-Norsborg upplever högst grad av ordningsproblem Dessa stadsdelar har högre index än jämfört med länet, medan Tullinge och Tumba har lägre index än de andra stadsdelarna och även länet. 28

29 Grad av informell social kontroll i bostadsområdet. Baserat på index. Högre värden indikerar högre grad av informell social kontroll i bostadsområdet. Baserat på frågorna: Om en vuxen såg mig göra något olagligt i mitt bostadsområde skulle nog mina föräldrar få reda på det Vuxna skulle ingripa om någon helt öppet försökte sälja narkotika till ungdomar Vuxna skulle ingripa om det blev ett slagsmål framför mitt hus Om jag blev rånad på en allmän plats skulle vuxna ingripa Tullinge och Tumba har högst grad av informell social kontroll i bostadsområdet Därefter kommer länet, Hallunda-Norsborg, Alby och Fittja. 29

30 Riskfaktorer individnivå Riskfaktorer baseras på hur eleverna har svarat hur väl påståenden (totalt 21 stycken) stämmer in på dem. Några exempel på påståenden är: Jag struntar i regler som hindrar mig från att göra det jag vill göra. Jag tycker det ar roligt att lösa svåra problem och uppgifter. Jag vill gärna se hur långt jag kan gå innan folk får nog. Det ar fel att fuska i skolan. Om jag blir arg på någon drar jag mig inte för att skada honom/henne. Detta är ett försök att mäta vilka faktorer, så som beteenden och tankar, kan vara riskfulla alternativt vara skyddande för individen. Svaren mäts i index och jämförelser kan göras över tid, mellan kön samt mellan Botkyrka kommun och länet. Pojkar tenderar att ha högre grad av riskfaktorer än flickor Sannolikheten att utveckla riskbeteenden ökar med antalet riskfaktorer en individ har. I rutorna ovan framkommer det som står ut över tid mellan kön. Exempelvis indikatorn aggressivt beteende är alltså vanligare bland pojkar än flickor. Just denna faktor visar också att aggressivt beteende skattas högre bland tjejer i Botkyrka kommun jämfört med övriga länet. Eftersom detta självskattade påståenden, som kan tolkas olika av eleven som svarar, behöver resultatet mötas med försiktighet. Det ger en antydning på hur det ser ut i Botkyrka kommun. Eftersom vi har resultat över tid och skillnader finns mellan könen kan resultatet användas för främjande insatser för att stärka unga i deras vardag och undvika att riskbeteenden utvecklas. 30

31 Hälsans bestämningsfaktorer Bilden ovan visar på det som forskning har sett påverkar folkhälsan i befolkningen. Det kallas för hälsans bestämningsfaktorer och utgår från en socioekonomisk syn på samhället. Den visar att stora samhällsstrukturer, olika livsvillkor och levnadsförhållanden påverkar hela befolkningen på olika sätt. Flera av kommunens verksamheter är väldigt viktiga för folkhälsan; exempelvis att offentliga platser som parker och torg är tillgängliga och trygga, hur våra boendeförhållanden är, skolans miljö och utbildning, möjligheten till gång- och cykelvägar, fritidsverksamheter, socialt stöd men också grundläggande hälso- och sjukvårdsverksamheter, med mera. Eftersom det är kommunens egna verksamheter så är dessa faktorer är påverkbara, inte minst via politiska beslut inom till exempel sysselsättnings- och utbildningspolitik. Andra bestämningsfaktorer kan handla om levnadsvanor som berör både grupp och individ, som exempelvis rökning eller motionsvanor. Faktorer såsom arv, kön och ålder inverkar också på individens hälsa, men är mindre förändringsbara. Även om individens egna val har stor betydelse för hälsan, så är det faktorer på samhälls- och strukturnivå som skapar de förutsättningar och stödjande miljöer som underlättar och möjliggör det goda valet. Möjligheten till fritidsaktiviteter, natur- och kulturupplevelser har stor betydelse för hälsa och livskvalitet för både unga och vuxna. Forskning inom medicin, sociologi samt social psykologi och medicin, visar att natur och kulturupplevelser är viktiga ingredienser som leder till ökad hälsa och välbefinnande. Likväl vet vi att en fullbordad skolgång i god miljö och av bra kvalitet liksom goda relationer med vuxna, är viktiga för att ge våra barn och ungdomar en trygg och utvecklande uppväxt med goda vanor som följer med i vuxenlivet. Kommunen har ett ansvar för att alla Botkyrkabor får de bästa förutsättningarna för ett bra liv. Vi vill bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle där både nuvarande och kommande generationer försäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. För att förbättra folkhälsan för invånarna i Botkyrka kommun arbetar vi med att nå ett mer jämlikt Botkyrka med minskade skillnader mellan olika grupper, där alla får samma möjligheter att må bra med god hälsa. Kommunen har flera möjligheter att utveckla och säkerställa att vi jobba för ett jämlikt samhälle och god folkhälsa oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder samt social, och ekonomisk bakgrund eller situation. 31