Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa
|
|
- Margareta Sara Lund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Steven Nordin Institutionen för psykologi Umeå universitet Inomhusklimat Örebro 2012, mars Bakgrund Fokus Låg komfort Temperatur Luftfuktighet CO 2 Lukt Sjukdom Lungcancer (radon) Legionärssjuka (legionella) Astma/allergi (inomhusallergen) Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Multipel kemisk känslighet (MCS) 1
2 Bakgrund Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa i relation till MCS Vanligt att långvarig ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa övergår till MCS 23.2% 23.2% Intolerance to odorants/irritants: Initially health problems in certain buildings 75.0% Bakgrund Diagnoskriterier för MCS Symtomen är reproducerbara Kroniskt tillstånd Låga nivåer av exponering Symptomen avtar/försvinner då exponeringen avlägsnas Responser uppstår för flera kemiskt orelaterade ämnen Symtomen rör flera organsystem 1999 Consensus on Multiple Chemical Sensitivity Arch Environ Health 2
3 Bakgrund Vanliga symtom vid MCS Andersson et al J Occup Environ Health Bakgrund Mer komplext än enkel dos respons Tre årtionden av forskning kring ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Icke toxisk kemisk/fysisk exponering? Hälsosymtom 3
4 Bakgrund Mer komplext än enkel dos respons Behov av att studera individfaktorers roll: Icke toxisk kemisk/fysisk exponering Hälsosymtom Att leva med dessa miljökänsligheter? 4
5 Att leva med dessa miljökänsligheter? Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Attityder från omgivningen Ifrågasättande och bristande förståelse Från fullt stöd till inget stöd Att leva med dessa miljökänsligheter? Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Konsekvenser Vardagliga aktiviteter försvåras Ekonomiska problem Familj och vänner drabbas Känslomässig påverkan 5
6 Att leva med dessa miljökänsligheter? Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Egenhantering Undvika Försöka acceptera & hitta lösningar Kämpa på Se det positiva Göra sin bostad till fristad Att leva med dessa miljökänsligheter? Multipel kemisk känslighet Identifierade kategorier Tillgänglighet i samhället Transportera sig med färdmedel Besöka allmänna byggnader & inrättningar Hitta lämplig bostad Ekonomisk trygghet Sänkt inkomst Ökade utgifter Dåligt stöd från myndigheter Sociala relationer Umgänge & sociala aktiviteter Begränsar andra Vägrar att ändra sitt sociala liv Söderholm et al Health Care Women Int 6
7 Att leva med dessa miljökänsligheter? Multipel kemisk känslighet Identifierade teman Begränsad i deltagandet med samhället Tillgängligheten till samhället är noll. Jag kan varken gå bio, teater, konserter eller andra ställen dit jag ofta gick tidigare. Restauranger/ kaféer är nästan uteslutet. Tvingad att bete sig inkompatibelt med ens värderingar och självbild Det är svårt att göra sociala aktiviteter spontant. Många förberedelser behövs om jag t ex ska gå på en fest. Att kontakta alla i förväg och försäkra sig om att alla är luktfria. Det känns väldigt svårt eftersom jag är en mycket spontan person. Brist på förståelse och respekt från andra Jag har blivit trakasserad av min chef som sprayade parfym på arbetsplatsen och som kände sig förolämpad för att jag inte ville säga upp mig. Hon satte ett ultimatum att jag skulle förflyttas, annars skulle hon sjukskriva sig. Så jag förflyttades till en annan arbetsplats där det fanns mer irritanter. Söderholm et al Health Care Women Int Att leva med dessa miljökänsligheter? Multipel kemisk känslighet Osäkerhet Det har varit omöjligt för mig att hitta en bostad där jag kan må bra. Jag har blivit avvisad hjälp från myndigheter och har flyttat åtta gånger sedan jag blev allvarligt sjuk i juni Jag har förlorat mitt hem... Jag har tvingats lämna min dotter, mina vänner och kvalificerad sjukvård i sökandet efter en lämplig bostad... Idag bor jag i ett gammalt hus... Huset håller på bli för dyrt för mig och jag kan inte få bostadsbidrag. Identifierade teman Beroende av andra En av de svåraste sakerna med detta tillstånd är att det är så svårt att umgås med andra människor. Jag har blivit så beroende av att även andra måste förändra sina liv för att kunna umgås med mig. Tvingad att välja mellan pest och kolera Svårigheten med att besvära andra att avstå från lukter får mig ofta att välja bort sociala aktiviteter som jag inte tycker är värda att bli sjuka för. Dessa anpassningar och prioriteringar är något jag brottas med varje dag och varje vecka eftersom jag mycket gärna skulle vilja delta i barnens alla aktiviteter, föräldramöten, etc. Söderholm et al Health Care Women Int 7
8 Även andra former av miljökänslighet? Även andra former av miljökänslighet? Miljöhälsostudien i Västerbotten Västerbotten Sweden % of the population Age strata (yrs) 8
9 Även andra former av miljökänslighet? Miljöhälsostudien i Västerbotten Västerbotten som population (18 79 år) Stratifiering för ålder och kön n = (40%) Planerad som longitudinell Demografi Diagnostiserade sjukdomstillstånd Karaktär och grad av miljökänsligheter Somatisering Stress & utmattningssyndrom Hjälplöshet & hopplöshet Ångest & depression Hälso oro för miljöfaktorer Sömn Symtombild Triggerfaktorer Copingstrategier & socialt stöd Även andra former av miljökänslighet? Enskild förekomst (%) 21,6% Minst en känslighet Ospecifik Lukter/ Ljud Elektrobyggnadsrelaterad irritanter magnetiska ohälsa fält Diagnos given av läkare 1 1,4 3,3 2,8 0,4 WHOs lista + attribuering 2 2,5 Besvär mer än normalt 3 5,0 12,3 9,4 2,7 WHOs lista 4 17,3 IEI 5 6,7 1,6 MCS 6 3,6 1 Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa, MCS/SHR, ljud respektive elöverkänslighet 2 WHOs lista över typiska SBS symtom i kombination med besvär vid vistelse i vissa byggnader 3 Besvärar mer än normalt av vistelse i vissa byggnader, luktande/stickande ämnen, vardagliga ljud respektive påslagen elektrisk utrustning 4 WHOs lista över typiska SBS symtom 5 Kriterier för idiopathic environmental intolerance konsensuskriterier för MCS 9
10 Även andra former av miljökänslighet? Samförekomst Intolerance to certain buildings Odorants/ irritants Sounds Electrical equipment 58.1% 15.8% 23.0% At least 1 other At least 2 other All 3 other 70.3% 23.0% 3.6% Även andra former av miljökänslighet? Samförekomst Intolerance to odorants/irritants Certain buildings Sounds Electrical equipment 23.2% 20.5% 7.2% At least 1 other At least 2 other All 3 other 41.8% 9.6% 1.4% 10
11 Även andra former av miljökänslighet? Samförekomst Clinical diagnosis Nonspecific building related symptoms Multiple chemical sensitivity MCS 53% NBS 23% Underliggande mekanismer? 11
12 Underliggande mekanismer? Ingen toxikologisk förklaring Underliggande mekanismer? Exponeringens egenskaper Kemiska eller kemosensoriska egenskaper hos exponeringen? 12
13 Underliggande mekanismer? Två kemiska sinnen i näshålan Luktsinnet Typisk innemiljö: Ca 6000 ämnen med luktande & sensoriskt irriterande egenskaper Kemestetiska sinnet Wargocki 2004 Indoor Air Underliggande mekanismer? Luktsinnet det första sinnet i arternas utvecklingen Attraction of Escherichia coli bacteria to aspatate Adler 1969 Science Vårt evolutionära arv: Luktsinnet ska styra vårt beteende (även omedvetet) Dåliga erfarenheter av ett kemiskt ämne ska få oss att ta avstånd: 1. Ökad vakenhet & negativ emotion 2. Lukten blir obehaglig & stark 3. Ofarliga hälsosymtom (stressrespons via bl a ANS) Dåliga erfarenheter inkluderar tron om att det kemiska ämnet är farligt Negativ affekt och relaterade tillstånd förstärker dessa försvarsmekanismer Encyclopedia Britannica
14 Underliggande mekanismer? Negativ affekt och relaterade tillstånd PHQ-15 score Somatization 0 HADS score Anxiety Depression 2D Graph 9 SMBS score PSS score Stress Burnout 0 Odorants/irritants Certain buildings Odorants/irritants & certain buildings Electromagnetic fields Noise Referents 0 Odorants/irritants Certain buildings Odorants/irritants & certain buildings Electromagnetic fields Noise Referents Underliggande mekanismer? Hälsoriskperception Modern Health Worries Scale Extreme 5 concern Worry for personal health Environmental pollution Toxic interventions No 1 concern 1 Extreme 5 concern Worry for personal health Radiation Tainted food No 1 concern Odorants/irritants Certain buildings Electromagnetic fields Odorants/irritants & certain buildings Noise Referents 0 Odorants/irritants Certain buildings Odorants/irritants & certain buildings Electromagnetic fields Noise Referents 14
15 Underliggande mekanismer? Kemosensorik & hälsoriskperception som mediatorer Damm och sotexponering Luktexponering Stenlund et al Public Health Claeson et al. Submitted Underliggande mekanismer? Mild form av ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa The chemosensory psychobiological stress model Nordin 2009 Inomhusklimat Örebro 15
16 Underliggande mekanismer? Kemisk intolerans Neural sensitisering Kemisk intolerans Neurogen inflammation Klassisk betingning + Underliggande mekanismer? Neurogen inflammation Förändrad perception HPAaxeln Neuropeptider (t ex substans P, CRF): Inflammatoriska mediatorer & stresshormoner Inflammation Limbiska systemet nociceptorer (sensoriska C fibrer) Diverse symptom Autonoma nervsystemet Endokrina systemet Meggs 1999 Toxicol Ind Health Black 2002 Brain Behav immun 16
17 Underliggande mekanismer? Neurogen inflammation Odds kvoter för kronisk sinusit Intolerans för lukter/irritanter 3.5 Intolerans för vissa byggnader 6.7 Läkar diagnostiserad MCS 13.6 Läkar diagnostiserad ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa 21.3 Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Obehaglig exponering Opredicerbar exponering Hög stressnivå Initial stimulering Upprepad stimulerring Habituering Sensitisering Neural respons Stimulus Minnesprocess Bell et al Biol Psychiat Sorg & Prasad 1997 Environ Health Perspect Overmier, 2002 Scand J Psychol 17
18 Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Endokrina systemet Autonoma nervsystemet Förändrad perception Dopaminerga systemet Limbisk kindling Bell et al Biol Psychiat Sorg & Prasad 1997 Environ Health Perspect Overmier 2002 Scand J Psychol Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Upplevd intensitet (log 10 ) Tid (kontinuerlig exponering) Andersson et al J Psychosom Res 18
19 Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Underliggande mekanismer? Neural sensitisering 19
20 Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Förändrad hjärnaktivitet hos sensitiserare vs habituerare Främre cingulum Amygdala Främre insula Orbitofrontalkortex Underliggande mekanismer? Kemisk intolerans Förändrad hjärnaktivitet hos sensitiserare vs habituerare Samma aktiveringsmönster som vid fibromyalgi (vid smärtstimulering) (Jensen et al. 2009) Främre cingulum Amygdala Främre insula Orbitofrontalkortex Vilken roll spelar dessa områden? Habituering (sensitisering i detta fall) Hotfulla situationer (t ex lukt) Klassisk betingning Förhöjd vakenhet Aktivering av ANS (symtom) Stimulus (t ex lukt) upplevs starkare Negativa känslor Förhöjd uppmärksamhet Stimulus (t ex lukt) upplevs starkare Stimulus (t ex lukt) upplevs obehaglig 20
21 Psykologi Umeå universitet Tack för uppmärksamheten! & Tack till kollegorna: Folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Astma & allergi Sahlgrenska universitetssjukhuset Linus Andersson Anna Sara Claeson Nina Lind Berndt Stenberg Maria Nordin Eva Millqvist Strålningsvetenskaper Umeå universitet Öron, näsa, hals Kärnsjukhuset, Skövde Greg Neely Eva Palmquist Anna Söderholm Lars Nyberg Mats Bende 21
Vad kännetecknar doftöverkänslighet?
Vad kännetecknar doftöverkänslighet? Steven Nordin Institutionen för psykologi Umeå universitet Allergistämman 2012, Göteborg, 21-22 november Vad är doftöverkänslighet? 1 Vad är doftöverkänslighet? Doftsättning
Miljööverkänslighet Specifik entitet?
Miljööverkänslighet Specifik entitet? Steven Nordin Institutionen för psykologi Umeå universitet ALLISS höstmöte, 24 oktober 2014, Lund Agenda Vad är kemisk intolerans? De kemiska sinnenas roll och karaktär
Byggnadsrelaterad ohälsa Många frågor en del svar
Byggnadsrelaterad ohälsa Många frågor en del svar Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Inomhusmiljö 2016, Stockholm den 23-24 november Min bakgrund Byggnadsrelaterad ohälsa Kemisk
Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta
Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet
Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin
Doftkänslighet -medicinska aspekter Lena Hillert Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin -triggar känslor, minnen Dofter G -kan ge positiva upplevelser i f -kan ge negativa
Doftöverkänslighet sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna
Doftöverkänslighet sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna Doftöverkänslighet sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna Produktionsfakta Utgivare Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond
Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras
Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat
Värt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?
Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska
Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan
Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan Prof Berndt Stenberg Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin Umeå universitet Inomhusmiljö Stockholm 9 april 2019 Potentiella hälsorisker Cancer Allergi
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping
Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS
Att leva med smärta - ACT som livsstrategi
Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador
ARTROS OCH SMÄRTA VARFÖR GÖR DET ONT? BIRGITTA GATENHOLM ST-LÄKARE ORTOPEDEN DOKTORAND, AVDELNINGEN FÖR ORTOPEDI SAHLGRENSKA AKADEMIN
ARTROS OCH SMÄRTA VARFÖR GÖR DET ONT? BIRGITTA GATENHOLM ST-LÄKARE ORTOPEDEN DOKTORAND, AVDELNINGEN FÖR ORTOPEDI SAHLGRENSKA AKADEMIN Artros Wear and tear utslitet brosk förslitning Artros Obalans i uppbyggnaden
Burnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Att leva med sensorisk hyperreaktivitet
Appendix 1. Att leva med sensorisk hyperreaktivitet Mittuniversitetet Umeå universitet Tack för att du valt att delta i denna studie! Del A är allmänna bakgrundsfrågor. Del B är ett frågeformulär om din
Åter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Samband mellan arbete och hälsa
Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå
Påverkan av luktämnen i innemiljön. Steven Nordin
Påverkan av luktämnen i innemiljön Steven Nordin Vad betyder lukt för besvär från miljön? Går det att mäta lukt i innemiljön? Varför tycks så många reagera på mögellukt? Inledning En typisk innemiljö innehåller
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
DOFT ÖVER KÄNSLIG HET
DOFT ÖVER KÄNSLIG HET Ett Okänt Problem Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 2 Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 3 Till dig som studerar till sjuksköterska eller läkare Till högskolor och universitet
Hälsoaspekter vid boende
Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda
Placebo och självläkning som
Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter
Barn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet
Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an
LINUS ANDERSSON, Umeå universitet
Sjuk av lukter SAMMANFATTNING Kemisk intolerans, eller doftöverkänslighet som det ibland kallas, innebär att den drabbade får symtom av låga doser vardagliga, till synes ofarliga kemiska exponeringar.
epidemiologi, [1, 2]
Enkät ger svar på om eventuella miljöstörningar och brister finns i den fysiska innemiljön ger möjlighet att på bästa sätt ha dokumenterat material för att möta och tillgodose framtida krav och behov.
Viktiga faktorer i innemiljön
Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,
INFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Att (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
BYGGNADSRELATERAD OHÄLSA - kompetensutveckling inom hälsovården
BYGGNADSRELATERAD OHÄLSA - kompetensutveckling inom hälsovården Annika Glader, Anna-Sara Claeson, Berndt Stenberg, Bo Glas, Ingrid Liljelind, Kåre Eriksson,Maj-Helen Nyback, Steven Nordin SERIE R: RAPPORTER,
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Checklista - vanliga stressorer
Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Astma och allergier effekter av miljön
Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)
Astma, allergi och laboratoriearbete
Astma, allergi och laboratoriearbete Jonas Brisman, Med.dr., Överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin och Universitetssjukhuset 2012-10-17 1 Åkommor allergiska eller icke-allergiska Slemhinnor
TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).
TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt
Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19
Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life
Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus
Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus Mare.lohmus.sundstrom@ki.se Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt
Att leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Svår huvudvärk och arbetsliv. Svenska Migränförbundets undersökning 2013
Svår huvudvärk och arbetsliv Svenska Migränförbundets undersökning 2013 - Undersökningen genomfördes juni-augusti 2013-720 personer deltog - Åldersfördelning 15-80 år - 87% kvinnor (625 st) 13% män (95
Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare
DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter
PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI
PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)
ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University
Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin
Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM Syfte med hela avhandlingen Öka kunskapen om förekomst av upplevd stress och stressrelaterad ohälsa
Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
SHR är. Sensorisk hyperreaktivitet och kronisk hosta några heta nyheter? Kriterier för diagnosen SHR
Sensorisk hyperreaktivitet och kronisk hosta några heta nyheter? Ewa Ternesten Hasséus Allergimottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 SHR är. En ökad känslighet för doftande ämnen Slemhinnereaktioner
Vår tids sjuklighet. Uppsala universitet
DEN MODERNA OHÄLSAN eller Vår tids sjuklighet Allmänläkardagarna läk i Skövde 2010-01-27 27 Karin Johannisson Uppsala universitet Den moderna ohälsan hur vi hanterar snabb samhällsförändring och accelererat
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Hur förklarar man störd central
Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer
Framgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling
Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar
Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419
Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över
Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.
Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade
Modern hälsooro, stress och somatisering som möjliga riskfaktorer för utveckling av särskild miljökänslighet. Joakim Suikki.
Modern hälsooro, stress och somatisering som möjliga riskfaktorer för utveckling av särskild miljökänslighet Joakim Suikki Joakim Suikki Vt 2017 Examensarbete, 30 hp Psykologprogrammet, 300 hp Handledare:
Pervasive Refusal Syndrome (PRS)
Pervasive Refusal Syndrome (PRS) Flicka 10 år Pojke 11 år Arv OCD, ångest, dep (ma) panik(pa) Ångest/dep (pa), autism (kusin) Premorbid Stress Utlösande Förstärkande Behandling Förlopp Perfektionistisk,
Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.
Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom
Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel
Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska
NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?
NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET? CHRISTER SANDAHL Chef i Äldreomsorgen Stockholm 12 maj 2016 13 maj 2016 Christer Sandahl, MMC, Karolinska Institutet Känslor smittar Chefens
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Inneklima og risikokommunikasjon
Nasjonalt seminar om fuktskader 2009-6 maj 2009 i Oslo Kjell Andersson Inneklima og risikokommunikasjon osloanderssonfinal Inneklima og risikokommunikasjon Inledning Vi läser dagligen i massmedia om risker
Vad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:
Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se
Kemisk intolerans och livskvalitet en litteraturstudie
Kemisk intolerans och livskvalitet en litteraturstudie Milton Mosell, ST-läkare, Östhammars vårdcentral Handledare: Malin André, allmänläkare, docent 1 SAMMANFATTNING Introduktion: Kemisk intolerans är
Grön Rehabilitering på Landsbygd
Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,
Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet
Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980