Lungor KROPPSUNDERSÖKNING. the33. Hälsodepartement Barn avdelning. Referenser. Lungor. Hjärta. Buk

Transkript

1 Hereditet för lungsjukdom (Cystisk fibros eller astma)? Nattlig hosta? Astma. Ansträngnings andfåddhet? Besvär vid kallt väder? Tidigare pseudo krupp/krupp? Andfåddhet/pippande andning? Feber (infection)? Epidemiologi (andra familjmedlemmar som är sjuka, utländsk vistelse)? Hosta? Kräkning (slem)? Främmande kropp I luftvägarna? Ta barnet sig åt öronen (mediaotit)? Svälg svårigheter (tonsillit/epiglottit)? Ökad andningsarbete Näsvingefladder, Indragningar, bukmuskel användning vid andning)? Ökad/minskad andningsfrekvens (AF)? Cyanos eller blekhet? Orolighet eller slöhet? Trumpinnefingrar (Cystisk fibros, bronkiektasi, hjärtfel)? Distansstridor? Palpation och percussion Trakea I mittlinjen? Lungfälts utbredning, tydliga avvikelser? pex palpation Deformering I bröstkorgen Trattbröst (normalt). Hönsbröst (hjärtfel)? Tunnformad bröstkorg (luftretention)? Harrisonfåra (astma)? Öron, näsa och hals Trumhinneinspektion med otoskop Bleka (normalt), Röda/ buktade (mediaotit), Indragna matta (otosalpingit). Näsundersökning (rödnad, obstruction, polyper)? Farynxundersökning (Akuta tonsiller rödnad, sår eller kroniska tonsiller förstorade utan inflammations tecken)? Lymfkörtelföstoring I halsen och/nacken? Auskultation Med rätt storlek stetoskop kan man undersöka förkomsten av följande kliniska tecken: Andningsljud och eventuellt biljud (over hela lungfälten). Dämpad/frånvaron av andningsljud over ett område (pleurautgjutning, pneumothorax eller förtätning). Krepitationer (i förtättningsområden). Ronki över hela lungfälten (vid astma eller obstruktiv bronkit).

2 och kärl Hereditet för medfött hjärtfel? Trisomi 21 (Mb Down)? Cyanos/tidigare cyanos? Trötthet och/eller andfåddhet (hjärtsvikt)? Blekhet/svettningar (hjärtsvikt)? Amningssvårigheter (matvanorna påverkas av ökat andningsarbete)? Tillväxtkurvor finns det avvikelser? Syncopé fans det tydlig orsak? Hjärtklappningar eller hjärtrusningar? Tidigare blåsljud (fysiologisk vid infection/ansträngning eller konstant)? Central cyanos? Hjärtsvikt symptom (andfåddhet, svettningar och blekhet)? Tillväxtstagnation (hjärtsvikt)? Trumpinnefingrar (cyanostiskt hjärtfel)? Palpation Genom att undersöka följande: Iktus cordis (undersökning av vänsterkammararbetet). Palpation av höger kammare kraftiga pulsationer? Vibrationer i bröstväggen (frémissement)? Leverpalpation förstoring av levern kan beror på hjärtsvikt. Auskultation Genom att lyssna med stetoskop av rätt storlek samt utverdera pulsen som skall anpassas efter åldern, hudfärg och tecken till svikt: Auskultation av hjärttonerna Normal? Förstärkta (pulmonell hypertension)? Fixerade/delade (Förmaksseptum defekt, ASD)? Extratoner (galloprytm vid svikt/ ejektionsbiljud vid aortastenos)? Blåsljud skall auskulteras över de olika klaffarna (systolisk blåsljud kan vara fysiologisk men diastolisk blåsljud är ALLTID patologisk). Puls och kapilläråterfyllnad Normal puls? Takykardi? Bradykardi? Regelbundet rytm? Volym och karaktär (normal/svag)? Femoralis pulsationer (assymetriska vid coarcatio aorta). Kapilläråterfyllnad > 2 sek Chock Ålder < 1 år år år > 12 år Fysiologisk puls (slag/min)

3 Hereditet för mag-tarmsjukdomar (Ciliaki, Inflammatorisk tarm sjukdom)? Obstipation? Kostanamnes/Aptit och kalori intaget? Viktutveckling? Kräkningar? Uppstötningar (gastroesofagal reflux)? Diarré? Symtom från urinvägar (trängningar, sveda, enures)? Ont i magen (lokalisation, duration och typ av smärta)? Auskultation Auskultation av tarmljud: Normal? Metaliska tarmljud (tarm hinder) Avsaknad av tarmljud (ileus)? Palpation Man bör fråga om barnet har ont i magen först och i så falt vart så att punkten för maximalt smärta skall palperas sist. Undersökaren bör vara varm om händerna innan buk palpation för att undersöka förkomsten av följande kliniska tecken: svullnad/ömhet (tecken till ascites)? Förekomsten av organomegali (OBS! Nedre leverkanten kan palperas normalt 1-2 cm mjukt och jämn nedom arcus)? Resistenser (resistens i vänster fossa iliaca är vanligt vid förstoppning)? Perkussion Kan vara av stor betydelse vid ascites och uppblåst tarm. Per rectum undersökning Analinspektion (fissure, trauma, streptokockinfektion). Palpation av rectum (avföring? Konsistens? Färg? Blod? Ömhet?) Genitalia Detta skall inte glömas eftersom buksmärta är oftast en debut symtom: Normala testiklar? Symetriska? Bråck? Hydrocele? Retraktila testiklar? Yttre genitalia undersökning för flickor som söker med symtom från urinvägar/underliv. Local status Hud Spider naevi (leversjukdom)? Ikterus anatomisk hinder Hyperbilirubinemi (mörk urin och blekavföring). Ödem runt ögonen, på smalben eller ryggslut? Atrofisk glutealmuskulatur viktförlust och typiskt för celiaki.

4 sk undersökning Hereditet för exempelvis synnnedsättning, hörselnedsättning, inlärningssvårigheter, muskeldystrofi? Konsanguinitet? Utvecklingsstörningar? Hörsel och/eller synproblematik? Kramper/ tidigare kramper? Skolprestation. Klumpighet (tappar saker) eller vinglighet? Huvudvärk/kräkningar (förhöjd intrakraniellt tryck)? Barnet psyko-sociala situation. Observation Små barnen medverkar inte vid neurologisk undersökning därför är observationen är det bästa möjliga undersöknings instrument: Rörelse Begränsade rörelser? Abnorma? Ofrivilliga? Överdrivna rörelser? Rykningar? Gång Har barnet börjat gå? Stel? Vaggande/ostadig gång (spastisk diplegi, Duchennes muskel dystrofi, kongenital höftledsinstabilitet)? Svårt att resa sig från huk-sittande Duchennes muskel dystrofi (Gowers tecken) med försenad utveckling av grovmotoriken. Hållning Förekommer kontraktur? Tonus -Hypoton? nedre morotorneuronskada. -Hyperton (spasticitet)? Övre motorneuronskada (Cerebral pares CP) Kraft Framför allt i övre och nedre extremiteterna. Kranialnerver Koordination Observation av gång (ataxi vid tumörer i bakre skallgruppen), finger-nastiest. Huvudomfånget Normalt (tänk på föräldrernas huvud omfånget)? Litet? Stort (hydrocefalus)? Reflexer och primitive reflexer Reflexer i de övriga lokalisationer skall utvärderas (biceps, triceps, brachioradialis, patella och akilles). Babinskireflex (stortån böjs uppåt upp till 8 månader därefter skall den vikas nedåt). Primitiva reflexer (nyföddhetsreflexer): Olika medfödda reflexer som skall försvinna efter en viss period och kvarvarande sådana reflexer tyder på en skada i övre motorneuron. Dessa reflexer kan summeras i följande: Gripreflexen: När barnet handflata berörs försöker barnet gripa. Försvinner vid 2 månaders ålder. Moro-reflexen: Symmetrisk abduktion och sedan adduction av armar när barnets huvud hastigt släpps bakåt i undersökarens hand. Försvinner vid 4 månaders ålder. Asmmetrisk Tonisk Nack-Reflex (ATNR): Om huvudet på ett spädbarn vrids 90 grader åt ena sidan så sträcks automatiskt arm och ben på samma sida, medan arm och ben på motsatt sida böjs. Försvinner vid 6 månaders ålder.

5 Hereditet för ögonsjukdomar Medfödd katarakt? Retinitis pigmentosa? Skelning? Har någon i familjen sett barnet skelar? Ser barnet bra? Sitter barnet för nära TV:n? Har barnet klagat över huvudvärk (kan vara tecken till dålig synskärpa)? Senaste besök hos optikern? Riskfaktorer för synproblematik (Diabetes, neurologisk sjukdom eller extreme prematuritet)? Iris, sclera och pupillerna (symmetriska och reagerar på direkt och indirekt ljus) Nyfödda som saknar röd reflex i genomfallande ljus har tydligen en medfödd katarakt. Tecken till skelning? Cover-test kan göras genom att täcka till det bästa ögat så att det skelande ögat oftast räta upp sig. Förekomsten av epikantusveck? Viktigt att notera eftersom dessa (även en bred näsrot) kan gör att barnet misstänks för skelning. Utvärdering av skelning Konstant skelning kontakt med ögon läkare direkt eftersom om den inte åtgärdas kan leda till kortikal blindhet på motsvarande sida. Kontroll av ögonrörelser (ögonmuskelpares?). Latent skelning enbart när ögat är trött, kräver en bra anamnes. Intermittent skelning kan vara normalt upp till 6 månaders ålder. Cover-test. bottenundersökning. Synskärpa. Synskärpa Förmågan att fixera och följa ett föremål på nära och långt avstånd. Fixering av ett föremål med blicken och vridning av blicken 180 grader. Förmågan att kunna urskilja siffror, bokstäver eller figurer (äldre barn). rörelse och synfält motorik test Nystagmus? Synfält enligt Donders botten undersökning Detta bör göras på alla barn även de friska om man har möjlighet och barnet medverkar vid undersökning. Rödreflexen och linsen bör inspekteras framför allt för de nyfödda.

6 Hereditet för reumatiska sjukdomar? Ledsmärtor eller svulna led? Kan barnet röra på sig fritt eller hon/han rör sig klumpigt? Oförklarlig feber? Flukuerade temperatur? Duration? Feber utan en tydlig orsak kan beror på en autoimmune sjukdom eller septisk artrit. Hud kostymen Utslag? reumatisk sjukdom, ITP, Leukemi eller Henoch-Schönleins purpura Inflammations tecken på led Svullnad, rödnad eller deformitet? Muskelstruktur och massa övanför och nedom den drabbade led Atrofi? Funktionsbedömning Normalt? Hälta? Hålla en penna eller annat fin motorik? Rygginspektion, stående bakifrån Skolios? Funktionell skolios kan beror på benlängdsskillnad eller ryggsmärta och förekommer ofta hos tonåringar därför är det viktigt att ta upp dessa anamnestiska uppgifter i detaljer. Palpation Värmeökning över leden eller ömhet? Ledingjutning? Detta kan kännas över patella, som vid ökad ledvätskan, kan rör sig fram och tillbacka. Rörelseomfång Undersökaren skall vara försiktig med att testa rörelse framför allt det passiva testet och att undersökningen måste avslutas vid utalad smärta. Inskränkning av det aktiva rörelse? Inskränkning av det passiva rörelse (flektering/extendering)? Flexion, extension, rotation, abduction och adduction av de stora leden. Höft undersökning i full adbuktion hos nyflödda och barn med cerebral pares för att utesluta höftledsinstabilitet.

7 REFERENSER Barnmedicin i ett nötskal. Lawrence Miall, Mary Rudolf, Malcolm Levene. Översättning och bearbetning av Jonas F. Lundvigsson Kap 2: Studentlitteratur DR. Miriam Stoppard, Barnläkarboken Ett lättfattlig uppslagsbok från A till Ö om barns sjukdomar, deras symtom och behandling. Granskad och bearbetad av Johnny Ludvigsson, Professor i barnmedicin Sida ICA Bokförlag