Kvalitetsrapport för Kyrkskolan läsåret

Transkript

1 0 Kvalitetsrapport för Kyrkskolan läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I grundskolan åk 4-6 samt fritidshemmet Ansvarig rektor Sara Lindell

2 1 Innehåll Styrkort KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 MEDARBETARPERSPEKTIVET... 2 EKONOMIPERSPEKTIVET... 4 RESULTAT... 5 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 5 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM... 9 PROCESSPERSPEKTIVET... 9 BILAGA

3 1 VISION: Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. Styrkort Rektor Kyrkskolan åk 4-6 STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat Måltal AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Resultat Rektor ansvarar för: Barnperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Andelen elever med stanine 6-9 på språkkartläggningen i åk 4 Andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen på na proven åk 6 Meritvärdet i åk 6 65,12% 100% 215,31 Öka Behålla Öka Organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar till kollegialt lärande. Organisera verksamheten så att lärarna kan samarbeta i planering av undervisning. Organisera verksamheten så att lärarna får förutsättningar att följa upp och utvärdera undervisningen. Se till att resultaten analyseras och jämförs ur ett genusperspektiv. Organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att utveckla de pedagogiska planeringarna. Vidareutveckla rutinerna för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling. Utveckla arbetet i elevhälsoteamet med tydligare uppföljningar/återkopplingar av elevärenden. Regelbundna uppföljningsmöten för lärare med rektor eller specialpedagog för att se att arbetet fungerar i klasserna.

4 2 Processperspektiv Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan Öka Minska Rektor ansvarar för: Att Kyrkskolan har en fungerande trygghetsgrupp. Att alla på skolan känner till trygghetsgruppens arbete. Att alla på skolan känner till likabehandlingsplanen. Rektor ansvarar för: Medarbetarperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Andelen nöjda medarbetare Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 46 % 100 % Öka Behålla Att se till att undervisningstiden är rimlig för lärarna. Att alla som planerar, undervisar och utvärderar har en egen dator för att underlätta arbetet. Att skolan har ett tydligt kalendarium med fasta tider och i förväg meddelat innehåll för möten som följer genomförande- och analyskalendariet. Att handledning kommer att genomföras (av specialpedagog) för personalen för att diskutera och utveckla arbetet. Att elevhälsoteamet utvecklar arbetet för stöd och stöttning kring elever i behov av särskilt stöd. Att brytdagarnas innehåll fokuserar på kvalitetsarbete. Att delta mer i undervisningen och organisera former för feedback till lärarna. Att delta regelbundet på möten med lärarna, samt fritidspedagogerna för stöttning kring elever, planering, genomförande och utvärdering.

5 3 Ekonomiperspektiv Budget i balans genom strategiska prioriteringar Budget i balans Rektor ansvarar för: Regelbundna budgetuppföljningar

6 2 MÅL Rektors kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Elevenkät åk 5 Na- prov åk 6 Språkliga kartläggningar Personalens självvärdering BRUK Personal, elev- och föräldraenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kyrkskolan i centrala Ludvika är en 4-9 skola med 112 elever i åk 4-6 läsåret

7 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Elever Under läsåret fanns 112 elever på Kyrkskolan 4-6. (Under vårterminen utökades elevantalet något). 44 elever i åk 4, uppdelade i två klasser. 38 elever i åk 5, uppdelade i två klasser. 30 elever i åk 6, uppdelade i två klasser. Personal Kyrkskolan 4-6 hade ett arbetslag under läsåret Varje klass hade en klasslärare som också var ansvarig mentor. Förutom klasslärarna bestod arbetslaget av ämneslärare och resurspersoner. Totalt ingick 15 personer i arbetslag 4-6. Lektioner i Idh, hkk samt slöjd köptes av Kyrkskolan 7-9. Kyrkskolan 4-6 hade även en specialpedagog på 20 % samt en speciallärare på 40 %. Lagsamordnare Arbetslaget hade två lagsamordnare som hade till uppgift att vara en kanal mellan arbetslaget och rektor, leda arbetslagets möten, fördela arbetslagets arbetsuppgifter samt delta på ledningsgruppsmöten med rektor. Handläggare till rektor Rektor hade handläggarresurs på ca 100 %. Den bestod av två personer som även hade annat ansvar inom Skolteamsomårdet Vasa/Kyrk. Totalt sett hade Kyrkskolan 4-6 ca 50 % handläggartjänst som innebar följande arbetsuppgifter: Viss vikariesamordning, Pro-Capita (elevregister), handläggande för ledighet för personal och elever, administration av elevfrånvaro, betygshantering, handläggande av sjukskrivning för personal, in/utgående post, arkivering, diarieföring, ekonomiskt stöd till rektor. Rektor. Kyrkskolan 4-6 och Vasaskolan delade rektor under läsåret vilket innebär att Kyrkskolan 4-6 hade en rektor på 50 %. Arbetsuppgifterna innebar: Ansvar för organisationen, pedagogiskt ledarskap, systematiskt kvalitetsarbete, personalansvar, ekonomiskt ansvar, Arbetsmiljöansvar, objektsansvar, delta i ledningsgrupp skola med skolchef, rektorer och förskolechefer i förvaltningen, leda elevhälsoteamet på Kyrkskolan 4-6, teamarbete med rektorer och förskolechef i skolområde Vasa-Kyrk.

8 2 MEDARBETARPERSPEKTIVET Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Grundskolan Området/ Kommunen Riket enheten Andelen personal med pedagogisk 73,5 % 83 % 86 % högskoleexamen Antal elever per heltidstjänst 11,7 10,6 12,1 Fritidshemmet Området/ Kommunen Riket enheten Andelen personal med pedagogisk 30% 70 % 56 % högskoleexamen Antalet elever per årsarbetare Källa: SCB Statistik gällande hösten Rektors analys Hur blev det? Resultatet visar att: Andelen personal med högskoleexamen på kyrkskolan 4-6 var 73,5 %. Siffran som finns i SIRIS statistik (73,5%) ställer jag mig tveksam till då det under läsåret (endast) fanns tre klasser på Kyrkskolan 4-6 som hade obehöriga lärare i ämnet idrott och hälsa (100 minuter undervisning i veckan). Samtliga klasslärare har lärarexamen. På fritidshemmet fanns det 28 barn inskrivna under läsåret men det var inte så att dessa barn fanns på plats samtidigt. Under vårterminen var endast ett fåtal elever på fritids (1-7 barn). Alltså är siffran 26 barn per årsarbetande missvisande. Andelen nöjda medarbetare: 46 % (Då detta läsår var mitt första i Ludvika kommun går det inte att på ett rättvist sätt jämföra årets resultat med förra läsårets.) Var är vi? Elevhälsoteamet, som träffats kontinuerligt varje vecka, består av rektor, specialpedagog, speciallärare samt pedagog. Kurator och skolsköterska kallades in vid behov. Rektor har upprättat rutiner för hur lärare ska anmäla att en elev inte klarar de lägsta kunskapskraven eller om det av någon annan anledning finns en oro för elevens skolgång. Innan läraren kommer till EHT skall den ha gjort en mindre dokumentation kring vad oron består i, vad eleven själv säger om sin situation, vad elevens vårdnadshavare säger om elevens skolsituation, om det finns aktuella insatser, vid vilka

9 3 tillfällen det fungerar bra för eleven samt i vilka sammanhang det uppstår svårigheter för eleven. Under höstterminen 2012 inrättades en särskild undervisningsgrupp för ett par elever som hamnar i svårigheter under tiden i skolan. Eleverna i den särskilda undervisningsgruppen har olika typer av funktionshinder. Gemensamt för dem är att de behöver stöd att planera och organisera sin tillvaro. Tanken med den särskilda undervisningsguppen var aldrig att den skulle bli statisk. Eleverna tillhörde sin klass och skulle göra så mycket tid som var möjligt tillsammans med sina klasskamrater. De lektioner/ämnen som fungerade skulle behållas och de tillfällen som inte fungerade skulle tillrättaläggas så att eleverna kunde slussas in i klassen igen. Av olika anledningar blev det så att eleverna gjorde mer tid i den lilla gruppen än vad som från början var meningen. Under läsåret var det även diskussioner kring att fler elever skulle behöva gå i den lilla gruppen, vilket jag som rektor ställde mig tveksam till. Rektors utvärdering av den lilla gruppens verksamhet visar att eleverna inte förbättrat sitt resultat varken när det gäller måluppfyllelse av kunskapskrav eller sociala färdigheter. Tvärtom utvecklade dessa elever en egen sub-grupp med bristande solidaritet, respekt och ansvar för människor, både vuxna och barn, utanför den lilla gruppen. Under vårterminen användes kompetensutvecklingstid för att (tillsammans med Kyrkskolan 7-9) läsa rapporter om forskning kring inkludering. Detta för att vi på Kyrkskolan 4-6 behövde lyfta frågan kring på vilket sätt vi kan tillgodose elevernas behov inne klassrummet. Eftersom medarbetarenkäten visade på låga resultat fick samtliga i arbetslaget göra en individuell skriftlig utvärdering till mig i slutet på vårterminen. Utifrån den kan jag fastställa att det inte varit ett gott arbetsklimat i arbetslag Kyrk 4-6. Det handlar om brist på samarbete, att det förekommit skitsnack i gruppen, orimliga förväntningar på varandra mm. Jag kan också konstatera att många lärare i arbetslaget känner sig stressade och otillräckliga. Ingen har dock visat intresse att ingå nytt arbetstidsavtal. Vart ska vi? Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen ska öka. Alla elever ska undervisas av behöriga lärare (i samtliga ämnen). Andelen nöjda medarbetare ska öka. Hur gör vi? Rektor ansvarar för följande åtgärder : Att se till att undervisningstiden är rimlig för lärarna. Se över hur och när det kan vara två pedagoger i klassrummet. Att alla som planerar, undervisar och utvärderar har en egen dator för att underlätta arbetet. Att skolan har ett tydligt kalendarium med fasta tider och i förväg meddelat innehåll för möten som följer genomförande- och analyskalendariet.

10 4 Att handledning kommer att genomföras (av specialpedagog) för personalen för att diskutera och utveckla arbetet. Att elevhälsoteamet utvecklar arbetet för stöd och stöttning kring elever i behov av särskilt stöd. Att brytdagarnas innehåll fokuserar på kvalitetsarbete. Att delta mer i undervisningen och organisera former för feedback till lärarna. Vid behov upprätta handlingsplaner för lärarna. Att delta regelbundet på möten med lärarna samt fritidspedagogerna för stöttning kring elever, planering, genomförande och utvärdering. Föra diskussion kring ett nytt arbetstidsavtal i syfte att effektivisera lärarnas arbete och förbättra elevernas resultat. EKONOMIPERSPEKTIVET Budget i balans genom strategiska prioriteringar Rektors analys Hur blev det? Resultatet visar att Kyrkskolan 4-6 inte lyckades med målet att nå budget i balans. Istället hade Kyrk 4-6 ett budgetunderskott vid läsåret slut. Under läsåret har skolan haft ett stort antal resurspersoner i förhållande till elevantalet. Det har gått åt relativt mycket personal till att hålla fritidshemmet öppet både på morgonen och på eftermiddagen i förhållande till den faktiska elevnärvaron som under läsåret varit låg (1-7 elever på vårterminen -13). (Då detta läsår var mitt första i Ludvika kommun går det inte att på ett rättvist sätt jämföra årets resultat med förra läsårets). Var är vi? Budgetläget är inte optimalt men ser mer lovande ut jämfört med hösten Vart ska vi? Budget i balans (0% avvikelse). Hur gör vi? Rektors åtgärder läsåret Stänga morgonfritids helt och stänga eftermiddagsfritids kl. 16:00 (de elever som behöver skolbarnomsorg på morgonen och efter klockan 16:00 får den tillgodosedd på Vasaskolan). Minska antalet resurspersoner. Regelbundna, grundliga budgetuppföljningar.

11 5 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG BARNPERSPEKTIVET Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Rektors analys Styrtal Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret Andelen elever med stanine 4-9 på öka 65,12 språkkartläggningen i åk 4 Andelen elever som klarar 100 % 100 % kunskapskraven i samtliga ämnen på na proven åk 6 Meritvärdet i åk 6 öka 215 Hur blev det? Resultatet visar att Kyrkskolan 4-6 har lyckats bra både när det gäller resultatet på de nationella proven där samtliga elever klarade sig och då det gäller meritvärdet i åk 6 som låg på hela 215 poäng. När det gäller resultaten för åk 4 och åk 5 var resultaten sämre. I åk 4 var det 7 elever som inte kom upp till kunskapskraven och i åk 5 var det 8 elever som inte lyckades uppnå målen. Dessa elever hade också åtgärdsprogram.

12 6 Det har varit en svårighet för resurspersonerna som arbetat med eleverna i den särskilda undervisningsgruppen att tillrättalägga materialet så att de passar eleverna. De ansvariga pedagogerna har ibland tillhandahållit den planering som funnits för klassen utan att individualisera det som skall göras. Fokus har också i huvudsak varit på kärnämnena svenska, engelska och matematik vilket gjort att eleverna inte haft förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper i övriga ämnen. Var är vi? Även om skolinspektionen inte kommit med sin skriftliga rapport angående tillsynen på Kyrkskolan 4-6 kunde de konstatera (muntligt vid tillsynen) att skolan brister i att samordna ämnen. Kyrkskolan varierar inte arbetsmetoder och undervisningssätt utan lärarna bedriver liknande lektioner på ett vad skolinspektionen kallade traditionellt sätt. Skolinspektionen kunde också konstatera att undervisningen på sina håll var ostrukturerad. De ställde sig tveksamma till lärarnas tilltro till elevernas förmåga. De tyckte sig se att eleverna på kyrkskolan 4-6 inte heller har ett reellt inflytande. Innehållet i åtgärdsprogrammen och de individuella utvecklingsplanerna kan förbättras på så sätt att de tydligare kopplas till kunskapskraven. När det gäller anpassning av undervisning och material såg skolinspektionen också utvecklingspotential. Vi behöver bli bättre på det förebyggande arbetet när det gäller trygghet och studiero. Skolinspektionen riktade stark kritik på den punkten vilket inte kom som någon överraskning. Läget är mest akut i en klass där vi också har en del pågående insatser. För att medverka till måluppfyllelse följer fritids upp det som skolan arbetar med genom att förtydliga, konkretisera och repetera på ett annat sätt (ofta genom lek och fysisk aktivitet). Vi diskuterar hur lek och spel stimuleras elevernas matematiska, musikaliska, språkliga och motoriska färdigheter och på vilket sätt fritidshemmet då kan vara ett komplement till skolan. Vart ska vi? Andelen elever med stanine 6-9 på språkkartläggningen i åk 4 ska öka. Andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen på na proven åk 6 ska behållas (dvs 100 %). Meritvärdet i åk 6 ska öka. Hur gör vi? Vi ska utgå från vad forskningen säger om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer, dvs: Vi ska använda en bred arsenal av metoder och verktyg och goda ämneskunskaper i undervisningen. Vi ska vara tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer.

13 7 Vi ska organisera undervisningen efter elevers individuella behov. Vi ska veta och vi ska visa att alla elever kan lära. Vi ska ge eleverna förutsättningar att vara med och välja aktiviteter. Elevernas erfarenheter och kunskaper ska bli utgångspunkt i undervisningen. I lärarnas styrkort skall de beskriva aktiviteter/åtgärder som beskriver hur vi når kyrkskolans mål för läsåret, nämligen att: Alla elever når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Alla elever får sin undervisning i en formativ lärmiljö. Alla vuxna på Kyrkskolan har höga förväntningar på alla elever. Kyrkskolan har effektiva undervisningsmetoder i alla klassrum varje dag. Alla lärare anser att deras agerande påverkar framgångar i elevernas inlärning. Alla lärare ser bedömning som återkoppling på sin påverkan. Ingen elev kommer att vara segregerad från skolans ordinarie arbete. Alla elever ska få undervisning i skolans samtliga ämnen av behöriga pedagoger (istället för resurspersoner). Att eleverna ska ha undervisning i klassrummet ställer dock krav på lärarens skicklighet. Därför måste vi fortsätta att tillsammans titta på vad som kännetecknar en god lärare. Lärarna ska också få handledning av specialpedagog. Klasslärarna ska skapa en lärmiljö som tar hänsyn till alla elever, även de med funktionshinder. Detta kräver en god framförhållning vid planeringen av lektionerna. Materialet och arbetsuppgifterna ska anpassas efter elevernas förmåga, individuellt. Viktigt att se till att eleverna vet svaret på de viktiga frågorna om rum, person, innehåll och tid: Var ska jag vara? Vem ska jag vara med? Vad ska jag göra? Hur ska jag göra? När? Hur länge? Vad händer? Vad händer sedan? Eleverna skall känna sig delaktiga och vara trygga i vad som ska hända under skoldagen. För att lyckas med inkluderingen i klassrummet kan inte läraren ge långa instruktioner, eller instruktioner i flera led. Det gäller att samtala om konsekvenser av val eller agerande. (En snabb tillfredställande lösning kan vara att föredra framför en större belöning på längre sikt). Konsekvenserna av valet eller handlingen är inte alltid självklar och det behövs stöd av pedagog för reflektion. Den fysiska skolmiljön ska ses över och kartläggas. Exempelvis en bestämd plats i matsalen eller samma krok i omklädningsrummet begränsar valmöjligheten och riktar fokus åt rätt håll. Det gäller att tänka på rutiner och hur olika delarna av lokaler/klassrum används. Vi skall fortsätta att tydliggöra vad vi arbetar med i skolan i de pedagogiska planeringarna som talar om vad eleverna ska arbeta med, vad målen med undervisningen är, vilket innehåll som ska behandlas, vilka arbetsmetoder som skall användas samt på vilket sätt eleven ska visa sina kunskaper. På så sätt konkretiseras kraven och de förmågor och kunskaper eleven ska kunna visa att den har beskrivs. Vi hoppas att de lokala pedagogiska planeringarna ska öka elevernas förståelse för vad de

14 8 ska lära sig i skolan. Vi vill också att de ska använda sitt inflytande och träna sig i att ta ansvar genom att medverka i utformningen av planeringarna på olika sätt. Arbetet med att förbättra våra rutiner kring att upptäcka, utreda och hjälpa elever i behov av stöd skall fortsätta. Rektors åtgärder läsåret : Förstärka Kyrkskolan 4-6 med en specialpedagog på heltid. Organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar till kollegialt lärande. Organisera verksamheten så att lärarna kan samarbeta i planering av undervisning. Organisera verksamheten så att lärarna får förutsättningar att följa upp och utvärdera undervisningen. Organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att utveckla de pedagogiska planeringarna. Vidareutveckla rutinerna för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling. Utveckla arbetet i elevhälsoteamet med tydligare uppföljningar/återkopplingar av elevärenden. Regelbundna uppföljningsmöten för lärare med rektor eller specialpedagog för att se att arbetet fungerar i klasserna. Gå igenom den skriftliga rapporten från skolinspektionen grundligt med personalen. Skolan skall ha ett genomförande och analyskalendarium enligt följande: Augusti Introduktion balanserade styrkort September Kvalitetsrapport för Oktober Trygghets- och studieroenkät Språkkartläggning åk 4 Färdigställande av balanserade styrkort November Arbetsmiljöenkät Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen December Utvärdering bedömning Januari Utvärdering av den fysiska skolmiljön Februari Utvärdering anpassning/variation av undervisningen Nationella prov svenska, svenska som andraspråk Kommunövergripande elevenkät Mars Nationella prov engelska Nationella prov matematik Utvärdering elevernas inflytande April Trygghets- och studieroenkät Föräldraenkät Nationella prov SO Maj Utvärdering betyg och bedömning Utvärdering undervisningsmetoder Nationella prov NO Juni Utvärdering balanserat styrkort, arbetslag Individuell utvärdering

15 9 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM PROCESSPERSPEKTIVET Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Andelen elever som känner sig trygga Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan 9,8 % Rektors analys Hur blev det? Resultatet visar att: En del elever har känt sig kränkta på Kyrkskolan 4-6. Likabehandlingsgruppen har arbetat med 11 elever under läsåret. Det finns elever som inte känner sig trygga överallt på skolan. (Då detta läsår var mitt första i Ludvika kommun går det inte att på ett rättvist sätt jämföra årets resultat med förra läsårets.) Var är vi? Skolinspektionen var skarp i sin muntliga kritik när det gäller det förebyggande arbetet på skolan. Vår vision är en skola som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi lyckas dock inte leva upp till vår nolltolerans. Skolinspektionens muntliga nulägesanalys pekar på flera områden där skolan måste vidta åtgärder. Även om de flesta av eleverna trivs bra eller mycket bra i skolan och på fritidshemmet så finns en del elever som blir illa behandlade i skolan på olika sätt eller som av olika anledningar inte känner sig trygga på skolan. Det är även oroligt på en del lektioner, främst i en av klasserna, där studieron blir lidande. Vart ska vi? Andelen elever som känner sig trygga ska öka Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan ska minska Hur gör vi? Kyrkskolan 4-6 skall arbeta aktivt med värdegrunden. Vi ska utveckla och förbättra det förebyggande arbetet och åtgärderna mot trakasserier och kränkande behandling. Det

16 10 är viktigt att alla följer de rutiner vi har på skolan. För att stärka vi-känslan i klasserna skall vi arbeta målmedvetet med grupperna och genomföra aktiviteter och klassresor (till exempelvis åka till Säfsens skolskog). Vi ska förfina/förbättra tillsynen och verksamheten under raster så att eleverna känner sig trygga överallt på skolan. För att förverkliga detta kommer ytterligare en fritidspedagog knytas till skolan, som har i uppdrag att hålla i rastaktiviteter. Vi ska även se över den fysiska miljön inne i klassrummen. Rektors åtgärder läsåret Att Kyrkskolan har en fungerande trygghetsgrupp. Att alla på skolan känner till trygghetsgruppens arbete. Att alla på skolan känner till likabehandlingsplanen. Se till att specialpedagogen observerar de klasser som är oroliga för att kunna ge feedback till läraren och diskutera vilka åtgärder som behövs. Se till att det ordnas rastaktiviteter för eleverna. Handledning till personalen på skolan.

17 11 BILAGA 1 Hur man räknar ut ett index för styrtalet Andelen nöjda medarbetare enligt kommunens medarbetarenkät. Index: Medelvärdet av andelen som svarat stämmer helt (6) och stämmer delvis (5) på frågorna L-Z i Exempel: 14. Jag vet vilka mål som gäller för min enhet. Namn Antal Andel % A. 1 Instämmer inte alls 4 0,6 B C ,9 D ,7 E ,3 F. 6 Instämmer helt ,5 fråga Påstående Kategori Andel % L Jag vet vilka mål som gäller för min enhet Styrning 73,4 M N Jag känner till de lönekriterier som gäller för mig Jag har en bra chef Styrning Ledarskap Jag får tillräcklig information av min chef i frågor Ledarskap O som rör arbetet 33,3 Min chef skapar goda förutsättningar för att Ledarskap P samarbetet i arbetsgruppen ska fungera 26,7 Av min chef får jag veta vad hon/han anser om Ledarskap Q mina arbetsprestationer 30 Jag har goda möjligheter till lärande och Utveckling R utveckling i mitt arbete 30 Mina kunskaper och erfarenheter tas tillvara på Utveckling S ett bra sätt i vår verksamhet 56,6 Våra arbetsplatsträffar har ett meningsfullt Delaktighet T innehåll 50 U Jag är delaktig i utformningen av enhetens mål Delaktighet 33,4 Jag känner mig delaktig i beslut som fattas på Delaktighet V min enhet 50 Jag kan i tillräcklig utsträckning påverka hur jag Delaktighet W ska lägga upp mitt arbete 63,3 Jag kan själv påverka mina arbetstider i den Delaktighet X utsträckning jag önskar 20 Y Jag har i stort sett en bra arbetssituation. Arbetstillfredställelse 43,3 Z Jag har ett meningsfullt arbete Arbetstillfredställelse 46,7 43,4 90 Totalt Medelvärde: 46 Totalt medelvärde: Addera samtliga andelar och dela summan med 15