Förskollärarprogrammet STUDIEHANDLEDNING. ht Kurs PE020G: Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning förskola, 30 högskolepoäng

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING ht 2017 Kurs PE020G: Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning förskola, 30 högskolepoäng Kursen ges inom: Förskollärarprogrammet, 210 högskolepoäng /sfn 1

2 Kursledning, kurslag och utbildningsadministration Kursansvar: Karin Löfström Delkursansvar: Delkurs 1: Delkurs 2: Delkurs 3: Delkurs 4: Sara Frödén Sara Frödén Sara Frödén Karin Löfström Utbildningsadministration: Olga Jonsson och Sofia Folkesson Examinator: UVK I, Förskollärarprogrammet Sara Frödén Enhetschef: Lars Eriksson Mejl till seminarieledare: /sfn 2

3 Innehållsförteckning ht Kursledning, kurslag och utbildningsadministration... 2 Välkommen till förskollärarutbildning och till studier i pedagogik - utbildningsvetenskaplig kärna I... 4 Delkurs 1 Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng Delkurs 2 Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng Delkurs 3 Utbildningens historia, organisation och värden, 7,5 högskolepoäng Delkurs 4 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1, 7,5 högskolepoäng /sfn 3

4 Välkommen till förskollärarutbildning och till studier i pedagogik - utbildningsvetenskaplig kärna Den studiehandledning du läser just nu är en introduktion till dina studier i pedagogik och till den första kursen inom förskollärarprogrammets utbildningsvetenskapliga kärna. Studiehandledningen ska utgöra ett stöd för dig som student och utgår ifrån kursplanen. I pedagogik står människan som lärande och kunskapande person i centrum och det är framförallt villkoren för detta kunskapande och lärande som utgör pedagogikens studieområde. Det handlar om socialisations- och kommunikationsprocesser i familj och kamratrelationer, förskola, skola och utbildning, i arbetslivet och alla de institutioner och organisationer som omfattar människors liv. Studier i pedagogik innefattar också hur normer, värden och kunskaper formas, etableras och förändras över tid i olika sociala och kulturella sammanhang. Studentcentrerat lärande - kursens grundläggande pedagogiska struktur Kursens grundläggande pedagogiska struktur utgår från ett antagande om lärande som en aktiv och kommunikativ process. Lärande och undervisning formas i samspel mellan lärare och studenter och mellan studenter och riktas mot kursplanens mål. Det är i relation till dessa mål som du både planerar och presenterar resultatet av dina studier. Det är också i relation till dessa mål som du examineras. Vi som arbetar med kursen har ambitionen att du, med dina erfarenheter, förväntningar och framtida yrkesmål, utvecklar en såväl självständig som kritisk och undrande hållning till omvärlden. Den pedagogiska grundsyn som genomsyrar kursen kallar vi studentcentrerat lärande. Vi vill rikta ditt intresse mot kursinnehållet som något du aktivt och kritiskt bearbetar och granskar både enskilt och tillsammans med andra. Studentcentrerat lärande förutsätter att du intar en självständig roll i dina studier och tar eget ansvar för ditt lärande, deltar aktivt i den undervisning som erbjuds vid universitetet och i den verksamhetsförlagda utbildning som är förlagd till förskolan. Vi lägger stor vikt vid ditt eget tänkande och ditt eget skrivande av texter. Samarbetet med studiekamraterna och de gemensamma samtalen är mycket betydelsefulla. I kursen som helhet ska studierna anknyta till dina egna erfarenheter och frågeställningar. Det studentcentrerade lärandet är något som sker tillsammans med andra. Därför är det viktigt att du och dina studiekamrater reflekterar över ert gemensamma arbete och hur ni kan gå vidare i lärprocessen. En del i denna process kan vara att ni ställer samma reflekterande frågor till ert gemensamma arbete som du själv ställer till det egna lärandet. Det är samtidigt angeläget att du ser dig själv som huvudperson i den pågående lärprocessen; det är du som genom att aktivt delta, att engagera dig i dina studier och att ta ansvar för de val du gör, skapar förutsättningar för goda studieresultat. Ditt inflytande, delaktighet och engagemang i dina studier är en betydelsefull faktor för dina studieresultat. Därför är det viktigt att du har en kritisk vetenskaplig hållning gentemot den kurs du läser samt även förhåller dig kritiskt reflekterande till ditt eget lärande. Att ställa sig frågan vad har jag lärt mig idag? kan vara ett sätt att påbörja en reflektionsprocess, där dina tankar och handlingar /sfn 4

5 står i fokus. Vad har jag gjort idag? och vad skulle jag kunna göra imorgon? är frågor som kan vara stöd i ditt fortsatta reflekterande över ditt lärande i relation till de mål du satt och de mål som gäller för kursen. Du bestämmer själv hur du dokumenterar dina reflektioner; att skriva någon form av reflekterande texter för din egen utveckling och ditt lärande är ett förslag. Studentinflytande delaktighet Studentinflytande och delaktighet kan ses ur flera perspektiv. Ett perspektiv handlar om kursvärdering och studentrepresentation. Kursvärdering genomförs i seminariegruppen i samband med delkursslut, i tvärgrupp mitt under terminen och kursen som helhet granskas i en universitetsgemensam webbaserad kursvärdering. Vid dessa tillfällen ställs frågor dels om din delaktighet och ditt engagemang i kursen, dels om din uppfattning av kursens innehåll och struktur. Det gäller bland annat tydlighet (t ex hur du uppfattar beskrivningar och instruktioner i studiehandledningen) och planering (t ex hur du uppfattar balansen mellan föreläsningar och seminarier i delkurserna), men även hur du uppfattar kurslitteraturen, föreläsningar och andra aktiviteter. Som student har du även möjlighet att bli representant för dina studiekamrater i olika universitetsgemensamma organ som behandlar utbildningsfrågor. Inom dessa organ finns det stora möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och utformning. Det är därför viktigt att du tillsammans med dina studiekamrater lyfter de frågor som ni tycker är viktiga i kursvärderingar som genomförs och genom studentrepresentanter. En vetenskaplig grund Lärarutbildning är en högskoleutbildning och kännetecknet för en sådan är att den vilar på vetenskaplig grund. Lärarutbildningarna regleras av högskolelagen och högskoleförordningen ( Enligt högskolelagen skall studenterna under de samlade studierna på grundnivå utveckla förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (SFS 2009:1037 Högskolelagen). Det innebär att du förväntas utveckla olika förmågor och kunskaper för det kommande yrket, och att det bland annat görs genom att du tar del av ett särskilt språk och språkbruk. Den vetenskapliga grunden framkommer i kursens målbeskrivningar, i kurslitteraturen och i kursens pedagogiska struktur. För dig som studerande handlar det om att läsa vetenskaplig litteratur, författa texter av vetenskaplig karaktär, kritiskt granska texter och andra framställningsformer, samt att under kursens gång utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till lärande och undervisning och därigenom förvärva en självständig och kritisk hållning /sfn 5

6 Verksamhetsperspektiv Under den verksamhetsförlagda utbildningen har du möjlighet att tillägna dig ett verksamhetsperspektiv; att lära känna ditt framtida yrkessammanhang, förskollärare, barn, föräldrar och övrig skolpersonal samt att reflektera över ditt uppdrag och dina uppgifter som lärare. Studierna under den verksamhetsförlagda utbildningen ska ses som en möjlighet att i skolans verksamhet bredda, fördjupa och problematisera det kursinnehåll som du bearbetar inom universitetsstudierna. Kursens struktur och studieformer I kursen Utbildningsvetenskaplig kärna I (UVK I), inriktning förskola behandlas relationen mellan pedagogik/utbildningsvetenskap och verksamheten i förskolan. Relationen framträder i såväl kursens innehåll som i dess undervisningsformer. Studierna är förlagda både till universitet och till förskola. Det innebär bland annat att du möter lärare och kursinnehåll i olika pedagogiska sammanhang. Kursen är indelad i fyra delkurser, och varje delkurs innehåller ett antal teman. I dessa teman bearbetas delkursens innehåll utifrån olika perspektiv. Att kursinnehållet struktureras tematiskt betyder dels att du både får ett övergripande innehåll att arbeta med (temats kärna ), dels att du kan ta dig an detta innehåll utifrån de frågor och intresseområden som du och studiegruppen ser som mest angelägna. I varje delkurs belyses ett specifikt pedagogiskt och utbildningsvetenskapligt innehåll. Samtidigt är delkurserna sammanflätade med varandra genom kursens övergripande mål och innehåll (se kursplanen). Det betyder att samma kursmål kan återkomma inom olika delkurser eftersom vissa delar av kursinnehållet inte låter sig fångas inom ramen för en specifik delkurs. Med andra ord, kursinnehållet formas både inom ramen för olika delkurser och inom kursen som helhet. Två centrala kunskapsområden som återkommer under kursen är utbildningsvetenskap som ger en vetenskaplig grund och verksamheten i förskolan som ger ett verksamhetsperspektiv. De fyra delkurserna består av: Delkurs 1: Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng Delkurs 2: Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng Delkurs 3: Utbildningens historia, organisation och värden, 7,5 högskolepoäng Delkurs 4: Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng Delkurserna 1, 2 och 3 är förlagda till universitetet. Delkurs 4 är förlagd till förskolans verksamhet, samtidigt som den innehållsligt och tidsmässigt är relaterad till delkurserna 1 och 2. Delkurserna är utlagda under terminen på följande sätt (den övre raden visar veckonummer, den undre visar delkursnummer): / / Följande studieformer återkommer under kursens gång: Föreläsning campus: Föreläsningar på campus äger rum enligt schema (se schema.oru.se) /sfn 6

7 Webbföreläsning: Webbföreläsningar publiceras i Blackboard. Du kan lyssna när du vill och hur många gånger du vill under kursens gång. Introduktion: Här träffar du läraren eller delkursansvarig och studiekamrater från andra seminariegrupper för bland annat delkursintroduktion och VFU-förberedelser. Seminarium/workshop: Seminarier och workshop utgör tillsammans med litteraturen navet i undervisningen. Varje seminariegrupp består av ungefär 16 studenter och en seminarieledare. Vid seminarierna behandlas litteraturen, föreläsningarna, studenters texter och aktuella debatter som förs om förskolan genom exempelvis diskussioner, rollspel och presentationer. Seminarier omfattar också ett samtal om seminariets innehåll och genomförande samt en planering av nästkommande seminarium. Vissa seminarier kan också vara handledningstillfällen då exempelvis skriftliga examinationsuppgifter och akademiskt skrivande diskuteras. Studiegruppsarbete: Varje seminariegrupp är indelad i flera studiegrupper, som arbetar enligt de riktlinjer som seminariegruppen gemensamt beslutat. Studiegruppen består av 3 5 personer. Deltagarna i gruppen kan variera under kursens gång. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU): Under VFU-perioderna har du kontinuerlig kontakt med din VFU-handledare. Studierna inleds med ett planeringssamtal och avslutas med ett utvärderingssamtal. Under VFU-perioderna kommer du också att arbeta med de studieuppgifter som ingår i delkurs 4, Verksamhetsförlagd utbildning 1. VFU-placering och information om hur du söker plats finner du på Litteraturstudier: Kurslitteraturen är en väsentlig del i dina studier och behandlas såväl vid studiegruppsarbete och seminarier. Då litteraturen tillsammans med seminarierna utgör kursens nav är det viktigt att i god tid förbereda och beställa den litteratur som ska läsas inför seminarierna. Litteraturen är förankrad i pedagogisk forskning och utgör en central del av kursens vetenskapliga grund. Samtidigt är det viktigt att också lämna utrymme för de pedagogiska frågor som uttrycks och uppkommer genom skönlitteratur, musik, konst och film. Skapa utrymme för dessa inslag under dina studier! Planera också din tid väl så du hinner läsa allt ordentligt inför varje seminarium och se över schemat så du får en översikt över hela kursen. I den här studiehandledningen anges vilka föreläsningar, seminarier och uppgifter som ingår i kursen. Tid och plats anges i schemat som ligger på webben Examination och betyg Examination innebär att din kunskap och förståelse likväl som din färdighet, förmåga och ditt förhållningssätt prövas för betyg på hel kurs eller del av kurs. Under kursen prövas du genom olika /sfn 7

8 examinationsformer, såväl skriftliga som muntliga, enskilda eller i grupp. Kursplanen anger delkursernas olika examinationsformer, vilka också framkommer när delkurserna beskrivs längre fram i studiehandledningen. Du uppmanas även att på olika sätt använda dig av interaktiva medier. Örebro universitet använder sig av ett system för kontroll av plagiat, Urkund, se information på Blackboard och URKUNDS plagiathandbok. Fusk och plagiat anmäls till rektor/ disciplinnämnden, för information och studenters rättigheter och skyldigheter, se universitetets hemsida: Bedömning och betygssättning utgår ifrån de mål som formulerats i kursplanen. Målen är skrivna för hel kurs, och vilka mål som gäller för varje delkurs står i relation till delkursens innehåll. Delkurs 1-4 betygsätts med betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Ett moment i delkurs 2 och delkurs 4 betygssätts enbart med betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G), se kursplan. Seminarier med tillhörande uppgifter är obligatoriska moment. Istället för betygsskala används DT (Deltagit), vilket krävs för att få betyg på hel kurs (UVK I, 30 hp). Rutiner vid frånvaro Eventuell frånvaro delkurs 1, 2 och 3 Frånvaro från ett seminarietillfälle under en delkurs ersätts genom en skriftlig ersättningsuppgift som förbereds och utförs enligt följande: 1. Läs kurslitteraturen till det aktuella seminariet. 2. Samtala med en student om vad denne lärde sig och uppfattade som viktigt på seminariet så du får en överblick över vad som togs upp. 3. Författa en text utifrån kurslitteraturen och samtalet som behandlar de centrala begrepp, teorier och idéer som berördes under seminariet samt vilken betydelse de har för förskolans praktik. Texten ska omfatta ca 2 sidor och läggas in i Blackboard under Skriftliga ersättningsuppgifter innan delkursens slut. Om frånvaron uppgår till två frånvarotillfällen under en och samma delkurs, ersätter den studerande det första tillfället enligt ovan, och det andra genom att delta i uppsamlingsseminarium. Inför detta uppsamlingsseminarium så förbereder sig den studerande genom att göra samma uppgift som ovan och redovisar den på seminariet samt deltar i diskussioner kring det aktuella kursinnehållet. Kom ihåg att ta med relevant kurslitteratur. Om den studerande har tre eller fler frånvarotillfällen under en och samma delkurs, så ersätts det första och andra tillfället enligt ovan, medan de övriga ersätts med extrainsatta uppsamlingsseminarier (se nedan). Studenten ansvarar själv för att anmäla sig till uppsamlingsseminarium (uppgifter om uppsamlingsseminarierna finns nedan under Viktiga datum ). Eventuell frånvaro delkurs 4 Vid frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med VFU-lärare på VFU-skolan komplettera denna inom kursens ram. Frånvaro från seminarietillfälle ersätts genom skriftlig ersättningsuppgift enligt ovan /sfn 8

9 Viktiga datum Uppsamlingsseminarier (Dk 1, 2, 3) Uppsamlingsseminarierna ersätter det andra missade ordinarie seminariet. Anmälan till uppsamlingsseminarier görs till utbildningsadministrationen senast två dagar före uppsamlingsseminariet via e-post: Skriv namn, personnummer, delkurs och vilket seminarium som det gäller. Vid följande tillfällen hålls uppsamlingsseminarier: Delkurs 1: fredag 29 september 2017 kl , sal se schema. Delkurs 2: måndag 11 december 2017 kl , sal se schema. Delkurs 3: fredag 12 januari 2018 kl , sal se schema. Extrainsatta uppsamlingsseminarier Anmälan görs 4 dagar före via via e-post: utbildningsadm.humus@oru.se. Skriv namn, personnummer, vilken inriktning, delkurs och vilket seminarium som det gäller. Fredag den 12 januari 2018 kl , sal enligt schema. Torsdag 15 juni 2018 kl , sal enligt schema. samt ytterligare ett uppsamlingsseminarium i augusti 2018 som annonseras senare. Omexaminationstillfälle I och II Skriftliga omexaminationer ska läggas upp under Omexaminationer i Blackboard. I den reviderade texten ska bearbetningar som gjorts tydligt framgå genom att exempelvis färgmarkera stycken eller använda Granska-funktionen i Word (men se över så det inte blir för svårt att läsa texten för rättande lärare!). Studenten ska även tydligt redogöra för hur hen har gått tillväga för att uppfylla de betygskriterier som inte uppnåtts. Examination dk 1 individuell skriftlig uppgift Ordinarie tillfälle: söndag 1 oktober 2017 kl Omexamination I: måndag 6 november 2017 kl Omexamination II: augusti Mer info meddelas senare. Examination dk 2 Muntlig presentation Ordinarie tillfälle: fredag 10 november 2017, tid och sal se schema Omexamination I: måndag 18 december 2017, tid och sal se schema. Anmälan till omprovet görs till utbildningsadministrationen via e-post utbildningsadm.humus@oru.se senast måndagen den 11 december Omexamination II: augusti Mer info meddelas senare. Examination dk 2 Skriftlig salstentamen Ordinarie tillfälle: fredag 8 december 2017 Omtentamen I: lördag 20 januari 2018 Omtentamen II: augusti 2018 OBS! Datumen är preliminära, se Studentforum för exakta datum, tider, salar och anmälan /sfn 9

10 Examination dk 3 Individuell skriftlig uppgift Ordinarie tillfälle: söndag 14 januari 2018 kl Omexamination I: söndag 18 februari 2018 Omexamination II: augusti Mer info meddelas senare. Examination dk 4 Individuell skriftlig uppgift Ordinarie tillfälle: torsdag 19 oktober 2017 kl Omexamination I: torsdag 9 nov 2017 kl Omexamination II: augusti Mer info meddelas senare. Examination dk 4 Gestaltande gruppuppgift Ordinarie tillfälle: fredag 24 november 2017, tid och sal enligt schema Omexamination I: fredag 5 januari 2018, tid och sal enligt schema. Anmälan till omprovet görs till utbildningsadministrationen via e-post utbildningsadm.humus@oru.se senast 2 jan Omexamination II: augusti Mer info meddelas senare. Dokument, informationsblad och blanketter Examensordning: - Förskollärarexamen Utbildningsplan: - Förskollärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskola, 210 högskolepoäng Kursplaner: - Kursplan PE020G: Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning förskola, 30 högskolepoäng Reglering av verksamhetsförlagd utbildning: - Samverkansdokument för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningarna (se Informationsmaterial för verksamhetsförlagd utbildning: - VFU-guiden Lärarutbildningen - Lärarutbildningsnämnden (LUN) Informationsblad Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, Utbildningsvetenskaplig kärna, ht 15 - Underlag för bedömning av Verksamhetsförlagd utbildning, VFU Fusk och plagiat - URKUNDS plagiathandbok. Tips och råd till studenter /sfn 10

11 Delkurs 1 Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng I delkursen perspektiveras förskolans verksamhet och utbildning som en fråga om möten mellan människor och består av två teman. I det första, Sociala relationer, behandlas barns relationsskapande processer och hur dessa påverkar barns förutsättningar för lärande och utveckling. Här belyses också hur olika maktstrukturer och normer i samhället, med särskilt fokus på kön och mångkulturalitet, får konsekvenser för förskolans verksamhet. I delkursens andra tema, Pedagogiskt ledarskap, behandlar vi förskollärares uppdrag att skapa meningsskapande gemenskaper där förskollärare och barn - med skilda erfarenheter och sociala och kulturella bakgrunder i samspel utvecklar kunskaper och förståelse för olika sammanhang i omvärlden. Att utöva pedagogiskt ledarskap handlar därför både om att skapa förutsättningar för mänskliga möten och att kunna reflektera över förskollärarens roll för individ och samhälle. Inom delkursen behandlas även grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande. Delkursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om: - olika teoretiska perspektiv på sociala relationer, barns utveckling, lärande och kommunikation - barns relationsskapande samt dess betydelse för lärande och utveckling - praktiska och estetiska lärprocesser Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - problematisera möjliga konsekvenser av olika samspelsmönster i förskolans vardag - reflektera över förskollärares pedagogiska ledarskap och dess konsekvenser för barns sociala relationer och lärande Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska den studerande visa förmågan att: - överväga hur barns olika livsvillkor får konsekvenser för barns sociala relationer och förskollärares arbete - utifrån etiska aspekter värdera konsekvenser av förskollärares olika handlingsalternativ i mötet med barn V 35 Kursintroduktion UVK I delkurs 1: Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap Introduktion av UVK I och delkursens innehåll, upplägg, digitala plattform och examination. Kursens schema, studiehandledning, kursplan Webbföreläsning Lyhörda lärare Anneli Frelin, docent och lektor i didaktik, Högskolan i Gävle /sfn 11

12 Föreläsning SKRIVSTÖD: Att skriva på lärarutbildningen Dana Nilsson, språkkonsult, Örebro universitet Eric Borgström, lektor i svenska språket, Örebro universitet Seminarium 1:1 Relationella perspektiv på förskollärarens arbete Vid seminariet behandlas relationer mellan förskollärare och barn i förskolan. Utifrån er läsning av kurslitteraturen diskuterar vi hur förskollärare kan arbeta för att bygga och underhålla pedagogiska relationer med barn för att skapa förutsättningar för lärande. Under seminariet planeras även delkursens övergripande upplägg tillsammans med seminarieledaren och seminariegruppen kommer att delas in i mindre studiegrupper. Vid slutet av seminariet planeras också nästkommande seminarietillfälle. 1 Uppgift till seminariet Varje student skriver 1 sida reflekterande text utifrån kurslitteraturen där ni resonerar över dessa frågor: - Vad kan förskollärares relationsarbete med barn innebära? - På vilka sätt kan förskollärare bygga och underhålla relationer i förskolan? - Vilka utmaningar innebär det för dig i din kommande förskollärarprofession? - Texten avslutas med en öppet formulerad diskussionsfråga som är förankrad i kurslitteraturen. Texten läggs in i Seminarieuppgifter på Blackboard innan seminariet och används som underlag för diskussion på seminariet. Frelin, Anneli (2012). Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber. V 36 Föreläsningar Förskolan som mötesplats Britt Tellgren, lektor i pedagogik, Örebro universitet SKRIVSTÖD: Att sammanfatta och reflektera i skrift Dana Nilsson, språkkonsult, Örebro universitet Eric Borgström, lektor i svenska språket, Örebro universitet 1 En sådan planering sker vid alla seminarier /sfn 12

13 Introduktion VFU Karin Löfström, kursansvarig, adjunkt i pedagogik, Örebro Universitet Infoblad verksamhetsförlagd utbildning Kursplan Samverkansdokument Blankett Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning Workshops i drama/teater hålls under vecka Jens Remfeldt & Ulrika Landell, teaterpedagogprogrammet, Örebro universitet Seminarium 1:2 Barns relationsskapande processer Vid seminariet behandlas barns relationsskapande processer i förskolan. Ni kommer att delas in två grupper där den ena gruppen har ett seminarium med seminarieledaren avhandlingarnas innehåll och centrala begrepp och slutsatser diskuteras. Den andra gruppen arbetar samtidigt med en självständig studiegruppsuppgift som handlar om avhandlingarnas form och dess textgenre. Därefter byter grupperna och slutligen möts alla i hel grupp för att samtala om hur avhandlingarnas innehåll och form hänger samman och vad som kännetecknar en vetenskaplig text och studie. Uppgift till seminariet Varje student skriver en sammanfattning med egna ord om den valda avhandlingens syfte, huvudsakliga innehåll och slutsatser (ca 1 sida) och egna reflektioner kring denna sammanfattning (ca 1 sida). Texten läggs in i Seminarieuppgifter på Blackboard innan seminariet och används som underlag för diskussion på seminariet. Olausson, Anna (2012). Att göra sig gällande. Mångfald i förskolebarns kamratkulturer. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Doktorsavhandlingar i Pedagogiskt arbete 44 (valbar mot Tellgren). Tellgren, Britt (2004). Förskolan som mötesplats. Barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal. (Licentiate thesis, avhandlingar vid Pedagogiska institutionen). Örebro: Örebro universitet, (valbar mot Olausson). Schött, Kristina et al (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber (s 7-113). V 37 Föreläsning Etik och moral Viktor Johansson lektor i pedagogik, Örebro universitet /sfn 13

14 Seminarium 1:3 Etiska perspektiv på relationsskapande och pedagogiskt ledarskap Seminariet behandlar relationsskapande ur olika etiska perspektiv och skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv. Till seminariet skapar varje studiegrupp ett etiskt dilemma som ni redogör för och diskuterar på seminariet. Dilemmat kan presenteras i form av ett rollspel eller enbart beskrivas som ett fall av gruppen. Därefter ska ni leda en diskussion kring hur pedagogen kan hantera detta dilemma på olika sätt utifrån ett barnperspektiv, barns perspektiv respektive pedagogperspektiv. Uppgifter till seminariet Studiegruppen förbereder ett fall (se ovan). Varje student väljer en artikel ur tidskriften Pedagogisk forskning och sammanfattar på 1 sida de centrala poänger och slutsatser som kommer fram i artikeln. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (Red.). (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber, (s , ). Johansson, Eva (2001). Små barns etik. Stockholm: Liber. Lärarförbundet (2005). Lärares yrkesetik principerna 2 sidor. Pedagogisk forskning i Sverige (2003): Barns perspektiv och barnperspektiv, vol 8, nr 1-2 (valda delar) Schött, Kristina et al (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber, (s 7-113). Seminarium 1:4 Pedagogers ledarskap i estetiska aktiviteter och rutinsituationer Vid seminariet behandlas hur förskollärare kan utöva ett pedagogiskt ledarskap för att skapa goda förutsättningar för lärande och utveckling. Varje studiegrupp belyser en situation som visar relationsprocesser mellan förskollärare och barn under en estetisk aktivitet i förskolan genom att göra ett gestaltande rollspel. Därefter leder studiegruppen en diskussion kring hur pedagogerna hade kunnat hantera situationen eller utformat aktiviteten på ett annat sätt utifrån syftet med aktiviteten, pedagogens syn på estetik och pedagogiskt ledarskap. Studiegruppen kan gestalta flera olika handlingsalternativ eller bjuda in seminariegruppen att delta i övningen genom att låta dem komma med förslag som ni sedan spelar upp. Uppgifter till seminariet: Varje studiegrupp förbereder ett rollspel (se ovan). Varje student skriver 1 sida reflekterande text kring hur man som pedagog kan leda estetiska aktiviteter utifrån olika syften och syn på pedagogiskt ledarskap. Texten läggs in i Seminarieuppgifter på Blackboard och tas med till seminariet. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm- Hagsér, Eva (Red.). (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber (s ). Pramling Samuelsson, Ingrid, Asplund Carlsson, Maj, Olsson, Bengt, Pramling, Niclas & Wallerstedt, Cecilia (2015). Konsten att lära barn estetik. En utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Lund: Studentlitteratur /sfn 14

15 V 38 Föreläsning Normer i förskolan Sara Frödén, lektor i pedagogik, Örebro universitet Seminarium 1:5 Normer kring kön i förskolan Vid seminariet behandlas frågor om makt och normer kring kön så som de kommer till uttryck i förskolan och vilka utmaningar som det innebär för förskolläraren. Varje studiegrupp presenterar kortfattat en barnbok, motiverar varför den valts och på vilket sätt de vill använda (eller inte använda) boken i förskolans verksamhet genom att koppla den till kurslitteraturen och läroplanen för förskolan Lpfö 98/2016. Därefter leder studiegruppen en diskussion kring könsnormer och jämställdhetsarbete i förskolan. Uppgift till seminariet Varje studiegrupp väljer en barnbok som handlar om barns relationer utifrån ett könsperspektiv (se ovan). Ett förslag är att ni besöker ett biblioteks barn- och ungdomsavdelning för att få ett brett urval att välja mellan. Förbered en presentation och diskussionsfrågor utifrån barnboken, föreläsningen och/eller kurslitteraturen. Skriv en halv sida som innehåller en kort sammanfattning av boken och er motivering samt en referenslista (enligt APA) där barnboken finns angiven och lägg in i Seminarieuppgifter i Blackboard. Eidevald, Christian (2011). Anna bråkar!. Att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber. Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad Föreläsning SKRIVSTÖD: Skrivprocess från uppgiftsanalys till inlämning Dana Nilsson, språkkonsult, Örebro universitet Seminarium 4:1 Introduktion till VFU (se delkurs 4). Seminarium 1:6 Normer kring mångkulturalitet och flerspråkighet i förskolan Vid seminariet behandlas frågor om makt och normer kring etnicitet, kultur och flerspråkighet så som de kommer till uttryck i förskolan och vilka konsekvenser det kan få för verksamheten. Läroplanens formuleringar kring förskolan som en mångkulturell mötesplats, flerspråkighet och flerkulturalitet är också i fokus. Under seminariet kommer även vetenskapligt skrivande och den kommande examinationsuppgiften att vara i fokus. Förbered gärna frågor inför detta. Uppgiften till seminariet Varje student skriver individuellt eller parvis en text där ni väljer ut ett eller flera citat ur Lpfö 98/2016 utifrån seminariets tema. Därefter utgår ni från den valda litteraturen och kopplar citaten till de slutsatser och centrala poänger som författarna kommit fram till. Sedan avslutar ni texten med att diskutera olika konsekvenser för förskolans verksamhet. Texten ska vara ca 2 sidor lång, läggs in i /sfn 15

16 Seminarieuppgifter på Blackboard och tas med till seminariet för att ha som underlag för samtal och diskussion. (Om ni är två så lägger båda in den gemensamma texten på Blackboard.) Forsell, Anna red. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber (endast angiven upplaga). Del 3: s (Flerspråkighet) Schött, Kristina et al (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber (valda delar). Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Malmö: Malmö Studies in Educational Science Series 2011:16. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad Stockholm: Skolverket. V 39 Handledningstillfälle: Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 hp Vid detta tillfälle förs ett handledande samtal om den påbörjade examinationsuppgiften. Här finns tillfälle för att ställa frågor och resonera om vetenskapligt skrivande. Studenterna tar med sina texter och frågor till handledningstillfället. Schött, Kristina et al (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber. Examination: Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng Individuellt paper Detta paper ska skrivas på grundläggande vetenskaplig nivå och behandla kursens innehåll. I texten ska två grundläggande frågor för kursen besvaras: Hur kan barns relationsskapande i förskolan förstås utifrån olika perspektiv? Hur kan förskollärare arbeta för att utveckla ett pedagogiskt ledarskap som ger goda förutsättningar för barns relationsskapande och lärande? Texten ska: - analysera frågeställningarna med utgångspunkt i kursens litteratur, - följa riktlinjerna för grundläggande akademiskt skrivande, - följa referenshantering enligt APA - omfatta ord, typsnitt Times New Roman 12 p, radavstånd 1,5 och - texten ska först skickas till Urkund och sedan läggas in i Blackboard under Examinationer senast söndag 1 oktober kl Ni har endast ett försök på er att lägga in det och det måste ske innan angiven tid, i annat fall kommer uppgiften inte att bedömas. Urkund används för att upptäcka plagiat. Plagiat innebär att man skriver av eller kopierar från en annan persons text, vilket även inkluderar andra studenters texter, utan att citera och/eller ange källa (se även under Examination och betyg i studiehandledningens inledande del). Betygskriterier examinationsuppgift dk 1 Se separat dokument under kursmaterial i Blackboard /sfn 16

17 Delkurs 2 Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng Vad har du gjort i förskolan idag? Det är en fråga som, när den ställs till barn, ofta får svaret Jag har lekt. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande som i flera avseenden är relaterat till lek. Så frågan är vad det är som barn lär sig i förskolan och hur detta lärande sker och varför de ska lära sig just detta? Dessa frågor, som brukar benämnas som didaktikens grundfrågor, kan besvaras på olika sätt beroende på hur vi ser på kunskap och lärande. Även frågor om var, när, för och med vem detta lärande sker är relevanta att ställa. Förskollärarens olika val leder till olika konsekvenser för verksamhetens innehåll och utformning samt mötet mellan förskollärare och barn. I denna delkurs ställs didaktikens frågeställningar både i relation till förskollärares arbete och olika synsätt på kunskap, lek och lärande. Delkursen innehåller två teman som hänger samman: - Didaktiska perspektiv Inom temat behandlas didaktikens frågor, dess olika uttolkningar och konsekvenser för förskollärares arbete, barns lärande och förskolans fysiska miljö. Dessutom behandlas anknytningsteorier som kopplas till förskolans verksamhet. - Lärande och kommunikation Inom temat behandlas olika synsätt på kunskap och lärande, som behaviorism, kognitivism, pragmatism och sociokulturellt perspektiv. Även fyra idéburna pedagogiska inriktningar, Montessori, Waldorf, Reggio Emilia och Freinet belyses under delkursen. Delkursens mål Den studerande ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om: - olika teoretiska perspektiv på barndom, barns utveckling, sociala relationer, kommunikation och lärande, - förskollärares möjligheter att skapa förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och lärande. Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - förstå hur olika synsätt på barns utveckling, lärande och kommunikation får betydelse för förskoleverksamhetens innehåll och utformning, - förstå betydelsen av förskollärares didaktiska val i förskolan och dess konsekvenser för verksamhetens innehåll och utformning. V 43 Kursintroduktion delkurs 2 Didaktik och lärande Introduktion av delkursens innehåll, upplägg och examination. Kursens kursplan, schema och studiehandledning Föreläsning Didaktik Johan Öhman, professor i pedagogik, Örebro universitet /sfn 17

18 Seminarium 2:1 Didaktik och lärande I En central tanke inom didaktiken är att varje lärotillfälle bygger på ett antal val, vilka har konsekvenser för hur den pedagogiska verksamheten tar form och för vilket lärande som blir möjligt. Vid seminariet behandlas didaktikens frågeställningar och vad dessa kan innebära för förskoleverksamhetens innehåll och utformning och för barns lärande. Uppgifter till seminariet Varje studiegrupp förbereder seminariet genom att utgå från Frödén och Hellmans texter om måltidsstunden i förskolan och identifierar de olika didaktiska val som görs av förskolläraren i respektive avhandlingsstudie och vilka skilda konsekvenser dessa får. Vilket/vilka huvudsakliga syfte/n finns med måltiden? Hur är den utformad? Var och när utförs den? Vilka olika normer ligger till grund för de didaktiska valen när det gäller exempelvis kön och ålder? Varje student skriver 1 sida med en redogörelse för de didaktiska val som görs inför planeringen av en vardagsrutin eller aktivitet på förskola eller förskoleklass. Ta stöd i de didaktiska frågorna och en av läroplanerna för att motivera dina val. Lägg in texten på Blackboard under Seminarieuppgifter innan seminariet och använd som underlag för diskussion på seminariet. Selander, Staffan (2012). Didaktik undervisning och lärande. I Ulf P Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (Red.), Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. (Kapitel 6, s ). (Kapitlet distribueras via Blackboard). Frödén, Sara (2012). I föränderliga och slutna rosa rum. En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk Waldorfförskola (Doctoral Thesis, Örebro Studies in Education 35). Örebro: Örebro universitet (s ). Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola (Doctoral Thesis, Gothenburg studies in educational sciences 299). Göteborg: Göteborgs universitet (s ). Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Seminarium 2:2 Didaktik och lärande II Seminariet utgår från innehållet i de forskningsartiklar som studenterna valt. Ett metasamtal om vad som kännetecknar en vetenskaplig artikel och vad som skiljer den från en skönlitterär text förs. Två och två presenterar studenterna valda artiklar och redogör kortfattat för hur artikelsökningen gick till. Därefter leder studenterna ett samtal utifrån innehållet i artikel där resonemanget kopplas till läroplaner och aktuell kurslitteratur. Uppgift till seminariet Uppgiften görs parvis. Välj en vetenskaplig artikel som behandlar didaktik och lärandefrågor i förskolan, gärna på engelska. Dokumentera hur ni gick tillväga i sökandet efter artikel. Skriv sedan 1 sida sammanfattning kring det centrala budskapet i den valda artikeln och några diskussionsfrågor kring sammanfattning och/eller kurslitteraturen. Glöm inte att också skapa en referens enligt APA där artikeln finns angiven, så alla artiklar kan sammanställas i en gemensam lista senare. Texten läggs in i /sfn 18

19 Seminarieuppgifter på Blackboard (båda lägger in en gemensam text) och tas med till seminariet för att ha som underlag för samtal och diskussion. Vald vetenskaplig artikel. Den studerande söker via universitetsbibliotekets databaser en valfri vetenskaplig artikel. Se universitetsbibliotekets ämnesguide: Föreläsning Kunskap och lärande Johan Öhman, professor i pedagogik, Örebro universitet V 44 SKRIVSTÖD: Skrivlabb 1 (Grupp 1 och 2) Skrivstödsgruppen håller skrivlabb med de studenter som fått betyget Underkänd på den skriftliga examinationsuppgiften i dk 1. Seminarium 2:3 Teorier om lärande Vid seminariet behandlas vad kunskap och lärande innebär utifrån behaviorism, kognitivism, pragmatism och sociokulturellt perspektiv samt dess konsekvenser för förskoleverksamhetens innehåll och utformning. Seminariegrupperna delas in i tvärgrupper som får förbereda en presentation av en lärandeteori och därefter leda en diskussion. Uppgift till seminariet Varje studiegrupp sammanfattar vad som utmärker de olika lärandeteorierna och identifierar dess centrala begrepp som sedan diskuteras vid seminarietillfället. Ett skriftligt underlag med en sammanfattning ska tas med till seminariet. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm- Hagsér, Eva (Red.). (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber, (s ). Forsell, Anna red. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber (endast angiven upplaga) (s : Piaget, s : Vygotsky). Säljö, Roger (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Ulf P Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (Red.), Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. (Kapitel 6, s ). Distribueras av seminarieledaren. Föreläsningar Waldorfförskolan Sara Frödén, lektor i pedagogik, Örebro universitet /sfn 19

20 Freinetpedagogik i förskolan Agneta Wistrand Rosendal, universitetsadjunkt, Örebro universitet Seminarium 2:4 Pedagogiska inriktningar i förskolan Vid seminariet behandlas frågor som rör förskoleverksamhetens innehåll och form utifrån fyra idéburna pedagogiska inriktningar: Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik, Freinet och arbetets pedagogik samt Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid seminariet ges seminariegruppen också tid att förbereda synpunkter inför ett kommande samtal om den pågående utbildningen mellan kursansvariga och studentrepresentanter en så kallad mitterminsutvärdering. Varje seminariegrupp utser en ordinarie representant och en suppleant till detta samtal. Uppgifter till seminariet Varje student identifierar några centrala drag i de olika pedagogiska inriktningarna vad gäller synen på barn, kunskap, lärande och yngre barns utveckling samt förskollärarens roll i relation till detta. Ett skriftligt underlag på ca 2 sidor läggs i Seminarieuppgifter på Blackboard och tas med till seminariet. Studiegruppen väljer två olika pedagogiska inriktningar och jämför dessa genom att utgå från aspekterna som anges i den individuella uppgiften. Därefter förbereder ni en sammanfattande muntlig redovisning av dessa. Avsluta er muntliga redovisning med att relatera till förskolans verksamhet och förskollärares pedagogiska ledarskap. (Undersök gärna om det finns befintliga förskolor som idag arbetar efter dessa pedagogiska inriktningar och idéer och låt er inspireras av dessa.) Engdahl, Ingrid & Ärlemalm- Hagsér, Eva (Red.). (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber, (s 48-49). Forsell, Anna red. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber (endast angiven upplaga). Del 2: s V 45 Mitterminsutvärdering En mitterminsutvärdering genomförs med studentrepresentanter från respektive seminariegrupp och delkursansvarig. Seminarium 2:5 Olika perspektiv på förskolans miljö Vid seminariet diskuteras förskolans miljö utifrån de förslag som presenteras av studenterna (se nedan). Efter presentationerna delas seminariegruppen in i tvärgrupper där de olika förslagen diskuteras mer ingående. Uppgift till seminariet: Varje studiegrupp presenterar ett förslag på hur man konkret kan utforma förskolans inomhus- eller utomhusmiljö utifrån ett eller flera valda perspektiv eller teorier som tagits upp i kurslitteraturen (ex jämställdhetsperspektiv, olika lärandeteorier and pedagogiska inriktningar). Gör en skiss över miljön /sfn 20

21 och skriv ett textunderlag på 1-2 sidor där förslaget motiveras utifrån kurslitteraturen. Lägg in textunderlaget (och, om möjligt, skissen) på Blackboard under Seminarieuppgifter. De Jong, Mariana (2010). Förskolans fysiska miljö. I Bim Riddersporre & Sven Persson (Red.), Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur, (s ) Första utgåvan (Distribueras via Blackboard) Marklund, Anne-Marie (2007) Hallen en plats i skärningspunkten mellan privat och offentligt. I Halldén, Gunilla (Red.). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm- Hagsér, Eva (Red.). (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber, (s , ). Änggård, Eva (2009). Lek i skogen mer jämställd? Locus nr 2, s (Distribueras via Blackboard) Sem 4:3 VFU dk 4 Vid seminariet diskuteras den kommande VFU-perioden (se detaljer under delkurs 4) Examinationsseminarium 2:6 Didaktik och lärande I, 1 hp Vid seminariet genomför studenten en individuell muntlig presentation med stöd av ett digitalt verktyg och skapar ett digitalt underlag där kopplingen till kurslitteraturen ska framgå. Det finns två alternativ för genomförandet av denna examination: 1) Studenten gör en muntlig presentation på plats där ett digitalt verktyg som exempelvis Power point eller Prezi används. 2) Studenten filmar sin presentation innan genom att använda exempelvis Kaltura media som finns på Blackboard. På plats spelar studenten upp hela eller delar av sin presentation och håller därefter i en diskussion med gruppen. Uppgiften är att - tillämpa de didaktiska frågorna på ett avgränsat innehållsområde inom förskolans eller förskoleklassens verksamhet som finns beskrivet i Lpfö 98/16 eller Lgr med hjälp av minst två pedagogiska inriktningar (Freinet, Montessori, Reggio Emilia och Waldorf) resonera kring vilka konsekvenser olika didaktiska val kan få för det valda innehållsområdet. Det digitala underlaget för presentationen läggs in på Blackboard senast fredag 10 november 2017 kl Betygskriterier för examination Didaktik och lärande I, 1 hp Se separat dokument i Blackboard V 48 Föreläsning Anknytning i förskolan Hans Larsson, fil.lic i pedagogik, Örebro universitet /sfn 21

22 Seminarium 2:7 Anknytningsteorier Vid seminariet diskuteras anknytning i förskolan i förhållande till omsorgsbegreppet samt förskolan som institutionell verksamhet. Uppgift till seminariet Varje studiegrupp redogör utifrån litteraturen för vilka olika konsekvenser pedagogens förståelse av barns anknytningsmönster kan få för hur vardagsrutiner och aktiviteter i förskolan utformas - ge konkreta exempel, gärna utifrån egna erfarenheter. Broberg, Malin, Hagström, Birthe, Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan, Stockholm: Natur & Kultur. Seminarium 2:8 Perspektiv på barndom och barns lärande Vid seminariet diskuteras olika syn på barn, lärande och omsorg och vilken betydelse dessa skilda synsätt har för förskollärarens val av innehåll och utformning av förskoleverksamheten. De två olika läroplanerna för förskola (Lpfö 98/2010) och förskoleklass (Lgr 11) diskuteras och jämförs i förhållande till det ovan nämnda. En summering och värdering av kursen görs och det finns möjlighet att ställa frågor kring salstentamen. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm- Hagsér, Eva (Red.). (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber, (s ). Skolverket. (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Skolverket, (s ). Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet V 49 Examination Didaktik och lärande II, 6,5 högskolepoäng Skriftlig salstentamen Fredagen den 8 december 2017 Obs! Dagen och tiden för tentamen är preliminär. Se exakt datum och tid i Studentforum. Anmälan till tentamen görs i Studentforum senast 5 dagar före tentamensdagen. Begäran om förlängd skrivtid för studerande med intyg från Funka görs vid anmälan till tentamen. Ytterligare information om tentamen meddelas via Blackboard i god tid före tentamenstillfället. Betygskriterier för examination Didaktik och lärande II, 6,5 högskolepoäng Se separat dokument /sfn 22

23 Delkurs 3 Utbildningens historia, organisation och värden, 7,5 hp Förskolan är en samhällsföreteelse inordnad i skilda politiska, sociala och historiska sammanhang. Värderingar förskjuts över tid vilket skapar olika idéer om vad och vem förskolan ska vara till för. Likaså finns det olika uttolkningar och åsikter om hur förskolans uppgift ska betraktas i ett demokratiskt samhälle. Parallellt med förskolans framväxt har också förskollärarprofessionen vuxit fram. Delkursen har därför fokus på förskolans utbildnings- och professionshistoria, dess roll i samhället och i demokratin. I delkursen behandlas även aktuell utbildningspolitik, förskolans organisation och centrala styrdokument, samt lagstiftning som är relevant för förskolan. Centralt i delkursen är också barns rätt i samhället och förskollärares arbete med förskolans värdegrundsuppdrag. Delkursen innehåller två teman: - Förskolans organisation och historia Inom temat behandlas förskolans historiska framväxt och förskollärares professionshistoria. Vidare behandlas förskolans styrning samt styrdokument och lagstiftning som är relevant för förskolan. Inom temat behandlas frågor om barns rättigheter och förskolans uppdrag att motverka diskriminering och kränkande behandling. - Förskolans värdegrundsuppdrag Inom temat behandlas och fördjupas förskolans mångfacetterade värdegrundsuppdrag med fokus på hållbar utveckling och barns rättigheter och inflytande i förskolan. Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande. Delkursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om: - aktuell utbildningspolitik, förskolans historiska framväxt samt förskollärares professionshistoria, - förskolans styrning och styrdokument - lagstiftningen gällande sekretess, diskriminering, kränkande behandling, - förskolans uppdrag att ta hänsyn till barns rättigheter och främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn, - vetenskapligt skrivande. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - problematisera frågor om barns rättigheter utifrån barn-, pedagog- och föräldraperspektiv - relatera förskolans styrdokument till förskollärares arbete, - förstå förskolans uppdrag att hos barn förankra förskolans värdegrund. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska den studerande visa förmågan att: - beakta vad barns rättigheter innebär för utbildning, - förhålla sig till förskolans värdegrundsuppdrag med fokus på barns rättigheter i utbildning, barns inflytande och hållbar utveckling /sfn 23