Halso Kannus Kaustby Karleby Lestijärvi 853. Perho Toholampi Vetil Kronoby 6731

Transkript

1 STRATEGI FÖR MISSBRUKS- OCH MENTALVÅRDSARBETET I KOMMUNERNA I MELLERSTA ÖSTERBOTTEN OCH KRONOBY KOMMUN

2 FÖRORD Alkhl- ch drgstrategin EN FRISK HEMKOMMUN ETT TRYGGT LANDSKAP för landskapet Mellersta Österbtten för håller på att breddas till en strategi för missbruks- ch mentalvårdsarbete från början av Arbetet med strategin har utförts gemensamt av delegatinen för säkerhets-, missbruksch mentalvårdsarbetet i Karleby ch kmmittéerna för mentalvårds- ch missbruksarbetet i Lestijkilaaks ch Perhnjkilaaks. Arbetet sm har varit tvärsektriellt ch rganisatinsgränsöverskridande har även engagerat plitiska beslutsfattare. Strategin har sammanställts vid delegatinens ch kmmittéernas möten ch för arbetet med strategin har det rdnats två seminariedagar ch ett diskussinsmöte för allmänheten. Av kmmunerna i strategimrådet har det ckså begärts utlåtanden m måluppnåelsen för strategin i de strategiska planerna för de lika förvaltningarna. Till grund för det strategiska arbetet har legat två rikstäckande prgram, d.v.s. Alkhlprgrammet ch Natinella planen för mentalvårds- ch missbruksarbete. I enlighet med rekmmendatinerna sammanfgas de strategier sm tidigare har gjrts upp separat för missbruksarbete respektive mentalvård till en missbruks- ch mentalvårdsstrategi. Det är önskvärt att strategin tas med sm ett led i strategierna för främjandet av hälsa ch välfärd i kmmunerna i mrådet. Med strategin har man för avsikt att ckså främja genmförandet av Mellersta Österbttens välfärdsstrategi 2015 ch säkerhetsplanen för kmmunerna i Mellersta Österbtten ch Krnby kmmun Med hjälp av strategin för missbruks- ch mentalvårdsarbetet sammanförs aktörer från lika sektrer för att bedriva verksamhet i enlighet med målen sm har ställts upp för missbruks- ch mentalvårdsarbetet. I strategin betnas tvärsektriella ch fungerande nätverk av hög kvalitet vilka förebygger missbruksprblem ch psykiska prblem ch stödjer tillhandahållandet av tjänsterna. De här nätverken främjar ch stödjer kmmuninvånarnas dagliga liv. Centrala faktrer i strategin är främjande ch förebyggande arbete, stärkande av klientens ställning, utvecklande av styrmetder ch rdnande av fungerande missbruks- ch mentalvårdstjänster i Mellersta Österbtten ch Krnby kmmun Genmförandet av strategin utvärderas en gång m året ch dessutm gör man årligen en översyn av strategin. Under strategitiden kmmer missbruks-, tillnyktrings-, avgiftnings- ch öppenvården ch rehabiliteringen på institutiner att kncentreras till primärvården ch den specialiserade sjukvården såväl fysiskt sm verksamhetsmässigt sett. Målet är att utveckla tjänster med utgångspunkt i klientperspektivet vilka tillhandahålls av persnal sm är kmpetent för scialt arbete ch smatisk ch psykiatrisk vård. En ny enhet blir klar i Karleby 2013 ch kmmer då att betjäna landskapet Mellersta Österbtten ch dess närmråde. Förebyggandet av missbruksprblem ch psykiska prblem ingår sm ett led i främjandet av beflkningens hälsa ch välfärd för vilket kmmunerna ch samkmmunerna vidtar åtgärder via sina egna strategiska planer. Det är önskvärt att man i det strategiska beredningsarbetet sm gäller kmmuninvånarna drar nytta av den sakkunskap sm delegatinen för säkerhets-, missbruks- ch mentalvårdsarbetet i Karleby ch kmmittéerna för mentalvårds- ch missbruksarbetet i Lestijkilaaks ch Perhnjkilaaks företräder. Mellersta Österbtten den 7 december 2011 Erkki Kerla rdförande Delegatinen för säkerhetsmissbruks- ch mentalvårdsarbetet i Karleby Keij Salminen rdförande Kmmittérna för mentalvårds- ch missbruksarbetet i Lestijkilaaks ch Perhnjkilaaks

3 INVÅNARANTALET I KOMMUNERNA I STRATEGIOMRÅDET ( ) Hals 1289 Kannus 5737 Kaustby 4302 Karleby Lestijärvi 853 Perh 2934 Thlampi 3480 Vetil 3466 Krnby 6731 BEFOLKNINGSPROGNOSEN FÖR LANDSKAPET MELLERSTA ÖSTERBOTTEN OCH DE NÄRLIGGANDE LANDSKAPEN FRAM TILL ÅR 2016 Mellersta Österbtten Österbtten Södra Österbtten Nrra Österbtten Källa: SOTKANet 1

4 CENTRALA BEGREPP Med hälsfrämjande verksamhet avses verksamhet sm är inriktad på individen, beflkningen, samhällsgrupperna ch livsmiljön ch sm syftar till att upprätthålla ch förbättra hälsan ch arbets- ch funktinsförmågan, påverka hälsans bestämningsfaktrer, förebygga sjukdmar, lyckr ch andra hälsprblem ch stärka den psykiska hälsan samt till att minska hälsskillnaderna mellan lika beflkningsgrupper; hälsfrämjande verksamhet innebär ckså planmässig allkering av resurser på ett hälsfrämjande sätt. Med välfärd avses att leva ett gtt liv utifrån levnadsförhållanden, vänskapsrelatiner ch självförverkligande. Med förebyggande missbruksvård (alkhl- ch drgpreventin) avses verksamhet sm bedrivs för att förbättra hälsa, säkerhet ch välfärd genm att främja alkhl- ch drgfria levnadssätt, förebygga ch minska skadeverkningarna av alkhl ch drger ch öka förståelsen ch hanteringen av missbruksfenmenet. För att förebygga alkhlrelaterade skadr bör man kunna förena tre lika dimensiner, d.v.s. medbrgarnas s.k. självreglering av alkhlknsumtinen, myndigheternas verksamhet ch förfaringssätten på alkhlmarknaden, till en fungerande helhet:. Med alkhl- ch drgberende avses ett tillstånd där persnen frtsätter att missbruka berusningsmedel berende av påtagliga psykiska, fysiska ch eknmiska lägenheter. Berendet baserar sig på den känsla av välbefinnande sm berusningsmedlet gav på ett tidigare stadium ch förväntningar på att känslan återigen ska infinna sig. Förutm de neurkemiska ch fysilgiska förändringarna stärks berendet ckså av ett flertal föreställningar m att berusningsmedel är suveräna i jämförelse med övriga alternativ sm ger njutning ch tillfredsställelse. Med missbruksarbete avses handledning i ch rådgivning m häls- ch säkerhetsrelaterade faktrer, skyddande faktrer ch riskfaktrer avseende missbruk ch alkhl- ch drgrelaterade faktrer sm äventyrar hälsa ch säkerhet. Med missbruksarbete avses ckså tjänster i anslutning till undersökning ch behandling av sjukdmar rsakade av berusningsmedel ch berendet samt rehabiliteringstjänster. Med främjande av psykisk hälsa avses all den verksamhet sm bedrivs för att nå en ptimal psykisk hälsa. Med förebyggande mentalvårdsarbete avses verksamhet vars mål är att förebygga incidensen för psykiska störningar. Vikt läggs vid förebyggande av psykiska prblem ch störningar genm att påverka framför allt riskgrupperna. Med psykisk störning avses sinnesstämning, känslr, tankar eller beteende sm försämrar funktinsförmågan ch de mänskliga relatinerna eller sm rsakar lidande. En allvarlig psykisk störning kan leda till en ttal handlingsförlamning. Med mentalvårdsarbete (psykisk hälsvård) avses främjande av individens psykiska välbefinnande ch hans handlingsförmåga ch persnlighetsutveckling samt förebyggande, btande ch lindrande av mentalsjukdmar ch andra mentala störningar. Mentalvårdsarbetet innebär att stärka de faktrer sm skyddar individens ch samhällets psykiska hälsa, minska ch undanröja de faktrer sm äventyrar den psykiska hälsan ch handledning ch rådgivning i anslutning till de här faktrerna samt psykscialt stöd till individen ch familjen enligt behv. Till mentalvårdsarbetet hör mentalvårdstjänster sm mfattar undersökning ch behandling av psykiska prblem ch medicinsk rehabilitering. Med indikatr avses ett beskrivande mått sm sammanfattar den infrmatin sm framgår av ett datamaterial. Med hjälp av indikatrinfrmatinen följer man i strategin hur målen nås i ljuset av de färskaste statistiska uppgifter sm står till buds. 2

5 VISION TILLSAMMANS MED OMSORG OM VARANDRA År 2016 har Mellersta Österbtten ch Krnby ett tvärsektriellt ch fungerande nätverk av hög kvalitet vilket agerar för att förebygga prblem rsakade av missbruk ch psykisk hälsa ch för att stödja ch främja en trygg vardag för alla. VÄRDEN Respekt för livet ch människvärdet Rättvisa Delaktighet, förmåga att klara sig på egen hand ch samhörighet MÅL Alla invånare i strategimrådet får näring, sömn ch vila ch har arbete, utkmst ch gda mänskliga relatiner i tillräcklig utsträckning. - Fysiskt, psykiskt ch scialt välbefinnande sm mfattar sunda levnadssätt, fungerande mänskliga relatiner ch fullvärdig delaktighet i ett stödjande samhälle. - Eknmisk trygghet ch gda bende- ch levnadsförhållanden. - Tjänster sm respekterar individen ch utgår från behven tillhandshålls i tillräcklig utsträckning ch med msrg m människan. - Klientrienterad vård- ch rehabiliteringsplanering ligger till grund för de multiprfessinella tjänsterna ch säkerställer kvaliteten på ch kntinuiteten i dem. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Vi agerar tillsammans för att främja beflkningens hälsa, välfärd ch tlerans. - Vikt läggs framför allt vid förebyggande arbete ch basservice. - Tillräckliga resurser anvisas för primärvården, scialvården ch den övriga basservicen i kmmunerna. - Samarbetet mellan lika aktörer ch mråden, de gemensamma målen, funktinsdugligheten hs servicekedjrna ch kvaliteten på det arbete sm utförs utvecklas. - Arbetsfördelningen ch nivåstruktureringen av värderingen ch vården mellan lika aktörer förtydligas. De preciserade åtgärdsförslagen har sammanställts i matrisfrm (bilaga 1). 3

6 CENTRALA RIKTLINJER FÖR DEN STRATEGISKA VERKSAMHETEN I syfte att främja hälsa ch välfärd i mrådet genmförs välfärdstrategin för Mellersta Österbtten 2015, säkerhetsplanen för kmmunerna i Mellersta Österbtten ch Krnby kmmun , TID FÖR BARNET, planen för barns ch unga persners välfärd i Karleby, Krnby ch samarbetsmrådet JYTA ch strategin för missbruks- ch mentalvårdsarbetet i kmmunerna i Mellersta Österbtten ch Krnby kmmun till vilka kmmunerna, samkmmunerna, rganisatinerna ch sammanslutningarna har förbundit sig. I syfte att förebygga missbruk ch psykiska störningar agerar man gemensamt för att främja beflkningens hälsa, välfärd ch tlerans. Behandlingen av ch rehabiliteringen vid psykiska störningar, alkhl- ch drgberende ch funktinsrelaterade berenden tillhandahålls integrerat i frm av ett samarbete mellan scialch hälsvården. Tillhandahållandet av tjänsterna styrs av en enhetlig ch klientrienterad vård- ch rehabiliteringsplanering. Målet är att stärka klientens ställning inm basservicen ch de specialiserade tjänsterna ch möjliggöra tjänster så att klienterna får den vård ch rehabilitering sm de behöver enligt principen m låga trösklar berende av tidpunkten på dygnet. Ett center för missbruksarbete inleder sin verksamhet i Karleby under planperiden ch främjar tillgången till nödvändiga tjänster för klienterna, den yrkesinriktade kmpetensen i arbetsgemenskaperna ch det multiprfessinella samarbetet. Karleby tillhandahåller Krnby kmmun scial- ch hälsvårdstjänster utifrån en värdkmmunsmdell. Förutm de tjänster sm tillhandahålls via den upphandlar kmmunen ckså missbruks- ch mentalvårdstjänster av Jakbstad ch Vasa. Upphandlingen sker för att trygga tillgången till svenskspråkiga tjänster. Med anledning av det här är det viktigt att stärka tillgången till missbruks- ch mentalvårdstjänster sm tillhandahålls på svenska. Mellersta Österbttens samkmmun för specialsjukvård ch grundservice har inm resultatmrådet för psykiatri redan länge haft ett gtt samarbete med Jakbstadsmrådet, t.ex. i fråga m psykiatrisk jurverksamhet. På psykiatriska plikliniken har man stärkt tillgången till svenskspråkiga tjänster med hjälp av ett eget svenskspråkigt team. För att stärka tillgången till missbruks- ch mentalvårdstjänster sm tillhandahålls på svenska ch för att fördjupa samarbetet i fråga m tillgången till tjänsterna bör man säkra samarbetet med Jakbstadsmrådet. 4

7 ANSVARET FÖR GENOMFÖRANDET AV STRATEGIN OCH UPPFÖLJNINGSARBETET Karleby stads välfärdsarbetsgrupp svarar i samråd med de mtsvarande arbetsgrupperna i kmmunerna i strategimrådet för genmförandet av strategin för missbruks- ch mentalvårdsarbetet i reginen. missbruksarbetet i Lestijkilaaks ch Perhnjkilaaks. Strategin gäller för tidsperiden Den ses över årligen i april. Översynen utförs av delegatinen för säkerhets-, missbruksch mentalvårdsarbetet i Karleby ch kmmittéerna för mentalvårds- ch Arbetet samrdnas av en arbetsgrupp sm bistår delegatinen ch kmmittéerna. Arbetsgruppen, sm ckså sammanställer översynen, består av rdföranden för rganen i fråga, utvecklingschefen för scialch hälsvårdsväsendet i Karleby, utvecklingsplaneraren för SONETBtnia, företrädaren för Mellersta Österbttens samkmmun för specialsjukvård ch grundservice ch utvecklingsplaneraren för utvecklingscentret för missbrukarvården inm Österbttniska landskapen. Hur de strategiska målen nås i kmmunerna följs med hjälp av elektrniska välfärdsberättelser sm kmmer att införas. Innan välfärdsberättelserna införs används de indikatrer sm redan finns i den elektrniska välfärdsberättelsen ch några andra indikatrer sm mätinstrument för uppföljningen 1. 1 Barn ch barnfamiljer/välfärd ch hälsa: Graden av låginkmsttagare bland barnfamiljer, Inga nära vänner, % av eleverna i årskurs 8 ch 9, Mbbats i sklan, % av eleverna i årskurs 8 ch 9, Brister i föräldraskapet, % av eleverna i årskurs 8 ch 9, Medelmåttigt eller dåligt hälstillstånd, % av eleverna i årskurs 8 ch 9, Röker dagligen, % av eleverna i årskurs 8 ch 9, Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i årskurs 8 ch 9, Omhändertagna åringar, % av beflkningen i samma ålder, Dödsfall till följd av självmrd. Unga/välfärd ch hälsa: åriga unga utanför utbildningssystemet, Ungdmsarbetslösa, % av årig arbetskraft, åriga långvariga mttagare av utkmststöd, % av beflkningen i samma ålder, Öppenvård inm den specialiserade sjukvården, ungdmspsykiatri/ , Dödsfall till följd av självmrd, sömnlöshet ch depressin hs åriga, Prövat på lagliga drger, % av eleverna i årskurs 8 ch 9, Patienter sm har vårdats på vårdavdelningar på sjukhus eller hälsvårdscentraler på grund av berusningsmedel/100 invånare. Persner i arbetsför ålder/välfärd ch hälsa: Ttal alkhlknsumtin i 100-prcentig alkhl per invånare, liter, åriga långvariga mttagare av utkmststöd, % av beflkningen i samma ålder, Långtidsarbetslösa, % av de arbetslösa, åriga invalidpensinstagare, % av beflkningen i samma ålder, invalidpensinstagare på grund av psykiska sjukdmar ch syndrm samt beteendestörningar, år, % av beflkningen i samma ålder, Patienter sm vårdats på vårdavdelningar på sjukhus eller hälsvårdscentraler på grund av berusningsmedel/1 000 invånare, Öppenvårdsklienter inm missbruksvården/1 000 invånare, Klienter sm vårdats på institutiner för missbrukarvård/1 000 invånare, Öppenvårdsbesök inm psykiatrin/1 000 invånare, Dödsfall till följd av självmrd, sömnlöshet ch depressin hs åriga, Persner i åldrarna år sm lidit av långvarig eller upprepad sömnlöshet under den senaste månaden. Äldre/välfärd ch hälsa: Dödsfall till följd av självmrd, sömnlöshet, depressin (framläggs separat). 5

8 PLANER OCH PROGRAM SOM LIGGER TILL GRUND FÖR STRATEGI ALKOHOLPROGRAMMET Regeringen inledde det rikstäckande Alkhlprgrammet Prgrammet föregicks av statsrådets principbeslut m riktlinjerna för alkhlplitiken. Kmmunerna i strategimrådet undertecknade ett kmpanjnskapsavtal med Alkhlprgrammet Målet med Alkhlprgrammet är att minska alkhlens skadliga inverkan på barns ch familjers välbefinnande, minska riskbruk av alkhl ch dess skadeverkningar ch få den ttala alkhlknsumtinen att vända neråt. Alkhlprgrammet pågår frtfarande ch samrdnas av Institutet för hälsa ch välfärd (THL). I regeringsprgrammet 2011har skrivits in att Alkhlprgrammet ska etableras. Regeringens stöd till prgrammet ges via Plitikprgrammet för hälsfrämjande. PLAN FÖR MENTALVÅRDS- OCH MISSBRUKSARBETE (MIELI 2009) Den natinella planen för mentalvårds- ch missbruksarbete ger uttryck för de centrala framtida principerna ch pririteringarna för mentalvårds- ch missbruksarbetet till år För första gången ger planen gemensamma riksmfattande riktlinjer för mentalvårds- ch missbruksarbetet. Planen framhäver att klientens ställning stärks, den psykiska hälsan ch alkhl- ch drgfrihet främjas, prblem ch skadr förebyggs ch mental- ch missbrukarvård rdnas för alla åldersgrupper så att basservice ch öppenvårdstjänster betnas. Planen samrdnas ch genmförs av THL. NATIONELLA UTVECKLINGSPROGRAMMET FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN (KASTE) I prgrammet (KASTE) fastslås utvecklingsmålen för scial- ch hälsvården under de närmaste åren ch de viktigaste åtgärderna för att målen ska kunna uppnås. Utvecklingsprgrammet ger en övergripande bild av den styrning sm kmmer att riktas till kmmunerna under prgramperiden ch lyfter fram de viktigaste åtgärder till vilka de statliga myndigheterna (THL, reginförvaltningsverken, Arbetshälsinstitutet) kmmer att rikta arbetsinsatser ch till vilka utvecklingsresurser riktas. Det första insatsmrådet för prgrammet Kaste är att främja delaktigheten ch utjämna häls- ch välfärdsskillnaderna. Även utifrån fem övriga insatsmråden sm ingår i prgrammet är det viktigt att utveckla mental- ch missbruksvården. Scial- ch hälsvårdsministeriet svarar för genmförandet av planen. SÄKERHETSPLANEN FÖR KOMMUNERNA I MELLERSTA ÖSTERBOTTEN OCH FÖR KRONOBY KOMMUN Det centrala innehållet i planen är att öka tryggheten i vardagen för invånarna. Målet är att förebygga skadeverkningar rsakade av berusningsmedel, våld, marginalisering ch välfärdssjukdmar. Planen genmförs av arbets- ch styrgruppen för säkerhetsarbetet. Planen samrdnas av utvecklingscentret för missbrukarvården inm Österbttniska landskapen. VÄLFÄRDSSTRATEGIN FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTEN 2015 Målet med välfärdsstrategin är att öka samhörigheten ch delaktigheten, främja tillgången till nödvändiga välfärdstjänster, stärka sunda levnadssätt ch öka den inverkan sm kulturen ch mtinen har på välfärden. Välfärdsstrategin samrdnas av Mellersta Österbttens förbund. TID FÖR BARNET Plan för barns ch unga persners välfärd i Karleby, Krnby ch samarbetsmrådet JYTA Planen över kmmunens eller kmmunernas verksamhet för att främja barns ch unga persners välfärd är lagstadgad (12 i barnskyddslagen). Kmmunen eller flera kmmuner tillsammans ska göra upp planen 6

9 vars syfte är att främja barns ch unga persners välfärd samt rdna ch utveckla barnskyddet. Planen ska gdkännas i respektive kmmuns kmmunfullmäktige ch ses över minst vart fjärde år. Planen ska beaktas när budgeten ch eknmiplanen för kmmunen görs upp. Planen är en gemensam angelägenhet för alla förvaltningsgrenar ch scialväsendet är således inte ensamt m att bära ansvaret. 7

10 STRATEGIN FÖR MISSBRUKS- OCH MENTALVÅRDSARBETET I KOMMUNERNA I MELLERSTA ÖSTERBOTTEN OCH KRONOBY KOMMUN HAR GJORTS UPP AV FÖLJANDE PERSONER: Kmmittén för mentalvårds- ch missbruksarbetet i Perhnjkilaaks Paula Salminen, psyklg, psykiatriska reginplikliniken, Perhnjkilaaks Hilkka Anttila, scialskötare, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), Tunkkari (Dunkars) Merja Heikkilä, scialarbetare, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), rådgivning i familjefrågr, Pajala Lea Timnen, sklhälsvårdare, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), Kaustby Outi Pesla, speciallärare, Kaustby kmmun Kalle Pkela, scialarbetare inm missbruksvården, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), Pekka Kauppinen, servicedirektör för familjestöd, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), Reetta Hjelm, servicedirektör för hemvård ch bende, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), Anna-Maija Marjusaari, psykiatrisk sjukskötare, Perh kmmun Jaana Takala, överknstapel, plisinrättningen i Mellersta Österbtten ch Pedersöre, Kaustby plisstatin Anna-Stina Kkk, hälscentralsläkare, Tunkkari (Dunkars) Keij Salminen, psyklg/resultatenhetsdirektör, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), psyksciala tjänster, rdförande I arbetet har dessutm enligt nämndens beslut deltagit: Anne Linna, hälscentralsläkare, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), (till våren 2011) Sili Mustnen, bendeservicedirektör, föreningen Keski-Phjanmaan ssiaalipsykiatrinen yhdistys Kmmittén för mentalvårds- ch missbruksarbetet i Lestijkilaaks Maarit Salnen, psykiatrisk sjukskötare, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), Thlampi Riitta Mattila, psykiatrisk sjukskötare, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), Lestijärvi Tiina Huuki, scialarbetare, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), Lestijärvi/Lestijkilaaks, från hösten 2011 sklkuratr, Kannus Kirsi Takkinen, familjearbetare, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), Thlampi, (till hösten 2010) Leila Pihlajamaa, direktör för bildningsväsendet, Thlampi kmmun (till våren 2011) Terhi Elamaa, direktör för familjedagvården, Thlampi kmmun (från våren 2011) Päivi Peltkrpi, servicedirektör för häls- ch sjukvården, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), Marita Tivnen, scialarbetare, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), rådgivning i familjefrågr, Kannus Talvikki Ismaa, psyklg, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), rådgivning i familjefrågr, Kannus Jatta Kainu, sklkuratr, Kannus (till hösten 2011) Markus Heikell, avdelningsskötare, psykiatriska reginplikliniken i Lestijkilaaks, Kannus Sepp Tastula, hälscentralsläkare, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), Kannus Keij Salminen, psyklg/resultatmrådesdirektör, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), psyksciala tjänster, rdförande Med undantag av de inledande mötena har kmmittérna arbetet tillsammans. 8

11 Delegatinen för säkerhets-, missbruks- ch mentalvårdsarbetet i Karleby Seija Haapaleht, byråsekreterare, företrädare för stadsstyrelsen i Karleby Pirkk Häli, lärare, företrädare för stadsstyrelsen i Karleby Kaarina Tumist - Typpö, pensinär, företrädare för scial- ch hälsvårdsnämnden i Karleby Marjut Lampinen, verksamhetsledare, föreningen Ventuskartan ry Rnnie Djupsund, ungdmsdirektör, Karleby stad Leena Veiskla, verksamhetsledare, Keski-Phjanmaan ssiaalipsykiatrinen yhdistys Marita Lukiainen, verksamhetsledare, Karleby mödra- ch skyddshem rf Susanne Hngell, scialterapeut, Krnby kmmun Kauppi Virkkala, kntaktchef, Mellersta Österbttens förbund Anne Srmunen, kntaktchef, Mellersta Österbttens förbund Anna-Leena Hhental, sjukskötare, Mellersta Österbttens ch Jakbstadsmrådets räddningsverk Matti Kaivsja, resultatmrådesdirektör, psykiatri, Mellersta Österbttens samkmmun för specialsjukvård ch grundservice Pekka Kauppinen, servicedirektör för familjestöd, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice) Juha Jki, arbetskraftshandledare, TE-centralen, Servicecentret för arbetskraft Margita Lukkarinen, verkställande direktör, Kkktyö-stiftelsen Anja Mehtälä, pensinär, Karleby finska församling Helena Istalus, lärare, Rädda Barnen rf Sari Järvenpää, rehabiliteringsrådgivare, TE-centralen Anneli Palsaari, sjukskötare, Terveys ry Anne Linna, överläkare, Karleby stad, Karleby hälscentral Heidi Rintala, företagshälsvårdare, TYÖPLUS Erkki Kerla, biträdande plischef, plisinrättningen i Mellersta Österbtten ch Pedersöre, rdförande för delegatinen Saara Lång, utvecklingsplanerare, utvecklingscentret för missbrukarvården inm Österbttniska landskapen, beredare av delegatinens ärenden Sepp Mattila, servicedirektör, delegatinens föredragande, Karleby stad Kaarina Karsikas, byråsekreterare, delegatinens sekreterare, Karleby stad Planering ch samrdnande av strategiarbetet Till planeringsarbetsgruppen för strategiarbetet har hört utvecklingsplanerare Pirj Knif, SONETBtnia, utvecklingsplanerare Saara Lång, utvecklingscentret för missbrukarvården inm Österbttniska landskapen, utvecklingschef Tuija Turila, Karleby stad, psyklgi/resultatmrådesdirektör Keij Salminen, affärsverket Peruspalveluliikelaits Jyta (basservice), psyksciala tjänster, biträdande plischef Erkki Kerla, plisinrättningen i Mellersta Österbtten ch Pedersöre, prjektplanerare Janne Brunni ( ) ch prjektkrdinatr Pia Hakala ( ), prjektet Tervein Mielin Phjis- Sumessa. Bilder Paula Salminen 9

12 Bilaga 1 Strategin för missbruks- ch mentalvårdsarbetet i kmmunerna i Mellersta Österbtten ch Krnby kmmun MATRIS FÖR MÅL, METODER OCH ÅTGÄRDER MÅL METODER ÅTGÄRDER (åtgärd, ansvar, tidtabell, uppföljning) FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Fysiskt, psykiskt ch scialt välbefinnande sm mfattar sunda levnadssätt, fungerande mänskliga relatiner ch fullvärdig delaktighet i ett stödjande samhälle. Eknmisk trygghet ch gda bende- ch levnadsförhållanden. Strategier ch planer Välfärdstrategin för Mellersta Österbtten 2015 Säkerhetsplanen för kmmunerna i Mellersta Österbtten ch Krnby kmmun Strategin för missbruks- ch mentalvårdsarbetet i kmmunerna i Mellersta Österbtten ch Krnby TID FÖR BARNET, plan för barns ch unga persners välfärd i Karleby, Krnby ch samarbetsmrådet JYTA Insatsmråden för det förebyggande missbruks- ch mentalvårdsarbetet: verksamhet för att främja beflkningen hälsa, välfärd ch tlerans näring, sömn ch vila, arbete, utkmst ch gda mänskliga relatiner i tillräcklig utsträckning. Åtgärder anvisa tillräckliga resurser för primärvården, scialvården ch den övriga basservicen i kmmunen, t.ex. familjearbete, hemservice för barnfamiljer, lagstadgad sklkuratrsch sklpsyklgsverksamhet arbetsuppgifter utförs i större utsträckning i par rdna psykiatrisk vård inm studerandehälsvården öka beredskapen för akut psykisk första hjälp utifrån avtal m samarbetsfrmerna rdna kurser i psykisk första hjälp för chefer ch medarbetare på basnivån rdna kurser i Fungerande Barn ch Familj-metder ch använda metderna i större utsträckning rdna Ta till tals-kurser för rådgivningsbyråerna, barndagvården ch sklrna anställda använder blanketterna för bekymmersznerna för att kartlägga den egna rn använda föregripande dialg i klientarbetet 10

13 närståenderådslag i klientarbetet använda AUDIT-blanketten i patient- /klientarbetet, enhetlig dkumentatinspraxis ta i bruk Mini-interventin inm basservicen ch de specialiserade tjänsterna rdna kurser i en intervjumetd sm främjar mtivatin ch ta i bruk metden utveckla grupparbetsätt. Ansvar Karleby stads välfärdsarbetsgrupp svarar i samråd med de mtsvarande arbetsgrupperna i kmmunerna i strategimrådet för genmförandet av strategin. Tidtabell Strategin gäller för tiden ch ses över årligen april. Uppföljning Översynen av strategin utförs av delegatinen för säkerhets-, missbruks- ch mentalvårdsarbetet i Karleby ch kmmittéerna för mentalvårds- ch missbruksarbetet i Lestijkilaaks ch Perhnjkilaaks. Arbetet samrdnas av en arbetsgrupp sm bistår delegatinen ch kmmittéerna. Arbetsgruppen, sm ckså sammanställer översynen, består av rdföranden för rganen i fråga, utvecklingschefen för scial- ch hälsvårdsväsendet i Karleby, utvecklingsplaneraren för SONETBtnia, företrädaren för Mellersta Österbttens samkmmun för specialsjukvård ch grundservice ch utvecklingsplaneraren för 11

14 utvecklingscentret för missbrukarvården inm Österbttniska landskapen. STÄRKANDE AV KLIENTENS STÄLLNING Stärka delaktighet ch egenerfarenhet Jämlikt bemötande ch jämlik tillgång till tjänsterna möjliggöra tjänster enligt principen m låga trösklar berende av tidpunkten på dygnet göra en bedömning av vårdbehvet i samråd med basservicen ch de specialiserade tjänsterna inm tre dagar efter det att en klient har tagit kntakt. Åtgärder stödja arbetet sm utförs av egenerfarenhetsfrskare ch grupparbete (grupper för självhjälp) göra en jämlik bedömning av behvet av vård ch rehabilitering utvärdera vårdens ch rehabiliteringens verkningsfullhet. Ansvar Karleby stads välfärdsarbetsgrupp svarar i samråd med de mtsvarande arbetsgrupperna i kmmunerna i strategimrådet för genmförandet av strategin. Tidtabell Strategin gäller för tiden ch ses över årligen april. Uppföljning Översynen av strategin utförs av delegatinen för säkerhets-, missbruks- ch mentalvårdsarbetet i Karleby ch kmmittéerna för mentalvårds- ch missbruksarbetet i Lestijkilaaks ch Perhnjkilaaks. Arbetet samrdnas av en arbetsgrupp sm bistår delegatinen ch kmmittéerna. 12

15 Arbetsgruppen, sm ckså sammanställer översynen, består av rdföranden för rganen i fråga, utvecklingschefen för scial- ch hälsvårdsväsendet i Karleby, utvecklingsplaneraren för SONETBtnia, företrädaren för Mellersta Österbttens samkmmun för specialsjukvård ch grundservice ch utvecklingsplaneraren för utvecklingscentret för missbrukarvården inm Österbttniska landskapen. UTVECKLING AV STYRMETODER Göra en övergripande granskning av målen för välfärdsarbetet ch rganisera strukturerna för det. Prduktin ch insamling av statistiska uppgifter införa elektrniska välfärdsberättelser. Åtgärder göra aktiva insatser för att kmmunerna i mrådet ska ta i bruk de elektrniska välfärdberättelserna använda utvalda indikatrer sm mätinstrument för uppföljningen innan välfärdsberättelserna införs ch lämna uppföljningen till de plitiska beslutsfattarna i kmmunerna årligen. Ansvar Karleby stads välfärdsarbetsgrupp svarar i samråd med de mtsvarande arbetsgrupperna i kmmunerna i strategimrådet för genmförandet av strategin. Tidtabell Strategin gäller för tiden

16 ch ses över årligen april. Uppföljning Översynen av strategin utförs av delegatinen för säkerhets-, missbruks- ch mentalvårdsarbetet i Karleby ch kmmittéerna för mentalvårds- ch missbruksarbetet i Lestijkilaaks ch Perhnjkilaaks. Arbetet samrdnas av en arbetsgrupp sm bistår delegatinen ch kmmittéerna. Arbetsgruppen, sm ckså sammanställer översynen, består av rdföranden för rganen i fråga, utvecklingschefen för scial- ch hälsvårdsväsendet i Karleby, utvecklingsplaneraren för SONETBtnia, företrädaren för Mellersta Österbttens samkmmun för specialsjukvård ch grundservice ch utvecklingsplaneraren för utvecklingscentret för missbrukarvården inm Österbttniska landskapen. ORDNANDE AV MISSBRUKS- OCH MENTALVÅRDSARBETE Tjänster sm respekterar individen ch utgår från behven tillhandshålls i tillräcklig utsträckning ch med msrg m människan. Klientrienterad vård- ch rehabiliteringsplanering ligger till grund för de multiprfessinella tjänsterna ch säkerställer kvaliteten på ch kntinuiteten i dem. Samrdnade av servicehelheterna behandlingen av ch rehabiliteringen vid alkhl- ch drgmissbruk ch psykiska störningar genmförs integrerat i frm av ett samarbete mellan scial- ch hälsvården centret för missbruksvård främjar tillgången till nödvändiga tjänster för klienterna, den yrkesinriktade kmpetensen i arbetsgemenskaperna ch det multiprfessinella samarbetet Åtgärder anvisa tillräckliga resurser för primärvården, de specialiserade tjänsterna, scialvården ch den övriga basservicen i kmmunen med betning på öppenvårdstjänsterna utveckla samarbetet mellan lika aktörer ch mråden, de gemensamma målen, funktinsdugligheten hs servicekedjrna ch kvaliteten på det arbete sm utförs 14

17 nivåstrukturering av vården inm basservicen ch de specialiserade tjänsterna/öppen- ch institutinsvård utifrån behv (nivåstruktureringen utvecklas med utgångspunkt i klientperspektivet ch klientens behv - > enhetlig bedömningspraxis ch vårdch rehabiliteringsplanering visar vägen för nivåstruktureringen av vården i fråga m de institutinsbaserade tjänsterna. Effektivisering av basservicen ch öppenvårdstjänsterna inm primärvården skapas en prcess för att etablera regelbundna läkarknsultatiner. förtydliga arbetsfördelningen ch nivåstruktureringen av värderingen ch vården mellan lika aktörer ta i bruk MHR enligt behv rdna vård ch rehabilitering i anslutning till missbruks- ch mentalvården primärt inm basservicen. dra nytta av ch förena resurserna för primärvården ch den specialiserade sjukvården göra en nivåstrukturering av psyklgiska undersökningar (en mdell för barn ch unga är klar, en mtsvarande mdell för vuxna utvecklas sm bäst) ur klientens synvinkel säkerställa möjligheten att få neurpsyklgisk rehabilitering på ett tillräckligt tidigt stadium utveckla neurpsykiatrisk rehabilitering få psykiatriska sjukskötare/missbruksarbetare till primärvården Införa en vårdarmdell inm depressins- ch missbruksvården (1 vårdare/5 000 inv.) skapa ett psykscialt stödsystem sm mfattar alla kmmunerna i mrådet rdna gruppverksamhet. Ansvar Karleby stads välfärdsarbetsgrupp svarar i samråd med de mtsvarande arbetsgrupperna i kmmunerna i strategimrådet för genmförandet av strategin. 15

18 Tidtabell Strategin gäller för tiden ch ses över årligen april. Uppföljning Översynen av strategin utförs av delegatinen för säkerhets-, missbruks- ch mentalvårdsarbetet i Karleby ch kmmittéerna för mentalvårds- ch missbruksarbetet i Lestijkilaaks ch Perhnjkilaaks. Arbetet samrdnas av en arbetsgrupp sm bistår delegatinen ch kmmittéerna. Arbetsgruppen, sm ckså sammanställer översynen, består av rdföranden för rganen i fråga, utvecklingschefen för scial- ch hälsvårdsväsendet i Karleby, utvecklingsplaneraren för SONETBtnia, företrädaren för Mellersta Österbttens samkmmun för specialsjukvård ch grundservice ch utvecklingsplaneraren för utvecklingscentret för missbrukarvården inm Österbttniska landskapen. 16