Påverkan av luktämnen i innemiljön. Steven Nordin
|
|
- Gunilla Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Påverkan av luktämnen i innemiljön Steven Nordin Vad betyder lukt för besvär från miljön? Går det att mäta lukt i innemiljön? Varför tycks så många reagera på mögellukt? Inledning En typisk innemiljö innehåller ungefär flyktiga organiska ämnen med luktande och sensoriskt irriterande egenskaper från utomhuskällor (t.ex. trafikavgaser) och inomhuskällor, såsom byggnadsmaterial, möbler och människor och deras aktiviteter (Wargocki, 2004). Syftet med detta kapitel är att beskriva hur luktande och irriterande kemiska ämnen kan ge besvär, hur lukt och sensorisk irritation kan mätas, och varför det är så vanligt att man reagerar starkt på mögellukt. För bättre förståelse för uppkomsten av dessa besvär ges först en kortfattad karaktärisering av de två nasala kemiska sinnena. Genomgående i kapitlet görs en åtskillnad mellan begreppen luktämne och lukt. Ett luktämne är molekyler som kan beskrivas i termer av fysiologiska egenskaper och som kan tolkas av nervsystemet och ge en lukt, d.v.s en luktförnimmelse eller luktperception (tolkning av förnimmelsen). Med luktsinnet avläser vi ständigt vår kemiska omgivning. Dess viktigaste uppgift är att rikta uppmärksamheten mot det som är positivt (t.ex. näringsrik kost) och negativt (t.ex. hälsofarliga ämnen i miljön). Luktsinnet är således mycket av ett kemiskt varningssystem. För att vi ska attraheras till eller varnas av ett visst luktämne förutsätter det att vi har tidigare erfarenheter av ämnet i fråga. Första gången vi kommer i kontakt med ett luktämne lägger vi dess lukt på minnet och skapar en association med denna, av positiv eller negativ karaktär beroende på om omständigheterna kring luktämnet är positiva eller negativa. Då vi vid ett senare tillfälle kommer i kontakt med luktämnet plockar vi fram en association från minnet. Denna association vägleder oss sedan att antingen närma oss eller ta avstånd från luktämnet. Luktsinnet är exceptionellt bra på att, genom klassisk betingning, skapa dessa vägledande associationer; särskilt gäller detta negativa associationer. För att förstärka denna vägledande funktion väcker lukter ofta starka emotioner som, baserat på tidigare
2 erfarenheter, har präglats till att bli antingen positiva eller negativa (Engen, 1991). Ett annat kemiskt sinne som är lika viktigt som luktsinnet för vår förhållning till den kemiska miljön är det kemestetiska sinnet. Detta sinne aktiveras av s.k. irritanter som stimulerar receptorer (nociceptorer) i slemhinnorna i näsa, munhåla och hals och på hornhinnan. De neurala signalerna når hjärnan via trigeminusnerven. De förnimmelser som detta sinne förmedlar benämns ofta generellt som sensorisk irritation, men kan specifikt vara av karaktären stickande (t.ex. från ammoniak), brännande (t.ex. peppar), eller kylande (t.ex. pepparmint). De allra flesta kemiska ämnen kan ge någon av dessa förnimmelser om ämnet når tillräckligt hög koncentration. Mycket höga koncentrationer ger även smärta. Detta kemiska varningssystem förmedlar irritation i övre luftvägarna som triggar skyddande fysiologiska reflexer, gör individen alert för fara, och startar flyktbeteende (Cain, 1988). Samtidig aktivering av luktsinnet och det kemestetiska sinnet skapar en enhetlig, integrerad förnimmelse, vilket kan hänföras till nervceller i hjärnan (orbitofrontalkortex och insula) som är specialiserade på integrering av dessa sinnen. Det är därför svårt för individen att separera lukt och irritation, varför båda dessa kemiska sinnen behandlas i detta kapitel. Betydelsen av lukt för besvär från miljön Lukt och irritation i näsa, ögon och hals är i sig ofta besvärande, och är tillsammans med nästäppa och rinnande näsa från irritanter vanliga besvär från dålig innemiljö. Symtomen från irritanter liknar allergiska responser, men biokemiska markörer som vid allergi saknas, och symtomen är istället reflex-medierade. Luktämnen kan utlösa eller förstärka ett antal typer av besvär, vilka överlappar med de symtom som dominerar vid dålig innemiljö: bl.a. irritation i näsa, ögon, hals och hud, trötthet, huvudvärk och illamående. De kemiska sinnenas roll som mediatorer (förmedlare) mellan exponering och besvär beror också på modererande (påverkande) faktorer. Dessa inkluderar den hedonik som ämnet väcker (upplevelse av behaglighet eller obehag), riskperception och negativ affekt samt särskild miljökänslighet.
3 Det kemiska ämnets hedonik Ett luktämne kan ge upphov till ett flertal psykologiska och fysiologiska effekter. Om dessa effekter är av positiv eller negativ karaktär beror i stor utsträckning på den upplevda hedoniken hos luktämnet. Det finns inget stöd för att obehagliga luktämnen per se har en direkt inverkan på hälsan. Istället fungerar tolkningen av luktämnet som en medierande faktor. Om luktämnet tolkas som obehaglig (illaluktande) väcks en negativ emotion, vakenheten höjs (individen blir alert) och uppmärksamheten riktas på luktförnimmelsen (Figur 1). Detta leder dels till aktivering av autonoma nervsystemet (ANS; främst sympaticus) med fysiologiska responser och möjligen även symtom som följd, dels till försämrad uppmärksamhet på den uppgift man utför och eventuell nedsatt kognitiv prestation. Exponering för obehagliga ämnen (t.ex. etylmerkaptan) har emotionella och kognitiva effekter såsom generellt sämre humör, mer oro, nervositet, aggression, nedstämdhet och nedsatt prestation (Kirk-Smith et al., 1983; Rotton, 1983; Knasko, 1993; Wargocki et al., 1999). Liksom buller kan ett obehagligt luktämne vara en stressor som, utöver symtom av emotionell och kognitiv karaktär, kan ge huvudvärk, hjärtklappning, muskelspänning, problem med matsmältning och illamående. Intressant nog har man funnit att post-traumatiska stressreaktioner kan utlösas av lukter som associeras med den traumatiska händelsen. Illamående kan även väckas genom att aktivering av luktcentra i hjärnan skickar signaler till area postrema som är ett centrum för illamående och aversioner (Figur 1). Hedoniken som modererande faktor illustreras vidare av responser efter exponering för behagliga luktämnen (t.ex. lavendel) som har påvisats ge bättre humör generellt och minskad oro, ångest, nervositet och aggression (Ludvigson & Rottman, 1989; Knasko, 1995). Behagliga ämnen har också visat sig sänka hjärtfrekvensen och blodtrycket, försvaga skrämselreflexer samt öka theta-rytm hos EEG-aktivitet, och för obehagliga ämnen ge motsatta fysiologiska effekter (Lorig & Schwartz, 1988; Miltner et al., 1994; Alaoui-Ismaili et al., 1997a, 1997b; Ehrlichman et al., 1997). Luktsinnets emotionella och associativa egenskaper som underligger besvärsupplevelser kan hänföras till dess integrering med områden i hjärnan för emotionell bearbetning (amygdala-hippocampuskomplexet).
4 Figur 1. Modell för hur ett luktämne kan ge upphov till besvär och nedsatt prestation. Riskperception och negativ affekt De nasala kemiska sinnena är sofistikerade varningssystem som integrerar den sensoriska informationen med kunskap om och förväntningar av det kemiska ämnet. Dessa s.k. top-down-processer påverkar tolkningen av och förhållningen till ämnet, med konsekvenser för bl.a. förekomst av besvär. I detta sammanhang är riskperception ett centralt begrepp som innefattar bl.a. kognitiv bias. En annan viktig, relaterad, faktor är negativ affekt (NA; t.ex. oro, ångest, nedstämdhet och aggression). Detta är en personlighetsdimension som tenderar höja förväntningarna att bli sjuk (Watson & Clark, 1984) och höja rapportering av ohälsa (Watson & Pennebaker, 1989). Pamela Dalton och kollegor har i en serie studier undersökt riskperception och kemisk exponering. Med fokus på s.k. kognitiv bias försåg de personer med olika typer av information (bias) om det kemiska ämne för vilket de senare skulle exponeras. En grupp informerades om att ämnet är ett lösningsmedel som används i industrin och som kan ge hälsoeffekter och kognitiva problem vid långtidsexponering (negativ bias), en annan grupp informerades om att ämnet är ett naturligt extrakt som ofta används i aromaterapi med gynnsamma effekter för sinnestämning och hälsa (positiv bias), en tredje grupp informerades om att ämnet var en standardlukt som ofta används inom luktforskning (ingen bias). Med denna design fann forskarna att negativ bias gav sensibilisering (upplevd styrka ökar över tid; istället för habituering där styrkan minskar över tid, som var fallet vid positiv bias), och mer irritation i näsa och hals, illamående och yrsel än vid positiv bias, medan personerna utan bias föll mellan de två andra grupperna i sina rapporteringar (Dalton, 1996, 1999; Dalton et al., 1997). Ett exempel på betydelsen av informationsbias för perceptionen av innemiljön är en studie av Wilkins och medarbetare (Wilkins et al., 2007).
5 De exponerade personer för emissioner från 11 olika byggnadsmaterial (t.ex. linolium) och fann att lukt från dessa var mer acceptabel och svagare i styrka då personerna informerades om luktkällan (t.ex. organiskt linoliumgolv ) än då ingen information gavs. En möjlig förklaring är att när luktkällan är okänd förstärks varningsfunktionen hos sinnet, varvid den negativa emotionen ökar p.g.a. osäkerhet om potentiell hälsoeffekt. Den negativa emotionen påverkar den hedoniska kvaliteten (ger låg acceptans) och ökar vakenheten (ger hög upplevd styrka). Då information om luktkällan är känd ökar istället acceptansen och styrkan minskar (Wolkoff et al., 2006). Som man kan förvänta sig baserat på tidigare forskning om ohälsa vid NA, har personer med NA, jämfört med kontrollpersoner, visat sig rapportera mer ögonirritation vid exponering för isopropylalkohol (Dalton, 2003). Bland de symtom som räknas till NA tycks ångest och oro spela särskilt viktiga roller för upplevd styrka hos det kemiska ämnet och för symtomförekomst. Experimentellt framkallad ångest hos kvinnor har visat sig ge upphov till starkare upplevd styrka från luktämnet (Chen & Dalton, 2005). I en epidemiologisk undersökning av över personer boendes i närheten av hälsofarliga avfallsstationer fann man att förekomsten av irritation i ögon och hals, huvudvärk och illamående var högre hos personer som oftare upplevde lukt från stationen och hos personer som var mer oroliga (Shusterman et al., 1991). Forskarna föreslår att lukt, utöver att varna för möjlig toxisk exponering och väcka symtom i sig, fungerar som stressor hos individer som är predisponerade att betrakta luktkällan som hälsofarlig. De skriver vidare att stressresponsen antingen kan ge symtom direkt via ANS (t.ex. huvudvärk och illamående) eller leda till förhöjd symtommedvetenhet och rapportering (av t.ex. irritation i slemhinnor). Särskild miljökänslighet Ytterligare en faktor som påverkar relationen mellan de kemiska sinnena och uppkomna besvär är särskild miljökänslighet. Hit hör idiopatisk miljöintolerans (IMI) mot kemiska ämnen, astma och allergi samt sensorisk hyperreaktivitet (SHR). Ca 19 % av vuxna och 4 % av tonåringar i normalbefolkningen besväras av vardagliga luktämnen och irritanter i sådan utsträckning att det får beteendemässiga och affektiva konsekvenser. Detta tillstånd, IMI (tidigare benämnt multipel kemisk känslighet), ger symtom som varierar stort mellan individer: från symtom i luftvägar och slemhinnor till gastrointestinala problem, hjärtklappning, illamående, yrsel,
6 huvudvärk, och kognitiva och affektiva symtom. Trots att någon allmänt vedertagen förklaring till dessa besvär ännu inte finns, har ett flertal förklaringsmodeller föreslagits: neural sensibilisering (Bell et al., 1999), klassisk betingning (van den Bergh et al., 2001), neurogen inflammation (Bascom et al., 1997) samt stress, ångest och somatisering (Ursin & Eriksen, 2004). Det är sannolikt att dessa förklaringsmodeller är av relevans även vid byggnadsrelaterad ohälsa. Det har spekulerats huruvida individer med byggnadsrelaterad ohälsa får en generaliserad kemisk känslighet till att inkludera även andra ämnen än de i t.ex. byggnadsmaterial, och utveckla IMI. Empiriska data om sådan utvecklad generalisering saknas dock. I likhet med IMI har ett flertal studier påvisat en association mellan byggnadsrelaterad ohälsa och stress, ångest, oro, depression och somatisering (t.ex. Berglund & Gidlöf Gunnarsson, 2000; Runeson et al., 2004; Hansen et al., 2008). Steget från IMI till astma och allergi är inte långt, bl.a. för dess höga komorbiditet (Caress & Steinemann, 2005). Beträffande symtom utlöser irritanter ofta astmatiska reaktioner hos astmatiker (Shim & Williams, 1986; Kumar et al., 1995) och kraftig slemhinneirritation och nästäppa hos patienter med allergisk rinit (Shusterman et al., 1998). Ca 6 % av normalbefolkningen uppfyller kriterierna för SHR (Millqvist, 2008). Dessa personer får besvär av främst irritanter (t.ex. parfym), huvudsakligen med symtom som hosta, heshet, slembildning, nästäppa, rinnande näsa, och ögonirritation. Trots dessa astma-liknande symtom föreligger ingen IgE-medierad reaktion mot irritanter vid SHR, utan troligen underligger en C-fiber-överkänslighet hos sensoriska nerver i luftvägarna. Det underliggande budskapet beträffande särskild miljökänslighet och innemiljön är att särskild miljökänslighet är en faktor som är viktig att beakta för förståelsen för luktämnens och irritanters inverkan på besvär, och att personer med byggnadsrelaterad ohälsa som får kraftiga besvär av luktämnen och irritanter kan ha en underliggande särskild miljökänslighet. En annan viktig aspekt i sammanhanget är att även luktämnen kan ge symtom som normalt bara utlöses av irritanter. Data indikerar att luktämnen kan ge slemhinneirritation hos normalkänsliga personer (Schiffman et al., 2005) och utlösa astmatiska reaktioner hos astmatiker (Kumar et al., 1995). Hur är det möjligt? Man kan också fråga sig varför SHR patienter besväras av luktämnen om deras överkänslighet inte kan hänföras till luktsinnet per se? Svar till dessa frågor kan ligga i klassiskt betingning, vilket är ett karaktärsdrag hos luktsinnet. Shusterman och Dager (1991) har
7 föreslagit att genom association (betingning) mellan irritanter och luktämnen som båda normalt sett finns i exponeringen kan symtom (obetingad respons) som ursprungligen bara kom från irritanter (obetingat stimulus) efter betingningen även ge symtom (betingad respons) från luktämnen (betingat stimulus; Figur 2). Figur 2. Modell för klassisk betingning av luktämnen (modifierad efter Shusterman & Dager, 1991). Mätning av lukt i innemiljön Människans luktsinne kan, generellt sett, detektera kemiska ämnen vid betydligt lägre koncentrationer än kemiska mätinstrument. Att använda människan som mätinstrument är vanligt vid undersökning av innemiljön dels p.g.a. denna känslighet, men främst för att man ofta vill veta just hur miljön upplevs. Hur mäter man lukt och sensorisk irritation på ett systematiskt sätt? Detta görs i princip med samma metoder, ofta psykofysiska, som för andra sinnen, men naturligtvis skiljer sinnena sig åt beträffande typ av stimulus som presenteras och hur det presenteras. Psykofysisk kan beskrivas som relationen mellan upplevelser (förnimmelser och percept) och de fysiska/kemiska egenskaper som ger upphov till dessa upplevelser. Ett antal sensoriska aspekter kan mätas med psykofysisk metodik. Hit hör detektion, styrka, diskrimination, igenkänning och identifikation. Inom forskning och praktiskt arbete som rör innemiljön är dock detektion och styrka (och relaterade stimulusattribut såsom acceptans) de vanligaste frågeställningarna. Stimulering av de nasal kemiska sinnena För undersökning av nasal kemosensorik används i laborativa miljöer ett antal olika tekniker för att presentera kemiska ämnen. Dessa inkluderar glas eller plastflaskor, mikroinkapslade luktämnen, luktsatta fältpennor,
8 dynamiska olfaktometrar och exponeringskammare (Doty & Laing, 2003). Teknikerna skiljer sig åt avsevärt beträffande praktisk hanterbarhet (t.ex. mikroinkapslade luktämnen har god hanterbarhet) och stimuluskontroll (t.ex. dynamiska olfaktometrar ger god kontroll), och med praktisk hanterbarhet följer oftast sämre stimuluskontroll. Då specifika, isolerade, kemiska ämnen av relevans för innemiljön undersöks är det vanligt att dessa späds med avjoniserat vatten och presenteras i olika koncentrationer i glas eller plastflaskor, eller med renluft i dynamiska olfaktometrar och exponeringskammare. Då prover från innemiljöer tas för sensorisk evaluering presenteras dessa vanligen via dynamiska olfaktometrar eller exponeringskammare, med möjlighet att späda proverna för olika koncentrationer. Det är relativt vanligt att istället låta testpersoner besöka den byggnad eller plats som utgör studieobjektet och genomföra bedömningarna där. Psykofysiska metoder Detektion av ett stimulus (t.ex. ett luktämne) uttrycks vanligen i fysiska eller kemiska enheter (t.ex. ppb). De mest frekvent använda metoderna är olika varianter av gränsmetoden och konstantmetoden vilka utvecklades för ca 140 år sedan av Gustav Fechner. Principen för gränsmetoden är att testpersonen presenteras för antingen en stigande serie (relativt svaga stimuli som följt av successivt starkare stimuli) eller sjunkande serie. Testpersonens uppgift är att ange om stimulus kan detekteras eller inte. Om stigande serie används och personen inte kan detektera stimulus presenteras ett stimulus som är ett steg starkare i intensitet. Om personen istället kan detektera stimlus presenteras samma intensitet en gång till, och ifall personen kan förnimma även detta stimulus fortsätter förfarandet tills tröskelkriteriet är tillgodosett (t.ex. fem konsekutiva detektioner vid en viss intensitet, vilket utgör detektionströskeln). Vid användning av en sjunkande serie blir istället frågan vid vilken intensitet som stimulus inte längre kan förnimmas (Gescheider, 1997). Eftersom de kemiska sinnena är utpräglade varningssystem (bättre att varna en gång för mycket än en gång för lite) med en tendens att ange en förnimmelse då stimulus inte finns (s.k. falska alarm) är det vanligt att blankstimuli presenteras i par med stimulus, med frågan vilken av dessa två som ger en förnimmelse. Vid konstantmetoden presenteras ett konstant antal stimulusintensiteter ett konstant antal gånger. Med t.ex. nio intensiteter som vardera presenteras t.ex. 15 gånger, presenteras dessa totalt 135 stimuli i randomiserad
9 ordning för testpersonen. Efter varje stimuluspresentation anger testpersonen om stimulus kan detekteras eller inte. Datat ger en S-formad psykometrisk funktion som beskriver proportion detektion som en funktion av stimulusintensitet. I likhet med gränsmetoden kan blankstimuli med fördel användas. Dessa (t.ex. 30 % av antalet stimuli) randomiseras bland serien av övriga stimuli. Med information från bedömningar av blankstimuli om andelen falska alarm kan detektionsdatat korrigeras matematiskt för falskt-alarmbeteende (Gescheider, 1997). Ett exempel på en sådan korrigerad psykometrisk funktion ges i Figur 3A. Vanligt är att definiera detektionströskeln som den stimulusintensitet som motsvarar 50 % detektion, som i figuren. Resultaten i figuren visar att rökare har sämre detektionsförmåga för formaldehyd än icke-rökare (Berglund & Nordin, 1992). Troligen beror denna nedsättning på överexponering av formaldehyd från rökningen. Till skillnad från gränsmetoden, som endast ger ett tröskelvärde, ger konstantmetoden information om detektion som motsvarar alla möjliga detektionsproportioner mellan 0 och 100 %. Vid undersökning av innemiljön kan man även vara intresserad av hur obehaglig eller acceptabel luften är. I dessa fall tillfrågas testpersonen istället om att ange om stimulus upplevs obehaglig eller acceptabel. Man kan t.ex. vara intresserad av att bestämma vid vilken koncentration som innemiljöluften är acceptabel i 90 % av fallen. En procedur specifik för sensorisk irritation är s.k. lateralisering (Wysocki et al., 1997). Denna metod kan åtskilja detektion av irritanter från detektion av luktämnen. Genom stimulering av irritanter, till skillnad från luktämnen, kan testpersonen avgöra vilken näshåla som stimuleras. Ett kemiskt ämne som presenteras för ena näshålan (och renluft för den andra näshålan) kan ge en lukt, men den kan inte lokaliseras till stimulerad näshåla så länge inte koncentration överstiger tröskeln för aktivering av nociceptorerna för irritation. När koncentrationen väl överstiger tröskeln kan testpersonen ange vilken näshåla som är stimulerad med en irritant. Både gräns- och konstantmetoden kan användas för att, baserat på lateralisering, bestämma detektionströskeln för irritation.
10 Figur 3. Luktdetektion (A) och luktstyrka (B) som funktioner av koncentration formaldehyd för rökare och icke-rökare (modifierad efter Berglund & Nordin, 1992). Upplevd styrka från ett stimulus, liksom grad av obehag, acceptans, besvär, etc., kan mätas med ett antal olika skattningsmetoder. De vanligast använda vid undersökning av innemiljön är linje- och sifferskalor, kategoriskalor och magnitudestimation. Vad som är viktigt att beakta vid val av skattningsmetod är skalnivån hos det data som metoden genererar (nominal, ordinal, interval eller kvot). Exempel på linje- och sifferskalor ges i Figur 4. Linjeskalorna A och B är s.k. visual analog scales som vanligen är 100 mm långa. Testpersonen sätter ett vertikalt sträck på lämpligt ställe på skalan, och avståndet i mm från vänstra ändpunkten av skalan till det satta sträcket ger mätvärdet. I sifferskalor (skala C) ringas istället en lämplig siffra in. Fördelen med dessa skalor är att de är lätta att använda. Observera dock att medan skalorna A och C ger data som approximerar kvotskalenivå (bl.a. för dess meningsfulla nollpunkt, t.ex. ej förnimbar ) ger Skala B endast ordinalskaladata eftersom den psykologiska skillnaden mellan svag och ganska stark inte kan förväntas motsvara samma psykologiska skillnad som mellan ganska stark och mycket stark. Skalorna A och B används ofta i undersökning av innemiljön avseende lukt, irritation, acceptans, luktkvalitet och symtom (Fang et al., 2004). Skala D (Figur 4) är ett exempel på en kategoriskala med semantiska deskriptorer som svarsalternativ. De sju svarskategorierna i denna skala, the Environmental Annoyance Scale, är utvalda bland vanligt använda svarsalternativ i enkätinstrument för mätning av besvär från miljön, och för att den psykologiska skillnaden mellan två närliggade
11 deskriptorer är densamma över hela skalan (ekvidistans). Denna ekvidistans i kombination med dess meningsfulla nollpunkt ( inte alls ) ger data på approximativt kvotskalenivå (Nordin et al., 2008). Figur 4. Exempel på linjeskalor (A och B), sifferskala (C) och kategoriskala (D). Metoden för magnitudestimation utvecklades av Stevens (1975) och innebär att stimuli tillskrivs siffror i proportion till dess magnitud (t.ex. styrka, storlek, obehag). Detta innebär att om ett visst stimulus (A) har en upplevd styrka som är dubbelt så stark som ett annat stimulus (B), tillskrivs A en styrkeskattning som är dubbelt så hög (t.ex 100) som skattningssiffran för B (t.ex. 50); om ett annat stimulus (C) upplevs vara 1/5 så stark som B tillskrivs C siffran 10, etc. Metoden ger i normalfallet data på intervallskalenivå. Stevens (1957) har också postulerat den psykofysiska potenslagen, Ψ = k φ n, som beskriver hur upplevelsestyrkan (Ψ) förändras som en funktion av stimulusintensitet (φ) med potensen (n) som varierar med sinnesmodalitet. Konstanten, k, beror på typ av stimulering och den enhet som används. Potenslagen har den behändiga egenskapen att då både upplevd styrka och stimulusintensitet uttrycks i logaritmiska enheter kan relationen mellan dessa två variabler beskrivas som en rät funktion. Berglund (1991) har utvecklat metoden för masterskalning som på matematiska grunder kalibrerar för individuellt skattningsbeteende och kontextuella faktorer, och därmed möjliggör direkt jämförbarhet av skattningar från olika individer som bedömer olika stimuli vid olika tillfällen. Metoden har använts i bl.a. undersökningar av luktstyrka i både inne- och utemiljön. Ett exempel på magnitudestimation med tillämpning av masterskalning ges i Figur 3B som visar skattningar av luktstyrka för formaldehyd hos rökare och icke-
12 rökare efter masterskaletransformation. Detta innebär att datat efter transformationen är kalibrerat för individuellt skattningsbeteende och kontextuella effekter. Som förväntat av potenslagen är de psykofysiska funktionerna räta vid log-log koordinater. Resultaten visar att rökare upplever olika koncentrationer av formaldehyd som svagare än icke-rökare (Berglund & Nordin, 1992). Reaktioner på mögellukt Trots stora variationer mellan individer är det vanligt att luktämnen och irritanter från mögel väcker starka reaktioner. Dessa reaktioner spänner från förhöjd vakenhet till oro för ohälsa, irritation i slemhinnor, och, möjligen, även andra symtom som är vanliga från dålig innemiljö. I en nyligen genomförd studie exponerades personer i en kammare för emissioner från fem arter av mögel som växte på fuktigt byggnadsmaterial (furu och spånskiva). Varje testperson deltog i fyra testbetingelser: mögelexponering med och utan näsklämma, och renluftsexponering med och utan klämma. Personerna fick endast veta att de kunde komma att exponeras för mögel. Då luktsinnet och det kemestetiska sinnet var tillgängliga (utan klämma) rapporterades generellt mer symtom än då en näsklämma användes. Detta gällde främst hudirritation, men även hosta, heshet, trötthet, illamående, uppmärksamhetssvårigheter och sämre humör (Claeson et al., 2008). Detta understryker de kemiska sinnenas roll som varningssystem och mediatorer för symtom. Skillnader i detektionskänslighet för mögellukt kan möjligen bidra till variationen mellan individer i reaktion, men troligen spelar tolkningen av de sensoriska förnimmelserna en större roll. Som nämnts ovan integrerar de kemiska sinnena den inkommande sensoriska informationen med tidigare kunskap om och förväntningar av det kemiska ämnet. Har man en förväntan om att mögel är skadligt, och tror att man kan vara exponerad finns två möjliga förklaringar till högre symtomrapportering då de kemiska sinnena är tillgängliga. Den ena förklaringen bygger på en psykobiologisk modell för lukttriggade panikattacker (Shusterman & Dager, 1991) och innebär att förväntningarna om symtom från mögel ökar uppmärksamheten på de egna symtomen (man känner efter i större utsträckning) och sänker tröskeln för symtomrapportering (Figur 5). D.v.s., enligt modellen ökar inte symtomen, bara rapporteringen. Detta är i paritet med idén om att förväntan om exponering för skadliga ämnen i innemiljön kan trigga psykologiska processer som ger mer negativ rapportering av luftkvaliteten (Wolkoff et al., 2006). Den andra förklaringen kan hänföras till modellen i Figur 1 om att lukten från mögel via tolkning som obehaglig,
13 negativ emotion och förhöjd vakenhet aktiverar sympaticus (ANS) och ger symtom. De två förklaringsmodellerna utesluter dock inte varandra. Figur 5. Psykobiologisk modell för symptomrapportering (modifierad efter Shusterman & Dager, 1991). Sammanfattande kommentarer Den starka neurala and perceptuella integreringen av lukt och sensorisk irritation gör det viktigt att beakta både dessa sinnen för förståelsen för sensoriska och kognitiva processer av kemiska ämnen i innemiljön samt dess roll för uppkomst av besvär. Lukt och irritation i slemhinnor är tillsammans med nästäppa och rinnande näsa från irritanter vanligt rapporterade besvär från dålig innemiljö, men luktämnen och irritanter kan även utlösa praktiskt taget alla andra symtom som är vanliga i innemiljön. Relationen mellan luktämnen/irritanter och besvär beror dock på modererande faktorer såsom den hedonik som ämnet väcker, riskperception/negativ affekt och särskild miljökänslighet. Bl.a. bidrar troligen klassisk betingning och de kemiska sinnenas aktivering av ANS till symtomförekomsten. Vid mätning av lukt och sensorisk irritation finns många stimuleringstekniker att tillgå, varav glas och plastflaskor, dynamiska olfaktometrar och exponeringskammare är vanligt använda tekniker för undersökning av innemiljön. Psykofysiska metoder inkluderar mätning av trösklar för lukt/irritation, obehag, acceptans, etc, med bl.a. gräns- och konstantmetoden, samt grad hos dessa attribut med bl.a. linje- och sifferskalor, kategoriskalor och magnitudestimation. Den starka reaktion som mögellukt ofta väcker kan möjligen hänföras till att förväntningar om symtom från mögel ökar uppmärksamheten på de egna symtomen och sänker tröskeln för symtomrapportering, och/eller till att lukt från mögel via tolkning
14 som obehaglig, negativ emotion och förhöjd vakenhet aktiverar sympaticus i ANS och ger symtom. Referenser Alaoui-Ismaili O, Vernet-Maury E, Dittmar A, Delhomme G & Chanel J. (1997a). Odor hedonics: connection with emotional response estimated by autonomic parameters. Chem Senses, 22, Alaoui-Ismaili O, Robin O, Rada H, Dittmar A & Vernet-Maury E. (1997b). Basic emotions evoked by odorants: comparison between autonomic responses and selfevaluation. Physiol Behav, 62, Bascom R, Meggs WJ, Frampton M, Hudnell K, Killburn K, Kobal G, Medinsky M & Rea W. (1997). Neurogenic inflammation: with additional discussion of central and perceptual integration of nonneurogenic inflammation. Environ Health Perspect, 105, Bell IR, Baldwin CM, Fernandez M & Schwartz GER. (1999). Neural sensitization model for multiple chemical sensitivity: overview of theory and empirical evidence. Toxicol Ind Health, 15, Berglund B. (1991). Quality assurance in environmental psychophysics. In Bolanowski SJ & Gescheider GA (eds), Ratio scaling of psychological magnitudes: in honor of the memory of S.S. Stevens (pp ). Hillsdale, NJ: Erlbaum. Berglund B & Gunnarsson AG. (2000). Relationships between occupant personality and the sick building syndrome explored. Indoor Air, 10, Berglund B & Nordin S. (1992). Detectability and perceived intensity for formaldehyde in smokers and non-smokers. Chem Senses, 17, Cain WS. (1988). Olfaction. In Atkinson RC, Herrnstein RJ, Lindzey, G & Luce RD (eds), Handbook of experimental psychology (Vol. 1: Perception and motivation; pp ). New York: Wiley. Caress SM & Steinemann AC. (2005). National prevalence of asthma and chemical hypersensitivity: an explanation of potentential overlap. J Occup Eviron Med, 47, Chen D & Dalton P. (2005). The effect of emotion and personality on olfactory perception. Chem Senses, 30, Claeson A-S, Nordin S & Sunesson A-L. (2008). Effects on perceived air quality and symptoms of exposure to microbially produced metabolites and compounds emitted from damp building material. Indoor Air, DOI: /j x Dalton P. (1996). Odor perception and beliefs about risk. Chem Senses, 21, Dalton, P. (1999). Cognitive influences on health symptoms from acute chemical exposure. Health Psychol, 18, Dalton P. (2003). Upper airway irritation, odor perception and health risk due to airborne chemicals. Toxicol Lett, , Dalton P, Wysocki CJ, Brody MJ & Lawley HJ. (1997). The influence of cognitive bias on the perceived odor, irritation and health symptoms from chemical exposure. Int Arch Occup Environ Health, 69, Doty RL & Laing DG. (2003). Psychophysical measurement of human olfactory function including odorant mixture assessment. In Doty RL (ed), Handbook of olfaction and gustation (pp ). New York: Marcel Dekker.
15 Ehrlichman H, Kuhl SB, Zhu J & Warrenburg S. (1997). Startle reflex modulation by pleasant and unpleasant odors in a between-subject design. Psychophysiol, 34, Engen T. (1991). Odor sensation and memory. New York: Praeger. Fang L, Wyon DP, Clausen G & Fanger PO. (2004). Impact of indoor air temperature and humidity in an office on perceived air quality, SBS symptoms and performance. Indoor Air, 14, Gescheider GA. (1997). Psychophysics: the fundamentals. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum. Hansen AM, Meyer HW & Gyntelberg F. (2008). Building-related symptoms and stress indicators. Indoor Air, 18, Kirk-Smith M, van Toller C & Dodd G. (1983). Unconscious odour conditioning in human subjects. Biol Psychol, 17, Knasko SC. (1993). Performance, mood, and health during exposure to intermittent odors. Arch Environ Health, 48, Knasko S. (1995). Pleasant odors and congruency: effects on approach behaviour. Chem Senses, 20, Kumar P, Caradonna-Graham VM, Gupta S, Cai X, Rao PN & Thompson J. (1995). Inhalation challenge effects of perfume scent strips in patients with asthma. Ann Allergy Asthma Immunol, 75, Lorig TS & Schwartz GE. (1988). Brain and odor: I. Alterations of human EEG by odor administration. Psychobiol, 16, Ludvigson HW & Rottman TR. (1989). Effects of ambient odors of lavender and cloves on cognition, memory affect and mood. Chem Senses, 14, Millqvist E. (2008). Mechanisms of increased airway sensitivity to occupational chemicals and odors. Curr Opin Allergy Clin Immunol, 8, Miltner W, Matjak M, Braun C, Diekmann H & Brody S. (1994). Emotional qualities of odors and their influence on the startle reflex in humans. Psychophysiol, 31, Nordin S, Lidén E & Gidlöf-Gunnarsson A. (2008). Development and evaluation of a category ratio scale with semantic descriptors: the Environmental Annoyance Scale. Scand J Psychol, DOI: /j x Rotton J. (1983). Affective and cognitive consequences of malodorous pollution. Basic Appl Social Psychol, 4, Runeson R, Norbäck D, Klinteberg B & Edling C. (2004). The influence of personality, measured by the Karolinska Scales of Personality (KSP), on symptoms among subjects in suspected sick buildings. Indoor Air, 14, Schiffman SS, Studwell CE, Landerman LR, Berman K & Sundy JS. (2005). Symptomatic effects of exposure to diluted air sampled from a swine confinement atmosphere on healthy human subjects. Environ Health Perspect, 113, Shim C & Williams MH. (1986). Effect of odors in asthma. Am J Med, 80, Shusterman DJ & Dager SR. (1991). Prevention of psychological disability after occupational respiratory exposures. Occup Med, 6, Shusterman D, Lipscomb J, Neutra R & Satin K. (1991). Symptom prevalence and odorworry interaction near hazardous waste sites. Environ Health Perspect, 94, Shusterman D, Murphy M-A & Balmes J. (1998). Seasonal allergic rhinitic and nonrhinitic subjects react differentially to provocation with chlorine gas. J Allergy Clin Immunol, 101,
16 Stevens SS. (1975). Psychophysics: introduction to its perceptual, neural, and social aspects. New York: Wiley. Stevens SS. (1957). On the psychophysical law. Psychol Rev, 64, Ursin H & Eriksen HR. (2004). The cognitive activation theory of stress. Psychoneuroendocrinol, 29, Van den Bergh O, Devriese S, Winters W, Veulemans H, Nemery B, Eelen P & Van de Woestijne KP. (2001). Acquiring symptoms in response to odors: a learning perspective on multiple chemical sensitivity. Ann N Y Acad Sci, 933, Wargocki P. (2004). Sensory pollution sources in buildings. Indoor Air, 14 (Suppl 7), Wargocki P, Wyon DP, Baik YK, Clausen G & Fanger PO. (1999). Perceived air quality, sick building syndrome (SBS) symptoms and productivity in an office with two different pollution loads. Indoor Air, 9, Watson D & Clark LA. (1984). Negative affectivity: the disposition to experience aversive emotional states. Psychol Bull, 96, Watson D & Pennebaker JW. (1989). Health complaints, stress, and distress: exploring the central role of negative affectivity. Psychol Rev, 96, Wilkins K, Wolkoff P, Knudsen HN & Clausen PA. (2007). The impact of information on perceived air quality: organic vs. synthetic building materials. Indoor Air, 17, Wolkoff P, Wilkins CK, Clausen PA & Nielsen GD. (2006). Organic compounds in office environments: sensory irritation, odor, measurements and the role of reactive chemistry. Indoor Air, 16, Wysocki CJ, Dalton P, Brody MJ & Lawley HJ. (1997). Acetone odor and irritation thresholds obtained from acetone-exposed factory workers and from control (occupationally unexposed) subjects. Am Ind Hyg Assoc J, 58,
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Läs merIndividfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa
Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Steven Nordin Institutionen för psykologi Umeå universitet Inomhusklimat Örebro 2012, 14-15 mars Bakgrund Fokus Låg komfort Temperatur
Läs merInneklima og risikokommunikasjon
Nasjonalt seminar om fuktskader 2009-6 maj 2009 i Oslo Kjell Andersson Inneklima og risikokommunikasjon osloanderssonfinal Inneklima og risikokommunikasjon Inledning Vi läser dagligen i massmedia om risker
Läs merDoftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin
Doftkänslighet -medicinska aspekter Lena Hillert Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin -triggar känslor, minnen Dofter G -kan ge positiva upplevelser i f -kan ge negativa
Läs merDOFT ÖVER KÄNSLIG HET
DOFT ÖVER KÄNSLIG HET Ett Okänt Problem Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 2 Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 3 Till dig som studerar till sjuksköterska eller läkare Till högskolor och universitet
Läs merVärt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Läs merSjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta
Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet
Läs merByggnadsrelaterad ohälsa Många frågor en del svar
Byggnadsrelaterad ohälsa Många frågor en del svar Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Inomhusmiljö 2016, Stockholm den 23-24 november Min bakgrund Byggnadsrelaterad ohälsa Kemisk
Läs merInomhusklimat och riskkommunikation
Inomhusklimat och riskkommunikation sammanfattning En miljöhälsorapport visar att 1,2 miljoner svenskar beskriver att de upplever inomhusmiljörelaterade symtom. De vanligaste symtomen är trötthet, irritation
Läs merVad kännetecknar doftöverkänslighet?
Vad kännetecknar doftöverkänslighet? Steven Nordin Institutionen för psykologi Umeå universitet Allergistämman 2012, Göteborg, 21-22 november Vad är doftöverkänslighet? 1 Vad är doftöverkänslighet? Doftsättning
Läs mer,* 2* , TBM TBM TBM TBM, TBM TBM TBM. J. Japan Association on Odor Environment Vol..- No. +,*+, * ** * ** ** -*/ 2/ CA
45 TBM TBM, /* TBM - TBM TBM +.,* 2*. 3 3.., +,. +1 / + TBM, TBM - TBM. +2 * ** * **,CA ** *,-* **./ + 11 ** -*/ 2/ + + + CA E-mail : kobayakawa-tatsu@aist.go.jp 46.- +,. - +2 /2 - -* TBM.,. 23. 1 -, TBM,,
Läs merALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)
ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University
Läs merByggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan
Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan Prof Berndt Stenberg Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin Umeå universitet Inomhusmiljö Stockholm 9 april 2019 Potentiella hälsorisker Cancer Allergi
Läs merMiljööverkänslighet Specifik entitet?
Miljööverkänslighet Specifik entitet? Steven Nordin Institutionen för psykologi Umeå universitet ALLISS höstmöte, 24 oktober 2014, Lund Agenda Vad är kemisk intolerans? De kemiska sinnenas roll och karaktär
Läs merViktiga faktorer i innemiljön
Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,
Läs merHälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker
Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen
Läs merExponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering
1 Miljömedicinskt Forskningscentrum Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering Rapport 2/09 2 Inledning Svavelväte förekommer normalt i kroppen och spelar en viktig roll för nervsystemets
Läs merTorsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16
Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö
Läs merSHR är. Sensorisk hyperreaktivitet och kronisk hosta några heta nyheter? Kriterier för diagnosen SHR
Sensorisk hyperreaktivitet och kronisk hosta några heta nyheter? Ewa Ternesten Hasséus Allergimottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 SHR är. En ökad känslighet för doftande ämnen Slemhinnereaktioner
Läs merVälkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras
Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merEMOTION. Armita Golkar Doktorand
EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring
Läs merOhälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn
Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn Ulf Flodin Överläkare, docent Arbets och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping 2018 02 07 1 Definitionen av sjukt hus En byggnad, där en förhöjd
Läs merAstma, allergi och laboratoriearbete
Astma, allergi och laboratoriearbete Jonas Brisman, Med.dr., Överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin och Universitetssjukhuset 2012-10-17 1 Åkommor allergiska eller icke-allergiska Slemhinnor
Läs merKriterier för rekommendation av målarfärg
Kriterier för rekommendation av målarfärg Bakgrund Många frågor från medlemmar och allmänheten till handlar om luftvägsbesvär och doftöverkänslighet som uppkommit pga emissioner från målarfärger. Vi har
Läs merEMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation
Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Armita Golkar Doktorand Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring specifika
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merMögel inomhus och hälsorisker
1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Ragnar Rylander, prof emeritus i miljömedicin Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
Läs merMiljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola
Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Göteborg den 7 maj 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra
Läs merENERGIEFFEKTIV VENTILERING MED ELEVENS HÄLSA I CENTRUM. I samarbete med
ENERGIEFFEKTIV VENTILERING MED ELEVENS HÄLSA I CENTRUM VENTILATION Varför ventilerar vi? Föra bort dålig och förbrukad luft Föra bort övertemperatur från rummet Tillförandet av ny luft är funktion av bortförandet
Läs merSamband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige
Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande
Läs merHälsoaspekter vid boende
Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda
Läs merJ. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 431
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 431 - +, +,, + 0/1 **+/ +, + TEL *12 22, 0+,, FAX *12 22,.0,1 E-mail : nob-sakai@shoin.ac.jp 432-1 0 +2, *.-, + r*.*1-0 /3., -/, +, F p.-43,-40.-4-
Läs merEMOTION. Armita Golkar Doktorand
EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring
Läs merALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL)
ALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University of Pennsylvania
Läs mer13 nov -12 Shane MacDonald
Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva
Läs merVad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Läs merEn studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter
En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter Författare Johan Häggbom, AB Previa, Lovisingatan 3B, 151 73 Södertälje. T: 08-550 268 60. e-mail: johan.haggbom@previa.se Handledare
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 181204 Total Exam Points: 15.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel - Brunet et al. Reduction of PTSD Symptoms With Pre- Reactivation Propranolol
Läs mer30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october
Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska
Läs merKemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts. Sarka Langer
Kemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts Sarka Langer IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aschebergsgatan 44 Box 53021 400 14 Göteborg Kemiska reaktioner i inomhusluft? = sant Atmosfärkemi
Läs merLuftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier
Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom
Läs merPlacebo och självläkning som
Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter
Läs merOm kloranisoler, mögellukt och stinkbomber
-12-19 1 Miljömedicin Miljöhygieniker Arbetsmiljötoxikologi Docent, forskare Om kloranisoler, mögellukt och stinkbomber Johnny.Lorentzen@ki.se Seminarium, Hälsoskyddsnätverket.11.30, Johnny C. Lorentzen
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Läs merDoftöverkänslighet sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna
Doftöverkänslighet sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna Doftöverkänslighet sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna Produktionsfakta Utgivare Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond
Läs merNeuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Läs merInnemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft
Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig
Läs merLångvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?
Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar
Läs merReferensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90
Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Allmän bakgrund... 2 Vad är byggnadsrelaterad ohälsa?... 3 Faktorer i inomhusmiljön som ofta diskuteras i samband med byggnadsrelaterad ohälsa... 3 Utredningsprinciper
Läs merPå vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan
Läs merPASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI
PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt
Läs merErfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala
Erfarenheter Tester Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Bakgrundsinformation till utvecklingsarbete Ämne är inte det viktiga Utbildningssteg kunskap Lärdom av
Läs merKIT 104 Kognitiva processer
KIT 104 Kognitiva processer Thomas Porathe, Tekn.Dr Informationsdesign / mux Lab Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola Maritime Human Factors gruppen Institutionen för sjöfart
Läs merVilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology
Läs merFukt inomhusmiljö FTF 130211
Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:
Läs merJ. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 417
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 417 +, +- + cm, +. + /*+ *,30 +2/+ + & Fax : */2 -,3 +.+, E-mail : sako @dent.asahi-u.ac.jp 418-1 0 +2 2* 2*. Kiesow /,, *.1 *.2 mm, + +./ mm
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life
Läs merVad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
Läs merFukt och mögel i bostaden
Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merEmotioner: aversion, belöning
Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och
Läs merFinns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?
Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen
Läs merSynpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.
PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merFRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS
nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas
Läs merFrån inlärningsteori till praktisk hundträning
Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser
Läs merInformation om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19
Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till
Läs merEpidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting
Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting 2016-12-09 Maria Feychting 1 Traditional health risk assessment process Hazard Identification Exposure-
Läs merAktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress
Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet
Läs merPosttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning
Läs merBehandling av långvarig smärta
Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare
Läs merKlorfenolimpregnerat virke - ett innemiljöproblem
-12-19 1 Enheten för Miljömedicin Miljöhygieniker Enheten för Arbetsmiljötoxikologi Docent, forskare Klorfenolimpregnerat virke - ett innemiljöproblem Johnny.Lorentzen@ki.se Fuktcentrums informationsdag
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merKvantitativa metoder och datainsamling
Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan
Läs merKriterier för rekommendation av kemisk-tekniska produkter
Kriterier för rekommendation av kemisk-tekniska produkter Bakgrund Merparten av alla frågor om produkter från medlemmar och allmänhet till Astma- och Allergiförbundet berör det kemisk-tekniska området.
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merKemisk intolerans och livskvalitet en litteraturstudie
Kemisk intolerans och livskvalitet en litteraturstudie Milton Mosell, ST-läkare, Östhammars vårdcentral Handledare: Malin André, allmänläkare, docent 1 SAMMANFATTNING Introduktion: Kemisk intolerans är
Läs merPatientbroschyr. A Breath of. New Life
Patientbroschyr A Breath of New Life Airsonett Air4 Air4 är en läkemedelsfri behandling som kan förbättra allergiska astmasymptom och livskvalitén när den läggs till din regelbundna läkemedelsbehandling
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merExempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura
Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition
Läs merHur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Läs merFRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA
Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden
Läs merVad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?
Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska
Läs merMINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION
ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel
Läs merVid nervsmärta efter bältros (PHN)
Vid nervsmärta efter bältros (PHN) Lokal behandling som patienten själv administrerar 1 baltrosguiden.se Ingår i förmånen Ca 10% av bältrospatienter drabbas av långvarig nervsmärta (Postherpatisk Neuralgi
Läs merSmärtmekanismer och samsjuklighet
Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen
Läs merFakta om allergi EAACI Declaration 2011
EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merVar finns barnen i forskningen?
Var finns barnen i forskningen? Mycket fokus på vuxna Barnperspektiv berättas av vuxna Beslut fattas utan att verkligen förstå hur barn påverkas Buss ett ofta utelämnat färdmedel Children s affective experiences
Läs merDEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare
DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merMinnet - begrepp och principer
Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merEnergianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,
Läs mer