FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET

Transkript

1 FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET Munkegärde - Olseröd - Ulvegärde -Björkängen Kungälvs kommun Likabehandlingsplan INLEDNING Fyrklöverns förskoleenhet består av Munkegärde förskola, Olseröds förskola, Ulvegärde förskola samt förskolan Björkängen, alla belägna i Kungälvs norra delar. Detta är vårt handlingsprogram för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling inom förskoleverksamheten. Alla ska känna sig trygga och accepterade! Mångfald ska ses som en tillgång och inget barn ska utsättas för särbehandling eller annan kränkande behandling. Vi accepterar ingen form av kränkande behandling. Detta gäller mellan barn såväl som mellan personal/barn samt mellan personal. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. BAKGRUND Utgångspunkter: Skollagen 1 kap 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. Främja jämställdhet mellan könen. 2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lpfö (Läroplan för Förskolan) Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbete med barnen. 1

2 I Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever står i 1 : Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Definition Vad är kränkande behandling? Enl Skolverkets Allmänna råd: Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Med diskriminering och annan kränkande behandling menar vi: - Direkt diskriminering. - Indirekt diskriminering. - Instruktioner att diskriminera. - Trakasserier kränkningar Kränkande behandling kan vara: - Fysisk - Verbal - Psykosocial - Text- och bildburen. Diskrimineringsgrunder: - Kön. - Etnisk tillhörighet. - Religion eller annan trosuppfattning. - Sexuell läggning. - Funktionshinder - Ålder - Könsöverskridande identitet eller uttryck HANDLINGSPLAN FÖREBYGGA I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Förskolan skall vara en trygg miljö för barnen och föräldrarna med möjlighet att påverka och att bli lyssnad på och känna sig respekterad. Barnen skall lära sig att respektera alla människors lika värde. Personalen skall ta hänsyn till barnens åsikter, intressen och erfarenhet vid planeringen av det dagliga arbetet. Förskolan är ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. I förskolands pedagogik är omsorg, fostran och lärande en helhet. I vardagsrutiner tränas ansvarstagande och barnen får lära sig att hjälpa varandra. De vuxna i förskolan är alltid nära barnen och har därför möjlighet att fånga upp det barnen säger och uttrycker. Detta ger förutsättningar för en ömsesidig dialog mellan barn och vuxna. I dialogen speglas känslor, barnen tränas i att förstå andra och utveckla empatisk förmåga. De 2

3 vuxna är förebilder för barnen. Dialogen bygger upp förtroende till de vuxna, barnen känner att de vuxna finns för dem, kan hjälpa och stötta. I förskolan får leken stort utrymme. Leken är viktig för barnens lärande. I leken tränas det sociala samspelet, turtagande, ansvar och integritet. Metoder för att förebygga kränkningar Visa barnen att alla kan leka med alla och att alla duger som de är. Stärka barnen i att säga ifrån när de inte vill och att de ska bli medvetna om varför de inte vill samt att barnen ska veta att ett nej är ett nej och det respekterar vi. Personalen arbetar aktivt med att stärka de barn som fått lägre status. Ha kontinuerliga samtal med barnen om värdegrundsfrågor. Massage, beröring Genom sagor får barnen reflektera över det onda och det goda. Allas lika värde. Många vuxna ute på gården bland barnen. Inbjudningskort till barnkalas får inte delas ut på förskolan om inte alla barn är bjudna. Om ett problem uppstår mellan barn - barn eller barn - vuxna kan man agera på olika sätt, te x använda handdockor, personalen dramatiserar händelsen eller läser litteratur rörande problemet. Gott samarbete med föräldrarna. I vuxenmiljö Förebyggande arbete är en viktig del i arbetet mot kränkande behandling. Vi har upprepade diskussioner om vår värdegrund samt samtal om våra rättigheter och skyldigheter. Forum för att motverka kränkningar: - APT - Gemensam planering - Föräldramöten - Föräldraråd - Veckomöten med skolledningen - Drop in - Trivselkvällar Det är viktigt att bli hörd och att känna sig respekterad och delaktig samt att vara lyhörda mot varandra. - Vi har pedagogiska överenskommelser om förhållningssätt och bemötande i olika situationer. - Vi har en öppen dialog. - Vi är tydliga som vuxna förebilder för våra barn. UPPTÄCKA OCH UTREDA Metoder för att upptäcka och utreda kränkande behandling, barn - barn. - Vi vuxna ska vara nära i barnens lek för att observera hur leken utformar sig. Vad uttrycker barnen i leken? Hur utformar sig leken när det tillkommer någon ny? - Samarbetsövningar genom olika slags lekar och aktiviteter där alla är viktiga för att leken/aktiviteten ska fungera. - Lekgrupper utifrån olika konstellationer styrda av oss vuxna eller slumpmässigt utvalda. - Sociogram gjorda av oss vuxna som åskådliggör barnens inbördes relationer och relationer till oss vuxna. 3

4 - Vi ska jobba med att sätta ord på alla våra känslor för att synliggöra detta för barnen t.ex. genom dramatisering, musik, lekar osv. - Vi ska ha kontinuerliga samtal i barngruppen kring hur vi är mot varandra och göra barnen uppmärksamma på vad en kränkning är för att undvika att liknande situation uppstår. - Kontinuerliga samtal med föräldrar om det uppstår någon form av kränkning för att gemensamt hitta vägar till lösningar av problemet. - Kontinuerliga utvecklingssamtal med föräldrar utifrån gemensam utvecklingsplan. - Vid behov konsulteras specialpedagog för handledning av personalen. Metoder för att upptäcka och utreda kränkande behandling, vuxna - barn. - För att förebygga att kollegor kränker barn ska vi genomföra regelbundna samtal på planeringar och arbetsplatsträffar om barngrupperna. - Det ska finnas pedagogiska överenskommelser kring vårt förhållningssätt och bemötande av barn och vuxna i förskolan i olika pedagogiska situationer. Dessa ska vara levande dokument som revideras en gång per år och ska finnas med då det kommer ny personal. Rektorn ska se till att tid avsätts till gemensamma diskussioner kring detta. Kränkningar, vuxna - vuxna. Det måste finnas en trygghet och öppenhet på arbetsplatsen för att inte ska skapa osämja när man går in och tar i en situation. Alla behöver kunna ge och ta kritik utan att ta det som ett personligt påhopp. Arbeta aktivt med den psykosociala arbetsmiljön. Tid till dessa viktiga samtal måste finnas. Loggbok skriv ner händelsen med lite funderingar kring; lyft på avdelningsplanering. Metoder för att upptäcka och utreda kränkande behandling, vuxna - vuxna. - Om man känner sig kränkt eller mobbad av sina arbetskamrater skall man ta kontakt med sin rektor. All personal i verksamheten har skyldighet att anmäla till rektor om man får kännedom om att vuxna kränker eller mobbar vuxna. - Rektor ansvarar för att nödvändig information samlas in. - Rektor kontaktar facket. - Allvarligt samtal med den som kränker. Den personen kan välja om fackombud skall närvara vid samtalet. - Uppföljningssamtal inom en vecka. - Rektor dokumenterar. - I de fall där processen i arbetsgruppen gått för långt för att konstruktiva åtgärder på det aktuella arbetsstället skall bli framgångsrikt kan krävas kvalificerad experthjälp för orsaksanalys, lösningsförslag och samtal enskilt och i grupp. 4

5 ÅTGÄRDA OCH STOPPA Strategi för det långsiktiga arbetet I barngrupp Arbeta aktivt och återkommande med barnen hur de förhåller sig till varandra och vara en god medmänniska. Genom att Lära barnen att respektera och ta hänsyn till varandra. Lära barnen att vi alla är olika Lära barnen att alla har lika värde oavsett kön, språk, hudfärg, funktionshinder och kultur. Ej tolerera någon form av våldshandlingar Vi vuxna är goda förebilder Se till att inga barn känner sig utanför i leken Lära barnen att hälsa och svara på tilltal Hjälpa barnen att lära sig konfliktlösning. Ha olika empatiövningar Arbeta med tema om hur vi ska vara mot varandra Arbeta med sagor, handdockor och andra dramaövningar som visar hur vi ska vara mot varandra Barnen delas in i mindre grupper på avdelningen för att alla ska få möjlighet att bli sedda och kunna påverka. Pedagogiska överenskommelser och återkommande diskussioner om förhållningssätt och bemötande av barn. Vilka rutiner och förhållningssätt gäller vid olika situationer såsom tamburen, matsituationer m.m. Daglig dialog med föräldrarna. Vuxna - barn Arbetslagen har ständiga diskussioner och dialoger för att förhindra kränkningar av barn. För att förebygga att kollegor kränker barn genomförs regelbundet samtal på planeringar och arbetsplatsträffar om barngruppen för att förstå olika barns beteenden och hur man bemöter barns olika behov. Pedagogiska överenskommelser av föhållningssätt och bemötande i olika situationer såsom tamburen, måltider, utevistelser m.m. Arbetslaget informerar vikarier. Om en kollega kränker ett barn pratar kollegorna med personen, vid behov kontaktas rektorn. Vuxna - vuxna Öppet arbetsklimat. Visa respekt för varandra och våra olikheter. Alla ska känna sig delaktiga i gemenskapen och vara välkomna. Visa hänsyn och vara empatiska mot varandra. Hjälp och stötta varandra vid behov. Göra trevliga saker tillsammans både på arbetet och fritiden. 5

6 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Skolledningens ansvar - Skolledningen ansvarar för att personal får information om likabehandlingsplanen inför varje nytt år. - Skolledningen ansvarar för att nyanställda får information om likabehandlingsplanen. - Skolledningen ansvarar för uppdatering, kompetensutveckling och uppföljning. Personalens ansvar - Personalen ansvarar för att föräldrar/vårdnadshavare informeras i början av läsåret eller i samband med inskolning. Föräldrar/vårdnadshavare och personals ansvar - Föräldrar/vårdnadshavare och personal ansvarar gemensamt för att barnen förstår innebörden i planen. KOMPETENSUTVECKLING - Inför/under varje läsår diskuteras värdegrundsfrågorna bland personalen. - Vi har samtal om hur kränkningar och mobbing förebyggs, upptäcks och åtgärdas. - Värdegrundsfrågor är ett naturligt inslag i vardagen för barnen. - Föräldrars/vårdnadshavares kompetens tas tillvara i samtal och diskussioner med det egna barnet samt på föräldramöten o dyl. KVALITETSSÄKRING Likabehandlingsplanen diskuteras på föräldramöten under året. Planen utvärderas och revideras årligen. Rektor ansvarar för att personal medverkar i den årliga utvärderingen. Personalen genomför utvärderingar i samband med möten och utbildningsdagar. BILAGOR TILL PLANEN Dokumentation av upplevd kränkning (barn) Uppföljning av upplevd kränkning (barn) Dokumentation av upplevd kränkning (personal) Uppföljning av upplevd kränkning (personal) 6

7 Fyrklöverns förskoleenhet Dokumentation/utredning av upplevd kränkning (barn). Datum: Utredande personal: Upplever sig kränkt: Upplevs ha kränkt: Hur beskriver barn som upplever sig ha blivit kränkt situationen? Hur beskriver barn som upplevs ha kränkt situationen? Eventuella övriga personers upplevelse av situationen: Vidtagna åtgärder: a) inga ytterligare åtgärder Motivering t ex missförstånd, barnet upplever sig ej kränkt. b) Åtgärd Uppföljning När? Hur? Vem ansvarar? Kontakt med vårdnadshavare till barn som upplever sig kränkt/upplevs ha blivit kränkt tagen: Kommentar: Kontakt med vårdnadshavare till barn som upplevs ha kränkt tagen: Kommentar: Ev övrig info: Beslut: 7

8 Fyrklöverns förskoleenhet Uppföljning gällande upplevd kränkning (barn). Kontakt med barn som upplevt sig kränkt/upplevts ha blivit kränkt tagen datum: Hur upplever barnet situationen nu? Kontakt med barn som upplevs ha kränkt tagen datum: Hur upplever barnet situationen nu? Kontakt med vårdnadshavare till barn som upplevt sig kränkt/upplevts ha blivit kränkt tagen datum: Kommentar: Kontakt med vårdnadshavare till barn som upplevts ha kränkt tagen datum: Kommentar: Beslut: T ex planen fortsätter, ny uppföljning datum Ärende överlämnats till rektor datum: 8

9 Fyrklöverns förskoleenhet Dokumentation/utredning av upplevd kränkning (personal). Datum: Utredande personal: Upplever sig kränkt: Upplevs ha kränkt: Hur beskriver personal som upplever sig ha blivit kränkt situationen? Hur beskriver personal som upplevs ha kränkt situationen? Eventuella övriga personers upplevelse av situationen: Vidtagna åtgärder: c) inga ytterligare åtgärder Motivering t ex missförstånd, personal upplever sig ej kränkt. d) Åtgärd Uppföljning När? Hur? Vem ansvarar? Ev övrig info: Beslut: 9

10 Fyrklöverns förskoleenhet Uppföljning gällande upplevd kränkning (personal). Kontakt med personal som upplevt sig kränkt/upplevts ha blivit kränkt tagen datum: Hur upplever personalen situationen nu? Kontakt med personal som upplevs ha kränkt tagen datum: Hur upplever personalen situationen nu? Beslut: T ex planen fortsätter, ny uppföljning datum 10