Byggnadsrelaterad ohälsa Många frågor en del svar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadsrelaterad ohälsa Många frågor en del svar"

Christian Pettersson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Byggnadsrelaterad ohälsa Många frågor en del svar Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Inomhusmiljö 2016, Stockholm den november

2 Min bakgrund Byggnadsrelaterad ohälsa Kemisk intolerans Reaktion på låg koncentration av kemiska ämnen Inget etablerat samband dos - respons Varför blir vissa personer sjuka av inomhusmiljön och andra inte?

3 Samförekomst av olika miljööverkänsligheter Västerbottens miljöhälsostudie Palmqvist et al. (2013). Int J hyg Environ Health 217(4-5): Vad kommer först?

4 Ett kroniskt hälsoproblem? SBS is defined by the World Health Organization as a complex of subchronic symptoms that occur while occupants are in a building and generally decrease when they leave (Ten Brinke et al 1998). Uppföljning SBS patienter 1-13 år efter första kliniska undersökningen 7.5% Inga symtom 59.8% Alla eller nästan alla symtom kvar

5 Att leva med byggnadsrelaterad ohälsa Påverkar livskvalitet Förändra och begränsa Andras attityder Hantering: kämpa, undvika, se positivt En sak som gjorde mig mycket ledsen var att jag alltid var tvungen att förklara och försvara mig. Detta var fallet i arbetet och även privat. Ingen tog mig på allvar - "ännu en nonsensdiagnos" - sa någon. Söderholm et al. (2015). Scand J Psych

6 Lukt och irritation Shustermann (2001). Chemical senses, 26: Korpi et al. (2009). Crit Rev Toxicol 39:

7 Lukt och irritation Irritation i slemhinnor (ögon, näsa, hals) vanliga symtom i innemiljön Men stor skillnad mellan uppmätta koncentrationer i byggnader och rapporterade tröskelvärden för sensorisk irritation

8 Vad gör folk sjuka i innemiljön? Miljöfaktorer Individfaktorer Kemiska emissioner Fukt Mögel Belysning Partiklar Förväntningar Stress Ångest/depression Inflammation Kön

9 Specifika miljöer som ger besvär 40 triggerfaktorer för 4 olika miljökänsligheter Referenter Kemisk intolerans Kombinerad Byggnadsrelaterad ohälsa Bil avgaser Nytryckt tidning Rengörings medel Referenter Kemisk intolerans Byggnadsrelaterad ohälsa Kombinerad Plastlukt Låg rumstemp Hög rumstemp Mögellukt Instängd luft Lösnings medel Blommor/ växter Svag belysning /bländande/ 4 reflexer Damm/ smuts Synlig fuktskada 1 2 Mekaniska ljud Nylagda golv 3 4 Parfym Nymålade ytor Fuktig luft Lukt från tobaksrök 3 4 Torr luft Drag Claeson et al. Ännu ej publicerat data

10 Miljöfaktorer flyktiga organiska ämnen Icke-problembyggnader skiljer sig kemiskt från problembyggnader Sunesson et al. (2006). Indoor Air 16: Ökad ventilation minskar hud-, slemhinne- och generella symtom Ökar produktivitet Fisk et al. (2009). Indoor Air 19: Seppänen et al. (2006). Indoor Air 16: 28-36

11 Miljöfaktorer reaktiva ämnen Olika ämnen olika egenskaper Jämför ett reaktivt ämne med ett icke reaktivt Claeson & Lind (2016). Environ Toxicol Pharm. 45: Claeson and Andersson (2016), submitted

12 Miljöfaktorer - mögel Hälsobesvär vanligare i byggnader med fukt- och mögelskador Astma Hosta Problem i övre luftvägarna Väsande andning Allergisk rinit Andnöd Bronkit Eksem MEN: Bygger på självrapportering av fukt, mögel och ohälsa. Mätdata ej tydliga samband. Bornehag et al. (2004). Indoor Air. 14(4): Mendell et al. (2011). Environ Health Persp. 119: Norbäck et al. (2013). Occup. Environ. Med. 70(5): Wang et al. (2014). PLoS ONE 9(8) Kanchonghittiphon et al. (2014). Environ Health Persp. 123(1):6-20 Mendell and Kumagi (2016). Indoor Air. Published online

Miljöfaktorer - mögel WHO 2009 riktlinjer: we cannot now quantify relations between microbial exposure and health no quantitative healthbased

13 Miljöfaktorer - mögel WHO 2009 riktlinjer: we cannot now quantify relations between microbial exposure and health no quantitative healthbased guideline values or thresholds are recommended for acceptable levels of contamination with microorganisms. Mendell and Kumagi (2016). Indoor Air

Miljöfaktorer flyktiga organiska föreningar från mögel Studie 1 Låga halter, 1 tim - Inga effekter av exponering Studie 2 10-100 ggr högre

14 Miljöfaktorer flyktiga organiska föreningar från mögel Studie 1 Låga halter, 1 tim - Inga effekter av exponering Studie ggr högre halter 2x10 min med näsklämma 2x10 min utan näsklämma Slutsats: Luktsinnet är viktigt för uppkomst av symtom vid akut exponering för mögel.

15 Individfaktorer psykosocial arbetsmiljö stress kön ålder allergier överkänslighet oro depression ångest inflammation osv Shustermann (1992). Arch Environ Health 47:76-87

Individfaktorer kön Patienter remitterade till NUS 1986-1998 92% kvinnor, 8% män Svarsfrekvens i enkätstudie 75% kvinnor, 25% män Pågående studie av patienter från

16 Individfaktorer kön Patienter remitterade till NUS % kvinnor, 8% män Svarsfrekvens i enkätstudie 75% kvinnor, 25% män Pågående studie av patienter från samma arbetsplats 79% kvinnor, 21% män Stenberg & Wall (1995). Social Science & Medicine 40: Edvardsson B. (2015). Det är inte mig det är fel på det är huset

17 Individfaktorer - sensorisk irritation och kön Olika studier olika resultat Exponeringsstudie - amylacetat Slutsats: Samma detektionströskel men kvinnor upplever svaga stimuli som starkare än män Claeson & Nordin (2011). Chemosensory Perception 4:25-31

18 Individfaktorer - inflammation Byggnadsrelaterad ohälsa associerat med högre risk för inflammatoriska sjukdomar och rapporterade symtom de senaste 3 månaderna Claeson et al. (2016) submitted

19 Indivdfaktorer inflammation butanolexponering Intensitet och valens Andersson et al. (2015). Int Arch Occup Environ Health 89(1):79-88 Dantoft et al. (2015). Plos ONE 10(11)

20 Individfaktorer - inflammation Akrolinexponering Metaboliter kopplade till: Stress (endocannabinoider) Tex ArakidonylEtanolAmin Inflammation (eicosanoider) T ex Prostaglandin E 2 Claeson et al. (2016), submitted

21 Individ + miljö? Stress och akrolinexponering Claeson et al, ECRO 2016

22 Individfaktorer välbefinnande Stress, ångest, depression, oro etc hög och låg Exponering för butanol Andersson et al. (2013). Frontiers in Psychology 4(1-8).

23 Individfaktorer information Positiv: I denna uppgift ska du uppskatta dina luktupplevelser av ett naturligt doftämne. Tidigare forskning har tillskrivit doftämnet avslappnande egenskaper och det används bland annat vid framställning av eteriska oljor. Doftämnet är en naturlig smakförstärkare i vissa ölsorter, glass och bakverk. Negativ I denna uppgift ska du uppskatta dina luktupplevelser av ett kemiskt lösnings-medel. Detta lösningsmedel är en petrokemisk produkt som bland annat framställs från propylen. Det används också inom industrin som bromsvätska, trä-impregnering och thinner. Andersson et al. (2013). Frontiers in Psychology 4(1-8).

24 Individfaktorer - habituering Vissa individer vänjer sig inte vid lukten Anterior cingulate cortex Amygdala Anterior insular cortex Orbitofrontal cortex Andersson et al, submitted

25 Ågärder - miljöfaktorer WHO s riktlinjer Fukt och mögel ska undvikas Indikatorer: -Kondensation -Synligt mögel -Mögellukt -Tidigare vattenskada Gränsvärden ej möjliga God ventilation Edvardsson et al. (2008). Int Arch Occup Environ Health 81:

26 Åtgärder - individfaktorer Bemötande Det är inte sant du inbillar dig Avsaknad av bekräftelse Symtom vaga och kommer och går Jag trodde ofta att jag bara hittade på det och försökte köra på som vanligt Det är inte mig det är fel på, det är huset För att reducera kostnader stängdes ventilationen ned och gradvis upplevde jag halsirritation Man känner sig lite skyldig själv Måste hitta bevis Edvardsson B. (2015). Det är inte mig det är fel på det är huset

27 Tack till kollegor och finansiärer! Instruktionen för psykologi, Umeå universitet Eva Palmquist Linus Andersson Nina Lind Steven Nordin Kemiska institutionen, Umeå universitet Malin Linder Nording Mátyás Ripszám Peter Haglund Sandra Gouveia-Figueira Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet Chris Fowler Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Berit Edvardsson Bo Glas Helen Bertilsson Ingrid Liljelind

Relevanta dokument

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,