Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Transkript

1 Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Utdrag ur Läroplan för förskolan (Lpfö 98): Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. 1

2 Förskolan har ca 25 barn inskrivna i åldern 1-5 år. Barnen går kvar på förskolan tills de flyttar över till förskoleklassen det år de fyller 6 år. På förskolan arbetar fyra förskollärare/barnskötare i arbetslag. Förskolans öppettider är kl Förskolan som är kommunal tillhör Tornhagen-T1:s område. Inom närområdet samarbetar förskolorna med öppethållande kl. 6-7 och kl vid behov. Förskolepersonalen har gemensamma personalmöten och studiedagar. Under sommaren, jullovet, klämdagar o.s.v. samordnar förskolorna öppethållandet. Förskolans dags- och veckoprogram präglas av återkommande rutiner som syftar till att skapa trygghet i barnens vardag. En dag på förskolan 7.00 Förskolan öppnar Lunch Innelek Vila 7.30 Frukost Innelek/Utelek Innelek/Utelek Mellanmål 9.00 Aktiviteter och frukt Innelek/Utelek i åldersindelade grupper Förskolan stänger Samling Fri lek inne och ute Mellan de olika hållpunkterna leker barnen fri lek. Vi vill stimulera barnens egen fantasi i fri lek inne och ute genom att erbjuda god tillgång på leksaker och lekmaterial, utklädningskläder, musik, böcker, spel m.m. och utrymmen för olika sorters lek samt inte minst närvarande personal. På förmiddagarna är de yngre barnen ute 2 tim och på eftermiddagen är det de äldre barnens tur att vara utomhus 2-4,5 tim. Vi eftersträvar att gå ut på gården två gånger om dagen. Åldersindelade grupper Varje förmiddag med undantag för fredagen då vi har gemensam fredagsfest, delar vi barnen i två fasta åldersindelade grupper med två ansvariga pedagoger i varje grupp som följer barnen under deras tid på Djurgården. De yngre barnen har rörelse, skapande, sång och 2

3 ramsor. De äldre barnen har gymnastik, skapande, utflykter i närområdet samt sång, ramsor och språkträning. Samlingar Varje dag före lunchen har vi en kort samling med sånger och ramsor tills de som har dukat kommer och bjuder in till maten. Måltider Lunchen levereras till förskolan från Fridtunaskolan. Vid lunchen sitter barnen på bestämda platser med samma vuxen (oftast familjens kontaktperson = inskolningsansvarig), som så långt möjligt tar hänsyn till barnens och föräldrarnas önskemål om mat och hjälp med densamma. Under måltiderna samtalar vi runt bordet, t ex om vad barnen har gjort under dagen. Frukosten och mellanmålet består av mjölk/yoghurt med smörgås. Vila och lugna aktiviteter efter lunchen Barnen vilar efter behov och föräldrarnas önskemål på madrasser i sovrummet. Personalen sitter hos barnen tills de somnat. Under eftermiddagen när de äldre barnen leker utomhus får de yngre barnen möjlighet till lugna aktiviteter inne. Förskolans trädgård och närmiljö Förskolan har en stor väl inhägnad trädgård med riklig vegetation. Trädgården inbjuder till fantasirik lek i smågrupper. På gården finns också en stor sandlåda. Vi har kompost och ett litet trädgårdsland som barnen är med och sköter. I direkt anslutning till förskolans trädgård ligger Trädgårdsföreningen som vi ofta besöker. Skapande verksamhet/dokumentation Förskolan har planerad skapande verksamhet varje vecka. Skaparlusta och fantasi står i centrum när barnen i ett lugnt tempo får prova olika tekniker, t. ex. med papper, färg, lera och trä. I anslutning till barnens skapande dokumenterar vi hur barnen närmar sig nya material och barnen får kommentera vad de gör. Genom bild, text, foto, ljudband och utställningar arbetar vi med att synliggöra barnens lek och arbete för dem själva, varandra och föräldrar. Dokumentationen är 3

4 också till hjälp för att personallaget ska se vad barnen gjort och arbeta vidare utifrån barnens frågeställningar. Genuspedagogik Ett av förskolans uppdrag enligt läroplanen är att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Sedan Förskolan Djurgården började arbeta med genuspedagogik har vi bl. a. märkt att barnen blivit mer kommunikativa och vågar säga ifrån. De har också breddat sin repertoar så att flickor provar sådant som pojkar normalt gör och tvärtom. Papporna har blivit mer delaktiga i barnens vardag på förskolan, bl. a. genom att båda föräldrarna deltar i utvecklingssamtalen. Vårt lokala jämställdhetsmål är: På förskolan ska man få vara flicka och pojke på många olika sätt och i många olika situationer. Inskolning Inskolning sker som regel under två veckor med en i personallaget som inskolningsansvarig. Under inskolningen får barnet successivt och i lugnt tempo uppleva alla rutiner och huvuddelen av den verksamhet, som det kommer att vara med om i förskolan. Inskolningen är till för att alla inblandade ska få en ordentlig chans att lära känna varandra, bl. a vill vi att inskolningen ska utgöra en bra grund för fortsatt samarbete mellan föräldrar och personal. Föräldrasamarbete Grunden för samarbetet föräldrar - personal är den dagliga kontakten i tamburen. För att kontinuerligt fördjupa denna kontakt inbjuder personalen till utvecklingssamtal en gång/termin. Dessutom förekommer föräldrasamarbete i form av familjefester, föräldramöten m.m. Förskolan är representerad i föräldrarådet som träffas några gånger/termin på inbjudan av rektor. Kom gärna och besök oss! Vi har en fast besökstid på onsdagar jämna veckor kl Vi är tacksamma om ni ringer innan, tel. se ovan, så vi kan avdela en personal som kan visa er runt och prata en stund. 4

5 Så arbetar vi med genuspedagogik på Förskolan Djurgården Utdrag ur Läroplan för förskolan, Lpfö 98: Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. * Båda föräldrarna är delaktiga i inskolning, vardagens glädjeämnen och bekymmer, kontaktas vid akut sjukdom och deltar i utvecklingssamtal. * Flickor och pojkar provar på många olika aktiviteter utanför de traditionella könsgränserna, t.ex. att sy, väva, snickra, klättra i träd, arbeta vid datorn och spela bollspel. * Både flickor och pojkar deltar i olika hushållsgöromål, t ex att duka och baka. * Barnen säger tydligt Jag vill inte eller Stopp det gör ont kombinerat med ett stopptecken när de inte vill vara med i lekar eller när de upplever lekar för våldsamma. Om uppmaningen inte hörsammas hjälper en pedagog till att reda ut situationen. * Alla barn deltar i lugna finmotoriska aktiviteter, t ex att klippa, klistra och sy vid borden. * Förskolan har ett stort utbud av bilderböcker och en del kapitelböcker med genusförtecken, där flickor är hjältar och har huvudrollen och pojkar vågar visa känslor och svaghet. * Vi arbetar med att stärka språkutvecklingen hos både pojkar och flickor, bl. a genom stimulera samtalen vid matborden, i tamburen och i samband med gruppaktiviteter. 5

6 * Vi arbetar med att stärka flickors så väl som pojkars självförtroende, bl. a genom att samtala, sjunga och agera i mindre och större grupper. * Vi säger snippa och snopp om flickans respektive pojkens könsorgan. * Förskolan har ett flertal tekniska hjälpmedel så som digitalkamera, videokamera, diktafon och laminator, som vi använder för att dokumentera barnens lärande. * Föräldrarna får skriftligen ta ställning till om vi får fotografera, filma, använda teckningar med kommentarer, utdrag ur samtal m.m. från deras barn. * Inför utvecklingssamtalen samtalar vi med barnen om förskolan, kamrater och aktiviteter. I samtalen ställer vi också genusrelaterade frågor, t ex om flickors och pojkars lek, vilka leksaker de leker med, vem som bestämmer och hur flickor och pojkar är. * Arbetslaget för fortlöpande diskussioner om nyutkomna böcker och populärvetenskapliga artiklar om genuspedagogik. Vi går på föreläsningar och deltar i kurser och konferenser för att lära oss mer om jämställdhet i förskolan och genusvetenskap. * Vikarier i verksamheten får information om vårt arbetssätt innan de börjar arbeta. Förskolan Djurgårdens lokala jämställdhetsmål: På förskolan ska man få vara flicka och pojke på många olika sätt och situationer. Jan

7 7