Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Transkript

1 0 Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-3 fritidshem Ansvarig rektor Eva Valtonen

2 1 Innehåll Styrkort KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 6 RESULTAT... 7 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 7 Barnperspektivet... 7 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet... 15

3 1 VISION: Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. Styrkort Rektor Lorensberga åk f-3 STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat Måltal AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Resultat Barn- och vuxenperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Andelen barn med < 13 på motorikkartläggningen Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 1 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet Andelen vårdnadshavare som upplever att de får information om sitt barns utveckling mot målen 89 % Öka Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med implementering av Analyskalendarium; 100 % Bibehålla 92 % Öka 90 % Öka 86 % Öka 86 % Öka 79 % Öka 100% Bibehålla Se till att förstelärare, speciallärare/pedagog och lärare tillsammans utifrån analyskalendariet analyserar resultat samt planerar för och utvecklar metoder i ämnena Vidareutveckla rutinerna för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling samt tidiga insatser. Ge tid för speciallärare/pedagog och lärare att tillsammans utveckla rutiner för åtgärdsprogram och intensivträning Utveckla den formativa bedömningen inom skolområdet med fokus på delaktighet och inflytande. Införa nätverksträffar i ett F-9 perspektiv Utöka kunskapen och det pedagogiska användandet av IKT som stöd i undervisningen Stödja och inspirera utvecklingsarbeten. Tillsammans med specialpedagog och speciallärare samt förstelärare utveckla metoder för ämnesutveckling Förankra kommunens handlingsplan för mottagande av nyanlända barn/elever inom skolområdet Utveckla elevinflytandet Införa elevledda utvecklingssamtal i alla årskurser Skapa möjligheter för skolan- och fritidspersonalen att utveckla verksamheten

4 2 Processperspektiv Medarbetarperspektiv Ekonomiperspektiv Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Andelen elever som känner sig trygga i skolan Andelen trygga i fritidshemmet 80 % Öka Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan 100 % Öka Tillsammans med rektorer i team Lorensberga fastställa och förankra gemensamma värdegrundsmål 7% Minska Revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling Andelen nöjda medarbetare - Öka Utveckla elevhälsans främjande och förebyggande arbete. Involvera personalen mer i skolans systematiska kvalitetsarbete. Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning Budget i balans 84 % 100 % Andel i % 0% Utveckla värdegrundsarbetet inom skolområdet för ökat samarbete f-9. Se över och sammanställa rutiner för oss själva men även för nyanställd personal Regelbundet varje månad med handläggaren göra aktuell ekonomisk uppföljning Regelbundet göra personalen delaktig i de ekonomiska förutsättningar som gäller för skolan.

5 2 MÅL Rektors kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Elevenkät åk F - 3 Na- prov åk 3 Språkliga kartläggningar åk 1,2 och 3 Motorikkartläggning förskoleklass Personalens självvärdering BRUK Elev- och föräldraenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolinspektionens återkoppling feb 2014 Lorensberga skola i centrala Ludvika är en F-9-skola med 179 elever i åk f-3 läsåret

6 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret fanns totalt 179 elever inom Lorensberga åk F - 3: - 46 barn i förskoleklassen elever i grundskola åk barn i fritidshemmet Medarbetarperspektivet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Förskoleklassen Området/ enheten Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen 100% 72% 56% Antal elever per lärare (heltidstjänst) 15,8 15,4 16,4 Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen 100% 70% 56% Grundskolan Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Antalet lärare per 100 elever Området/ enheten Kommunen Riket 84 % 83% 86% 10,3 10,8 12,1 Fritidshemmet Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Antalet elever per årsarbetare Området/ enheten Kommunen Riket 80% 69 % 56 % Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för 2013.

7 4 Rektors analys Hur blev det? Mitt mål som rektor under har varit att öka andelen grundskollärare med högskoleexamen. Resultatet visar att när det gäller personal med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklassen och i fritidshemmet så ligger mitt rektorsområde över både kommun- och rikssnitt. I grundskolan är andelen något lägre än rikssnittet. Elevantalet per lärare är lägre än både kommun- och rikssnitt. Det har inte varit någon svårighet att rekrytera behöriga lärare och det har varit många sökande på de tjänster som har annonserats. Under läsåret har en lärare med behörighet i engelska anställts, vilket tidigare har saknats inom området. Specialpedagog och speciallärare anställdes och började höstterminen Mitt mål som rektor under har varit att öka andelen nöjda medarbetare Resultatet från medarbetarenkäten 2012 visar 55,5% vilket är högre än kommunsnittet på 52,7%. Under läsåret har inte någon medarbetarenkät genomförts. Det kommer att ske under hösten Under läsåret har jag som chef ökat andelen strukturerade verksamhetsbesök samt att involvera personalen mer i skolans systematiska kvalitetsarbete. Var är vi? Vi har under läsåret haft ett elevhälsoteam (EHT-team) som har träffats en gång per vecka. Speciallärare och specialpedagog finns knutna till rektorsområdet. Tyvärr har vi inte haft tillgång till kurator och skolsköterska i den omfattning som skulle behövas. Efter påpekande av skolinspektionen har EHT-teamet under våren utarbetat en handlingsplan för elevhälsans främjande och förebyggande arbete. Det arbetet ska fortsätta att utvecklas nästa läsår. Modersmålslärare har funnits på skolan i somaliska, arabiska, kinesiska och spanska. De har jobbat med både modersmål och studiehandledning. En lärare i svenska som andraspråk har arbetat tillsammans med klasslärare och elever. Vi har haft en introduktionsgrupp på skolan för våra nyanlända elever. Skolområdet har en övergripande ledningsgrupp med tre rektorer, en förskolechef och en biträdande rektor. Lorensberga åk F-6 har en ledningsgrupp där två rektorer, en handläggare + utvecklingsledare ingår. Arbetslaget F-3 är uppdelade i fyra närteam : F-klass, årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3. Vi har haft regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal. En individuell utvecklingsplan för medarbetaren upprättas vid medarbetarsamtalet. Vi behöver se över och sammanställa verksamhetens rutiner dels för oss själva men även för nyanställd personal. Samtliga lärare har ingått nytt arbetstidsavtal (40 + 5) som ger möjligheter till ökad samverkan kring planering, dokumentation. Arbetstidsavtalet har upplevts positivt då lärarna har fått mer tid på arbetsplatsen att utveckla sin undervisning individuellt och i grupp. Våra arbetslagsträffar (APT) fungerar tillfredställande men innehållet kan behöva ses över. Skolinspektionen påpekade att samarbetet i arbetslaget och närteamen fungerar tillfredställande

8 5 men det kan utvecklas till att bli ännu bättre. På konferenstid har vi därför lagt in en stående punkt; kollegialt lärande. Vårt arbete att ta vara på varandras kompetens är viktig inför framtiden. Skolan har ett kompetent och ambitiöst kollegium, som i alla lägen sätter eleven i centrum. Under läsåret har vi startat upp en modell för skolutveckling genom kollegial handledning i form av lärande samtal Reflekterande rum i ett f-9 perspektiv. Det har mottagits mycket positivt av hela kollegiet. Samtalen kommer att fortsätta även under nästa läsår. Skolinspektionen ser att personalen behöver bli bättre på att använda olika verktyg för IKT (information- och kommunikationsteknik). Det ser olika ut både när det gäller personalens kompetens och hur ofta de använder IKT i undervisningen. Personalen efterfrågar mer kompetensutveckling inom detta område. Det kommer att ges via centrala medel och via intern kompetensutveckling kring t ex interaktiva projektorer. Vart ska vi? Andelen nöjda medarbetare ska öka. Andelen grundskollärare med högskoleexamen ska öka. Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Åtgärd: Utveckla elevhälsans främjande och förebyggande arbete. Involvera personalen mer i skolans systematiska kvalitetsarbete. Skapa förutsättningar för att utveckla samarbetet mellan skola och fritidshem Se över och sammanställa verksamhetens rutiner för oss själva men även för nyanställd personal Genomföra regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal Utveckla värdegrundsarbetet inom skolområdet för ökat samarbete f-9.

9 6 Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar STYRTAL Bokslut 2012 Måltal 2013 Resultat 2013 BOKSLUT Kompetensutveckling och skolverksamhet -295Tkr Nollresultat -285Tkr Rektors analys Hur blev det? Mitt mål som rektor under 2013 har varit att ha budget i balans. Resultatet visar ett underskott gällande skolverksamheten för åk F-3 och fritidshem p g a ökade kostnader som tillkommit när extra resurspersoner anställts under begränsad tid som stöd till elever i behov av stödperson under skoldag och i fritidshem. Var är vi? Elevantalet är stabilt på skolan och genom detta så har en ekonomisk hållbar organisation kunnat byggas upp. Resultatet visar budget i balans gällande åk F 3 och fritidshem. Återhållsamhet med vikarier. När ny budget läggs har rektor och handläggare djupa och strukturerade diskussioner hur budgeten ska formas. Tillsammans med handläggare diskuteras också budgetläget varje månad, även vid inköp förs en diskussion innan beslut tas. Arbetslaget har en egen pott pengar att förfoga över som utvecklingsledaren ansvarar för. Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen görs kontinuerligt. Vart ska vi? Budget i balans skola/fritidshem Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? - Regelbundet varje månad med handläggaren göra aktuell ekonomisk uppföljning - Regelbundet göra personalen delaktig i de ekonomiska förutsättningar som gäller för skolan.

10 7 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Styrtal Andelen barn med < 13 på motorikkartläggningen i Förskoleklassen Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 1 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet Andelen vårdnadshavare som upplever att de får information om sitt barns utveckling mot målen Resultat läsåret Måltal läsåret % Minska 90 % 85 % 86 % Öka Öka Öka 81% Öka 64 % Öka Öka Resultat läsåret % 100 % 92 % 90 % 86 % 86 % 79 % 91% Öka 96 %

11 8 Rektors analys Hur blev det? Resultatförbättring inom samtliga områden - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 1 ligger på 100 % - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 ligger på 92 % - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 3 ligger på 90 % - 79 % av eleverna i åk F-3 upplever att de har inflytande över lärande - 96 % av vårdnadshavarna upplever att de får information om sitt barns utveckling mot målen Personalen i grundskolan bedömer enligt BRUK är att verksamheten helt eller till stor del kännetecknas av att alla barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar/behov och kunskapsnivåer. Personalen vill utveckla former så att alla elever får det stöd, stimulans och utmaningar som de behöver. Förslag till åtgärder som personalen vill fortsätta utveckla är t e x fler praktiska moment i temaarbeten. Resultatet från föräldraenkäten gällande grundskolan visar att 96 % fått information om vad deras barn behöver lära sig för att nå målen. När det gäller fritidshemmet visar resultatet att 100 % får information om verksamheten på fritidshemmet. Skolinspektionen bedömer att skolan måste vidareutveckla kvalitetsarbete d v s följa upp, analysera och initiera förändringar inom de områden som har betydelse för måluppfyllelsen. Var är vi? Analyser görs av resultat utifrån enhetens analyskalendarium. Förskoleklass Analys av vårt arbete med språklig medvetenhet 2013/14 F-klass Inför årets språkliga medvetenhet lade vi ner extra tid med planering för att vi skulle kunna arbeta med barnen i så små grupper som möjligt. Fyra pedagoger som arbetat med språklig medvetenhet. Vi har haft åtta grupper med sex barn i varje. Två barn med annat modersmål har varit tillsammans med vår resursperson under den tiden vi haft språklekar. Vi har arbetat med Bornholmsmaterialet under ca 12 veckor, fyra dagar per vecka. Vi har gjort två kartläggningar, en i november 2013 och en i april I den första kartläggningen var gruppens medelvärde 22 p (maxpoäng35p) och i den andra kartläggningen var gruppens medelvärde % av barnen nådde en hög grad av fonologisk och morfologisk medvetenhet efter 12 veckors arbete. Vi har förmånen att få vara med i ett läsprojekt som drivs av två forskare från högskolan Dalarna vilket har gjort att vi under några studiedagar fått tid att diskuterar språkligt medevetenhet på ett mera medvetet sätt. Vi har även under samlingarna under året arbetat medvetet med språklig medvetenhet.

12 9 Grundskola Analys av språkkartläggning åk 1-3 Resultatet i språkkartläggningen visar ett högre resultat inom samtliga årskurser. Skillnaden mellan pojkar och flickor, som syns i rikets statistik, märks även inom Lorensberga F-3. Pojkar ligger i snitt på lägre staninevärde än flickor. Vi har dock inte extremt stor skillnad mellan könen och i något fall ligger medel högre hos pojkarna än flickorna. Generellt ligger flickornas resultat högre. Målet är förstås att öka resultaten på språkkartläggningarna samt att minska skillnader mellan könen. I praktiken är det läsförståelsen och stavning som är viktiga i vardagen. Nyckeln till detta är läsningen; högläsning och egen lästräning, aktiv läsning med uppföljning av olika slag, läsgrupper, parläsning etc. Fokus på just läsning ska därför öka ytterligare. Då pojkarnas resultat v g stavning tenderar att vara lägre än flickornas, ska särskild vikt läggas vid att uppmärksamma pojkars skrivutveckling och uppmuntra till produktion av längre texter. Motorikträning ska uppmärksammas. Exempelvis har motorikträning stort utrymme i arbetet utifrån metoden ASL- att skriva sig till läsning. Genom pedagogiska diskussioner samt i form av kollegialt lärande ska svenskämnet diskuteras fortlöpande. Arbetslaget arbetar då med olika teman och arbetar ämnesintegrerat. Analys av nationella proven i åk 3 86 % av eleverna har nått ett godkänt resultat i matematik och 86% har nått ett godkänt resultat i svenska. Det är en tydlig förbättring mot för två år sedan och även en klar förbättring mot förra året. Detta känns mycket tillfredställande. Gemensamma analyser har genomförts där lärare, speciallärare och rektor tillsamman har diskuterat skolans resultat och utifrån dessa diskussioner kommit fram till att; En ökad tydlighet i undervisningen samt tydligare inriktning på att lära in effektiva metoder kan bidra till att höja elevernas resultat i matematik. Samtliga elever i åk 1-3 har sin kunskapsutveckling dokumenterad i samtliga ämnen i Unikum. Överenskommelserna i Unikum har fått en tydligare inriktning på vilka insatser som krävs. De elever som riskerar att inte nå kunskapskraven är anmälda till rektor och elevhälsoteamet. Som ett steg i att eleverna ska bli mer delaktiga i sitt eget lärande ges de alltmer/ökat ansvar under utvecklingssamtalen. Elevledda utvecklingssamtal har genomförts i åk 2 och 3 under läsåret. Detta är ett påbörjat arbete som ska fortsätta och leda fram till att alla elever på skolan leda sina egna utvecklingssamtal. Kollegialt lärande Under vt -14 har pedagogerna utökad tid för att träffats regelbundet för diskussioner kring aktuella skolfrågor, pedagogiska samtal samt erfarenhetsutbyte/kollegialt lärande. Vid dessa tillfällen har man bland annat presenterat genomförda arbeten från resp årskurs, samtalat om former för formativ bedömning samt andra elevnära frågor. Samtliga pedagoger inom årskurs 1-3 arbetar enligt arbetstidsavtalet 40+5, vilket har möjliggjort ökad samverkan kring planering, bedömning och dokumentation. Formativ bedömning genomsyrar till stor del de pedagogiska diskussionerna och planeringarna. Det är ett fortsatt utvecklingsområde under läsåret. Under våren har stor vikt lagts vid diskussioner kring och utvärdering/erfarenhetsutbyte av läromedel i framför allt matematik och svenska. Detta har resulterat i större enighet kring valet av moderna läromedel som svarar väl mot kunskapskraven i Lgr 11 samt baseras på erfarenhet och

13 10 forskning. Ett intensivt arbete pågår också i pedagoggruppen med att förnya arbets- och undervisningsmetoder, exempelvis utökas arbetet med ASL; Att Skriva sig till Läsning, till att omfatta även kommande årskurs 1. Fr o m kommer rektorsområdet att ha två Förstelärare med uppgift att utveckla verksamheten. Ett antal pedagoger kommer också att genomgå handledarutbildningen under hösten; ett samarbete med högskolan Dalarna som innebär att Lorensberga F-3 valts ut som partnerskola för att ta emot lärarstudenter under deras VFU period under en 5-årsperiod. Under våren har pedagogerna reviderat planen för elevers ansvar och inflytande. Denna kommer att aktualiseras varje läsårsstart. Pedagogerna har också diskuterat olika former för elevinflytande i såväl planering som utvärdering av arbetet samt hur eleverna kan medvetandegöras om detta. Erfarenhetsutbyte sker löpande utifrån modeller som provas i årskurserna. Speciallärare/specialpedagog har tillsammans med arbetslaget börjat arbetet med att skapa rutiner under läsåret för hantering kring åtgärdsprogram. Ett arbete som behöver fortsätta att utvecklas under nästa läsår. Ett utvecklingsarbete är att se över hur vi använder specialkompetensen på bästa sätt. Hur kan vi t ex hjälpas åt för att ge eleverna intensivträning? Elevhälsan Åk F - 3 har under läsåret omorganiserat elevhälsan efter en ny modell. Elevhälsan har under läsåret träffats en gång/vecka. Dessutom har vi haft en sk klasskonferens en gång per termin för att gå igenom elevernas behov av stöd i respektive årskurs. Hela personalgruppen kring årskursen har deltagit samt kurator, skolsköterska och specialpedagog. Speciallärare och specialpedagog har jobbat målmedvetet under läsåret med elever som är i behov av särskilt stöd, dock har en del av stödet gått bort av olika skäl. Elevhälsoarbetet har resulterat i att ett stort antal pedagogiska utredningar har gjorts som i de allra flesta fall lett till ett åtgärdsprogram. Kompetensutveckling - Förskoleklassens pedagoger har deltagit i en satsning Matematik i förskoleklass samt deltagit i en föreläsningsserie Läs- skriv och språkutveckling via Högskolan Dalarna. - Skolans pedagoger har deltagit i kommunövergripande bedömarträning och sambedömning för åk 3 kring de nationella proven. Rektor organiserade tillsammans med pedagoger i åk 3 och speciallärare samt specialpedagog arbetet inför och under Nationella proven. - Förskoleklassens pedagoger och lärare i åk 1 deltar i skolforskningsprojekt som är uppdelat i två delar; ett skolutvecklingsprojekt och ett forskningsprojekt. Projektet pågår ht vt 2016 Syftet med skolutvecklingsprojektet är att stärka lärares läs-och skrivdidaktiska kompetens för ett breddat synsätt kring inkludering. Detta sker i form av föreläsningar, lärande kollegiala samtal och lärares reflektioner i s k dubbellogg. - Lärare i förskoleklass, skola och på fritidshemmet har deltagit i kompetensutveckling i No-ämnena genom NTA- utbildningar. Många spännande projekt har varit igång under läsåret.

14 11 Fritidshem Personalen på fritidshemmet har i de lägre klasserna startat arbete med PA-pass (praktiskt arbete) parallellt med skolans ämnen med klassläraren. På PA-passen vistas elevgrupperna ute med och praktisk matte, praktisk svenska och rörelse/motorik. Det har även varit PA-pass inomhus med betoning på bild/skapande och social träning. Under året har personalen på fritidshemmet delat upp och haft ansvar för olika aktiviteter som erbjudits eleverna. Det har fungerat mycket bra då de fått fokusera på sin aktivitet och kunnat planera den bättre. Värdegrundsarbetet fortsätter och ska utvecklas under nästa läsår. En satsning på att utveckla rastverksamheten pågår och fortsätter under nästa läsår. Samarbetet med skolans personal fortsätter med regelbundna träffar liksom gemensam planering i närteam. Fridshemmet på Lorensberga skola och Blötbergets skola har återkommande gemensamma planeringsdagar för att utveckla verksamheten. Kategoriträffar för fritidshemmets personal Södra området har startat under detta läsår och fortsätter under nästa läsår. Syftet med dessa träffar är att gemensamt utveckla verksamheterna. Kompetensutveckling Fritidshem Föreläsningsserie i regi av Högskolan Dalarna för att ta del av organiserad rastverksamhet mm. Ett påbörjat arbete med att skapa former för samarbete skola/fritidshem fortsätter under nästa läsår. Vart ska vi? Andelen barn med < 13 på motorikkartläggningen i Förskoleklassen ska minska Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 1 ska bibehållas Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 ska öka Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 3 ska öka Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 ska öka Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 ska öka Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet ska öka Andelen vårdnadshavare som upplever att de får information om sitt barns utveckling mot målen ska öka Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Åtgärd: Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med implementering av Analyskalendarium Informera personalen om tidplan, struktur och metoder för arbetet med utvärdering och uppföljning av resultat och arbetssätt Åtgärd: Se till att förstelärare, speciallärare/pedagog och lärare tillsammans utifrån analyskalendariet analyserar resultat samt planera för och utvecklar metoder i ämnena Regelbundna träffar som följs upp tillsammans med rektor

15 12 Åtgärd: Vidareutveckla rutinerna för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling samt tidiga insatser. Följa upp lärarnas pedagogiska planeringar, omdömesskrivningar om eleverna och individuella utvecklingsplaner Åtgärd: Ge tid för speciallärare/pedagog och lärare att tillsammans utveckla rutiner för åtgärdsprogram och intensivträning Regelbundna träffar som följs upp tillsammans med rektor. Åtgärd: Fortsätta utveckla den formativa bedömningen inom skolområdet med fokus på elevernas delaktighet och inflytande. Ge pedagogerna förutsättningar i form av gemensam tid till att utveckla den formativa bedömningen mot rektorsgruppens mål. Kollegialt lärande. Åtgärd: Införa ämnesnätverk i ett 1-9 perspektiv Kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskaper i alla ämnen Åtgärd: Utöka kunskapen och det pedagogiska användandet av IKT som stöd i undervisningen Satsa på kompetensutveckling för personalen i användandet av digitala verktyg. Denna åtgärd har genomförts till viss del på studiedagar. Kompetensen inom detta område varierar i personalgruppen. Fler utbildningsinsatser behövs och planeras inför nästa år. De digitala verktygen har under året kompletterats med Ipads. Åtgärd: Stödja och inspirera skolans utvecklingsarbeten. Pedagogiska planeringar. ASL att skriva sig till läsning. Inkludering - att skolan i sin utformning ska utgå från elever olika förutsättningar. dvs. alla elevers deltagande i samma klassrum. En läsande klass. Åtgärd: Tillsammans med specialpedagog och speciallärare samt förstelärare utveckla metoder för ämnesutveckling Genom analyser av de olika aktiviteter som pågår under läsåret, t ex språkkartläggning, nationella prov mm utveckla metoder för ämnesutveckling. Satsning på läsa/skriva, läsförståelse i alla ämnen, använda arbetsmaterialet En läsande klass Åtgärd: Förankra kommunens handlingsplan för mottagande av nyanlända barn/elever inom skolområdet Tillsammans rektorer inom team Lorensberga och modersmålslärare/sva lärare samt pedagoger organisera ett bra mottagande av nyanlända barn/elever till skolområdet. En centralt placerad utvecklingssamordnare för nyanlända barn/elever har anställts till hösten 2013 som ska underlätta organiseringen. Åtgärd: Utveckla elevinflytandet Ett arbete har påbörjats med en genomtänkt plan för elevernas inflytande synliggörs med progression i hur inflytandet ska anpassas efter ålder och mognad.

16 13 Åtgärd: Införa elevledda utvecklingssamtal i alla årskurser Tillsammans med pedagogerna fortsätta utveckla arbetet med elevledda utvecklingssamtal. Skapa rutiner för hur eleverna inför och under utvecklingssamtalet kan ta ett eget större ansvar för genomförandet. Åtgärd: Skapa möjligheter för skolan- och fritidspersonalen att utveckla verksamheten Skapa förutsättningar för skolans och fritidshemmets personal att utarbeta rutiner för samverkan för att stödja elevernas utveckling Arbetslaget åk F - 3 åtgärder läsåret Hur gör vi? Aktiviteter och insatser på arbetslagsnivå och individnivå läsåret 2014/2015 MOTORIKKARTLÄGGNING Analys av motorikkartläggning - Alla barn i förskoleklassen har idrott varannan vecka. - Alla elever i åk 1-3 har idrott med behörig idrottslärare, undervisning med fokus på motorik. - Alla elever i åk 1-3 har musik med fokus på rytm och rörelse (behörig lärare i möjligaste mån). - Skolans val; livsstil och hälsa, med rörelse i olika form varje dag. - Återkommande uppföljning av motorikkartläggning (idrottslärare, rörelsepedagog). - Intensivt arbete med finmotorik i anslutning till ASL för åk 1. SPRÅKKARTLÄGGNING Analys av språkkartläggning Svenska - Arbete med språklig medvetenhet i förskoleklass. Arbetet med ASL - Att Skriva sig till Läsning fortsätter, nu i åk 1 och 2. - Analysera språkkartläggningar och sätta in lämpliga övningar och konkreta åtgärder utifrån resultatet. - Repetera språklekar vid skolstart i åk 1. - Systematisk lästräning i olika form. - Pedagoger deltar i Kiwiutbildning. - Nytt, modernt läromedel för läsning används i samtliga klasser samt utvärderas. - Arbete med materialet En läsande klass. - Arbete med materialet Nya språket lyfter och Uppdrag: språklyft. - Ämnesnätverksträffar åk 1-9 på temat språket i alla ämnen. Matematik - Arbete med förberedande matematik i förskoleklass. - Fokus på äkta problemlösning och olika strategier för problemlösning. - Nytt, modernt läromedel används i samtliga klasser samt utvärderas.

17 14 NATIONELLA PROV Analys av nationella prov i svenska och matematik - Anpassa elevgrupperingar. - Fortsätta utveckla arbetet med pedagogiska planeringar kopplade till läroplanens mål. - Fortsätta utveckla arbetet formativ bedömning kopplat till en större elevmedverkan t ex kamratbedömning. - Utveckla arbetet med elevledda utvecklingssamtal. - Prova och diskutera olika konkreta metoder för ökad arbetsro. - Prova olika (nya) metoder, ex åk 1 provar ASL=att skriva sig till läsning, utvärdera. - Utveckla arbetet med formativ bedömning kopplat till en större elevmedverkan t ex kamratbedömning. Arbetslagets Fritidshem åtgärder läsåret Aktiviteter och insatser på arbetslagsnivå och individnivå läsåret 2013/2014 Elevernas ansvar och inflytande - Motorik - Skapande - Fritidsråd - Idrottsfritids - PA-pass Trygghet, normer och värden - Motorik - Skapande - Fritidsråd - Idrottsfritids - PA-pass

18 15 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Andelen elever som känner sig trygga i skolan Resultat läsåret Måltal läsåret % öka Resultat läsåret % Andelen elever som känner sig trygga i 92 % 94% öka fritidshemmet Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan --- minska 4 % Rektors analys Hur blev det? Resultatet visar att andelen elever som känner sig trygga i skolan har ökat sedan föregående år. Detta är mycket glädjande och vi ser att vårt gemensamma arbete för att skapa en trygg miljö ger ett bra resultat. Var är vi? Grundskolan Elevernas uppfattning Elevenkät angående trivsel genomfördes i maj med samtliga barn från förskoleklassen till åk 3 (totalt 179 barn) med resultatet att samtliga barn trivs och så gott som samtliga känner sig trygga. Elever Andel (%) JA Andel (%) NEJ Fråga F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Trivs du i klassen? Får du vara med och ha inflytande

19 16 Föräldrarnas bedömning Föräldrar har besvarat en enkät angående hur de upplever att deras barn trivs på skolan. I nedanstående tabell redovisas resultat: Föräldrar Andel (%) JA Andel (%) NEJ Andel (%) Vej ej Upplever du att ditt barn trivs i skolan? Anser du att du får tillräcklig information om var ditt barn befinner sig kunskapsmässigt? Personalens bedömning Skolans verksamhet kännetecknas av att personalen är enig i värdegrundsfrågor och arbetar aktivt och ständigt mot kränkning. En brist är att övrig personal inte är insatt i styrdokumenten. Implementeringen av Lgr11 gäller alla som arbetar på skolan. Planen mot diskriminering och kränkande behandling beskriver hur man skall kunna identifiera förekomsten av kränkningar med rutiner vid akuta åtgärder. En kartläggning genomförs 2 ggr/läsår tillsammans med barnen. Utifrån denna kartläggning har skolans personal vidtagit åtgärder som skall bidra till att barnens miljö skall upplevas som trygg. Uppföljning och insatser som vidtagits har dokumenteras. Verksamheten kännetecknas helt av: - Personalens medvetenhet när det gäller vikten av att fördela det verbala utrymmet, makten och inflytandet oavsett barnet kön. - Personalens grundläggande kunskaper som krävs för att barnen inte skall hindras i sin utveckling beroende på kön. - Personalen visar tydligt att man aldrig accepterar intolerans eller främlingshat. Fritidshem Barnens uppfattning En trivselenkät utifrån nedanstående frågor genomfördes i maj med barnen som var inskriva i fritidshem. 124 enkäter skickades hem och 75 svar lämnades in. Resultatet visar att barnen upplever att de trivs på fritidshemmet och med sina kamrater samt att personalen lyssnar på deras åsikter. Barn inskrivna på fritidshemmet Andel (%) JA Andel (%) NEJ Fråga Östansbo J-huset Östansbo J-huset Trivs du på fritids? Får du vara med och ha inflytande?

20 17 Föräldrars bedömning 59 föräldraenkät och 26 föräldrar har besvarat enkät gällande Lorensberga fritidshem. I nedanstående tabell redovisas resultat fritidshem: Föräldrar Andel (%) JA Andel (%) NEJ Andel (%) VET EJ Fråga Får du tillräcklig information om fritidshemmets verksamhet? Upplever du att personalen på fritidshemmet erbjuder en trygg miljö för ditt barn Upplever du ett gott samarbete? Fritidspersonalens bedömning Personalen arbetar för att skapa ett gott klimat på fritidshemmet. Verksamheten kännetecknas helt av att gruppindelning är de vuxnas ansvar och genomförs med inriktning på att skapa trygghet hos barnen. De vuxna ger tydliga signaler på att de inte accepterar vare sig kränkningar, intolerans eller främlingsfientlighet utan agerar direkt och man tar också ansvar för vad som händer utanför klassrummet och fritidshemmens lokaler. Personalen är medveten om att de förekommer kränkningar och trakasserier. De arbetar för att förebygga kränkningar och skapa ett tryggt klimat i gruppen. Personalen arbetar med stora barngruppen och upplever ibland att de kan missa vissa saker som händer. Fritidshemmets personal vill utveckla formerna för förebyggande arbete tillsammans med föräldrar omkring sociala mål för varje barn. Personalen vill vidareutveckla samarbetet med skolan och rutiner kring barn i behov av särskilt stöd t ex att vara mer delaktiga i utvecklingssamtalen och delaktiga i de särskilda stödinsatser som upprättas i eventuella åtgärdsprogram. Personalen vill jobba vidare med de nyanlända barn/eleverna och deras föräldrar. Personalen erbjuder utvecklingssamtal på våren. Planen mot diskriminering och kränkande behandling beskriver hur man skall kunna identifiera förekomsten av kränkningar med rutiner vid akuta åtgärder. Uppföljning och insatserna som vidtagits har dokumenteras. Rektors sammanfattande kommentar Skolan Det är tillfredsställande att föräldrar och barn upplever att barnen erbjuds en trygg skol- och fritidsmiljö att vistas i under sin skoldag. Vi i skolan hela tiden jobbar för att barnen ska vistas i en miljö där diskriminering, mobbing eller kränkningar inte är tillåtna och där man oavsett kön skall ha möjligheter att utveckla inneboende resurser. Personalen arbetar aktivt och ständigt mot kränkningar.

21 18 Personalens direkta agerande på oacceptabelt beteende bidrar förmodligen till att de flesta barnen upplevelser att de vuxna bryr sig och vidtar åtgärder. Vi kartlägger både riskområden för mobbning samt signaler om kränkande behandling. Planen mot diskriminering och kränkande behandling beskriver hur man skall kunna identifiera förekomsten av kränkningar med rutiner vid akuta åtgärder. En kartläggning genomförs 2 ggr/läsår tillsammans med barnen. Utifrån denna kartläggning har skolans personal vidtagit åtgärder som skall bidra till att barnens miljö skall upplevas som trygg. Uppföljning och insatser som vidtagits har dokumenterats. Fritidshem Det påbörjade arbetet med gemensamma möten för samarbete mellan skolans personal och fritidshemmets personal i syfte att utarbeta rutiner för att stödja barnens utveckling fortsätter under detta läsår. Under läsåret har personalen deltagit i Reflekterande rum ett värdegrundsarbete som omfattar samtlig personal inom skola och fritidshem. När det gäller verksamhetsrådet på skolan (F-9) behöver vi hitta nya former för samverkan med föräldrar. Det är oftast få föräldrar som kommer på mötena. Det är viktigt att hitta områden som känns aktuella för föräldrar. Vi har haft ett mycket uppskattat besök av socialtjänsten på vår APT. Vart ska vi? Andelen elever som känner sig trygga på skolan bibehålls på 100% Andelen elever som känner sig trygga på fritidshemmet ökas till 100% Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan och på fritidshemmet sjunker till 0% Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Åtgärd: Fastställa och förankra gemensamma värdegrundsmål Resultat: Tillsammans rektorer inom team Lorensberga fastställa och förankra gemensamma värdegrundsmål. Aktivt arbeta utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling Samtlig personal deltar i Reflekterande rum ett kollegialt värdegrundsarbete som leder till gemensamt förhållningssätt. Skapa rutiner för informationsöverföring till fritidshemmets personal när det gäller nyanlända elever, ta tillvara föräldrarnas kunskaper om eleven, om elevers erfarenheter och upplevelser av samhället i hemlandet