Ehlers-Danlos syndrom
|
|
- Anna-Karin Strömberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ehlers-Danlos syndrom Elke Schubert Hjalmarsson Leg Sjukgymnast, specialist i pediatrik Doktorand, s Universitet
2 För kännedom Jag har fått arvode och resekostnader från BioMarin Jag har fått arvode och resekostnader från Sandoz A/S
3 EDS Ny klassificering Ny diagnoskriterier Hypermobilitet Symptomatisk hypermobilitet EDS och smärta Smärtlindring Träning Fritisdsaktivtet/deaktighet
4 Ehlers-Danlos Syndrom är en kombination av olika symptom som kan förekomma i varierande sammansättning och i olika svårighetsgrader EDS är en mycket individuell och komplex syndrom som kan ge olika problem hos olika individer
5 Ehlers-Danlos Syndrom Edvard Ehlers, dansk hudläkare ( ) Henri Alexandre Danlos, fransk läkare ( ) Syndromet beskrevs 1899 av Ehlers och 1908 av Danlos
6 Klassificering 1988, Berlin, 11 typer beskriven i romska siffror, baserad på kliniska fynd och ärftlighet 1998, Villefranche, 6 typer med beskrivande namn, som def. genom stora och mindre kliniska kriterier och som inkluderade den biokemiska och molekylär basis 2017, International klassifikation
7 International Classification EDS 2017 F Malfait et al. The 2017 international classification of the Ehlers Danlos syndromes. American Journal of Medical Genetics Part C (Seminars in Medical Genetics) 175C:8 26 (2017). 13 Typer, 12 med def. gen tillhörighet, med undantag för hypermobilittstyp
8 Berlin Villefranchs Internationa Cl Ärftlighet Gen I, II EDS klassiskt typ Classical EDS Classical-like EDS AD AR COL5A1, COL5A1 TNXB III EDS hypermobilitetstyp Hypermobile EDS AD OKÄND IV EDS kärltyp Vascular EDS AD COL3A1 V X-bunden, mild variant av klassiska typen --- XR VI EDS kyfoskoliostyp Kyphoscoliotic EDS AR PLOD1 VII a,b EDS arthorchalasityp Arthrochalasia EDS AD COL1A1, COL1A2 VII c EDS dermatosparaxis Dermatosparaxis EDS AR ADAMTS2 EDS Kosho Typ Adducted Thumb Clubfoot syndrome Musculocontractural EDS AR CHST14 Myopathic EDS AD & AR COL12A1 m.m.
9 Diagnostik Fortfarande vanligast med rent klinisk diagnos, baserad på symptom, sjukhistoria, undersökningsfynd och släkthistoria
10 Klassiskt EDS (ceds) Major kriterier 1. Hyperextensibilitet av huden och atrofisk ärrbildning 2. Generaliserad hypermobilitet (GJH) Minor kriterier 1. Lätt blåmärken 2. Silkeslen, degig hud 3. Hud fragility 4. Molluscoid pseudotumors 5. Subcutaneous spheroids 6. Hernia (eller historiken av) 7. Epicanthal folds 8. Ledproblem pga hypermobiliteten 9. Ärftlighet i första grads familjenmedlemer
11 Diagnostik ceds Minst antal kriterier som tyder på ceds: Huvudkriterium (1): Hyperextensibilitet av huden och atrofisk ärrbildning Plus - Antingen huvudkriterium (2): GJH - Och / eller: minst tre mindre kriterier Verifiering av klinisk diagnos: Molekylär screening med hjälp av riktade resequencing av en genpanel Transmissions elektron mikroskopi (TEM) -kan stödja men kan inte bekräfta diagnosen
12 Diagnostik ceds Negativa fynd utesluter inte diagnosen, dock alternativt diagnoser bör övervägas i avsaknad av (a) COL5A1, COL5A2, COL1A1 eller COL1A2 mutation (er) Bekräftande molekylär testning är obligatorisk att nå en slutlig diagnos
13 Hypermobil EDS (heds) 1: generell överrörlighet enlig Beighton skalan (Pre-pupertal barn och ungdomar >6; Pupertal kvinnor och män >5; >50 år >4) 2: minst två av dessa måste finnas A: systemiska manifestationer av en mer generaliserad bindvävsförändringar (minst 5 av 12 beskrivna) B: positiv familjehistoria, med minst en första graders släkting C: minst en muskuloskeletal komplikation
14 Hypermobil EDS (heds) 3: Alla följande punkter måste uppfyllas Inger symptom från huden Uteslutning av andra ärftliga eller förvärvad bindvävförändringar, inklusive autoimmuna reumatologiska tillstånd Uteslutning av alternativa diagnoser som kan också inkludera hypermobilitet i lederna
15 Diagnostik Andra symptom som förekommer men ej anses som diagnoskriterier Sömnstörning Trötthet (Fatigue) postural ortostatisk takykardi funktionell gastrointestinal störningar Dysautonomi ångest och depression
16 Hypermobilitetsbegreppet Vad är normalt? Vid 8 års ålder - ingen skillnad i fysisk aktivitetsnivå, smärta, skadefrekvens (B.Juul-Kristensen 2010) Vuxna med hypermobilitetssyndrom har nedsatt livskvalitet främst pga smärta och trötthet (Castori 2012) Hypermobilitet - en gåva eller belastning? Hypermobila söker sig till idrotter som balett, gymnastik, simning samtidigt som andra inte deltar i skolidrott
17 Hypermobilitet indelning ovanliga syndrom som inkludera hypermobilitet som symptom hypermobil EDS, heds Symptomatisk hypermobilitet Hypermobility Spectrum Disorder HSD Asymtomatisk hypermobilitet
18 Hypermobilitet, indelning LJH = lokal HSD, i en eller en grupp leder plus en eller flera muskelskelettala symptom PJH = perifer HSD, enbart överrörlighet i händer och fötter plus en eller flera muskelskelettala symptom GJH = generell HSD bedömt enligt Beighton skalan plus en eller flera muskelskelettala symptom. Viktig att utesluta heds. HSD = tidigare (historisk) förekomst av hypermobilitet
19 Prevalens för hypermobilitet Uppgiften varierar från 2% till 57% beroende på ålder, kön, etnicitet, screeninginstrument, cut-off vid bedömning Vuxna Kvinnor 6-57%, Män 2-35% (Remvig; The Journal of Rheumatology 2007) Svenska barn 9 år - 26% flickor, 20% pojkar 12 år - 20% f, 8% p 15 år - 33% f, 8% p (Jansson et al; Acta Paediatric 2004)
20 Hypermobility Spactrum Disorder (HSD) HSD är avsedda som alternativa diagnos för patienter med symptomatisk hypermobilitet som inte har någon sällsynt typ av EDS och som inte uppfyller alla kriterierna för heds. M Castori et al. A Framework for the Classification of Joint Hypermobility and Related Conditions. American Journal of Medical Genetics Part C (Seminars in Medical Genetics) 175C: (2017)
21 Bedömning av hypermobilitet Beighton skalan Del Mar skalan
22 Påverkande faktorer Ledrörlighet ålder kön etnisk bakgrund träning
23 Beighton score för GJH Publicerad av Beighton 1969 och används sedan dess för bedömning av hypermobilitet.
24 Bedömning av hypermobilitet enligt Del Mar (Bulbenas test, utvidgad Beigthon) Axelled Passiv utåtrotation över 85 grader (stående) v Armbågsled Passiv extension över 10 grader (stående) v Tumled Föra tumme mot underarm, ska ligga intill (stående) v Lillfinger Handflata mot brits, passiv extension av lillfinger 90 grader (stående, ext armbågsled) v Bålflexion Att nå golv med handflata med extenderade knäleder (stående) Höftled Passiv abduktion över 85 grader (liggande) Knäskål Till/över medellinje i medial/lateral riktning (liggande) v Knäled (ext)passiv knäextension över 10 grader (liggande) Knäled (flex)passiv knäflexion, häl mot rumpa (liggande) Fotled Passiv dorsalextension över 30 grader (liggande ext knä) Stortå Passiv extension av dig 1 över 90 grader (flekterad knäled) v = Beightonskala
25 Brighton revised criteria for BJHS BJHS test Kriterier besvaras Ja/Nej (M) Beighton 4. (M) Ledsmärta > 3 mån i > tre leder. (m) Beighton 1-3. (m) Ledsmärta eller ryggsmärta > 3 mån eller spondylos/spondylolistes. (m) Luxation subluxation i > en led eller i en led vid > ett tillfälle. (m) Tre eller flera, mjukdelsproblem (ex epicondylit, tenosynovit, bursit). (m) Hud: tunn hud, striae, övertöjbarhet, breda ärr. (m) Ögon: hängande ögonlock, närsynthet, nedåtlut ögonlocksspringor. (m) Åderbråck, bråck, uterus/rectal prolaps. (m) Finger-finger avstånd > kropsslängd (Marfanoid kroppskonstitution). (m) Mitralisklaffprolaps (m) Otvetydig ärftlighet (mor, far, barn) M=Major m=minor
26 Funktionella problem Leder Hypermobilitet Stabilitetsproblem Disluxation/luxation Muskulatur Trötthet (fatigue) Muskelsvaghet Hypotonus Smärta Felbelastning Motorik Försenad motorisk utveckling Finmotoriska svårigheter Proprioception Balans Ögontrötthet Andningsbesvär Mag- tarmbesvär Psykologiska symptom
27 Vad vet vi? Evidens Klinisk erfarenhet
28 EDS och smärtlindring Smärt medicin (P Chopra et al 2017) Emla (Arndt-Nilsson et al 1991) Lokalbedövning (Arndt-Nilsson et al 1990)
29 Har alla barn/ungdomar smärta? Alla har: Lokal övergående smärta efter trauma Barn med EDS har oftast: Långvarig återkommande eller kontinuerligt smärta utan uppenbarlig trauma
30 Långvarig smärta hos barn och ungdomar har generellt ökat leder till: nedsatt funktionsnivå och livskvalitet (K Haraldstad 2011) hög skolfrånvaro ( D Logan 2008) ökad sårbarhet för smärta i vuxenålder (L Walker 2010) Skapar stress hos föräldrarna (A Jordan 2010)
31 Hur påverka smärta Familjen - har skoj med varandra - utflykter - föräldrar/syskon med smärta Delaktighet skolan - skolgymnastik - gemenskap på skolgården/fritid - läxor Delaktighet i vardagen och på fritid Sociala kontakter - träffa kompisar efter skolan
32 Andra faktorer som påverka Familjen situation» andra drabbade familjemedlemmar Neuropsykriatiska diagnoser (M Wald 2017, R Treister 2015)» Tycks har mycket svårare att hantera smärtan» Denna gruppen tycks finnas i habiliteringar Oförklarbar gastrointestinal Symptom ( Farmer et all 2009)
33
34 Smärta vid heds/hsd Ledsmärta Postural smärta pga. Ständig hållningsarbete Smärta pga. Överansträngning Muskelsmärta Generaliserad smärta Mag/buksmärta - har ofta IBS-diagnos
35 När har/få man smärta vid heds/hsd efter fysiskt aktivitet Felbelastning i lederna, Biomekanisk påverkan Svårt att skilja mellan träningsvärk och annan muskelsmärta? Smärta pga. överansträngning» Balans mellan vila och aktivitet oftast kväller/nätter» Efter aktivitet, skola, fritids
36 Klinisk observation Inaktivitet pga. smärta eller skada medför: ökad ledinstabilitet nedsatt muskelstyrka, nedsatt uthållighet nedsatt propioception ökad risk för skada
37 Kortsiktig smärt reducerande behandling Avslappning Massage Värme/kyler TENS Kinesiotape Avedning
38 Kompressionsdräckt Var har vi för evidens? Viss klinisk erfarenhet Olika regler i olika landsting Effekten bör studeras via studier och långtidseffekten bör undersökas
39 Långsiktig smärt reducerande behandling Familjeutbildning i smärthantering Regelbunden fysiskt träning KBT (psykolog) (Keer/ Grahame 2003)
40 Evidens för fysiskt träning Det finns studie som undersöka effekten av fysik träning få RCT studierna, ett antal kohort/ okontrollerade studier Styrketräning, individuellt eller generell program Minska smärta, öka muskelstyrka och delaktighet i vardagen
41 Behov av ökad kunskap Om effekten av: Ortoser/inlägg korrigering av kroppshållning patientutbildning andra behandlingsalternativ än styrketräning
42 Hur? Lågintensiv, 50-80% av max Långvarig, >30 min/pass Kontinuerlig, dagligen (5-7 dar/v) Vad? Styrka Stabilitet Balans Koordination Kroppskännedom Muskulär uthållighet Träning Vattengymnastik / bassängträning Syfte Konditionshöjande mycket blod ut i kroppen Bindvävshärdning Långsam process 6-12 v Kräver tillgång på syre och rätt belastningsnivå Proprioceptionsstimulerande Proprioceptionen är nedsatt (Smith et al, 2013)
43 Teamarbeta Samarbete mellan yrkesgrupper Regelbundenhet Återkoppling mellan yrkesgrupper
44 Kliniskt omhändertagande Bemötande Bedömning/diagnos Information/undervisning Rådgivning och besvara frågor Träningsstrategi Smärtbehandling Coaching
45 Mål med fysioterapi vid EDS Normalisering av biomekaniska funktioner genom:» stark uthållig muskulatur» God proprioception i lederna» Positiv inställning till fysiskt aktivitet» Minskning av smärta
46 Mål med intervention Övergripande syftet är att medverka till ett oberoende/aktivt liv Anpassad träning/ fysisk aktivitet Adekvat, väl anpassad smärtlindring Skapa strategier för att själv hantera situationen. Studier, arbete, familjeliv och fritid. OBS relationen barn vs förmyndare.
47 EDS och fysisk aktivitet Roliga aktiviteter Måsten
48 Vardagsaktivitet
49 Aktiviteter Vad skall man tänka på?? Våga testa Förändring tar tid
50 Delaktighet i aktiviteter Val av sport är individuellt och beroende av Barnets intresse, förmåga och motivation Stöd och peppning från omgivning Insikt och förståelse hos idrottsledare/tränare Kontraindikation????
51 Sport/fritidsintressen Kan ge Rörelseglädje Självkänsla Social delaktighet
52 Hur ska vi få allt att fungera i vår vardag?
53 Framgång??? Hitta balans i livet, inkludera regelbunden fysiskt aktivitet Har ett mål du kan uppnå i en realistisk tidsperiod Välja dina utmaningar
54 Förutsättningar att lyckas Att: vara motiverad vara intresserad av fysiskt aktivitet inte vara rädd för smärta klara av att anpassa vardagen integrera det som en livsstil i familjen ha föräldrarna/familjemedlemmar som motivera/stödja
55 Förutsättningar som gör det svårt Att: vara omotiverad till fysiskt aktivitet vara rädd för smärta vara rädd för att röra sig ha svårt att ändra rutiner/anpassa vardagen sakna motivationsstöd i familjen ha även en neuropsykiatriska diagnos inte se fördelarna av behandlingen
56 Viktigt Att: vara öppen för alla aspekter som påverka behandlingen samarbeta mellan olika yrkesgrupper
57 Slutsats Det behövs en multidisciplinär insats för att möta patientens behov och belysa problemen ur olika perspektiv.
58 Förändring kräver aktiv handling
59 Physical training- evidens Smith TO, et al. Physiothrapy and occupational tyerapy intervention for people with benign joint hypermobility syndrome: a systematic review of clinical trials Disabil Rehabil, Early Online:1-7 Maillard SM, Adkins D, Haggart E, Bhagat S. Physiotherapy Management of Children with Hypermobility: A Review of an Out-Patient Self Management Exercise Programme. [abstract]. Arthritis Rheum 2010;62 Suppl 10 :1342 Kemp S. et al. A randomized comparative trail of generalized vs targed physiotherapy in the managment of childhood hypermobility. Rheumatology 2010;49: De Vries O. et al. Barn med hypermobilitet og smerter; er de trenbare? Erfaringer fra et pilotprojekt. TRS kompetensesenter, Sunnaas Sykehus HF 2009
60 Multidiciplinary treatment Bathen T, et al. Multidiciplinary treatment of disability in ehlersdanlos sndrome hypermobility type/hypermobility syndrome: A pilot study using a combination of physical and cognitiva-behavioral therapy on 12 women. Am j Med Genet 2013;Aug 2. CastoriM, et al. Managment of pain and fatique in the joint hypermobility syndrome (a.k.a. Ehlers-Danlos syndrome, hypermobility type): Principles and proposal for a multidisciplinary approach. Am J Med Genet A 2012;158A(8):
61 Tack för uppmärksamheten
Välkommen! Workshop hypermobilitet
Välkommen! Workshop hypermobilitet Innehåll Inledning Varför valde vi temat Hypermobilitet vad bör du som sjukgymnast känna till? Bakgrund Hypermobilitet vad är det? Klinik Behandlingsstrategi Bedömningsinstrument
Läs merEhler-Danlos syndrom handläggning NLL
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (6) Ehler-Danlos syndrom handläggning NLL Förslag till handläggning Primärvårdens läkare, fysioterapeuter och arbetsterapeuter identifierar, bedömer, behandlar
Läs merSka jag jobba som cirkusartist,
Ska jag jobba som cirkusartist, eller? Britta Berglund, vårdutvecklingsledare, Gastrocentrum Omvårdnad Med lic, Med dr, forskarassistent, KI britta.berglund@karolinska.se Villefranche Nosology (1998) Klassisk
Läs merEhlers-Danlos Syndrom kuriosadiagnos eller folksjukdom? EDS-ht/HMS nov 2016 Eric Ronge
Ehlers-Danlos Syndrom kuriosadiagnos eller folksjukdom? 1 Innediagnos - googlarsjuka? Snarare En mycket vanlig men förbisedd och missuppfattad diagnos som alla läkare bör känna till? 2 Dessa patienter
Läs merHypermobilitet och Ehlers-Danlos syndrom
Hypermobilitet och Ehlers-Danlos syndrom 1. Ny klassifikation - Nya kriterier - Ny nosologi 2017 2. heds och HSD hos barn och ungdomar 1 EDS familjen Historiken 1997-2016 klassisk EDS VEDS EDS av hypermobilitetstypen
Läs merEDS Seminarie
EDS Seminarie 170914 Bindväv uppbyggnad och struktur Rörelseslingor och Anatomy trains Träning Leg sjukgymnast, Med Dr Castori, M (2012) 1 Perspektiv vid planering Diagnosticering Individuellt utformad
Läs merMilad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02
Smärta Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Slide 1 Led- och muskelvärk... en reumatisk sjukdom? Reumatisk värk? Reuma = flöde /ström Slide
Läs merBEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK
Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk
Läs merEhlers-Danlos Syndrom kuriosadiagnos eller folksjukdom? EDS-ht/HMS nov 2016 Eric Ronge
Ehlers-Danlos Syndrom kuriosadiagnos eller folksjukdom? 1 Innediagnos - googlarsjuka? Snarare En mycket vanlig men förbisedd och missuppfattad diagnos som alla läkare bör känna till? 2 Dessa patienter
Läs merHypermobilitet hos barn och ungdomar
Hypermobilitet hos barn och ungdomar Ofta harmlöst men ibland markör på genetisk åkomma med stora konsekvenser EDS informationsmöte i Umeå 14-15 sept 2017 Eric Ronge Barnläkare 1 gamla klassifikationen
Läs merEhlers-Danlos Syndrom kuriosadiagnos eller folksjukdom? EDS-ht/HMS nov 2016 Eric Ronge
Ehlers-Danlos Syndrom kuriosadiagnos eller folksjukdom? 1 Innediagnos - googlarsjuka? Snarare En mycket vanlig men förbisedd och missuppfattad diagnos som alla läkare bör känna till? 2 Dessa patienter
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merTeambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta
Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka
Läs merJohan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?
Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion
Läs merMetoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merBarn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy
KBT baserat påp exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy Rikard Wicksell Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Barn och smärta. Vi är på rätt väg Aktuella studier
Läs merEhler Danlos syndrom (EDS)
Sida 1 av 6 Ehler Danlos syndrom (EDS) Datum 2015-11-05 Version 1.0 Ehler Danlos syndrom (EDS) Dokumentansvarig: Anna Glantz MÖL, Göteborg, Mårten Alkmark Spec. Läk. KK SU Granskad av: Joy Ellis MÖL S
Läs merPersoner med Ehler-Danlos syndrom
Personer med Ehler-Danlos syndrom Upplevelsen av den fysioterapeutiska interventionen, en enkätstudie Josefine Rova Emma Johansson Fysioterapi, kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för
Läs merArtros Ickekirurgisk behandling
Artros Ickekirurgisk behandling Per Wretenberg Sektionschef Arthroplastik Sektionen Ortopeden, Karolinska Solna Artros många namn Osteoartros Osteoartrit Förslitning Degenerativa åldersförändringar Ledsvikt
Läs merEDS i sydöstra sjukvårdsregionen
EDS i sydöstra sjukvårdsregionen Vad är EDS Ehlers-Danlos syndrom EDS ingår i en grupp ärftliga bindvävsförändringar De vanligaste formerna av EDS (klassisk- eller överrörlighetstyp) Diagnosen baseras
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merFysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Läs merMPS i Vardagen 2011-10-18
MPS i Vardagen Elke Schubert Hjalmarsson Leg Sjukgymnast, specialist i pediatrik Ellen Odéus Leg Arbetsterapeut 2011-10-18 MPS Team Under uppbyggnad Ca 1 gång/år Gör tester för att följa barnet Teamgenomgång
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merMer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer
SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder
Läs merPersoner med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Läs merEhlers-Danlos syndrom EDS Nyhetsbrev 363
Nyhetsbrev 363 Ågrenska arrangerar veckovistelser för familjer som har barn och ungdomar med medfödda, sällsynta sjukdomar och syndrom. Verksamheten, som vänder sig till hela familjen, ger föräldrar, barn
Läs merEvidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala
Läs merEhlers-Danlos syndrom EDS och hypermobilitetssyndromet HMS ur barnreumatologens perspektiv
Ehlers-Danlos syndrom EDS och hypermobilitetssyndromet HMS ur barnreumatologens perspektiv Se även min hemsida http://hypermobilitet.se 1 Typfall EDS spädbarn Lätt prematurfödd Bilateral höftlux Andningsproblematik,
Läs merArtrosskola i praktiken
Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang
Läs merSjukgymnastiska aspekter vid Narkolepsi. Ellen Odéus Leg. Arbetsterapeut Elke Schubert Hjalmarsson Leg. Sjukgymnast
Sjukgymnastiska aspekter vid Narkolepsi Ellen Odéus Leg. Arbetsterapeut Elke Schubert Hjalmarsson Leg. Sjukgymnast 2012 Vad vet vi???? Narkolepsi och forskning Ingen forskning om påverkan av motoriken
Läs merfysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar
fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar Motorik och rörelse Hur skapar vi fysisk självkänsla? Anna Orwallius, leg Fysioterapeut Stina Törner, Leg. Fysioterapeut, Specialist Pediatrik Hur ser barns
Läs merLångvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?
Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar
Läs merSCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET
SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är
Läs merKlassificering för medicinskt kort från och med april 2015
Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015 Medicinskt kortet För att kunna starta i en tävling på nationell nivå för ryttare/kuskar med funktionsnedsättning krävs ett medicinskt kort. Det
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merSMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merDifferential diagnoser
Differential diagnoser EDS Klassisk typ (EDS typ I och II) Överrörlighetstyp (EDS typ III) Kärltyp (EDS typ IV) Magnus Burstedt Barnkliniken och Klinisk genetik NUS Umeå 2013 Ehlers-Danlos syndrom - EDS
Läs merVilka barn kan få FaR? Inaktivitet kontra DCD Psykisk ohälsa & Fysisk självkänsla Ulrika Myhr, barnsjukgymnast
Vilka barn kan få FaR? Inaktivitet kontra DCD Psykisk ohälsa & Fysisk självkänsla Ulrika Myhr, barnsjukgymnast Från patologi till inaktivitet Vad är motorik? Nedärvda rörelser suga, andas, greppa. För
Läs merAtt leva med smärta - ACT som livsstrategi
Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska
Läs merLäs om sub-klassificeringsmodeller :
Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merPrehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med Ehlers-Danlos syndrom
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Ehlers-Danlos syndrom Rapport från observationsschema 163 observationsscheman Synonym ICD-10 G79.6 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merTidiga tecken på autismspektrumtillstånd
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Elisabeth Nilsson Jobs leg. psykolog specialist i klinisk psykologi fil. dr Projekt Småsyskon Innehåll Introduktion till autismspektrumtillstånd (AST, ASD) Beteendeexempel
Läs merInternetbaserad psykologisk behandling
Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se
Läs merRätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder
Läs merSara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen
Läs mervarför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Läs merFysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy
Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Syfte i) Balansproblem vid Parkinson s Evidensen för olika träningsformer Ge exempel genom våran forskning Neurodegenerativ sjukdom, James Parkinson 1817 22 000 personer
Läs merHYPERMOBILITET OCH NACKINSTABILITET
HYPERMOBILITET OCH NACKINSTABILITET VAD KAN VI LÄRA OSS AV HYPERMOBILITETSSYNDROM? NRHs Seminariedag 02.11.2018, Mölndals sjukhus Lauri Soinne Helsingfors Universitetssjukhus Neurologiska kliniken Helsingfors
Läs merEffekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Läs merHur kan man förebygga demens?
Hur kan man förebygga demens? De senaste rönen om livsstilsfaktorer Alina Solomon Docent, Leg. Läkare I vilken grad kan Alzheimer demens förebyggas? Riskfaktorer Diabetes Högt blodtryck i medelåldern Fetma
Läs merÄrftliga sjukdomar i perifera nerver-klinik och konsekvenser Barbro Westerberg 10 05 10 Tylösand HMSN - CMT CMT Charcot-Marie och Tooth HMSN hereditär motorisk-sensorisk sensorisk neuropati CMT används
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merKvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit
Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu
Läs merMultipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Läs merKan man med egna aktiviteter minska smärta?
Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merEXAMENSARBETE. Hypermobilitet och smärta hos studenter bland sjukgymnaststudenter vid Luleå tekniska universitet. Josefine Holmgren Malin Olsson
EXAMENSARBETE Hypermobilitet och smärta hos studenter bland sjukgymnaststudenter vid Luleå tekniska universitet Josefine Holmgren Malin Olsson Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merIntervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme
Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Masterutbildning, D-uppsats. Författare Susanne Nicklasson, leg arbetsterapeut. Handledare Kristina
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merFragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X
Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige
Läs merUppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik
Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter
Läs merMålfokuserad träning. Målfokuserad träning, forts. Målfokuserad träning, forts
Målfokuserad träning Målfokuserad träning Kristina Hobro, Leg Sjukgymnast Habilitering och Hälsa, Västra Götalandsregionen Syftet med träningen är att barnen skall öka sina färdigheter att fungera i sin
Läs merMålfokuserad träning
Målfokuserad träning Kristina Hobro, Leg Sjukgymnast Habilitering och Hälsa, Västra Götalandsregionen Målfokuserad träning Syftet med träningen är att barnen skall öka sina färdigheter att fungera i sin
Läs merOCD OCH PTSD. En kort uppdatering
OCD OCH PTSD En kort uppdatering EN TITEL SOM SÄGER ALLT CONSORT FÖR EN SMART Vad är en SMART? Sequential Multiple Assignment Randomized controlled Trial Efterliknar klinisk verklighet där combination
Läs merRegion Skånes vårdprogram för artros
Region Skånes vårdprogram för artros Anita Olsson, leg. sjukgymnast, VC Påarp artroskoordinator, SUND Karin Åkesson, leg.sjukgymnast, VC N Fäladen, Lund artroskoordinator, SUS Artros Region Skånes vårdprogram
Läs merTEMA: BARN, UNGDOM OCH EDS
Ehlers-Danlos syndrom Riksförbund Sverige www.ehlers-danlos.se EDS NYTT nr 48 2017 TEMA: BARN, UNGDOM OCH EDS 1 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Välkommen till ett nytt nummer av EDS-nytt, ett nummer där vi firar
Läs merInternetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
Läs merFysioterapeut/sjukgymnast
Fysioterapeut/sjukgymnast Vad gör Fysioterapeuten/Sjukgymnasten inom cancerrehabilitering? En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa till vid behov av insatser och råd kring fysisk aktivitet som Styrka Rörlighet
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merIrritable Bowel Syndrome
Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar
Läs merHur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?
1. Snar kontakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkontakt är ineffektivt. 4. Krisomhändertagande, ta hand om ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituationen ut i
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merbeslutade den 10 juni 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:12) om bedömningsgrunder för de färdighetsprov som ska utgöra grund för antagning till dansarutbildningen; beslutade den 10 juni 2015. Med
Läs merHär hittar du information om oss i #fightforeds, om Ehlers-Danlos Syndrom och vad vi gör för att bidra till forskningen och kunskap kring denna
Här hittar du information om oss i #fightforeds, om Ehlers-Danlos Syndrom och vad vi gör för att bidra till forskningen och kunskap kring denna bindvävsdefekt. Vad är Ehlers-Danlos Syndrom? EDS är en förkortning
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merRegin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet
Regin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet Agenda Rehabilitering och träning av cytostatika patienter vid Arvika Sjukhus. Patient Case, erfarenhet på fysioterapi av
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merOrtopedidagen Rehabilitering efter armbågsluxationer. Anki Gunnarsson Holzhausen Leg Fysioterapeut SU/Mölndal
Ortopedidagen 2018 Rehabilitering efter armbågsluxationer Anki Gunnarsson Holzhausen Leg Fysioterapeut SU/Mölndal Fall mot utsträckt arm vanligast. Hur gick det med axeln och handleden? 2 Vad har jag för
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merHur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr
Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr Undvika skador och sjukdomar inom idrott Förebygga skador relaterade
Läs merVilka är vi? Birgitta & Jessica Green. Mor & Dotter. Alla Kan Gympa
Vilka är vi? Birgitta & Jessica Green Mor & Dotter Alla Kan Gympa Matilda - Född 2000 - Misstanke om något år 2000 - Bengt Hagberg 2004 - Hjärnstamsundersökning 2010 - Diagnos Rett syndrom Träning Träning
Läs merSvåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB
Svåra eksem hos barn Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Hudenheten Sachsska Ca 1200 besök/år samt konsultverksamhet Samlokaliserad med barnallergimottagningen Natalia
Läs merFysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Läs merSMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften
Läs mer