ALLERGISK RINIT Allmänt Definitioner Konventionell behandling Nutrition Viktiga THCM (Traditionella kinesiska örtmediciner) vid allergisk rinit Övriga terapier Allmänt Definitioner Säsongsallergi som aktiveras av pollen eller snömögel t.ex Åretruntallergi som aktiveras av djurmjäll, damm och mögel som kan finnas efter väggar, i stoppningar osv. Bästa behandlingen är att undvika det specifika allergenet i mesta möjliga mån. Konventionell behandling Antihistaminer och lokala avsvällande medel, kortisonpreparat är de mest brukade. Nutrition En kost som innehåller mycket antioxidanter och superfleromättade fettsyror verkar inflammationsmotverkande och förebygger symtomen. Intag av laktobakterier minskar också den allergiska reaktionen vid kontinuerligt bruk. Spirulina är ett naturligt antihistamin och har in vitro och in vivo (djur) visat på minskad allergisk reaktion. Vitamin C har också antihistamineffekt och används vanligen i högre doser (2 g dagl.) för detta ändamål. Viktiga THCM (Traditionella kinesiska örtmediciner) vid allergisk rinit Mekanism Immunoamfoterika för allergisk rinit Immunoregulatorer för allergisk rinit Kinesiska örtmediciner Astragalus membranaceus, Glycyrrhiza, Cordyceps sinensis, Grifola frondosa, Ocimum basilicum, Ganoderma lucidum, Uncaria tomentosa Bupleurum, Scutellaria, Cinnamomum cassia, Smilax officinalis, Salvia miltiorrhiza, Curcuma longa, Centella asiatica, Rehmannia glutinosa
Medel som stabiliserar mukosal vävnad och inhiberar mastceller och histaminproduktion https://www.herbaltherapeutics.net/articles/ Phyllanthus emblica, Vaccinium myrtillus, Terminalia chebula, Camellia sinensis, Lycium chinense 1. Arctium: Omstämmande medel, antiallergiskt och antiinflammatoriskt. 2. Armoracia rusticana: Antibakteriell, skarp och vidgande på bihålorna. Används vid riklig, vitaktig eller klar nasal utsöndring. Dos: Färskväxttinktur (1:2):.5-1 ml x 4. 3. Astragalus: Minskar effektivt symtomen (rinnande näsa, nysningar och klåda) i ett flertal studier. 4. Bittermedel (amara) i sammansättningar har goda effekter vid alla typer av allergiska tillstånd, inklusive födoämnesallergier. Verkningsmekanism är okänd. 5. Coix lachryma-jobi: Används i TCHM för att klara upp infektioner som orsakats av fuktig värme. Den har även en nedreglerande verkan på Th-2-T-lymfocytaktivitet, hjälper till att hämma allergiska reaktioner. Den används vid allergisk rinit med hetta (gulaktig utsöndring, näsblod), liksom sinusit och purulent mediaotit. Dos: Decoctum: 2 tsk torkade frön, 2 liter vatten,15-20 minuter + 45 minuter, tag 150 ml x 4-6. Tinktur (1:5): 2-3 ml x 4. 6. Echinacea: Är antiviralt verkande, den reglerar immunresponsen som ofta är ur balans vid utdragna allergiska reaktioner. Den har även reglerande effekter på det lymfatiska systemet. Toxiska metaboliter som bildas från den allergiska reaktionen omhändertas bättre av immunsystemet med Echinacea och Hydrastis. Medlen ges ofta alternerande och kan både förebygga och behandla sinusiter, även infektiöst orsakade. 7. Ephedra: Innehåller efedrin och besläktade alkaloidaminer; de har en vasokonstriktoreffekt på blodkärlen i sinus och tvingar den vätska som orsakar ansvällningen tillbaka i blodströmmen. Den används som näsdroppar vid nästäppa och/eller svullen bihåleregion. 8. Glycyrrhiza: Roten stärker lymfkörtelfunktion som är nedsatt under den allergiska reaktionen. Den har både en viss kausal verkan vid den allergiska riniten men verkar också antiinflammatoriskt och symtomatiskt. 9. Hydrastis: Har liknande effekter som Echinacea men är antibakteriell och har en lindrande effekt på slemhinnorna i svalg och bihåleregion. 10. Nigella sativa reducerar svullnaden i nässlemhinnan, retningar i näsan, rinnande ögon, nysattacker och hypertrofi av näsmusslorna. 11. Salvia officinalis: Dekongestiv och körtelhämmande, i kombinationer. 12. Silymarin har fastställda effekter vid allergiska riniter och motverkar effektivt symtomen. 13. Trifolium pratense: Dekongestivt invärtesmedel med antiallergiska egenskaper i kombinationer. 14. Urtica dioica: Är antiallergisk och har en histaminmotverkande effekt. Barn med hösnuva och respiratoriska allergier: 15. Astragalus membranaceous: Stärker kroppen totalt. En dos dagl. en månad före pollensäsongen. Ska ej ges vid feber eller andra tecken på infektion. 16. Vid kronisk allergi ges en dos echinacea + hydrastis x 2-3, för att stärka immunsystemet. 17. Trigonella + Thymus, verkar som en milt avsvällande medel för näs- och bihåleslemhinnorna. En dos av en svag infusion x 2. 18. Vitlök (Allium sativum) har antibakteriella egenskaper som hjälper till vid läkningen av rinnande näsor. AGE (Aged Garlic Extract) som är doftlöst passar bra, en (standard) kapsel x 2. Kapseln kan lösas i varm saft eller soppa. 19. Lakritsrot stärker de adrenala körtlarna. En dos dagl. i 2 v. innan pollensäsongen. Kombineras ofta med Astragalus. 20. Efedra är ett typiskt dekongestivt medel, minskar nässlemhinnesvullnad. En dos som infusion x 2, upp till 3 dagar. Stimulerar nervsystemet, kan stegra pulsen och kan ge upphov till agitation. Helst ej till barn under 13 år eller efter klockan 15.00. 21. Nässla (Urtica dioica) verkar uttorkande på bihålorna. Den är mycket effektiv vid kroniska allergier (riniter), särskilt tagen som frystorkad. En dos x 3, i 3-4 dagar åt gången. Kan ge upphov till G-I störningar hos vissa barn, varpå drogen utsättes omedelbart. Ej helst till barn under 4 års ålder. Doser för barn: Nyfödda till 2 år: 3 drp av (alkoholfri) tinktur utspädd med 1/4 kopp vatten eller bröstmjölken, eller 2-3 tsk svag infusion. Ammande mödrar kan ta vuxendos, fytoterapeutika upptas och distribueras därmed till barnet via bröstmjölken. Två till 6 år: 6-10 drp av tinkturen utspädd m. 1/4 kopp vatten, eller 1/4 kopp svag infusion. Sex till 12 år: 10-20 drp av tinkturen eller 1/2 kopp svag infusion. Tolv år till vuxen ålder: 20-40 drp av tinkturen eller 1 kopp av infusionen.
22. Natriumkloridlösning för nässpolningar som komplement vid allergiska riniter (Hermelingmeier KE et al.) I en prospektiv, randomised och kontrollerad studie (Barbieri et al. 2002) med, termalt vatten innehållande jodbromid från Salsomaggiore, administrerades i sprayform hos 40 patienter med AR sju gånger dagligen i 30 dagar. Kontrollgruppen använde oljedroppar under samma tid och samma frekvens Efter behandlingen, hade symtomskalan förbättrats med 45% och en acceleration av MCT på 29% observerades efter nässpolningarna, i en obstruktiv skala i aktiv grupp jämfört med förstudievärdena. Cingi et al. genomförde en studie med 100 AR-patienter 2010. Före och efter en 10-dagars applicering av en sjövatten gelspray (2 insprutningar i varje näsborre med 4 timmars intervall), utvärderades de fyra kardinalsymtomen på en skala från 0-3. En förbättring om 31% i symtomskalan kunde fastställas. MCT accelererade med 12%. I en prospektiv, randomiserad, singelblindad, placebokontrollerad studie, kunde Cordray et al. jämföra en spray med hypertont sjövatten hos 14 studiedeltagare med SAR i 1 vecka (2 insprayningar/näsborre tre gånger dagligen). EN utvärdering, baserad på RC-QOL (Rhinoconjunctivitis Quality of Life Score), uppvisade kliniska och statistiskt signfikanta förbättringar (p < 0.0001) av symtomen. Frågor ställdes (28 stycken) om QOL på en skala från 0 till 6, baserad på QOL-förbättring, denna kalkylerades till 23%. Garavello et al. undersökte 2003 effektiviteten hos nässpolningar med en hyperton (3,0%) saltlösning för behandling av AR hos barn (6-12 år). I en prospektiv, ickeblindad, randomiserad kontrollerad studie, med 10 barn som administrerades en hyperton SNI (2,5 ml/näsborre) med hjälp av en engångsspruta tre gånger dagligen i 6 veckor under hela pollensäsongen. Tio andra barn fick ingen nässpolning och utgjorde därför kontroll. I en skala för rinit minskade allergiinducerade symtom med 3% och en absolut minskning av medicinintaget med 100%. Garavello et al. använde SNI med en hyperton saltlösning i en randomiserad, kontrollerad, ickeblindad studie med 20 barn med AR år 2005. Nässpolningen utgjordes av 3 insprutningar i varje näsborre (50 μl), tre gånger dagligen. I en analys med hjälp av en skala som mätte rinokonjunktivit, dagligen, uppvisades en klinisk och statistiskt signifikant reduktion (13%) på symtomen i den aktiva gruppen efter 7 veckors behandling i jämförelse med första studiedagen. Vidare, behövde patienterna 5% mindre histaminmedicinering under tiden spolningarna pågick. Klimik et al. Studerade effekten av nässpolningar med en osomotisk saltlösning hos vuxna med SAR i en öppen, randomiserad, parallellstudie år 2001. I denna studie, behandlades 75 patienter i 2-4 veckor med olika läkemedel som föreskrivits, och hälften av patienterna som tagit SNI, med en Emsersaltslösning och en Rhinocare nasaldusch (250 ml) två till tre gånger dagligen. I den aktiva gruppen, reducerades symtomskalan med 42%. På det hela taget, togs 15,0 ± 9,7 tabletter i medeltal under observationstiden, vilket i relation till den rekommenderade dagliga doserna under samma tidspann motsvarande en kvot om 0,51 ± 0,4. I en prospektiv, randomiserad studie publicerad 2009 (Li et al.) behandlades 26 barn med AR (ålder 8-15 år) i tre grupper över en 12-veckorsperiod med antingen SNI (gr. 1), eller en kombination med SNI och stereoider (gr. 2) eller endast stereoider (gr. 3). En lösning av 500 ml fysiologisk (0,9% NaCl) administrerades i nässpolning 2 ggr dagligen. Symtomskalan sjönk med 19% i grupp 1 och 30% i grupp 2. MCT accelererade med 37% i grupp 1 och 53% i grupp 2. I deras prospektiva, randomiserade, kontrollerade studie från 2005, utredde Rogkakou et al. effekten av hyperton nasal saltspray kombinerad med antihistaminer, på symtom och QOL vid AR. Över en 4-veckorsperiod, tog 14 patienter antingen en 10 mg cetirizin dagligen eller en kombination cetirizin med 4 dagliga nässpolning. Baserad på dagtid och nattetid specifika symtom, ett QOL-index, och akustisk rinomanometri, påvisades att gruppen med nässpolning intensifierade parametrarnas förbättring. I sin prospektiva, randomiserade och kontrollerade studie från 2009, bevisade Ural et al. att SNI med endera isoton eller hyperton saltlösning kan minska MCT vid AR. Under 10 dagar administrerades 21 patienter med SNI med hyperton (n = 11) eller isoton (n = 10) saltlösning (4 ml/näsborre användande en engångsspruta två gånger dagligen). MCT, konstaterades att med stöd av sackarin clearance test, en försämring med 1% efter bde hyperton och isoton SNI, emellertid, förbättrades MCT signfikant med 45%. SNI (Saline nasal irrigation), saltlösning för nasal spolning MCT (Mucociliary clearance time), den tid till normal temperatur och humiditet återkommer efter en spolning AR (Acute rhinitis), akut rinit SAR (Seasonal allergic rhinitis), säsongsbetonad allergisk rinit Övriga terapier Akupunktur: En del studier visar på goda behandlingsresultat vid allergisk rinit, men en del andra visar på svaga eller t.o.m inga egentliga effekter Homeopatisk hyposensibilisering, verkar som annan specifik immunoterapi men istället nyttjas homeopatiskt framställda preparat med innehåll av allergenet i homeopatiska potenser.
Homeopatiska preparat i övrigt: Undantaget konstitutionella medel brukar de vanligaste medlen vid respiratoriska allergier vara: ALLIUM CEPA. Ambrosia. Apis. ARSENICUM. EUPHRASIA. Kali bic. Natrium mur. NUX VOMICA. PULSATILLA. SABADILLA. Sulphur. Wyethia. Referenser: Anandan C, Nurmatov U, Sheikh A. Omega 3 and 6 oils for primary prevention of allergic disease: systematic review and metaanalysis. Allergy. 2009 Jun;64(6):840-8. Review. Bakhshaee M, Jabbari F, Hoseini S, Farid R, Sadeghian MH, Rajati M, Mohamadpoor AH, Movahhed R, Zamani MA. Effect of silymarin in the treatment of allergic rhinitis. Otolaryngol Head Neck Surg. 2011 Dec;145(6):904-9. Blanc PD, Trupin L, Earnest G, Katz PP, Yelin EH, Eisner MD. Alternative therapies among adults with a reported diagnosis of asthma or rhinosinusitis : data from a population-based survey. Chest. 2001;120(5):1461-1467. Blumenthal M, Goldberg A, Brinckmann J. Herbal Medicine: Expanded Commission E Monographs. Newton, MA: Integrative Medicine Communications; 2000. Blumenthal M, Goldberg A, Brinckmann J. Herbal Medicine: Expanded Commission E Monographs. Boston: Integrative Medicine Communications; 2000:111-117. Chatzi L, Apostolaki G, Bibakis I, Skypala I, Bibaki-Liakou V, Tzanakis N,et al. Protective effect of fruits, vegetables and the Mediterranean diet on asthma and allergies among children in Crete. Thorax. 2007 Aug;62(8):677-83. Clement-Kruzel S, Hwang SA, Kruzel MC, Dasgupta A, Actor JK. Immune modulation of macrophage pro-inflammatory response by goldenseal and Astragalus extracts. J Med Food. 2008 Sep;11(3):493-8. Fiore C, Eisenhut M, Ragazzi E, Zanchin G, Armanini D. A history of the therapeutic use of liquorice in Europe. J Ethnopharmacol. 2005;99(3):317-24. Garavello W, DiBerardino F, Romagnoli M, et al. Nasal rinsing with hypertonic solution: an adjunctive treatment for pediatric seasonal allergic rhinoconjunctivitis. Int Arch Allergy Immunol. 2005;137:310-4. Garavello W, Romagnoli M, Sordo L, et al. Hypersaline nasal irrigation in children with symptomatic seasonal allergic rhinitis: a randomized study. Pediatr Allergy Immunol. 2003;14:140-3. Haller CA and Benowitz NL. Adverse cardiovascular and central nervous system events associated with dietary supplements containing ephedra alkaloids. NEJM. 2000;343:1833-1838. Hermelingmeier KE, Weber RK, Hellmich M, Heubach CP, Mösges R. Nasal irrigation as an adjunctive treatment in allergic rhinitis: a systematic review and meta-analysis. Am J Rhinol Allergy. 2012 Sep-Oct;26(5):e119-25. Kalliomaki M, Salminen S, Arvilommi H, Kero P, Koskinen P, Isolauri E. Probiotics in primary prevention of atopic disease: a randomized placebo controlled trial. Lancet. 2001;357(9262):1076-1079. Kankaanpaa P, Nurmela K, Erkkila A, et al. Polyunsaturated fatty acids in maternal diet, breast milk, and serum lipid fattty acids of infants in relation to atopy. Allergy. 2001;56(7):633-638. Karkos PD, Leong SC, Arya AK, Papouliakos SM, Apostolidou MT, Issing WJ. 'Complementary ENT': a systematic review of commonly used supplements. J Laryngol Otol. 2007 Aug;121(8):779-82. Kim JI, Lee MS, Jung SY, Choi JY, Lee S, Ko JM, et al. Acupuncture for persistent allergic rhinitis: a multi-centre, randomised, controlled trial protocol. Trials. 2009 Jul 14;10:54. Kopp MV, Salfeld P. Probiotics and prevention of allergic disease. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2009 May;12(3):298-303. Review. Lin CC, Lu JM, Yang JJ, et al. Anti-inflammatory and radical scavenge effects of Arctium lappa. Am J Chin Med. 1996;24:127â 137. Man LX. Complementary and alternative medicine for allergic rhinitis. Curr Opin Otolaryngol Head Neck Surg. 2009 Jun;17(3):226-31. Review. Matkovic Z, Zivkovic V, Korica M, et al. Efficacy and safety of Astragalus membranaceus in the treatment of patients with seasonal allergic rhinitis. Phytother Res. 2010;24:175-81. Nikakhlagh S, Rahim F, Aryani FH, Syahpoush A, Brougerdnya MG, Saki N. Herbal treatment of allergic rhinitis: the use of Nigella sativa. Am J Otolaryngol. 2011 Sep-Oct;32(5):402-7. Ouwehand AC, Nermes M, Collado MC, Rautonen N, Salminen S, Isolauri E. Specific probiotics alleviate allergic rhinitis during the birch pollen season. World J Gastroenterol. 2009 Jul 14;15(26):3261-8. Roschek B Jr, Fink RC, McMichael M, Alberte RS. Nettle extract (Urtica dioica) affects key receptors and enzymes associated with allergic rhinitis. Phytother Res. 2009 Jul;23(7):920-6. Rudack C. Spectrum of treatments for hay fever. MMW Fortschr Med. 2007 Feb 15;149(7):32-4. Schwarz E, Parlesak A, Henneicke-von Zepelin HH, Bode JC, Bode C. Effect of oral administration of freshly pressed juice of Echinacea purpurea on the number of various subpopulations of B- and T-lymphocytes in healthy volunteers: results of a doubleblind, placebo-controlled cross-over study. Phytomedicine. 2005;12(9):625-31. Shibata S. A drug over the millennia: pharmacognosy, chemistry, and pharmacology of licorice. [review]. Yakugaku Zasshi. 2000;120(10):849-862. Tamura M, Shikina T, Morihana T, Hayama M, Kajimoto O, Sakamoto A, et al. Effects of probiotics on allergic rhinitis induced by Japanese cedar pollen: randomized double-blind, placebo-controlled clinical trial. Int Arch Allergy Immunol. 2007;143(1):75-82.
Taylor MA, Reilly D, Llewellyn-Jones RH, McSharry C, Aitchison TC. Randomised controlled trial of homeopathy versus placebo in perennial allergic rhinitis with overview of four trial series. BMJ. 2000;321(7259):471-476. Thornhill SM, Kelly AM. Natural treatment of perennial allergic rhinitis. Altern Med Rev. 2000;5(5):448-454. Turner RB, Bauer R, Woelkart K, Hulsey TC, Gangemi JD. An evaluation of Echinacea angustifolia in experimental rhinovirus infections. N Engl J Med. 2005;353(4):341-8. Wakai K, Okamoto K, Tamakoshi A, Lin Y, Nakayama T, Ohno Y. Seasonal allergic rhinoconjunctivitis and fatty acid intake: a cross-sectional study in Japan. Ann Epidemiol. 2001;11(1):59-64. Xue CC, An X, Cheung TP, Da Costa C, Lenon GB, Thien FC, Story DF. Acupuncture for persistent allergic rhinitis: a randomised, sham-controlled trial. Med J Aust. 2007 Sep 17;187(6):337-41. Xue CC, English R, Zhang JJ, Da Costa C, Li CG. Effect of acupuncture in the treatment of seasonal allergic rhinitis: a randomized controlled clinical trial. Am J Chin Med. 2002;30(1):1-11. Zava DT, Dollbaum CM, Blen M. Estrogen and progestin bioactivity of foods, herbs, and spices. Proc Soc Exp Biol Med. 1998;217(3):369-378..