Vad kan det kliniska ögat se? SÅ GÖRS EN KLINISK UNDERSÖKNING

Transkript

1 Vad kan det kliniska ögat se? SÅ GÖRS EN KLINISK UNDERSÖKNING

2 Klinisk undersökning omfaaar o Anamnes o Status

3 Anamnesen o Allmänna anamnesen: Ålder, kön, kroniska sjukdomar, 7digar opera7oner, medicinering, m.m. o Aktuella anamnesen o Låt pa7enten servera diagnosen! o Öppna frågor! o KompleCera med hjälp av slutna frågor

4 Klinisk status, basic methods o Inspec7o o Palpa7o o Ausculta7o o Percussio

5 Verktygen o Febertermometer o Stetoskop o Blodtrycksmätare o Satura7onsmätare o Lampa o PEF- mätare o Doppler- UL

6 AllmänIllståndet o Grovindelning: GoC / försvagat (opåverkat / påverkat) o Vakenhetsgraden: används t.ex. GCS (Glasgow coma scale) o Orientering: Tid? Rum? o Temp (t.ax., t.oto.) o Nackstyvhet? o Smärtpåverkan o Andningspåverkan (afr?, andningsmönster?, hyperven7la7on?, Cheyne- Stokes?) o Inkompensa7onstecken? (dyspné, takypné, ortopné, halsvenstas, benödem) o Dehydrering? (torra slemhinnor, nedsac turgor) o Alkohol? Drogpåverkan?

7 (vuxna) Bedömning av medvetandegraden: GCS Poäng Motorik Verbal Ögon 6 Följer enkla uppmaningar 5 Avvärjer vid smärts7muli Alert och orienterad 4 Reagerar oriktat på smärtor 3 Böjrörelse vid smärts7muli (dekor7ka7on) 2 Sträckrörelse vid smärts7muli (decerebra7on) Konfusorisk, desorienterad Öppnar spontant Talar osammanhängande Öppnar på uppmaning Obegripligt mumlande Öppnar vid smärts7muli 1 Ingen respons Inget ljud Öppnar inte

8 Hjärtstatus o AT o Perifera ödem o Dyspnea o Halsvenstas o Cyanos o Auskula7on o Puls: Takykardi? Bradykardi? o Rytm: Regelbunden? Oregelbunen? Regelbunden med extraslag? o HjärConerna o Blodtrycket

9 Lungstatus o AT o Tachypné/bradypné o Syresatura7on (SpO2) o Cyanos o Hörbara andningsljud (pip, distansronki) o Tecken på hjärtsvikt? (perifera ödem?, halsvenstas?) o Inspek7on o Andningsfrekvens? o Användning av auxiliära andningsmuskler?

10 o Perkussion o Klang: Sidoskillnad? (normal perkussionston/dämpad/hypersonor/tympanisk) o Lunggränser (symmeter: höger får vara 2-3 cm högre än vänster lunggräns) o Auskulta7on o Sidoskillnad? o Rassel?, Krepita7oner? o Ronki? (lågfrekventa = sonora, högfrekventa = sibilanta) o PEF

11 Gastroenterologisk status o AT / inspec7o o Icterus?, spider naevi?, bråck? o Palpa7o o Organförstoring (lever, mjälte) o Patologiska resistenser? o Ömhet?, diffus eller lokal (ange kvadrant) o Acites? o Dunkömhet? o Percussio: Ansamling av luf/gas? o Ausculta7o o Peristal7ken? o Hypersonora tarmljud?

12 Neurologisk status 1. Högre funk7oner 2. Kranialnerverna 3. Motorik 4. Koordina7on 5. Sensorik 6. Reflexer och Babinskis tecken

13 o Högre funk7oner o Orientering, kogni7o, talförmåga o Kranialnerver: o Ögonmotorik o Synfält o Pupillernas reak7on på ljus o Ansiktets motorik o Tungans rörelser o Sväljningsförmåga o Motorik: Sidoskillnader?, gången?

14 o Koordina7on o Peka mot näsan, häl- knä o Sensorik o Svår ac undersöka, låt pa7enten beskriva, motsvarar dermatom eller perifer nerv? o Testning av smärta och vibra7on o Reflexer o Biceps, triceps, patella, akilles o Babinskis test

15 Rytmstörningarna

16 o Hur allvarliga är rytmstörningar? o En rytmstörning är all7d farlig om den försämrar hjärtats pumpfunk7on o Rytmstörningens effekt på pumpfunk7onen beror delvis på hur friskt hjärtat i sig är, t.ex. o Kransartärförträngning iskemi vid takykardi o Diastolisk insufficiens / klaffstenos / obstruk7v kardiomyopa7 akut hjär7nsufficiens i samband med takykardi o Förmaksflimmer ökar risken för trombosbildning i förmaken

17 En översikt av rytm- och ledningsstörningarna: Ortopiska retbildningstörningar Sinustakykardi Sinusbradykardi Sick- Sinus- syndrom Heterotopiska retbildningsstörningar Extrasystolier och takykardier (supraventrikulära och ventrikulära) Förmaks- och kammarflimmer samt - flacer Retledningsstörningar SA- block (sinoatrial) AV- block (atrioventricular) Intraventrikulärblock (skänkelblock) Pre- excita7onssyndrom Wolff- Parkinson- White- syndrom (WPW) Lown- Ganong- Levine- syndrom (LGL)

18 Klinisk bedömning av rytmstörningar o Auskulta7on av hjärtat! o Hjärtljuden uppkommer av hjärtklaffarnas slutning o 1.:a hjärtljudet: AV- klaffarna slår fast då kamrarna pumpar o 2.:a hjärtljudet: Aorta och pulmonalisklaffarna sluts då kamrarnas sammandragning upphör o Palpering av pulsen ej 7llförlitlig metod för ac dra slutsatser om rytmen! (hjärtslag med liten slagvolym känns ej) o Verifiering av rytmstörningen kan endast göras med EKG!

19 o Sinustakykardi o Regelbunden, frekvens /min o Fysiologisk: stress, fysisk belastning o Patologisk: Feber, blödningar, anemi, lungemboli o Väcker misstanke om annat sjukdoms7llstånd o Sinysbradykardi o Regelbunden: Frekvens <50/min o Fysiologisk: vagotonus, sömn, idrocarhjärta o Medikamentös: Digitalis, morfin, beta- blockare o Uppkastning, anorexi, hypotyreos, hjär7nfarkt, sick- sinus

20 o Sick- sinus- syndrome = SSS o Framkommer typiskt som bradykardi med ersäcningssystolier omväxlande med förmaksflimmer o SVES (supraventrikulära) och VES (ventrikulära extrasystolier) = PVC (premature ventricular contrac7ons) o Regelbunden rytm störs av enskilda för 7diga slag, om flera än 3 i rad à klassas som takykardi o Bigemini = sinusslag och extarslag förekommer turvis o SVT / PSVT (supraventrikulär takykardi, paroxysmal SVT) o Snabba/mycket snabba regelbundna, p /min o FörmaksflaCer o Regelbunden takykardi, p /min (på EKG förmaksfrekvensen /min, kammarfrekvensen 1:2 1:4)

21 o Förmaksflimmer o Oregelbundet oregelbunden rytm, kammarfrekvensen /min o Kammarflimmer o Regelbunden takykardi o AV- block o 2. gradens AV- block: hjärtslag uteblir ibland o 3.gradens AV- block = totalblock: kammarfrekvensen 30-60/min (s.k. junc7onal escape ersäcer sinusknutan)

22 Andnöd o Akut andnöd o Lungödem, akut hjärtsvikt o Pneumothorax o Hyperven7la7on o Anafylak7sk reak7on o Obstruk7on förorsakad av främmande föremål

23 o Subakut andnöd (dagar- veckor) o Hjär7nsufficiens o Koronarkärlssjukdom o Försvårad astma o Försvårad COPD o Pneumoni o Lungcancer o Pleural utjutning o Lungparenkymsjukdomar (t.ex. allergisk alveolit) o Anemi

24 o Kronisk andnöd (månader- år) o COPD o Lungparenkymsjukdomar (fibro7serande alveolit) o Upprepade lungembolier o Primär pulmonär hypertoni o Muskuloskeletala sjukdomar

25 Andnöd o Anamnesen o Andnöd även i vila? o Bröstsmärta? o Hosta, slemmig hosta? o Infek7onssymptom? o Röker pa7enten? o Vad gjorde pa7enten innan symptomens begynnelse? o Undersökningar o Auskultering, perkussion o PEF, SpO2

26 Buksmärta, anamnesen Tidigare operationer Sura uppstötningar, illamående, uppkastningar, tarmfunktion, blodiga uppkastningar, melena Smärtanalys a) Tidsförlopp - Börjat på sekunden: ruptur eller perforering av tarmväggen (t.ex. som följd av magsår eller divertikel) - Förvärring till ett maximum under minuter: typisk vid gall- och njurstenskolik samt tarmobstruktion och iskemi - Långsammare förlopp: inflammatoriska processer, tarmobstruktion, b) Läge & utstrålning - Sjukdomsprocessen oftast där smärtan känns c) Smärttyp - Kontinuerlig - Kolikartad: typisk för obstruktiva tillstånd (gall

27 Buksmärta, status Puls, blodtryck, andningsfrekvens, kroppstemperatur Inspektion = observation på avstånd - Patienten: blek, kallsvettig? - Buken: uppspänd? Bråck? Palpation: buken undersöks med handflatan/fingerspetsarna - Normalt bör buken vara mjuk och eftergivande - Vid lokal sjukdomprocess sammandrar sig bukmuskulaturen lokalt = défence - Brädhård bukmuskulatur är typisk för peritonit Auskultation = avlyssning med stetoskop - Normalt bör ett svagt kurrande höras runtom - Vid sjukdomsprocesser upphör peristaltiken som en naturlig skyddsmekanism - Metallisk klang: tarmobstruktion i ett tidigt skede

28 Perkussion = genom att trumma på patientens buk med t.e.x. fingerspetsarna kan fastställas om buken innhåller stora mängder gas / luft Specifika test - McBurney: Appendicittest: positivt om öm punkt vid den nedre tredjedelen av den hypotetiska linje som sammanbinder naveln och tarmbenets övre kant - Rebound tenderness: Appendicittest: med handen trycks långsamt och försiktigt mot patientens buk på vänstra sidan, varefter handen plötsligt borttages, om patienten känner smärta på högra sidan är testet positivt - Murphy: vid palpering under revbensbågen på högra sidan bör normalt inte kännas något och ej

29

30 HjärtgymnasIk hcps://