Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

Transkript

1 Riskkommunikation Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

2

3 Mögel som angriper byggnadsmaterial kan bilda starka gifter som verkar inflammatoriskt och är cancerframkallande 3

4 Inneklimatproblem i bostäder

5

6

7 Varför blir det så? diffusa symtom oklar exponering många inblandade oro, indignation konflikter låsta positioner trovärdighetsproblem

8 Starta aldrig med avancerade, dyra och ofta svårtolkbara kemiska och mikrobiologiska mätningar! Starta aldrig med mögelhund! Vad gör vi då???

9 anamnes klinisk undersökning provtagning/tester diagnos prognos behandling återbesök

10

11 Allmänna råd lyssna - visa respekt ta klagomålen på allvar visa ödmjukhet fånga snabbt upp problemen skaffa överblick involvera brukarna

12 MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Damm och smuts Belysning Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft

13 BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen

14 Ventilationsproblem MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Belysning Buller Damm och smuts Drag För hög rumstemperatur BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Koncentrationssvårigheter Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft Heshet, halstorrhet Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa

15 Fuktproblem MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Buller Belysning Damm och smuts Drag För hög rumstemperatur BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Statisk elektricitet Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft För låg rumstemperatur Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa

16 Är innemiljön farlig? Blir man sjuk av dålig innemiljö?

17 The International Academy of Indoor Air Sciences. Deadly Household Pollution: A call for Action För tidig död Lungsjukdomar TBC Cancer Förgiftning etc. Nature 447, (17 May 2007) doi: /447236a; Published online 16 May 2007

18 Indoor climate and health what do we really know? Indoor Air 2008 Påverkan Samband? Utfall Lukt TVOC MVOC Partiklar Ftalater Fukt Mögel Drag Kyla Ljud Etc Barriärsymtom: Irritation, rodnad, torrhet i ögon, näsa, svalg och hud. Generella symtom: Trötthet, huvudvärk, hosta, yrsel, koncentrationssvårigheter Specifika symtom Astma Lars Belin 2003

19 Vi vet att - fukt/mögelskadade miljöer medför mer problem - dålig ventilation medför mer klagomål - kvinnor och allergiker rapporterar fler symtom osv. men Vi känner inte till - vilka enskilda faktorer som förorsakar problemen - vilka biologiska mekanismer som verkar - varför folk reagerar som de gör

20 Är mögel farligt? Mögel finns överallt Det finns hundratals mögelarter i inomhusmiljön Mögel lever av att bryta ner organiskt material Det kan bli problem om mögelsvamparna får växa till Mögel kan producera stora mängder sporer Mögel kan producera olika lättflyktiga föreningar Mögel kan medföra missfärgningar och lukter Vissa mögelarter kan producera mögelgifter 20

21 Lågdos extrapolering Log risk sporer/m sporer/m Log dos Efter Torben Sigsgaard 21

22 Mögelsporer Luftvägsbesvär och luftvägsinflammation visar sig hos människa vid halter på sporer/m 3 (ej sensibiliserad) Luftvägspåverkan efter exponering av sensibiliserade astmatiker för sporer/m 3 (Penicillum) resp sporer/m 3 (Alternaria) Väldesignad inneklimatstudie visade ingen effekt vid 700 sporer/m 3 (inflammatoriska markörer, ospecifika symtom) Eduart W. Fungal spores Arbete och Hälsa

23 Toxiner Låga halter? (jämför toxiner från Stachybotrys) Uppmätt i damm på ytor i svårt fuktskadade byggnader 0, g/mg damm* Om detta damm i luften, 100 μg/m 3 och allt tas upp: upptag 0, g/dag Aflatoxiner är cancerogena mögel, genotoxiska och starkt levertoxiska Tolerabelt intag per dag 0, g /kg kroppsvikt, dvs ca. 0, g för en man som väger 70 kg, dvs. ungefär ggr högre än beräknat upptag av toxiner från Stachybotrys *Bloom E, Bal K, Nyman E, Must A, Larsson L. Mass Spectrometry-Based Strategy for Direct Detection and Quantifiation of Some Mycotoxins Produced by Stachybotrys and Aspergillus spp.in Indoor Environments. Appl Environ Microbio 2007;73:

24 MVOC 24

25 MVOC Mer än 200 ämnen identifierade Inget ämne avges enbart från mikroorganismer Irritationssymtom hos människa har observerats vid ggr högre halter än vad som brukar uppmätas Inga andra effekter än irritationseffekter förväntas Man kan inte särskilja mögelskadade miljöer från andra Pasanen m.fl. Microbial volatile organic compounds (MVOCs) Arbete och hälsa

26 Blir man sjuk av mögel? Ja, besvär om höga sporhalter (> sporer/m 3 ) - sensibiliserade sannolikt lägre Foto Rob Samson Låg risk för sensibilisering för mögel (multiallergiker) Toxinhalterna i luften låga Fuktskadan själv med kemisk exponering och lukter utgör sannolikt den största orsaken till besvär/symtom i fukt/mögelskadade innemiljöer 26

27 Slutsatser Fukt/mögelskador skall åtgärdas Mögellukter skall inte tolereras Synlig mögelväxt ej tolerabel WHO GUIDELINES FOR INDOOR AIR QUALITY: DAMPNESS AND MOULD

28 Inomhusklimat - ohälsa dåligt inomhusklimat SBS-symtom - ja oavsett orsak fuktskadade innemiljöerslemhinnebesvär - ja katt, hund, kvalster allergier - ja rökning inomhus allergier - sannolikt mögel mögelallergier nej! cancer nej!!! kemiska ämnen i luften ökad slemhinneretbarhet jaa lukter??? Kemiska ämnen i innemiljön annan sjuklighet????

29 Slutsatser sambandet inomhusklimat-ohälsa komplext många modifierande faktorer det finns samband mellan inomhusklimat och ohälsa även om mekanismerna är okända ödmjuk inställning till problematiken nödvändig det finns inte underlag för säkra uttalanden, speciellt på individnivå men. erfarenheten visar att man om man genomför rätt åtgärder reduceras eller försvinner problemen/symtomen viktigt med kvalitetssäkring och uppföljning

30 Vad är risk? Riskkommunikation? en risk är sannolikheten för att exponering för en riskkälla förorsakar negativa konsekvenser riskkommunikation är skilt från riskinformation Peter Sandman: Improving dialogue with communities

31 RISK OCH VÄRDERINGAR Hur man responderar på risker beror inte enbart på sammanhang, utan också på Personliga värderingar Politisk övertygelse Moraliska hänsyn Attityder till teknologi etc

32

33

34

35

36 NY DEFINITION AV RISK NÄR MAN KOMMUNICERAR Hazard/mätbar risk = sannolikhet x magnitud Indignation = alla de saker som oroar människor och som experterna ignorerar RISK = HAZARD/MÄTBAR RISK + INDIGNATION R = f(h,i)

37 INDIGNATIONSMODELLEN (OUTRAGE FACTOR MODEL) INDIGNATIONSFAKTORER Frivillig Påtvingad 2 Naturlig Artificiell 3 Bekant Obekant 4 Ej minnesvärd Minnesvärd 5 Inger ej rädsla Inger rädsla 6 Diffus i tid och rum Fokuserad i tid och rum 7 Kunskap finns Kunskap finns ej 8 Kontrollerad av individen Kontrollerad av samhället 9 Rättvis Orättvis 10 Moraliskt irrelevant Moraliskt relevant 11 Förtroende Ej förtroende 12 Process som Process som ej motsvarar förv. motsvarar förv

38 RISKKOMMUNIKATION SKA INTE försöka att sopa igen spåren efter begångna misstag. undanhålla information om risker från de människor som påverkas av riskerna. använda jargong eller vetenskapliga resultat för att dölja eller undvika svåra problem.

39 SJU KARDINALREGLER: 1 (2) 1 Acceptera och involvera allmänheten som en partner. Målet är att producera en informerad allmänhet, inte att negligera allmänhetens oro eller att underlåta att vidta åtgärder. 2 Planera ditt agerande noggrant och utvärdera sedan. Olika mål/målgrupper eller media kräver olika åtgärder. 3 Lyssna till allmänhetens specifika oro och bekymmer. Människor bryr sig ofta mer om pålitlighet, förtroende, kompetens, rättvisa och lyhördhet än om statistik och detaljer. 4 Var ärlig, uppriktig och öppen. Det är svårt att få omdöme om att vara pålitlig och trovärdig; förlorar man detta är det nästan omöjligt att få igen.

40 SJU KARDINALREGLER: 2 (2) 5 Arbeta nära med andra pålitliga källor. Konflikter och oenighet mellan olika organisationer gör kommunikationen med allmänheten mycket svårare. 6 Möt medias behov. Media är vanligtvis mer intresserad av politik än risk, enkelhet än komplexitet, fara än säkerhet. 7 Prata enkelt, klart och med medkänsla. Låt aldrig dina ambitioner att göra ett bra arbete hindra dig från att erkänna den tragedi som sjukdom, skada eller död kan innebära. Människor kan förstå riskinformation men de behöver ändå inte vara ense med dig; vissa människor kommer inte att bli nöjda.

41 Riskjämförelser Första val samma risk vid olika tider mot en standard (gränsvärden) andra bedömningar ( värsta fall ) Andra val mellan att göra eller inte göra något mellan olika alternativ samma risk någon annanstans

42 Tillit och trovärdighet upplevelse av kunskap och expertis upplevelse av ärlighet och uppriktighet uppevelsen av att bry sig ge trygghet

43 TIO SÄTT ATT FÖRLORA TILLIT OCH TROVÄRDIGHET 1) Dra inte in folk i beslutsfattande som rör deras egna liv. 2) Håll inne med informationen till dess att folk skriker efter den. 3) Bry dig inte om folks känslor. 4) Följ aldrig upp något. 5) Om någon gör ett misstag förneka det. 6) Om du inte vet svaren, låtsas bara. 7) Tala aldrig ett enkelt, begripligt språk. 8) Visa upp dig som en riktig byråkrat. 9) Fördröj samtal med andra inblandade myndigheter. 10) Om någon av dina forskare/anställda har problem med sina relationer till andra människor, avskyr att träffa folk och ber att få slippa skicka ut honom/henne i alla fall

44 SEX KRITERIER FÖR EFFEKTIV RISKKOMMUNIKATION 1. Snabb och korrekt information ges till berörda 2. Medias informationsbehov tillfredsställs 3. Transparens i riskkommunikationen, ingen dold agenda 4. Personligt möte med den mest berörda gruppen av människor (om möjligt/nödvändigt) 5. Planerade/vidtagna åtgärder redovisas 6. De berörda involveras i riskkommunikationen Skapa trygghet, förtroende, tillit Warg L-E, Andersson K, Stridh G. Kriterier för effektiv riskkommunikation, Naturvårdsverket Rapport 2008:5887