Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Transkript

1 Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman

2 Innehåll Styrkort KVALITETSARBETE... 3 MÅL... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Medarbetarperspektivet... 4 Ekonomiperspektivet... Fel! Bokmärket är inte definierat. RESULTAT... 8 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 8 Barnperspektivet... 8 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet... 11

3 Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat Måltal Styrkort Rektor på Lorensberga skolan Åk 4-6 AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Resultat Barnperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 Meritvärdet i åk 6 Andelen elever som upplever att de har inflytande Andelen elever som upplever att de får information om sin utveckling mot målen Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven i åk 6 Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven i åk 6 Andelen elever som klarar kunskapskraven i engelska på na proven i åk 6 Andelen elever som klarar kunskapskraven i SO på na proven i åk 6 Andelen elever som klarar kunskapskraven i NO på de na proven i åk 6 55 % % 84 % 91 % 88 % 91 % 90 % 91 % Fortsätta att utveckla den formativa bedömningen tillsammans med lärarna Följa upp utvecklingen av arbetet med bedömning och betyg Tillsammans med specialpedagog och lärare fortsätta planera för och utveckla svenskan i alla ämnen. Ge förutsättningar att sprida lässtrategier till alla ämnen Utveckla vårt arbete med elevinflytande Utveckla en hållbar organisation kring nyanlända elever inom Lorensberga skolområde tillsammans med arbetslaget och förste lärare Tillsammans med pedagoger skapa en tydlig agenda gällande både arbetslag och närteam Utöka kunskapen och det pedagogiska användandet av IKT som stöd i undervisningen Fortsätta att utveckla vårt arbete med extra anpassningar under läsåret

4 Processperspektiv Medarbetarperspektiv Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan Andelen nöjda medarbetare Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning Informera vårdnadshavare om 97 % skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hitta en bra struktur vilka ärenden 6 % Minska som ska lämnas till likabehandlingsgruppen Fortsätta att arbeta med ett aktivt värdegrundsarbete Fortsätta utveckla vår samverkan med hemmet Systematiskt arbeta för att personalen ska ha ett gemensamt förhållningssätt. 61,5% - Regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal - Kompetensutveckla eller rekrytera speciallärare med speciallärarexamen - Fortsätta utveckla elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete - Effektivisera tidsanvändningen för arbetslaget och närteamen - Påbörja ett värdegrundsarbete i arbetslaget/området - Matematiklyftet för matematiklärare åk 4-6 med start höstterminen 2015 Ekonomiperspektiv Budget i balans genom strategiska prioriteringar Budget i balans 0 % Månadsuppföljning/analys med handläggaren kring budgetläget Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen på vår APT

5 MÅL Rektorsområdets kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Elevenkät åk 5 Na- prov åk 6 Meritvärdet åk 6 Språkliga kartläggningar Personalens självvärdering BRUK Personal, elev- och föräldraenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Medarbetarenkät 2014 Lorensbergaskolan i centrala Ludvika är en f-9 skola med 182 elever i åk 4-6 läsåret

6 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret fanns totalt 182 elever inom rektorsområdet: - 53 elever i åk 4-65 elever i åk 5-64 elever i åk 6 Medarbetarperspektivet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Grundskolan Området/e Kommunen Riket nheten Andelen personal med pedagogisk 80,9 % 83 % 86 % högskoleexamen Antalet elever per lärare 12,5 % 10,8 12,1 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för Rektors analys Hur blev det? Resultatet visar att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen ligger lägre än både kommun- och rikssnittet. Andelen har ökat i jämförelse med föregående läsår. Antalet elever per heltidstjänst är högre än både kommunsnitt och rikssnitt. Andelen nöjda medarbetare enligt den kommungemensamma medarbetarenkäten 2014 är 61,5% ( kommunsnittet 54,7%).Enkätresultaten är en sammanslagning för Blötbergetsskola och Lorensberga åk 4-6.

7 Var är vi? Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har ökat sedan förra läsåret men den behöver öka mer. Den låga andelen beror på att vi under läsåret fortfarande har haft vikarier som inte har pedagogisk högskoleexamen. Vi har under läsåret haft ett elevhälsoteam som har träffats en gång per vecka. Tyvärr, har vi inte haft tillgång till kurator och skolsköterska i den omfattning som skulle behövas. En specialpedagog har varit knuten närmare verksamheten vilket har varit väldigt värdefullt för området och mig som rektor. Vårt elevhälsoteam har under läsåret utarbetat en handlingsplan för elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det arbetet ska utvärderas under nästa läsår. Modersmålslärare har funnits på skolan i somaliska, arabiska, kinesiska och spanska. De har jobbat med både modersmål och studiehandledning. Vårt område har fått en förste lärare på 50 % till detta läsår i svenska som andra språk i och med det har vi börjat utveckla en hållbar organisation för våra nyanlända elever. Ett arbete som måste fortsätta under nästa läsår tillsammans med arbetslaget och förste lärare. Vi har i början på höstterminen haft en introduktionsgrupp även det för våra nyanlända elever. En gång i veckan erbjuder vi eleverna läxhjälp efter skoltid där ett flertal pedagoger finns med för att hjälpa våra elever att nå högre måluppfyllelse. Skolområdet har en övergripande ledningsgrupp med tre rektorer, en förskolechef och en biträdande rektor. Lorensberga åk F-6 har en ledningsgrupp där två rektorer, en handläggare + utvecklingsledare ingår. Arbetslaget 4-6 är uppdelade i tre närteam : årskurs 4, årskurs 5 och årskurs 6. Varje lärare undervisar utifrån sin behörighet vilket innebär att läraren som har behörighet i ex matematik ansvarar för matematikundervisningen i årskursen. Vi försöker hitta kvalitetstid för våra elever. Det innebär att fler pedagoger finns kring en elevgrupp vid samma tillfälle. Det känns naturligtvis positivt att vi ligger över kommunsnittet när det gäller nöjda medarbetare men det kan bli ännu bättre. Rektorer tillsammans med arbetslagen har under vt-15 arbetat fram en åtgärdsplan utifrån medarbetarenkätens resultat. De två områden som jag har lyft fram som positiva i mitt område är arbetskamrater och ledarskapet. Fortfarande upplevs lärarnas arbetsbelastning som mycket hög och är det område tillsammans med arbetsrelaterade besvär som lyfts fram som negativa. Våra arbetslagsträffar fungerar tillfredställande men innehållet kan ibland behöva ses över. Vi har under vår APT försökt att fokusera på det kollegiala lärandet under en punkt. Vid ett tillfälle under terminen har vi på vår APT infört friskvård. En mycket uppskattad aktivitet. Vårt arbete att ta vara på varandras kompetens är viktig inför framtiden. Skolan har ett kompetent och ambitiöst kollegium, som i alla lägen sätter eleven i centrum. Samarbetet i arbetslaget och närteamen fungerar ofta tillfredställande men det kan utvecklas till att bli ännu bättre. Arbetslagsträffarna behöver styras upp mer och ibland behöver vår tid användas bättre. Vi tillsammans behöver skapa goda förutsättningar för att det ska lyckas. Fler lärare i arbetslaget har ingått i det nya läraravtalet 40+5, vilket av de flesta har upplevts som positivt. Lärarna har fått mer tid på arbetsplatsen att utveckla sin undervisning individuellt och i grupp. Två lärare har använt sin utvecklingstid till att utbilda sig som VFU-handledare för lärarstudenter inom Partnerskolan. Mycket viktigt i skolans svåra rekryteringsläge. Vi har haft regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal. En individuell utvecklingsplan för medarbetaren upprättas vid utvecklingssamtalet.

8 Skyddsombud och rektorer har under året utbildat sig i systematiskt arbetsmiljöarbete. Tillsammans i samverkan har vi gjort en självskattning av vårt arbetsmiljöarbete. Resultatet visar att vi bedriver ett positivt arbetsmiljöarbete. Reflekterande rum en modell för skolutveckling genom kollegial handledning har fortsatt under läsåret. Vi kommer också att fortsätta att jobba med värdegrunden i arbetslag åk 4-6 under nästa läsår. Vart ska vi? Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen ska öka. Andelen nöjda medarbetare ska öka. Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? - Regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal - Kompetensutveckla eller rekrytera speciallärare med speciallärarexamen - Fortsätta utveckla elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete - Effektivisera tidsanvändningen för arbetslaget och närteamen - Påbörja ett värdegrundsarbete i arbetslaget/området - Matematiklyftet för matematiklärare åk 4-6 med start höstterminen 2015 Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar Rektors analys Hur blev det? Resultatet visar på ett underskott. Var är vi? Genom att antalet elever är stabilt på skolan har en ekonomisk hållbar organisation kunnat byggas upp. Under första halvan av 2015 har området haft en något större organisation, under hösten kommer vi att minska lärartätheten något för att få budget i balans. Resultatet visar ett underskott gällande skolverksamheten för åk 4-6 trots ett strategiskt ekonomiskt tänkande, fler elever och återhållsamhet gällande vikarier. Vi har fortsatt med morgonmöten varje morgon för att se över ev frånvaro och samordna med vikarier. När ny budget läggs har rektor och handläggare djupa och strukturerade diskussioner hur budgeten ska formas. Tillsammans med handläggare diskuteras också budgetläget varje månad, även vid inköp förs en diskussion innan beslut tas. Arbetslaget har en egen pott pengar att förfoga över som utvecklingsledaren ansvarar för.

9 Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen görs kontinuerligt. Budgetåret 2015 är ekonomiskt ansträngt. Vart ska vi? Budget i balans (0 % avvikelse). Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? - Månadsuppföljning/analys med handläggaren kring budgetläget - Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen på vår APT

10 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Styrtal Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret % öka 55% Meritvärdet i åk öka 204 Andelen elever som upplever att de har inflytande 94% öka 90% Rektors analys Hur blev det? Resultatet visar att - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 har minskat från 79 % till 55 % - Meritvärdet i åk poäng, en ökning i jämförelse med % av eleverna i åk 5 upplever att dom har inflytande, en minskning från Resultaten på de nationella proven har ökat

11 Var är vi? Resultatet av språkkartläggningen i åk 4 har sjunkit från 79% till 55% vilket kan ses som ett mycket lågt resultat. Meritvärdet i åk 6 har ökat från 202 poäng till 204 poäng vilket får anses som ett bra resultat. När det gäller de nationella proven så ser vi höga resultat i alla ämnen. Matematik ligger lite lägre mot förra året 94 % jämfört med 91 % i år. Efter att under några år haft ett lågt resultat i svenskan har i år 88 % klarat kravnivån. I engelskan har vi höjt resultatet från 63% till hela 91%. Vilket måste anses som mycket bra. I min analys av resultat på nationella prov och betyg kan jag se att pojkarnas resultat liger betydligt högre än förra året. Vid höstterminens start gjorde vi en fördjupad analys i arbetslaget med frågeställningen hur kan vi stärka pojkars språk- och kunskapsutveckling Våra tre prioriterade insatser utifrån analysen har under läsåret varit: *läsa 5-10 min varje dag *ge tydliga instruktioner till eleverna vilka förmågor eleverna ska träna *tydliggöra vid flera tillfällen vad som kommer att bedömas Vi kommer att fortsätta att läsa med eleverna varje dag. Vi har blivit bättre på att berätta för eleverna vad som ska bedömas men vi behöver utveckla det vidare. Vi behöver utveckla/förenkla ännu mer för att eleverna ska förstå vilka förmågor som vi tränar på. Ett fortsatt utvecklingsarbete för enskilda pedagoger och närteam inför nästa läsår. Under läsåret ha vi infört materialet en läsande klass i alla årskurser. Det har varit olika i årskurserna hur man tagit sig an materialet. I åk 5 har det varit en tydlig struktur på undervisningen så att arbetet med lässtrategierna genomsyrat hela svenskundervisningen och även bilden. Det har varit läsgrupper, högläsning, grupparbeten med läsande klass-struktur. Vi ser att årskursen har fått ökat läsintresse samt gjort språkliga framsteg under läsåret. Åk 6 jobbade också under höstterminen med materialet men med vårterminens nationella prov hann man inte med det i samma omfattning. Läsförståelsebiten i de nationella Proven i åk 6 gick över förväntan, kanske berodde det på arbetet som lades ner under hösten med materialet en läsande klass. Vi fortsätter att jobba vidare med materialet även under nästa läsår. Pedagogerna har genomfört en rad kompetensutvecklande insatser som t ex kommunövergripande bedömarträning och sambedömning för åk 6 kring de nationella proven. Det har upplevts som mycket positivt. Vi har påbörjat kursen bedömning och betyg från Karlstads universitet under ledning av vår förste lärare. Detta arbete kommer att fortsätta under hösten Rektor har också gjort en tidsplan för att pedagogerna ska hinna med rättningarna av de nationella proven under våren där samtliga lärare i arbetslaget på något sätt varit delaktiga. Det är mycket tid att rätta de nationella proven då skolan har så många elever vilket naturligtvis påverkar den andra undervisningen under vårterminen. NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) har pedagogerna fortsatt att utbilda sig inom. Många spännande projekt har varit igång under läsåret. Elevhälsan har under läsåret träffats en gång/vecka. En gång/månad har vi haft stor-eht när alla elevhälsans professioner har funnits med. Dessutom har vi haft en sk klasskonferens en gång per termin för att gå igenom elevernas behov av stöd i respektive årskurs. Hela

12 personalgruppen kring årskursen har då deltagit. Speciallärare har jobbat målmedvetet under läsåret med elever som är i behov av särskilt stöd. Vi har under året fortsatt vårt arbete med extra anpassningar. Det har kommit igång på ett bra sätt med stöd av speciallärare och specialpedagog. Vi behöver fortsätta att utveckla vårt arbete med extra anpassningar under läsåret 15/16. Pedagogerna har två gånger/termin dokumenterat elevernas måluppfyllelse i vårt nya dokumentationsstöd Unikum. Under läsåret har vi blivit bättre på att jobba med Unikum tillsammans med eleverna. I åk 6 kan eleverna själva gå in och se vad de behöver utveckla i nästa steg. Vi behöver fortsätta att utveckla vårt arbete med formativ bedömning. Pedagogerna behöver bli bättre på att informera eleverna om förmågor som ska utvecklas, återkoppla till eleven i vardagen under arbetes gång var den befinner sig i sitt lärande, medvetandegöra eleven vad den behöver arbeta med för att nå ett högre kunskapskrav (se utvärdering analys). Ett arbete har påbörjats kring elevinflytande. Arbetet ska utmynna i en genomtänkt plan för elevernas inflytande så att det blir en tydlig progression i hur inflytandet ska anpassas efter ålder och mognad. Trots stora elevgrupper är pedagogerna bra på att lyssna på elevernas åsikter och tankar. Elever med särskilt stöd och åtgärdsprogram har under skoltid deltagit i utvärdering och utformning av nya insatser tillsamman med mentor/ speciallärare. Vi har fortsatt vårt arbete med kamratbedömning av olika arbetsområden. Ett arbete som ska fortsätta under kommande läsår. Alla årskurser har under läsåret jobbat med elevledda utvecklingssamtal, vilket har fått ett mycket positivt gensvar hos både elever, föräldrar och pedagogerna själva. Det gör eleverna mycket mer medvetna om sin kunskapsutveckling. Alla årskurser kommer att fortsätta med det under läsåret 15/16. Den sociala utvecklingen ska kommuniceras muntligt på alla samtal. Pedagogerna är duktiga på att observera eleverna så att lärarna kan skriva bra individuella utvecklingsplaner. Tiden finns inte alltid till efterarbete, reflektioner och observationer inför lärarnas dokumentation. Här kan vi se att det nya läraravtalet är en mycket uppskattad lösning för att få mer gemensam tid. De pedagoger som har ingått i avtalet har skrivit en utvecklingsplan för sitt arbete på arbetsplatsförlagd tid. Vart ska vi? Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 ska öka Andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen på Na proven ka öka Meritvärdet i åk 6 ska öka Andelen elever som får vara med och påverka ska öka Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Fortsätta att utveckla den formativa bedömningen tillsammans med lärarna Följa upp utvecklingen av arbetet med bedömning och betyg Tillsammans med specialpedagog och lärare fortsätta planera för och utveckla svenskan i alla ämnen. Ge förutsättningar att sprida lässtrategier till alla ämnen Utveckla vårt arbete med elevinflytande Utveckla en hållbar organisation kring nyanlända elever inom Lorensberga skolområde tillsamman med arbetslaget och förstelärare

13 Tillsammans med pedagoger skapa en tydlig agenda gällande både arbetslag och närteam Utöka kunskapen och det pedagogiska användandet av IKT som stöd i undervisningen Fortsätta att utveckla vårt arbete med extra anpassningar under läsåret (stödmodul Unikum) Arbetslagets åtgärder läsåret Hur gör vi? - Ge eleverna en bättre formativ bedömning; utveckla vårt arbete i Unikum tillsammans med eleverna, ge eleverna tydliga instruktioner vilka förmågor de ska träna, tydliggöra vid flera tillfällen för eleven vad som ska bedömas (insatser utifrån vår analys (träddiagrammet) - Kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskaper i alla ämnen - Diskutera hur vi ska utveckla läsningen, utgå från de nationella proven i svenska satsning på läsa/skriva, läsa minst 5-10 min varje dag (insatser utifrån vår analys (träddiagrammet) - Läsförståelse i alla ämnen, använda arbetsmaterialet En läsande klass, sprida lässtrategier till övriga ämnen. - Mera samplanering mellan ämnena i resp årskurs ex använda skrivandet i svenska på Nolektioner - Fortsätta att öka vår kunskap och det pedagogiska användandet av IKT som stöd i undervisningen - Tydliggöra elevinflytande och skapa en plan med en tydlig progression - Utveckla vårt arbete med klassråd- och elevråd NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig blivit kränkta i skolan Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret % öka 97 % 5 % Minska 6 % Rektors analys Hur blev det?

14 Andelen elever som känner sig trygga i skolan har minskat dock med endast 1 %. Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta har ökat med en procentenhet till 6 %. Var är vi? De allra flesta eleverna trivs dock bra i skolan. Resultat från skolans egen trivselenkät läsåret 14/15 visar att fler elever i åk 5 och 6 känner sig trygga och trivs i skolan än tidigare år. Vilket naturligtvis upplevs som positivt. Däremot har siffran sjunkit när det gäller åk 4. Det måste vi naturligtvis analysera vad det står för. Andelen elever som trivs i skolan: Åk 4 90 % Åk 5 89 % Åk 6 91 % Andelen elever som känner sig trygga i skolan: Åk 4 92 % Åk 5 90 % Åk 6-89 % Jag som rektor upplever ändå att läsåret varit ett mycket lugnt år. Vi har ett väl fungerande likabehandlingsarbete och ett aktivt värdegrundsarbete. Personalen vet vad de ska göra vid kränkande behandling. Ibland kan det upplevas att ett ärende lämnas lite för snabbt till likabehandlingsgruppen. Pedagogerna kring årskursen ska i ett första skede utreda själva och se om saken går att lösa. Endast större ärenden ska lämnas vidare till gruppen. Signalerna om kränkningar tas alltid på allvar. En kartläggning görs en gång/år tillsammans med eleverna i åk 4-6, enskilt eller i grupp. Tyvärr räcker inte tiden alltid till att göra det enskilt utan den har behövts utföras i grupp under ledning av kompetent pedagog. Utifrån denna kartläggning har skolan vidtagit åtgärder som skall bidra till att eleverna på skolan ska känna sig trygga på alla platser i skolan. I vår plan mot diskriminering- och kränkande behandling skrivs nya mål in utifrån vad som kommit fram under kartläggningen med eleverna, mål som vi jobbar mot under det nya läsåret. Eleverna har jobbat med planen under läsåret och föräldrarna har fått information om planen på höstens föräldramöte. Likabehandlingsgruppen träffas månadsvis i ett 4-9 perspektiv. Inför läsårets start jobbade vi rektorer fram övergripande regler för skolan i ett f-9 perspektiv. Dessa har slagit mycket väl ut under läsåret. En utav reglerna är att mobiltelefonerna inte ska synas eller höras under skoltid, en annan regel att vi alla tillsammans ska skapa studiero i våra klassrum. Regler som har slagit mycket väl ut i alla våra årskurser. Vart ska vi? Andelen elever som känner sig trygga ska öka. Andelen elever som anser sig blivit kränkta ska minska.

15 Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Informera vårdnadshavare om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hitta en bra struktur vilka ärenden som ska lämnas till likabehandlingsgruppen Fortsätta att arbeta med ett aktivt värdegrundsarbete Fortsätt utveckla vår samverkan med hemmet Systematiskt arbeta för att personalen på skolan ska ha ett gemensamt förhållningssätt