Kvalitetsrapport för grundsärskolan läsåret

Transkript

1 Kvalitetsrapport för grundsärskolan läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I grundsärskolan åk 1-9 samt inriktning träning Ansvarig rektor Lena Risberg

2 Innehåll Styrkort KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 4 RESULTAT... 5 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 5 Barnperspektivet... 5 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM... 6 Processperspektivet... 6

3 VISION: Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. Styrkort Rektor grundsärkolan STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat Måltal AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Resultat Barnperspektiv Processperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Andelen elever som upplever att de har inflytanden i skolan, att deras tankar och initiativ tas tillvara. Andelen elever som deltar i sitt utvecklingssamtal. Andelen elever som utvecklat sin förmåga att kommunicera Andelen elever som i åk 9 höjer meritvärdet. Andelen elever som utvecklat sin läsförmåga. Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn är trygga i skolan Andelenelever som upplever att de är trygga i skolan Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan 100% 90% 100% 100% 100% 1/ %!00%!00% 100% 0 Elevråd inom särskolan. Representanter från särskolan i högstadiets elevråd på Kyrkskolan Klassråd Elevenkät. Utveckla alternativa metoder för att tillvarata elevernas åsikter. Arbeta med att hitta och vidareutveckla olika alternativa kommunikationsformer. Alla elever ska ha tillgång till läsplattor som kommunikations verktyg. Alla elever på högstadiet deltar i ett läsprojekt som tränar såväl lästeknik som läsförståelse och reflektion, både muntligt och skriftligt. IT fortbildning för personalen. Personalens samplanerande ökar. Biblioteksbesök Kulturutbud (Skapande skola) Kompetensutveckling i olika läsinlärnings metoder. Förtydliga och medvetande göra vårdnadshavarna om skolans arbete. Arbeta efter likabehandlingsplanens inriktningar. Elevenkät till alla elever.

4 Medarbetarperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Andelen nöjda medarbetare Andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen med inriktning utvecklingsstörning. 77,3 45 % Friskvårdsaktiviteter IKT-kompetens utveckling. Uppmuntra lärare att komplettera tidigare utbildning (lärarlyftet) Ekonomiperspektiv Budget i balans genom strategiska prioriteringar - Budget i balans % - Budget för fritidshemmet på särskolan.

5 MÅL Grundsärskoleområdets kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen för grundsärskolan (Lgr 11) uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån grundsärskolans rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: Budget i balans genom strategiska prioriteringar SCB- statistik Personal-, elev- och vårdnadshavarenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Personalens verksamhetsredogörelse Grundsärskolan belägen i centrala Ludvika.

6 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret fanns inom grundsärskolan totalt 32 elever varav 10 är flickor: - 2 barn i förskoleklassen - 18 elever i grundsärskola åk elever i träningsskolan - 4 barn i fritidshemmet Medarbetarperspektivet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Grundsärskolan Området/ Kommunen Riket enheten Andelen personal med pedagogisk % 88 % högskoleexamen Andelen personal med specialpedagogiskutbildning Antalet elever per årsarbetare 2,2 2,2 3,2 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för Rektors analys Andelen nöjda medarbetare enligt den kommungemensamma medarbetarenkäten. (kommunsnittet 52,7 %), se särskild modell för uträkning bilaga 1) Ingen personalenkät genomfördes 2013 Vart ska vi? Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen med inriktning utvecklingsstörning ska öka. Andelen nöjda medarbetare ska öka. Som rektor har jag under 2013 satsat på att andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen med inriktning utvecklingsstörning ska öka. Det finns för närvarande inget jämförelsetal för riket. 2 pedagoger är under utbildning och blir klara Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Friskvårdsaktiviteter enligt den friskvårdsplan som framtagits under 2014 IKT-kompetens utveckling. Uppmuntra lärare att komplettera tidigare utbildning (lärarlyftet)

7 Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar Rektors analys Hur blev det? Underskottet bror på att fritidshemmet på särskolan inte har någon budget. Inför 2014 års budget gjordes en felräkning på intäkterna på 400 tk. Det kommer därför inte vara möjligt att nå målet budget i balans Vart ska vi? Åtgärder Målet budget i balans För att kunna nå budget i balans krävs medel för anpassningar tex. liftar då flera elever med svåra funktionsnedsättningar beräknas komma till särskolan. Då dessa elever också har ett stort omsorgsbehov krävs också att medel finns för personal. Budget för fritidhemmet.

8 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Styrtal Andelen elever som upplever att de har inflytanden i skolan, att deras tankar och initiativ tas tillvara. Andelen elever som deltar i sitt utvecklingssamtal. Andelen elever som utvecklat sin förmåga att kommunicera Andelen elever som i åk 9 som höjer meritvärdet. Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret Har ökat - Har ökat Har ökat Meritvärdet har ökat Andelen elever som upplever att de har inflytanden i skolan, att deras tankar och initiativ tas tillvara. Elevernas inflytande har ökat p.g.a. alternativa metoder för utvärdering ex. samtalsmatta. Enligt enkätundersökning tycker nästan alla att de kan påverka och deras initiativ tas till vara. Andelen elever som deltar i sitt utvecklingssamtal. Flera elever deltar i sitt utvecklingssamtal helt eller delvis. Andelen elever som utvecklat sin förmåga att kommunicera Alla elever på träningsskolan har, enligt personalen, utvecklat sin förmåga att kommunicera.

9 Vart ska vi? Andelen elever som upplever att de har inflytanden i skolan, att deras tankar och initiativ tas tillvara, ska öka Andelen elever som deltar i sitt utvecklingssamtal ska öka. Andelen elever som utvecklat sin förmåga att kommunicera ska öka. Andelen elever som i åk 9 når högre än godkändnivån ska öka. NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn är trygga i skolan Andelenelever som upplever att de är trygga i skolan Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan Rektors analys Resultat läsåret Måltal läsåret % Vasa 100% 100 % Vasa 90 % Kyrk 0 Vasa 1 Kyrk!00% 0 Resultat läsåret Trygghet Vad gäller frågor runt trivsel och trygghet har övervägande delen elever (92%) svarat att de trivs och känner sig trygga i skolan. Samtliga elever känner att de är respekterade av sina lärare. Alla elever anser också att de respekterar sina klasskamrater men omvänt känner en av eleverna att den inte är respekterad av sina klasskamrater. Eleverna uppger att deras lärare finns närvarande på rasterna. Eleverna upplever att de umgås med varandra på rasterna och talar med varandra. Övervägande delen har även kompisar i andra klasser på skolan.

10 Inflytande Samtliga elever upplever att deras lärare lyssnar på dem om de har en god idé. De upplever också att de har inflytande i skolarbetet. Exempel på föregående är elevens val, arbetspass, val av ämne att skriva om samt vid avslutat arbete välja själv vad man ska arbeta med. Eleverna anser att informationen från elevråd och matråd fungerar bra och att klassråden fungerar. Något som är intressant och som i dagsläget är svårt att tolka är frågan om hur man bemöter pojkar och flickor. Ungefär hälften har svarat att flickor och pojkar inte behandlas lika. Vi är osäkra på om det är pojkar eller flickor som är missnöjda respektive nöjda, då det hos oss är flickorna som för närvarande kräver uppmärksamhet under lektionstid. Under nästa termin kommer vi att på något sätt ta upp detta med eleverna och skaffa oss bättre kunskap om hur de menar. Som rektor har jag under haft som mål att: Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn är trygga i skolan Andelenelever som upplever att de är trygga i skolan Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan Åtgärder: För att förhindra och förebygga kränkningar ska fler vuxna vistas i kapphallen och matsalen under elevernas raster. Fler naturliga möten mellan grundskola och särskola för ökad förståelse. Tex. gemensamma aktiviteter som kulturarrangemang, temadagar och friluftsdagar. Fler åtgärder för att stärka elevernas självkänsla och själkännedom tex. samtal med skolsköterska eller kurator. Planerna mot kränkande behandling på Vasa och Kyrk innehåller ytterligare åtgärder för att skapa ökad trygghet. Tex. Skolan upprättar ett rastvaktsystem som utgår från elevenkäten över riskområden på skolan. Skolan bjuder in enskilda individer och företrädare för olika organisationer som kan fördjupa lärandet i frågor som diskriminering och kränkningar utifrån aspekterna kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Kyrkskolans Likabehandlingsplan kompletteras med en sida med konkreta åtgärder särskilt riktade mot grundsärskolan. Under våren skall Vasaskolans Likabehandlingsplan kompletteras med konkreta och aktuella åtgärder för att förebygga kränkningar som framkommit efter elever och personalens kartläggning. Utvärdering av åtgärderna ska göras i maj varje år, därefter skrivs en ny aktuell plan. Rutin för hur kränkningar lärare elev hanteras skrivs in i planen. Nya rutiner för anmälan om kränkning till huvudmannen tas fram av förvaltningskansliet under februari Förtydliga och medvetandegöra vårdnadshavarna om skolands arbete

11 Var är vi? Träningsskola Personalen har diskuterat hur bedömningen fördjupade kunskaper respektive grundläggande kunskaperska ske. Andelen elever med grundläggande respektive fördjupade kunskaper beror till största delen av enskilda elevers olika förutsättningar. Det viktiga är att varje elev utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. Grundsärskola 80 % Ludvika kommun. Grundsärskolan vt 2014 åk 7-9. Betygsfördelning i procent Betygsskala A-E. Betyget A= 20 poäng, B= 17,5, C= 15 poäng, D= 12,5, E= 10 poäng. Betyg A Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Ludvika kommun. Grundsärskolan vt 2013 och vt 2014 åk 7-9. Betygssnitt utifrån betygspoäng för de ämnen eleverna fått betyg i. Betygsskala A-E. Betyget A=20 poäng, B=17,5 poäng, C= 15 poäng, D=12,5 poäng, E=10 poäng Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt Betygssnitt 2013 Analys av förbättringen av meritvärdena i grundsärskolans högstadium. Meritvärdet ökade 2,3 poäng från vt 2013 till vt 2014.

12 Förbättringen beror på att vi fått en ökad samsyn i bedömningen när det gäller betygsättningen som i sin tur beror på vårt arbete med pedagogiska planeringar, där vi ofta diskuterat vad de olika värdeorden i kunskapskraven står för. Vi har även haft ökat fokus på förmågorna i kunskapskraven. Eleverna har också under läsåret tränat olika lässtrategier i läsförståelsen, som haft en positiv påverkan i alla ämnen. I samband med det läsprojektet har vi en studiecirkel med särskolans mellanstadium och även där har vi diskuterat kundskapsbedömning. Ludvika kommun. Grundsärskolan vt 2014 åk 1-6. Kunskapsbedömning av elevernas kunskapsnivå per ämne och årskurs. (Förklaring: Gradering/bedömning enligt skalan 0-5, där 5 är bäst ) 5 4,5 4 3,5 3,4 3 2,5 2 1,5 1 0, ,7 3,2 3,4 3,3 3,3 3,2 3,3 Bd Hk Id Ma Mu NO SO Sl Sv Tk En 2,7 2,4 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Snitt Åtgärder Ansvariga pedagoger ska tillsammans med rektor göra en ingående bedömning av varje enskild elevs förutsättningar och behov. Det är viktigt med balans mellan utmaningar och arbetet med att befästa kunskapen hos eleverna. För att säkerställa att varje elev utmanas på bästa sätt kommer rektor att tillse att arbetslaget vid flera tillfällen genomför gemensamma pedagogiska planeringar på grupp och individnivå. Vid behov har arbetslaget tillgång till specialpedagoger med olika kompetensområden. Fortsätta projektet med läs och skrivutveckling för alla. Kyrkskolan fortsätter arbeta med lässtrategier och läsförståelse. Båda skolorna kommer att arbeta med skolverkets nyutkomna material kring bedömning i särskola. Rutiner för stadieövergångar ses över. Personalen diskuterar hur vi kan arbeta med anpassningar för enskilda elever.

13 Fritidshem Fritidshemmet på särskolan är till för de elever som inte kan ha sin fritidshemsvistelse vid sitt hemfritids. Verksamheten ska bilda en helhet skola fritidshem. Rutinerna ska vara så lika skolans som möjligt för att eleverna ska få samma struktur även på fritidstiden. Inflytande och självständighet: Barnens egna önskemål Personliga scheman bilder Kommunikation: AKK Tecken som stöd Aktiviteter: Rollekar Doc

14 BILAGA 1 Hur man räknar ut ett index för styrtalet Andelen nöjda medarbetare enligt kommunens medarbetarenkät. Index: Medelvärdet av andelen som svarat stämmer helt (6) och stämmer delvis (5) på frågorna L-Z i Exempel: 14. Jag vet vilka mål som gäller för min enhet. Namn Antal Andel % A. 1 Instämmer inte alls 4 0,6 B C ,9 D ,7 E ,3 F. 6 Instämmer helt ,5 fråga Påstående Kategori Andel % Jag vet vilka mål som gäller för min enhet Styrning M N Jag känner till de lönekriterier som gäller för mig Jag har en bra chef Jag får tillräcklig information av min chef i frågor som rör arbetet Styrning Ledarskap Ledarskap 78.3 O Min chef skapar goda förutsättningar för att samarbetet i Ledarskap P arbetsgruppen ska fungera 73.9 Av min chef får jag veta vad hon/han anser om mina Ledarskap Q arbetsprestationer 82.6 Jag har goda möjligheter till lärande och utveckling i mitt Utveckling R arbete 87.0 Mina kunskaper och erfarenheter tas tillvara på ett bra sätt i Utveckling S vår verksamhet 87.0 T Våra arbetsplatsträffar har ett meningsfullt innehåll Delaktighet 73.9 U Jag är delaktig i utformningen av enhetens mål Delaktighet 73.9 V Jag känner mig delaktig i beslut som fattas på min enhet Delaktighet 60.9 Jag kan i tillräcklig utsträckning påverka hur jag ska lägga Delaktighet W upp mitt arbete 69.6 Jag kan själv påverka mina arbetstider i den utsträckning jag Delaktighet X önskar 26.0

15 Y Jag har i stort sett en bra arbetssituation. Arbetstillfredställelse 95.6 Z Jag har ett meningsfullt arbete Arbetstillfredställelse 100 Totalt Medelvärde: 77.3 Totalt medelvärde: Addera samtliga andelar och dela summan med 15