Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping

Transkript

1 Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Anders Peterson, Tekn Dr Avdelningen för kommunikations- och transportsystem (KTS) Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) Linköpings universitet/campus Norrköping Stockholm den 5 feb 2013

2 2 LiU Campus Norrköping en del av Linköpings universitet

3 Avdelningen för kommunikations och transportsystem (KTS) Trafiksystem Kvantitativ logistik Modellering Optimering Simulering Mobil telekommunikation Matematik 10 lärare/forskare Ca 20 seniora forskare, och 20 doktorander. Avdelningschef är Professor Jan Lundgren. 3

4 Utbildningsprogram med stark bas hos KTS-avdelningen Kommunikation, transport och samhälle (KTS) Civilingenjörsprogram, 300 hp, studenter Samhällets logistik (SL) Kandidatprogram, 180 hp, 30 studenter Flygtrafik och logistik (FTL) Kandidatprogram, 180 hp, 60 studenter Intelligent Transport Systems and Logistics (TSL) Masterprogram (engelska), 120 hp, studenter Wireless Networks and Electronics (WNE) Masterprogram (engelska), 120 hp, studenter 4

5 Forskningsstruktur Biltrafik Kollektivtrafik Järnväg Transporter Flygtrafik Hälso- och sjukvård Blåljuslogistik. Forskningsområde Teoriutveckling Beslutsstöd Optimalitet Flexibilitet Systemdesign Matematisk programmering Simulering Konceptuell modellering Forskningsperspektiv Forskningmetodologi 5

6 Branschprogram Kapacitet i Järnvägstrafiken, KAJT Samverkan mellan myndighet (Trafikverket), forskningsutförare (LiU, BTH, KTH, SICS, UU, VTI) och näringsliv Koordineras av LiU Fokusområden: Kapacitetsplanering och trafikstyrning från uppföljning till 40 år framåt i tiden Tidtabell på strategisk, taktisk och operativ nivå Analys och säkerställande av spårkapacitet på lång och kort sikt Samordning mellan infrastrukturägare och operatörers intressen i tågplanen Verkställande av tågplanen i operativ trafikering, störningshantering Uppföljning och analys av trafiken Samordning underhåll och trafik 6

7 Strategiska & operativa planeringsmetoder för kollektivtrafik Beställning Insättning Forskningen handlar om hur optimering, simulering och GIS (geografiska informationssystem) kan användas för att tackla de nedan nämnda planeringsproblemen Omplanering Planeringsproblem: Nätverksdesign, Frekvensbestämning, Tidtabellsplanering, Schemaläggning (fordon & personal), Tilldela passagerare till fordon (vissa typer av anropsstyrd trafik) De flesta projekt hittills har fokuserat på optimering och simulering av anropsstyrda trafikformer. 7

8 Efterfrågeanalys och strategisk planering av kollektivtrafik Långsiktig resandeutveckling inom lokal och regional kollektivtrafik Kopplingen mellan demografi, geografi, ekonomi och resande Förståelse av kedjan: Inkomst Bilinnehav Kollektivtrafikresande Kan vi få mer för pengarna? Bedrevs kollektivtrafiken kostnadseffektivt? Kan kollektivtrafikresandet ökas utan att subventionerna ökas? 8

9 Kalibrering av kollektivtrafikmodell Frekvensbaserade kollektivtrafikmodeller innehåller parametrar för upplevelsevärdering Parmametrar för värdering av restid, väntetid, bytesgångtid etc. Parametrarna påverkar utdata/prognos från modellkörning; inte uppenbart hur dessa parametrar ska sättas Experiment med SL:s prognosmodell för Stockholmsregionen Kalibreringsproblemet: hitta bästa uppsättning parametrar Bästa mäter vi gentemot resdata i resvaneundersökningen RES0506 Har jämförts med kalibreringsresultat där RES0506 ersatts av perfekt resande där alla reser enligt ResRobot/Samtrafikens GTFS-data Resultat Metod för att hitta bästa möjliga parameteruppsättning presenteras Flera modellvarianter har kalibrerats och därmed har även slutsats om bästa modellvariant, för modellering av Stockholms resande, kunnat dras 9

10 Robusta tidtabeller för järnvägstrafik Små förseningar kommer sannolikt alltid att uppstå, för sök minimera följdeffekterna! Ska extra tidsmarginaler läggas in i tidtabellen? Om ja, var? Hur kan avgångs-, bytes- och mötestider justeras? Metodiken bygger på optimering. Case-studie av Södra stambanan. Projektet utförs i samarbete med SJ och Trafikverket. Licentiatavhandling klar sommaren 2013, fortsättningen diskuteras. 10

11 Design av bytespunkter i kollektivtrafiken För att underlätta byten och möjliggöra korta bytestider krävs väl fungerande bytespunkter I det här projektet: Modellering av resenärsrörelser inom stora bytespunkter. Syfte: Ge stöd för utformning av plattformar, hållplatser samt förbindelser mellan spårbunden och icke-spårbunden kollektivtrafik Doktorandprojekt i samarbete med VTI 11

12 Design av bytespunkter i kollektivtrafiken: Några utgångspunkter Välfungerande bytespunkter är direkt avgörande för en attraktiv kollektivtrafik. Byten upplevs som jobbiga, och bytestid värderas (upplevs) typiskt 2 5 gånger högre än restid i fordonet, därigenom blir bytestiden en viktig del av den upplevda restiden. En bra bytespunkt ligger typiskt centralt (högt markvärde), och måste utformas yteffektivt. Utvecklingen inom mikroskopisk formulering av fotgängare har gått mycket fort de senaste 5 10 åren. Flera nya bytespunkter är på gång och planeras, bl a längs Ostlänken (Linköping, Norrköping, Skavsta). Hur ska dessa utformas? 12

13