Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Transkript

1 0 Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-3 fritidshem Ansvarig rektor Eva Valtonen

2 1 Innehåll Styrkort Styrkort KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 7 RESULTAT... 8 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 8 Barnperspektivet... 8 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet... 14

3 1 VISION: Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. Styrkort Rektor Lorensberga åk f-3 SKOLA Barn- och vuxenperspektiv Processperspektiv STRATEGISKT MÅL Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. STYRTAL VAD SOM MÄTS Andelen barn med < 13 på motorikkartläggningen Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 1 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet Andelen vårdnadshavare som upplever att de får information om sitt barns utveckling mot målen Andelen elever som känner sig trygga i skolan Resultat Måltal Andelen trygga i fritidshemmet 90 % Öka Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan AKTIVITETER/ÅTGÄRDER % Öka Fortsätta att utveckla den formativa bedömningen inom skolområdet med pedagogerna Fördela klasser och personal utifrån elevernas behov 100 % Bibehålla Fortsätta utveckla ASL- att skriva sig till läsning i åk1 Utöka det pedagogiska användandet av IKT som stöd i 73 % Öka undervisningen genom bl.a. utbildning och bättre tillgång av interaktiva tavlor och Ipads. Tillsammans med specialpedagog/speciallärare och 71 % Öka förstelärare utveckla metoder för ämnesutveckling i svenska och matematik Fortsätta utveckla elevinflytandet 70 % Öka Fortsätta utveckla användandet av Unikum för pedagoger, elever och vårdnadshavare. Utveckla arbetet med kartläggningar i arbetet för 74% Öka nyanlända elever. Tillsammans med pedagogerna skapa en tydlig agenda gällande både arbetslag och närteam 97% Öka Pedagoger påbörjar lärarlyftet inom matematik ht 15 Fortsätta utveckla vårt arbete med extra anpassningar (stödmodul Unikum) 98% Öka Rektor ger förutsättningar för: Pedagogerna att genomföra ma-lyftet under läsåret Fortsatt samverkan mellan fritidshem och skola 100 % Bibehålla Särskilt uppmärksamma elever med särskilda behov Informera vårdnadshavare, elever och personal kring skolans plan mot diskriminering Utveckla samarbetet med utomstående instanser för eleverna, BUP, HAB, SPSM Revidera plan mot diskriminering och kränk behandling Rektor ger förutsättningar för att: 3% Minska Regelbundet gå igenom handlingsplanen Då man känner oro för ett barn Resul tat

4 2 Medarbetarperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Regelbundet gå igenom plan mot diskriminering och kränkande behandling och aktivt arbeta utifrån planen Tillsammans med elever och personalen i skolan och på fritidshemmet utveckla ett gemensamt förhållningssätt. Andelen nöjda medarbetare 57% Öka Utveckla elevhälsans främjande och förebyggande arbete Skapa möjligheter för skolan- och fritidspersonalen att utveckla verksamheten Genomför regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 87,7 % 100 % Genomföra regelbundna väl förberedda APT för att skapa delaktighet för personalen Rektor genomför klassrumsbesök för en stärkt återkoppling och coaching. Ekonomiperspektiv Budget i balans genom strategiska prioriteringar Budget i balans Budget i balans Bibehålla Budget i balans bibehålls. Regelbundet varje månad med handläggaren göra aktuell ekonomisk uppföljning Regelbundet göra personalen delaktig i de ekonomiska förutsättningar som gäller för skolan.

5 3 VISION: Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. Styrkort Rektor Lorensberga åk f-3 FRITIDSHEM Barn- och vuxenperspektiv STRATEGISKT MÅL Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet STYRTAL VAD SOM MÄTS Andelen barn med < 13 på motorikkartläggningen Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 1 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet Resulta t Måltal AKTIVITETER/ÅTGÄRDER % Öka Tillsammans med fritidspedagogerna skapa en tydlig agenda gällande både arbetslag och närteam Skapa aktiviteter och schema utifrån elevernas behov 100 % Bibehålla Fortsätta arbetet med elevinflytande Utveckla arbetet med nyanlända elever och introduktion i 73 % Öka fritidshem Utveckla personalens medvetenhet kring genusfrågor. Rektor ger förutsättningar för att: 71 % Öka Utveckla och höja personalens kunskaper och medvetenhet kring genusfrågor Utöka det pedagogiska användandet av IKT 70 % Öka Fortsätta att arbeta för tydliga mål och uppföljning/utvärdering i verksamheten Fortsätta att arbeta för tydliga rutiner på fritidshemmet 74% Öka Fritidspersonalen att utveckla verksamheten, t ex rastaktiviteter Fortsätta det påbörjade arbetet med att ha kontakt med näringsliv/kultur i närsamhället 97% Öka Resul tat Andelen vårdnadshavare som upplever att de får information om sitt barns utveckling mot målen 98% Öka Processperspektiv Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Andelen elever som känner sig trygga i skolan Andelen trygga i fritidshemmet 90% Öka Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan 100 % Bibehålla Rektor ger förutsättningar för att: Gå igenom handlingsplanen Då man känner oro för ett barn Samverka med hemmet Regelbundet gå igenom plan mot diskriminering och kränkande behandling och aktivt arbeta utifrån planen Tillsammans med elever och personalen i skolan och på 3% Minska fritidshemmet utveckla ett gemensamt förhållningssätt.

6 4 Med-arbetarperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Andelen nöjda medarbetare 57% Öka Andelen personal på fritidshemmet med pedagogisk högskoleutbildning 80 % 100 % Rektor ger förutsättningar för: Regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal Regelbundna väl förberedda APT för att skapa delaktighet med personalen. Ge tydlig coaching/återkoppling till personal kring vikten av deras roll och stärka självkänslan i arbetsgruppen. Tillgodose fortbildningsönskemål hos personalen Samverkan med personal från andra skolor och fritidshem Utveckla arbetet gällande elever med särskilda behov Fortsatt samverkan mellan fritidshem och skola i syfte att utveckla ett gemensamt förhållningssätt Ekonomiperspektiv Budget i balans genom strategiska prioriteringar Budget i balans Budget i balans Bibehålla Budget i balans bibehålls. Regelbundet varje månad med handläggaren göra aktuell ekonomisk uppföljning Regelbundet göra personalen delaktig i de ekonomiska förutsättningar som gäller för skolan.

7 2 MÅL Rektorsområdets kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Junibackens skola i centrala Ludvika är en F-6-skola med 131 elever läsåret KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: (Ta bort det som inte gäller för din verksamhet!) SCB- statistik Elevenkät åk 5 och åk 8 Lupp åk 8 Na- prov åk 3 och åk 6 och 9 Språkliga kartläggningar Motorikkartläggning förskoleklass höst Personalens självvärdering BRUK Läså Personal, elev- och föräldraenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Medarbetarenkät 2014

8 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret fanns totalt 186 elever inom rektorsområdet: - 50 barn i förskoleklassen elever i grundskola åk barn i fritidshemmet Medarbetarperspektivet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Förskoleklassen Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med fritidspedagogexamen Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med lärarexamen Antal elever per lärare (heltidstjänst) Området/ enheten Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för Grundskolan Kommunen Riket - 1,7 % 5,8 % 100% 76 % 56 % - 10 % 21 % 14,3 15,4 16,4 Området/ enheten Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk 87,7% 83 % 86 % högskoleexamen Antalet elever per lärare 11,5 10,8 12,1 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för Fritidshemmet Området/ enheten Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk 80% 69 % 53 % högskoleexamen Antalet elever per årsarbetare Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för 2014.

9 4 Rektors analys Hur blev det? Mitt mål som rektor under har varit att öka andelen grundskollärare med högskoleexamen. Andelen personal med högskoleexamen i förskoleklass 100% och på fritidshem 80%, andelen personal på skolan med pedagogisk högskoleexamen är 87,7% vilket är högre än tidigare år. Det är också högre än både kommun- och rikssnitt. Mitt mål som rektor under har varit att öka andelen nöjda medarbetare Andelen nöjda medarbetare 57% läsåret Andelen personal med högskoleexamen har ökat till 87,7% och är högre i grundskolan jämfört med föregående läsår. Förskoleklass och fritidshem har varit organiserad på liknande sätt under föregående läsår, vilket betyder att andelen högskoleutbildad personal är jämförbar med tidigare år. Vi har en högre högskolebehörighet både när det gäller kommun och rikssnitt. Andelen elever per lärare är lägre inom förskolklassen och fritidshemmet i jämförelse med kommun och rikssnitt. Grundskolan har en högre andel elever per lärare i jämförelse med kommun men lägre i rikssnitt. 2. Andelen nöjda medarbetare 57% läsåret 2014 och läsåret ,5%. I medarbetarenkäten framkommer att medarbetarna är mest nöjda inom områdena styrning, ledning, arbetstillfredsställelse. De områden som ska förbättras är delaktighet och utveckling. Var är vi? Resultatet visar att när det gäller personal med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklass grundskola och i fritidshem så ligger mitt rektorsområde över både kommun- och rikssnitt. Med glädje kan jag konstatera att resultatet har höjts från 84% till 87,7% även när det gäller grundskolan. Elevantalet per lärare är lägre än både kommun- och rikssnitt när det gäller förskoleklass och fritidshem. Grundskolans lärare har något högre elevantal än kommun. Det har inte varit någon svårighet att rekrytera behöriga lärare och det har varit många sökande på de tjänster som har annonserats. Specialpedagog och speciallärare finns på området. Resultatet från medarbetarenkäten 2014 visar en höjning till 57% vilket är högre än kommunsnittet på 54,9%. Genom att fortsätta utveckla arbetet med verksamhetsbesök samt att involvera personalen mer i skolans systematiska kvalitetsarbete via APT utveckla personalens delaktighet. Vi har under läsåret använt en APT till gemensam friskvård/hälsa som har varit uppskattat av personalen. Ett uppdrag har kommit från förvaltningsledningen att ta fram en åtgärdsplan med positiva och negativa områden för rektorsområdet utifrån resultatet på medarbetarenkäten. I åtgärdsplanen framkommer positiva områden = arbetskamrater/ledarskap/hälsa. Negativa områden = arbetsrelaterade besvär/arbetsbelastning som också framkommer i den centrala för kommunen. Information har genomförts på APT om resultatet på medarbetarenkäten. Skyddsombuden har varit delaktiga i processen för att ta fram åtgärdsplanen för rektorsområdet.

10 5 Var är vi? Vi har under läsåret haft ett elevhälsoteam (EHT-team) som har träffats en gång per vecka. Speciallärare och specialpedagog finns knutna till rektorsområdet. Tyvärr har vi inte haft tillgång till kurator och skolsköterska i den omfattning som skulle behövas. Modersmålslärare har funnits på skolan i somaliska, arabiska, kinesiska och spanska. De har jobbat med både modersmål och studiehandledning. En lärare i svenska som andraspråk har arbetat tillsammans med klasslärare och elever. Personalen upplever att samtliga kompetenser inom elevhälsan är underdimensionerade, ett problem på kommunnivå. Elevhälsoteamets arbete som stöd för lärarna har under året fortsatt att utvecklas, ett arbete som ska fortsätta under kommande läsår. Genom att fortsätta utveckla arbetet med de pedagogiska planeringarna och bedömning för lärande i samverkan med pedagoger från andra skolor i kommunen kommer säkerheten i undervisning och bedömning för lärarna att öka, vilket kommer att medföra högre grad av pedagogisk utveckling. Ett påbörjat arbete kring formativ bedömning är också en viktig del i vår utveckling. Samverkan med personalen på fritidshemmet är en faktor som är av stor betydelse och en stärkt samverkan med personal i skolan är betydelsefull för att öka möjligheten att nå så många elever som möjligt. Utvecklingen för arbetet med nyanlända elever är en mycket viktig del i verksamheten och för samhället, detta både ur ett organisatoriskt och pedagogiskt perspektiv. Att ge eleverna den möjlighet som krävs för att nå målen i skolan och där igenom att bli en del av vårt samhälle, nu och i framtiden. Elever och föräldrar ska känna trygghet och förtroende till skolan då de vänder sig till oss med i stort sätt alla tänkbara frågor som de ställs inför i vårt samhälle. Personalen i fritidshemmet följer kontinuerligt upp hur personaltäthet samt barngruppens sammansättning och storlek påverkar barnens utveckling och lärande. En återkommande dialog sker mellan fritids arbetslag och rektor om det dagliga arbetet, samt om hur verksamheten kan bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna. Lokalerna för skola och fritidshem är inte tillfredsställande p g a av att skolan och fritidshemmet har sin verksamhet i två olika byggnader. Antalet elever har under året ökat och enligt den plan för elevsiffror i kommunen så kommer ökningen att fortgå under kommande läsår. En lösning skulle vara att flytta samman samtlig skolverksamhet/fritidshem F-3 till Östansbo skolenhet och därigenom lösa många organisatoriska och praktiska utmaningar som har effekt på utvecklingen av verksamheten. Skolområdet har en övergripande ledningsgrupp med tre rektorer, en förskolechef och en biträdande rektor. Lorensberga åk F-6 har en ledningsgrupp där två rektorer, en handläggare + utvecklingsledare ingår. Arbetslaget F-3 är uppdelade i fyra närteam : F-klass, årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3. Fritids arbetslag är uppdelade i två närteam.

11 6 Samtliga lärare har ingått nytt arbetstidsavtal (40 + 5) som ger möjligheter till ökad samverkan kring planering, dokumentation. Arbetstidsavtalet har upplevts positivt då lärarna har fått mer tid på arbetsplatsen att utveckla sin undervisning individuellt och i grupp. Våra arbetslagsträffar (APT) fungerar tillfredställande men innehållet kan behöva ses över. På konferenstid har vi därför lagt in en stående punkt; kollegialt lärande. Vårt arbete att ta vara på varandras kompetens är viktig inför framtiden. Skolan har ett kompetent och ambitiöst kollegium, som i alla lägen sätter eleven i centrum. En modell för skolutveckling genom kollegial handledning i form av lärande samtal pågår Reflekterande rum i ett f-9 perspektiv. Det har mottagits mycket positivt av hela kollegiet. Samtalen kommer att fortsätta även under nästa läsår. Vi fortsätter att utveckla användningen av olika verktyg för IKT (information- och kommunikationsteknik). Det ser olika ut både när det gäller personalens kompetens och hur ofta de använder IKT i undervisningen. Personalen efterfrågar mer kompetensutveckling inom detta område. Det kommer att ges via centrala medel och via intern kompetensutveckling kring t ex interaktiva projektorer. Vart ska vi? Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen ska öka samt fritidshem. Andelen nöjda medarbetare ska öka. Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Åtgärder för 2014/15 som behålls: Utveckla elevhälsans främjande och förebyggande arbete Skapa möjligheter för skolan- och fritidspersonalen att utveckla verksamheten Utökade åtgärder inför lå 2015/16: Genomför regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal Genomföra regelbundna väl förberedda APT för att skapa delaktighet för personalen Rektor genomför klassrumsbesök och fritidshemsbesök för en stärkt återkoppling och coaching.

12 7 Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar STYRTAL Bokslut 2013 Måltal 2014 Resultat 2015 BOKSLUT Kompetensutveckling och skolverksamhet -285Tkr Nollresultat Nollresultat Budget i balans genom strategiska prioriteringar Rektors analys Hur blev det? Budget i balans både när det gäller skola och fritidshem 1. Skolans elevantal ger ekonomiskt underlag för organisationen. Återhållsamhet med vikarier och har öppnat upp för gemensamma lösningar vid sjukfrånvaro och ledighet hos personalen. Större inköp av inventarier mm har inte varit möjligt under året. Var är vi? Genom att elevantalet är stabilt så kan en ekonomiskt hållbar skol-/fritidsverksamhet byggas upp. När ny budget läggs har rektor och handläggare djupa och strukturerade diskussioner hur budgeten ska formas. Tillsammans med handläggare diskuteras också budgetläget varje månad, även vid inköp förs en diskussion innan beslut tas. Arbetslaget har en egen pott pengar att förfoga över som utvecklingsledaren ansvarar för. Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen görs kontinuerligt. Vart ska vi? Budget i balans bibehålls. Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Regelbundet varje månad med handläggaren göra aktuell ekonomisk uppföljning Regelbundet göra personalen delaktig i de ekonomiska förutsättningar som gäller för skolan.

13 8 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Styrtal Andelen barn med < 13 på motorikkartläggningen i Förskoleklassen Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 1 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet Andelen vårdnadshavare som upplever att de får information om sitt barns utveckling mot målen Resultat läsåret % 100 % 92 % 90 % 71 % 80 % 79 % Måltal läsåret Minska Öka Öka Öka Öka Öka Öka Resultat läsåret % 100% 73% 71% 70% 74% 97% 96 % Öka 98%

14 9 Rektors analys Hur blev det? Resultatet på språkkartläggningar; - åk 1 har samtliga elever ett godkänt resultat. - åk 2 ligger de allra flesta på staninevärde 4-6, med några elever som har högsta resultat. - åk 3 ligger de flesta eleverna på staninevärde 4-9. Generellt ligger pojkarnas resultat något lägre än flickornas vad gäller de högsta resultaten. Tydligast skillnad mellan pojkar och flickor ses v g läsförståelsen i åk 2, där pojkarna har de lägsta resultaten. Resultatet på NP i åk 3 visar ett lägre resultat från föregående läsår i svenska och matematik. Vid uppstarten av ht -15 kommer skolan att ingå i den statliga delen av lärarlyftet inom matematik. - 97% av eleverna i åk F-3 upplever att de har inflytande över lärande - 98% av vårdnadshavarna upplever att de får information om sitt barns utveckling mot målen Personalen i grundskolan bedömer enligt BRUK är att verksamheten helt eller till stor del kännetecknas av att alla barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar/behov och kunskapsnivåer. Personalen vill utveckla bedömningen med hjälp av ett formativt arbetssätt så att alla elever får det stöd, stimulans och utmaningar som de behöver. Resultatet från föräldraenkäten gällande grundskolan visar att 98 % fått information om vad deras barn behöver lära sig för att nå målen. När det gäller fritidshemmet visar resultatet att 99 % får information om verksamheten på fritidshemmet. Vi har under läsåret gemensamt analyserat både skola/fritidshem och utvärderat med hjälp av olika metoder t ex Träddiagram för att vidareutveckla kvalitetsarbete d v s följa upp, analysera och initiera förändringar inom de områden som har betydelse för måluppfyllelsen. Var är vi? - Förskoleklass Arbete med språklig medvetenhet 2014/15 F-klass I förskoleklassen har tre pedagoger arbetat med språklig medvetenhet. Barnen har delats upp utifrån resultaten på kartläggning Bornholm. Pedagogerna har arbetat med material Bornholm under ca 12 veckor, fyra dagar per vecka. Vi har gjort två kartläggningar, en i november 2014 och en i april Samtliga barn blev godkända och hamnade över 20 p i den sista kartläggningen. Många barn hade höga resultat på kartläggningen. Barnen nådde en hög grad av fonologisk och morfologisk medvetenhet efter 12 veckors arbete. För att stärka språket är vi nu delaktiga i två projekt i de lägre åldrarna, Kiwi special och ett skolforskningsprojekt i samverkan med Högskolan Dalarna. Personalen i f-klass diskuterar språkligt medvetenhet på ett mera medvetet sätt, har även under samlingarna under året arbetat medvetet med språklig medvetenhet.

15 10 Grundskola Generellt ligger flickornas resultat högre på språkkartläggningen. Målet är förstås att öka resultaten på språkkartläggningarna samt att minska skillnader mellan könen. I praktiken är det läsförståelsen och stavning som är viktiga i vardagen. Nyckeln till detta är läsningen; högläsning och egen lästräning, aktiv läsning med uppföljning, läsgrupper, parläsning etc. Fokus på just läsning ska därför öka ytterligare. Då pojkarnas resultat v g stavning tenderar att vara lägre än flickornas, ska särskild vikt läggas vid att uppmärksamma pojkars skrivutveckling och uppmuntra till produktion av längre texter. Motorikträning ska uppmärksammas. Exempelvis har motorikträning stort utrymme i arbetet utifrån metoden ASL- att skriva sig till läsning. Alla barn i f-klass har idrott varannan vecka. Musik och rörelse projekt i Kulturskolans regi under året. Skolans val ; Livsstil och hälsa, med rörelse i olika form varje dag. Återkommande uppföljning av motorikkartläggningen. Svenskämnet arbete med språklig medvetenhet i f-klass. Arbete med ASL att skriva sig till läsning åk 1 utvecklas och fortsätter i samtliga årskurser. Gemensamma analyser av språkkartläggning med konkreta åtgärder utifrån resultat. Systematisk lästräning i olika form. Kiwimaterialet fortsätter användas. Arbete med materialet En läsande klass fortsätter i olika form. Arbete med Nya språket lyfter och Uppdrag: Språklyft. I åk 2 arbete med språket utgår från skönlitteratur, klassiker för barn. Genom pedagogiska diskussioner samt i form av kollegialt lärande ska svenskämnet diskuteras fortlöpande. Arbetslaget arbetar då med olika teman och arbetar ämnesintegrerat. Pedagogiska nätverksträffar åk 1-6 på temat läromedel, arbetssätt, resultat. Ett pedagogiskt café med innehållet ASL = Att skriva sig till läsningar, har genomförts av lärarna i åk 1 och 2. En inbjudan skickades ut till samtliga skolor i kommunen om deltagande. Vi har under året även bjudit in föreläsare Mona Wiklander, spec pedagog, Sandvikens kommun, som gav en föreläsning om ASL. En inbjudan om deltagande gavs till samtliga skolor i kommunen. Två pedagogiska nätverksträffar åk F 6 har ägnats åt att diskutera formativt arbetssätt, se film etc. Ämnet har även diskuterat vid flera andra tillfällen då med att definiera begrepp, titta på undervisning mm. Matematikämnet arbete med förberedande matematik i f-klass. Pedagogerna i åk 1-3 undervisar med fokus på problemlösning och olika strategier för problemlösning. Gemensam utvärdering och uppföljning i arbetslaget med hjälp av regelbundna taluppfattningstester. Vid uppstarten av ht -15 kommer skolans pedagoger att ingå i den statliga delen av lärarlyftet inom matematik Läromedel - Nytt modernt läromedel i svenska och matematik har köpts in till samtliga årskurser. Samtliga lärare är nöjda med materialet. Favorit Matematik används ju nu i samtliga årskurser och det är en stor fördel att ha den från början i åk 1. Bra med boken är t ex: Mycket träning, många uppgifter, tydlig struktur, lätt att känna igen sig, många tillfällen att öva de matematiska symbolerna. Bidrar till bra genomgångar-handledningen bra-proven i princip bra men de innehåller ibland nya moment/formuleringar som krånglar till det Ottos dagbok, Ottos klass, Ottos äventyr är också bra. Känns modern, fina bilder och vettig handling. Texterna lite svåra i treans bok.

16 11 Analys av nationella proven i åk 3 Vår organisation och planering inför nationella proven har fungerat bra. Lärarna i åk 3 har deltagit i den centrala sambedömningen som genomförts. 74 % av eleverna har nått ett godkänt resultat i matematik och 70% har nått ett godkänt resultat i svenska. Det är en försämring i matematikämnet en viss försämring i svenskämnet mot föregående läsår. Det känns inte tillfredställande att matematiken har försämrats. Gemensamma analyser har genomförts där lärare, speciallärare och rektor tillsamman har diskuterat skolans resultat och utifrån dessa diskussioner kommit fram till att; En ökad tydlighet i undervisningen samt tydligare inriktning på att lära in effektiva metoder kan bidra till att höja elevernas resultat i matematik. Viktigt att fortsätta arbetet med regelbundna diagnoser och prov som används formativt. Samtliga elever i åk 1-3 har sin kunskapsutveckling dokumenterad i samtliga ämnen i Unikum. Överenskommelserna i Unikum har fått en tydligare inriktning på vilka insatser som krävs. De elever som riskerar att inte nå kunskapskraven är anmälda till rektor och elevhälsoteamet. Som ett steg i att eleverna ska bli mer delaktiga i sitt eget lärande ges de alltmer/ökat ansvar under utvecklingssamtalen. Elevledda utvecklingssamtal har genomförts i åk 2 och 3 under läsåret. Detta är ett påbörjat arbete som ska fortsätta och leda fram till att alla elever på skolan leda sina egna utvecklingssamtal. Kollegialt lärande Under vt -15 har pedagogerna haft utökad tid för att träffats regelbundet för diskussioner kring aktuella skolfrågor, pedagogiska samtal samt erfarenhetsutbyte/kollegialt lärande. Vid dessa tillfällen har man bland annat presenterat genomförda arbeten från resp årskurs, samtalat om former för formativ bedömning samt andra elevnära frågor. Samtliga pedagoger inom årskurs 1-3 arbetar enligt arbetstidsavtalet 40+5, vilket har möjliggjort ökad samverkan kring planering, bedömning och dokumentation. Formativ bedömning genomsyrar till stor del de pedagogiska diskussionerna och planeringarna. Det är ett fortsatt utvecklingsområde under läsåret. Två förstelärare finns på området som är ämnesansvariga i svenska och matematik, utvecklingsområden lokalt på rektorsområdet. Dessutom centralt viktiga utvecklingsområden; Inkludering. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Formativt lärande. Bidra till metodutveckling. Didaktiskt tänk. Kollegialt lärande. Ett antal pedagoger har genomfört handledarutbildningen under hösten; ett samarbete med högskolan Dalarna som innebär att Lorensberga F-6 valts ut som partnerskola för att ta emot lärarstudenter under deras VFU period under en 5-årsperiod. Vi har tagit emot 6 studenter under läsåret. Arbetet fortsätter under nästa läsår med att ta emot nya studenter. Under våren har pedagogerna reviderat planen för elevers ansvar och inflytande. Denna kommer att aktualiseras varje läsårsstart. Pedagogerna har också diskuterat olika former för elevinflytande i såväl planering som utvärdering av arbetet samt hur eleverna kan göras medvetna om detta. Erfarenhetsutbyte sker kontinuerlig utifrån modeller som provas i årskurserna. Speciallärare/specialpedagog har tillsammans med arbetslaget börjat arbetet med att skapa rutiner under läsåret för hantering kring åtgärdsprogram. Ett arbete som behöver fortsätta att utvecklas

17 12 under nästa läsår. Ett utvecklingsarbete är att se över hur vi använder specialkompetensen på bästa sätt. Hur kan vi t ex hjälpas åt för att ge eleverna intensivträning? Elevhälsan Åk F - 3 har under läsåret arbetat med elevhälsan efter en ny modell. Elevhälsan har under läsåret träffats en gång/vecka. Dessutom har vi haft en sk klasskonferens en gång per termin för att gå igenom elevernas behov av stöd i respektive årskurs. Hela personalgruppen kring årskursen har deltagit samt kurator, skolsköterska och specialpedagog. Speciallärare och specialpedagog har jobbat målmedvetet under läsåret med elever som är i behov av särskilt stöd, dock har en del av stödet gått bort av olika skäl. Elevhälsoarbetet har resulterat i att ett stort antal pedagogiska utredningar har gjorts som i de allra flesta fall lett till ett åtgärdsprogram. Personalen upplever att samtliga kompetenser inom elevhälsan är underdimensionerad, ett problem på kommunnivå? Kompetensutveckling En modell för skolutveckling genom kollegial handledning i form av lärande samtal pågår Reflekterande rum i ett f-9 perspektiv. Förskoleklassens pedagoger och lärare i åk 1 deltar i skolforskningsprojekt som är uppdelat i två delar; ett skolutvecklingsprojekt och ett forskningsprojekt. Projektet pågår ht vt Syftet med skolutvecklingsprojektet är att stärka lärares läs-och skrivdidaktiska kompetens för ett breddat synsätt kring inkludering. Detta sker i form av föreläsningar, lärande kollegiala samtal och lärares reflektioner i s k dubbellogg. Lärarna i åk 3 har deltagit i kommunövergripande bedömarträning och sambedömning för åk 3 kring de nationella proven. Rektor organiserade tillsammans med pedagoger i åk 3 och speciallärare samt specialpedagog arbetet inför och under Nationella proven Förskoleklassens pedagoger, lärarna i skola och på fritidshemmet har deltagit i kompetensutveckling i No-ämnena genom NTA- utbildningar. Många spännande projekt har varit igång under läsåret. Förskoleklassens pedagoger, lärarna i åk 2 har deltagit i KIWI-special. Fritidshem Personalen på fritidshemmet har i de lägre klasserna startat arbete med PA-pass (praktiskt arbete) parallellt med skolans ämnen med klassläraren. På PA-passen vistas elevgrupperna ute med och praktisk matte, praktisk svenska och rörelse/motorik. Det har även varit PA-pass inomhus med betoning på bild/skapande och social träning. Rastaktiviteter för eleverna på skoltid har startat upp under vårterminen och fortsatt utveckling sker under läsåret. Under året har personalen på fritidshemmet delat upp och haft ansvar för olika aktiviteter som erbjudits eleverna. Det har fungerat mycket bra då de fått fokusera på sin aktivitet och kunnat planera den bättre. Förebyggande arbete med värdegrunden pågår kontinuerligt. Fritids kommer att utveckla arbetet med att ha temaveckor som handlar om värdegrunden och vänskap under läsåret. Genusarbetet; Personalen i fritidshemmet uppmärksammar att ge pojkar och flickor lika utrymme. Personalen för kontinuerliga samtal om detta och vid t ex inköp av leksaker. IKT; Ipad används på fritids för att spela olika lär spel med barnen. Biblioteket har använts kontinuerligt.

18 13 Samverkan/samarbetet med skolans personal fortsätter med regelbundna träffar liksom gemensam planering i arbetslag/närteam. Fridshemmet på Lorensberga skola och Blötbergets skola har återkommande gemensamma planeringsdagar för att utveckla verksamheten. Kompetensutveckling Fritidshem Föreläsningsserie i regi av Högskolan Dalarna för att ta del av hur man organiserar rastverksamhet mm. Ett påbörjat arbete med att skapa former för samarbete skola/fritidshem fortsätter under nästa läsår. Vart ska vi? - Andelen elever med staninevärde 4-9 i åk 2 och 3 ska öka - Andelen klarade delprov i nationella prov ska öka. - Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet ska öka från 97% - Andelen elever som känner att de har inflytande på fritids ska öka från 90% Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Åtgärder för 2014/15 som behålls: Fortsätta att utveckla den formativa bedömningen inom skolområdet med pedagogerna Fortsätta utveckla ASL- att skriva sig till läsning i åk1 Utöka det pedagogiska användandet av IKT som stöd i undervisningen genom bl.a. utbildning och bättre tillgång av interaktiva tavlor och Ipads. Tillsammans med specialpedagog/speciallärare och förstelärare utveckla metoder för ämnesutveckling i svenska och matematik Fortsätta utveckla elevinflytandet Fortsätta utveckla användandet av Unikum för pedagoger, elever och vårdnadshavare. Utveckla arbetet med kartläggningar i arbetet för nyanlända elever. Tillsammans med pedagogerna skapa en tydlig agenda gällande både arbetslag och närteam Fortsätta utveckla vårt arbete med extra anpassningar (stödmodul Unikum) Rektor ger förutsättningar för: Pedagogerna att genomföra ma-lyftet under läsåret Fortsatt samverkan mellan fritidshem och skola Utökade åtgärder inför lå 2015/16: Fördela klasser och personal utifrån elevernas behov Påbörja lärarlyftet inom matematik ht - 15

19 14 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Resultat läsåret Andelen elever som känner sig trygga i skolan 100 % Måltal läsåret Resultat läsåret öka 100% Andelen elever som känner sig trygga i 92 % fritidshemmet öka 95% Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan 4 % minska 3% Rektors analys Hur blev det? Utvecklingsriktningen på skolan är positiv vad gäller andelen elever som känner sig trygga i skolan och andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan. Båda delarna visar på en förbättring vid en jämförelse med föregående läsår. Man ser samma utveckling i fritidshemmet. Glädjande så utläser jag att andelen elever som anser sig ha blivit kränkta har minskat från 4% till 3%.

20 15 Var är vi? Förskoleklass och Grundskola Elevernas uppfattning Elevenkät angående trivsel genomfördes i maj med samtliga barn från förskoleklassen till åk 3 (totalt 186 barn) med resultatet att samtliga barn trivs och så gott som samtliga känner sig trygga. Elever Andel (%) JA Andel (%) NEJ Fråga F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Trivs du i klassen? Får du vara med och ha inflytande Föräldrar har besvarat en enkät angående hur de upplever att deras barn trivs på skolan. I nedanstående tabell redovisas resultat: Föräldrar Andel (%) JA Andel (%) NEJ Upplever du att ditt barn trivs i skolan? 100% 0 Anser du att du får tillräcklig information om var ditt barn befinner sig kunskapsmässigt? 98% 2% Personalens bedömning Skolans verksamhet kännetecknas av att personalen är enig i värdegrundsfrågor och arbetar aktivt och ständigt mot kränkning. Planen mot diskriminering och kränkande behandling beskriver hur man skall kunna identifiera förekomsten av kränkningar med rutiner vid akuta åtgärder. En kartläggning genomförs 2 ggr/läsår tillsammans med barnen. Utifrån denna kartläggning har skolans personal vidtagit åtgärder som skall bidra till att barnens miljö skall upplevas som trygg. Uppföljning och insatser som vidtagits har dokumenteras. Verksamheten kännetecknas helt av: - Personalens medvetenhet när det gäller vikten av att fördela det verbala utrymmet, makten och inflytandet oavsett barnet kön. - Personalens grundläggande kunskaper som krävs för att barnen inte skall hindras i sin utveckling beroende på kön. - Personalen visar tydligt att man aldrig accepterar intolerans eller främlingshat.

21 16 Fritidshem Barnens uppfattning En trivselenkät utifrån nedanstående frågor genomfördes i maj med barnen som var inskriva i fritidshem. 120 enkäter skickades hem och 98 svar lämnades in. Resultatet visar att barnen upplever att de trivs på fritidshemmet och med sina kamrater samt att personalen lyssnar på deras åsikter. Barn inskrivna på fritidshemmet Andel (%) JA Andel (%) NEJ Fråga Östansbo J-huset Östansbo J-huset Trivs du på fritids? Får du vara med och ha inflytande? Fritidspersonalens bedömning Personalen arbetar för att skapa ett gott klimat på fritidshemmet. Personalen upplever att fritidshemmet ger eleverna ett verkligt inflytande och stimulerar dem fortlöpande att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Verksamheten kännetecknas helt av att gruppindelning är de vuxnas ansvar och genomförs med inriktning på att skapa trygghet hos barnen. Personalen har till stor del den kompetens som krävs för att kunna främja lika rättigheter och möjligheter för eleverna och för att förebygga, upptäcka, utreda anmäla och åtgärda diskriminering och kränkande behandling. De vuxna ger tydliga signaler på att de inte accepterar vare sig kränkningar, intolerans eller främlingsfientlighet utan agerar direkt och man tar också ansvar för vad som händer utanför klassrummet och fritidshemmens lokaler. Personalen är medveten om att de förekommer kränkningar och trakasserier. De arbetar för att förebygga kränkningar och skapa ett tryggt klimat i gruppen. Personalen erbjuder målsmän utvecklingssamtal på våren. Utvecklingsområden; Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmet ska utvecklas och bli väl kända av samtlig personal i fritidshemmet. Rutiner för att dokumentera och följa upp/utvärdera samt gemensamt analysera undervisningens inverkan på elevernas sociala utveckling. Personalen upplever att man inte bidrar till att främja språkutveckling och stimulera till läsning för elever med annat modersmål än svenska och ska utveckla detta område. Personalen behöver bli bättre att använda modern teknik så att eleverna utvecklas sin förmåga att kritiskt granska och hantera information på nätet. Personalen behöver utveckla ett gemensamt förhållningssätt för att öka trivsel och trygghet för eleverna i båda fritidshemmen Lokalerna för fritidshemmet är inrymda i skolans lokaler och uppfattas inte av personalen som ändamålsenliga för att syftet med utbildning kan uppfyllas.

22 17 Planen mot diskriminering och kränkande behandling beskriver hur man skall kunna identifiera förekomsten av kränkningar med rutiner vid akuta åtgärder. Uppföljning och insatserna som vidtagits har dokumenteras. Rektors sammanfattande kommentar Skolan Det är tillfredsställande att föräldrar och barn upplever att barnen erbjuds en trygg skol- och fritidsmiljö att vistas i under sin skoldag. Personalen i skola och fritidshem jobbar för att barnen ska vistas i en miljö där diskriminering, mobbing eller kränkningar inte är tillåtna och där man oavsett kön skall ha möjligheter att utveckla inneboende resurser. Personalen arbetar aktivt och ständigt mot kränkningar. Personalens direkta agerande på oacceptabelt beteende bidrar förmodligen till att de flesta barnen upplevelse att de vuxna bryr sig och vidtar åtgärder. Vi kartlägger både riskområden för mobbning samt signaler om kränkande behandling. Planen mot diskriminering och kränkande behandling beskriver hur man skall kunna identifiera förekomsten av kränkningar med rutiner vid akuta åtgärder. En kartläggning genomförs 2 ggr/läsår tillsammans med barnen. Utifrån denna kartläggning har skolans personal vidtagit åtgärder som skall bidra till att barnens miljö skall upplevas som trygg. Uppföljning och insatser som vidtagits har dokumenterats. Fritidshem Det påbörjade arbetet med gemensamma möten för samarbete mellan skolans personal och fritidshemmets personal i syfte att utarbeta rutiner för att stödja barnens utveckling fortsätter under detta läsår. Under läsåret har personalen deltagit i Reflekterande rum ett värdegrundsarbete som omfattar samtlig personal inom skola och fritidshem och fortsätter nästa läsår. Vart ska vi? Andelen elever som känner sig trygga på skolan bibehålls på 100% Andelen elever som känner sig trygga på fritidshemmet ökas till 100% Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan och på fritidshemmet minska till 0% Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Åtgärder för lå 2014/15 som behålls - Informera vårdnadshavare, elever och personal kring skolans plan mot diskriminering - Revidera plan mot diskriminering och kränkande behandling Rektor ger förutsättningar för att: - Regelbundet gå igenom handlingsplanen Då man känner oro för ett barn - Regelbundet gå igenom plan mot diskriminering och kränkande behandling och aktivt arbeta utifrån planen

23 Utökade åtgärder för lå 2015/16 - Särskilt uppmärksamma elever med särskilda behov - Utveckla samarbetet med utomstående instanser för eleverna, BUP, HAB, SPSM - Tillsammans med elever och personalen i skolan och på fritidshemmet utveckla ett gemensamt förhållningssätt. 18