Grundlärarprogrammet STUDIEHANDLEDNING. Ht 2018

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING Ht 2018 Kurs PE 021G : Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning f-3, 30 högskolepoäng Kurs PE 022G : Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning 4-6, 30 högskolepoäng Kurserna ges inom programmen: Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng Grundlärarprogrammet inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 högskolepoäng /Kurslaget UVK I 1

2 Kursledning, kurslag och utbildningsadministration Kursansvar: Karin Löfström Delkursansvar: Delkurs 1: Delkurs 2: Delkurs 3: Delkurs 4: Emma Arneback Daroon Yassin Thomas Asklund Karin Löfström Utbildningsadministration: Sofia Folkesson Examinator: UVK I, Grundlärarprogrammet Marianne Skoog Seminarieledare/lärare GL: Sanela Bajramovic Jusufbegovic Carina Hellström Josefin Karlsson Enhetschef: Lars Erikson Kontaktuppgifter: /Kurslaget UVK I 2

3 Innehållsförteckning Välkommen... 4 Studentcentrerat lärande - kursens grundläggande pedagogiska struktur... 4 Studentinflytande delaktighet... 5 En vetenskaplig grund... 5 Verksamhetsperspektiv... 6 Kursens struktur och studieformer... 6 Examination och betyg... 7 Eventuell frånvaro... 8 Viktiga datum... 9 Delkurs 1 Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng Delkurs 2 Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng Delkurs 3 Utbildningens historia, organisation och värden, 7,5 hp Delkurs 4 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1, 7,5 högskolepoäng /Kurslaget UVK I 3

4 Välkommen till grundlärarutbildning och till studier i pedagogik - utbildningsvetenskaplig kärna Den studiehandledning du läser just nu är en introduktion till dina studier i pedagogik och till den första kursen inom grundlärarprogrammets utbildningsvetenskapliga kärna. Studiehandledningen ska utgöra ett stöd för dig som student och utgår ifrån kursplanen. I pedagogik står människan som lärande och kunskapande person i centrum och det är framförallt villkoren för detta kunskapande och lärande som utgör pedagogikens studieområde. Det handlar om socialisations- och kommunikationsprocesser i familj och kamratrelationer, förskola, skola och utbildning, i arbetslivet och alla de institutioner och organisationer som omfattar människors liv. Studier i pedagogik innefattar också hur normer, värden och kunskaper formas, etableras och förändras över tid i olika sociala och kulturella sammanhang. Studentcentrerat lärande - kursens grundläggande pedagogiska struktur Kursens grundläggande pedagogiska struktur utgår från ett antagande om lärande som en aktiv och kommunikativ process. Lärande och undervisning formas i samspel mellan lärare och studenter och mellan studenter och riktas mot kursplanens mål. Det är i relation till dessa mål som du både planerar och presenterar resultatet av dina studier. Det är också i relation till dessa mål som du examineras. Vi som arbetar med kursen har ambitionen att du, med dina erfarenheter, förväntningar och framtida yrkesmål, utvecklar en såväl självständig som kritisk och undrande hållning till omvärlden. Den pedagogiska grundsyn som genomsyrar kursen kallar vi studentcentrerat lärande. Vi vill rikta ditt intresse mot kursinnehållet som något du aktivt och kritiskt bearbetar och granskar både enskilt och tillsammans med andra. Studentcentrerat lärande förutsätter att du intar en självständig roll i dina studier och tar eget ansvar för ditt lärande, deltar aktivt i den undervisning som erbjuds vid universitetet och i den verksamhetsförlagda utbildning som är förlagd till grundskolan. Vi lägger stor vikt vid ditt eget tänkande och ditt eget skrivande av texter. Samarbetet med studiekamraterna och de gemensamma samtalen är mycket betydelsefulla. I kursen som helhet ska studierna anknyta till dina egna erfarenheter och frågeställningar. Det studentcentrerade lärandet är något som sker tillsammans med andra. Därför är det viktigt att du och dina studiekamrater reflekterar över ert gemensamma arbete och hur ni kan gå vidare i lärprocessen. En del i denna process kan vara att ni ställer samma reflekterande frågor till ert gemensamma arbete som du själv ställer till det egna lärandet. Det är samtidigt angeläget att du ser dig själv som huvudperson i den pågående lärprocessen; det är du som genom att aktivt delta, att engagera dig i dina studier och att ta ansvar för de val du gör, skapar förutsättningar för goda studieresultat. Ditt inflytande, delaktighet och engagemang i dina studier är en betydelsefull faktor för dina studieresultat. Därför är det viktigt att du har en kritisk/vetenskaplig hållning gentemot den kurs du läser samt även förhåller dig kritiskt/reflekterande till ditt eget lärande. Att ställa sig frågan vad har jag lärt mig idag? kan vara ett sätt att påbörja en reflektionsprocess, där dina tankar och handlingar står i fokus. Vad har jag gjort idag? och vad skulle jag kunna göra imorgon? /Kurslaget UVK I 4

5 är frågor som kan vara stöd i ditt fortsatta reflekterande över ditt lärande i relation till de mål du satt och de mål som gäller för kursen. Du bestämmer själv hur du dokumenterar dina reflektioner; att skriva någon form av reflekterande texter för din egen utveckling och ditt lärande är ett förslag. Studentinflytande delaktighet Studentinflytande och delaktighet kan ses ur flera perspektiv. Ett perspektiv handlar om kursvärdering och studentrepresentation. Kursvärdering genomförs i seminariegruppen i samband med delkursslut, i tvärgrupp mitt under terminen och kursen som helhet granskas i en universitetsgemensam webbaserad kursvärdering. Vid dessa tillfällen ställs frågor dels om din delaktighet och ditt engagemang i kursen, dels om din uppfattning av kursens innehåll och struktur. Det gäller bland annat tydlighet (t ex hur du uppfattar beskrivningar och instruktioner i studiehandledningen) och planering (t ex hur du uppfattar balansen mellan föreläsningar och seminarier i delkurserna), men även hur du uppfattar kurslitteraturen, föreläsningar och andra aktiviteter. Som student har du även möjlighet att bli representant för dina studiekamrater i olika universitetsgemensamma organ som behandlar utbildningsfrågor. Inom dessa organ finns det stora möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och utformning. Det är därför viktigt att du tillsammans med dina studiekamrater lyfter de frågor som ni tycker är viktiga i kursvärderingar som genomförs och genom studentrepresentanter. En vetenskaplig grund Lärarutbildning är en högskoleutbildning och kännetecknet för en sådan är att den vilar på vetenskaplig grund. Lärarutbildningarna regleras av högskolelagen och högskoleförordningen ( Enligt högskolelagen skall studenterna under de samlade studierna på grundnivå utveckla förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (SFS 2009: 1037 Högskolelagen). Det innebär att du förväntas utveckla olika förmågor och kunskaper för det kommande yrket, vilket bland annat görs genom att du tar del av ett särskilt språk och språkbruk. Den vetenskapliga grunden framkommer i kursens målbeskrivningar, i kurslitteraturen och i kursens pedagogiska struktur. För dig som student handlar det om att läsa vetenskaplig litteratur, författa texter av vetenskaplig karaktär, kritiskt granska texter och andra framställningsformer, samt att under kursens gång utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till lärande och undervisning och därigenom förvärva en självständig och kritisk hållning /Kurslaget UVK I 5

6 Verksamhetsperspektiv Under den verksamhetsförlagda utbildningen har du möjlighet att tillägna dig ett verksamhetsperspektiv; att lära känna ditt framtida yrkessammanhang, lärare, elever, föräldrar och övrig skolpersonal samt att reflektera över ditt uppdrag och dina uppgifter som lärare. Studierna under den verksamhetsförlagda utbildningen ska ses som en möjlighet att i skolans verksamhet bredda, fördjupa och problematisera det kursinnehåll som du bearbetar inom universitetsstudierna. Kursens struktur och studieformer I kursen Utbildningsvetenskaplig kärna I (UVK I), inriktning f-3 och inriktning 4-6 behandlas relationen mellan pedagogik/utbildningsvetenskap och verksamheten i skolan. Relationen framträder i såväl kursens innehåll som i dess undervisningsformer. Studierna är förlagda både till universitet och till grundskola. Det innebär bland annat att du möter lärare och kursinnehåll i olika pedagogiska sammanhang. Kursen är indelad i fyra delkurser, och varje delkurs innehåller ett antal teman. I dessa teman bearbetas delkursens innehåll utifrån olika perspektiv. Att kursinnehållet struktureras tematiskt betyder dels att du både får ett övergripande innehåll att arbeta med (temats kärna ), dels att du kan ta dig an detta innehåll utifrån de frågor och intresseområden som du och studiegruppen ser som mest angelägna. I varje delkurs belyses ett specifikt pedagogiskt och utbildningsvetenskapligt innehåll. Samtidigt är delkurserna sammanflätade med varandra genom kursens övergripande mål och innehåll (se kursplanen). Det betyder att samma kursmål kan återkomma inom olika delkurser eftersom vissa delar av kursinnehållet inte låter sig fångas inom ramen för en specifik delkurs. Med andra ord, kursinnehållet formas både inom ramen för olika delkurser och inom kursen som helhet. Två centrala kunskapsområden som återkommer under kursen är utbildningsvetenskap som ger en vetenskaplig grund och verksamheten i skolan som ger ett verksamhetsperspektiv. De fyra delkurserna består av: Delkurs 1: Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng Delkurs 2: Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng Delkurs 3: Utbildningens historia, organisation och värden, 7,5 högskolepoäng Delkurs 4: Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng Delkurserna 1, 2 och 3 är förlagda till universitetet. Delkurs 4 är förlagd till skolans verksamhet, samtidigt som den innehållsligt och tidsmässigt är relaterad till delkurserna 1 och 2. Delkurserna är utlagda under terminen på följande sätt (den övre raden visar veckonummer, den undre visar delkursnummer): / / /Kurslaget UVK I 6

7 Följande studieformer återkommer under kursens gång: Föreläsning campus: Föreläsningar på campus äger rum enligt schema (se Studentforum). Webbföreläsning: Webbföreläsningar publiceras i Blackboard. Du kan lyssna när du vill och hur många gånger du vill under kursens gång. Introduktion: Här träffar du delkursansvarig och studiekamrater för delkursintroduktion. Seminarium /workshop: Seminariegruppen utgörs av cirka 16 studenter och en seminarieledare. Vid seminarierna diskuteras litteraturen, föreläsningarna, studenttexter och aktuell skoldebatt. Seminarierna omfattar också ett samtal om seminariets innehåll och genomförande, samt en planering av nästkommande seminarium. Studiegruppsarbete: Varje seminariegrupp indelas i flera studiegrupper, som arbetar enligt de riktlinjer som seminariegruppen gemensamt beslutat. Studiegruppen kan bestå av 3 5 personer. Deltagarna i gruppen variera under kursens gång. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU): Under VFU-perioderna har du kontinuerlig kontakt med din VFU-lärare. Studierna inleds med ett planeringssamtal och avslutas med ett utvärderingssamtal. Under VFU-perioderna kommer du också att arbeta med de studieuppgifter som ingår i delkurs 4, Verksamhetsförlagd utbildning 1. VFU-placering och information om hur du söker plats finner du på fr.o.m. 3 september Litteraturstudier: Kurslitteraturen är en väsentlig del i dina studier och behandlas såväl vid studiegruppsarbete som seminarier. Då litteraturen tillsammans med seminarierna utgör kursens nav är det viktigt att i god tid förbereda och beställa den litteratur som ska läsas inför seminarierna. Litteraturen är förankrad i pedagogisk forskning och utgör en central del av kursens vetenskapliga grund. Samtidigt är det viktigt att också lämna utrymme för de pedagogiska frågor som uttrycks och uppkommer genom skönlitteratur, musik, konst och film. Skapa utrymme för dessa inslag under dina studier! I studiehandledningen anges vilka föreläsningar, seminarier och uppgifter som ingår i kursen. Tid och plats anges i schemat som ligger på Studentforum. Examination och betyg Examination innebär att din kunskap och förståelse likväl som din färdighet, förmåga och ditt förhållningssätt prövas för betyg på hel kurs eller del av kurs. Under kursen prövas du genom olika examinationsformer, såväl skriftliga som muntliga, enskilda eller i grupp. Du uppmanas att på olika sätt använda dig av interaktiva medier. Kursplanen anger delkursernas olika examinationsformer, vilka också framkommer när delkurserna beskrivs längre fram i studiehandledningen. Örebro universitet använder sig av ett system för kontroll av plagiat, Urkund, se information på Blackboard och URKUNDS plagiathandbok. Fusk och plagiat anmäls till rektor/disciplinnämnden, för information och studenters rättigheter och skyldigheter, se universitetets hemsida: /Kurslaget UVK I 7

8 Bedömning och betygssättning utgår ifrån de mål som formulerats i kursplanen. 1 Målen är skrivna för hel kurs, och vilka mål som gäller för varje delkurs står i relation till delkursens innehåll. Delkurs 1-4 betygssätts med betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Ett moment i delkurs 2 och delkurs 4 betygssätts enbart med betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G), se kursplan. Seminarier med tillhörande uppgifter är obligatoriska moment. Istället för betygsskala används DT (deltagit) vilket krävs för att få betyg på hel kurs (UVK I, 30 hp). Rutiner vid frånvaro Eventuell frånvaro delkurs 1, 2 och 3 Frånvaro från ett seminarietillfälle under en delkurs ersätts genom en skriftlig ersättningsuppgift som förbereds och utförs enligt följande: 1. Läs kurslitteraturen till det aktuella seminariet. 2. Samtala med en student om vad denne lärde sig och uppfattade som viktigt på seminariet så du får en överblick över vad som togs upp. 3. Författa en text utifrån kurslitteraturen och samtalet som behandlar de centrala begrepp, teorier och idéer som berördes under seminariet samt vilken betydelse de har för skolans praktik. Texten ska omfatta ca 2 sidor och läggas in i Blackboard under Skriftliga ersättningsuppgifter innan delkursens slut. Om frånvaron uppgår till högst två frånvarotillfällen under en och samma delkurs, ersätter studenten det första tillfället enligt ovan, och det andra genom att delta i uppsamlingsseminarium. Inför detta uppsamlingsseminarium förbereder sig studenten genom att göra samma uppgift som ovan och redovisar den på seminariet samt deltar i samtal kring det aktuella kursinnehållet. Om den studerande har tre eller fler frånvarotillfällen under en och samma delkurs, så ersätts det första och andra tillfället enligt ovan, medan de övriga ersätts med extrainsatta uppsamlingsseminarier som är gemensamma för alla delkurser (se nedan). Studenten ansvarar själv för att anmäla sig till uppsamlingsseminarium (uppgifter om uppsamlingsseminarierna finns nedan under Viktiga datum). Eventuell frånvaro delkurs 4 Vid frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten i samråd med VFU-lärare på VFU-skolan komplettera denna inom kursens ram. Med kursens ram avses UVK I, 30 hp, hösten Frånvaro från seminarietillfälle ersätts enligt ovan anpassat till att omfatta VFU, se Studiehandledningen delkurs 4. 1 Se vidare i Regler för examination för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på Örebro universitet, /Kurslaget UVK I 8

9 Viktiga datum Uppsamlingsseminarier (Dk 1, 2, 3, 4) Uppsamlingsseminarierna ersätter det andra missade ordinarie seminariet. Anmälan till uppsamlingsseminarier görs till utbildningsadministrationen via e-post senast två dagar före uppsamlingsseminariet. Vid följande tillfällen hålls uppsamlingsseminarier: Delkurs 1: fredagen den 5 oktober 2018 kl , sal se schema Delkurs 2: onsdagen den 19 december 2018 kl , sal se schema Delkurs 3: fredagen den 18 januari 2019 kl , sal se schema Delkurs 4: onsdagen den 11 december 2018 kl , sal se schema. Uppsamlingsseminarier som är gemensamma för delkurserna 1, 2 och 4: Anmälan görs 2 dagar före via e-post: utbildningsadm.humus@oru.se. Skriv namn, personnummer, vilken inriktning, delkurs och vilket seminarium som det gäller; Fredag den 11 jan 2019 kl , sal enligt schema. Samt ytterligare ett uppsamlingsseminarium i augusti 2019 för samtliga delkurser, 1-4 som annonseras senare. Omexaminationstillfälle I och II Skriftliga omexaminationer ska läggas upp under Omexaminationer i Blackboard. I den reviderade texten ska bearbetningar som gjorts tydligt framgå. Anmälan till omexamination görs till utbildningsadministrationen via e-post utbildningsadm.humus@oru.se senast två dagar före omexamination. Vid följande tillfällen hålls omexaminationer: Examination Dk 1 individuellt paper Ordinarie tillfälle: söndag 7 oktober 2018, Omexamination I: måndag 5 november 2018, Omexamination II: tisdagen den 11 december Omexamination III: augusti Mer info meddelas senare. Examinationsseminarium 2:5 (Dk 2) Ordinarie tillfälle: fredagen den 16 november 2018, enligt schema Omexamination I: fredag 4 januari 2019, kl sal se schema Omexamination II: augusti Mer info meddelas senare. Skriftlig salstentamen (Dk 2) Ordinarie tentamen: fredagen den 14 december 2018 Omtentamen I: lördagen den 19 januari 2019 Omtentamen II: augusti 2019 OBS! Datumen är preliminära, se Studentforum för exakta datum, tider, salar och anmälan /Kurslaget UVK I 9

10 Examination Dk 3 individuell skriftlig uppgift Ordinarie tillfälle: söndag 20 januari 2019 kl Omexamination I: söndag 24 februari 2019 Omexamination II: augusti Mer info senare. Examination Dk 4 individuell skriftlig uppgift Ordinarie tillfälle: söndagen den 2 december 2018 kl Omexamination I: fredagen den 11 januari 2019, kl Omexamination II: augusti Mer info meddelas senare. Dokument, informationsblad och blanketter Examensordning: - Grundlärarexamen Utbildningsplaner: - Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng - Grundlärarprogrammet inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 högskolepoäng Kursplaner: - Kursplan PE021G: Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning f-3, 30 högskolepoäng - Kursplan PE022G: Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning 4-6, 30 högskolepoäng Reglering av verksamhetsförlagd utbildning: - Finns att läsa om på; fr.o.m. 1 september Informationsmaterial för verksamhetsförlagd utbildning: - Finns att läsa om på; fr.o.m. 1 september Fusk och plagiat - URKUNDS plagiathandbok. Tips och råd till studenter /Kurslaget UVK I 10

11 Delkurs 1 Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng I delkursen perspektiveras undervisning och utbildning som en fråga om möten mellan människor. Vad gäller sociala relationer behandlas barns relationsskapande processer och hur dessa påverkar elevernas förutsättningar för lärande och utveckling. Vidare behandlas hur olika maktstrukturer i samhället påverkar skolans verksamhet. Vad gäller pedagogiskt ledarskap behandlas lärares uppdrag att skapa meningsskapande gemenskaper där lärare och elever med olika erfarenheter, sociala och kulturella bakgrunder samt kön i samspel utvecklar insikter, kunskaper och förstår sammanhang i omvärlden. Att utöva pedagogiskt ledarskap handlar därför både om att skapa förutsättningar för mänskliga möten och att kunna reflektera över grundlärarens roll för individ och samhälle. Delkursens två teman: - Sociala relationer Inom temat behandlas teorier om ungas relationsskapande processer. Frågor om makt och normalitet behandlas. - Pedagogiskt ledarskap Inom temat behandlas frågor om betydelsen av pedagogiskt ledarskap för barns/elevers lärande och sociala utveckling, samt etiska aspekter av lärares yrkesutövande. Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande. Delkursens mål Kunskap och förståelse Studenten ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om: - olika teoretiska perspektiv på sociala relationer, - barns/elevers relationsskapande samt dess betydelse för lärande och utveckling. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - problematisera möjliga konsekvenser av olika samspelsmönster i skolans vardag, - reflektera över grundlärares pedagogiska ledarskap och dess konsekvenser för elevers sociala relationer och lärande, - hantera vetenskapligt skrivande på grundläggande nivå Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs visar studenten förmågan att: - överväga hur barns olika livsvillkor får konsekvenser för barns/elevers sociala relationer och grundlärares arbete, - utifrån etiska aspekter värdera konsekvenser av grundlärares olika handlingsalternativ i mötet med barn/elever /Kurslaget UVK I 11

12 V 36 Kursintroduktion UVK 1 och delkurs 1: Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap Introduktion av UVK 1 och delkursens innehåll, upplägg, digitala plattform och examination Texter Schema, studiehandledning, kursplan Introduktionsseminarium Under introduktionsseminariet presenterar sig deltagarna och seminarieledaren för varandra. Seminariegruppen delas in i mindre studiegrupper och det ges möjlighet till att ställa frågor. Webbföreläsning Lyhörda lärare Anneli Frelin, professor i didaktik, Högskolan i Gävle Föreläsning Att vara lärare relationella och etiska dimensioner Emma Arneback, docent i pedagogik, Örebro universitet Anna Wistrand, doktorand i pedagogik, Högskolan i Gävle Att skriva på lärarutbildningen en introduktion Eric Borgström, lektor i svenska språket, Örebro universitet Seminarium 1:1 Relationella perspektiv på lärarens arbete Seminariet genomförs i tvådelar. Under första delen av seminariet planeras delkursens innehåll och upplägg tillsammans med seminarieledaren. Under andra delen av seminariet behandlas relationer i skolan och hur ämneslärare kan arbeta för att bygga och underhålla pedagogiska relationer med elever och mellan elever för att skapa förutsättningar för lärande. Här diskuteras texten och föreläsningarna som utgör underlag för seminariet. Vid slutet av seminariet planeras nästkommande seminarietillfälle. 2 Uppgift inför seminariet (individuell): Skriv en text (1 A4) där nedanstående frågor diskuteras: - Vad kan lärares relationsarbete mellan elever innebära? - Vilka utmaningar innebär det för dig i din kommande lärarprofession? - Avsluta texten med en öppet formulerad diskussionsfråga förankrad i litteraturen. Den skrivna texten läggs i Seminarieuppgifter 3 på Blackboard samt presenteras och diskuteras på seminariet. Texter Frelin, Anneli (2012). Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber, 136 sidor 2 En sådan planering sker vid alla seminarier. 3 Se Blackboard/Seminarieuppgifter /Kurslaget UVK I 12

13 V 37 Föreläsning Mänskliga rättigheter i lärares arbete Ann Quennerstedt, professor i pedagogik, Örebro universitet Pedagogiskt ledarskap i klassrummet Jonas Aspelin, professor i pedagogik, Högskolan i Kristianstad Seminarium 1:2 Etik i professionellt lärarskap Seminariet behandlar olika etiska och moraliska perspektiv på grundlärares arbete, däribland arbetet med de mänskliga rättigheterna. Vid seminariet behandlas också i vilken mån och på vilket sätt olika etiska och moraliska perspektiv skrivs fram i läroplanens värdegrund (kap 1) och i de yrkesetiska råden. Uppgift inför seminariet (studiegruppsvis): Varje studiegrupp skriver fram ett etiskt dilemma som kan uppstå i arbetet som grundskollärare. I relation till detta ska ni också formulera ett antal förslag på hur lärare kan välja att agera i detta dilemma. Använd begrepp ifrån litteraturen i framskrivningen av dessa förslag. Texten läggs in i Seminarieuppgifter på Blackboard och presenteras och diskuteras vid seminariet. Texter Colnerud, Gunnel (2017). Läraryrkes etik och värdepedagogisk praktik. Stockholm: Liber. Kap 3, 8-10, s 50-66, sidor. Hägglund, Solveig, Quennerstedt, Ann & Thelander, Nina (2013). Barns och ungas rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups, s 11-83, 72 sidor. Lärarförbundet (2005). Lärares yrkesetik principerna 2 sidor. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Kap 1, s 5-8. Föreläsning Introduktion VFU (se delkurs 4) Karin Löfström, kursansvarig, adjunkt i pedagogik, Örebro universitet /Kurslaget UVK I 13

14 V 38 Seminarium 1:3 Pedagogiskt ledarskap Vid seminariet behandlas hur lärare kan utöva ett pedagogiskt ledarskap för att skapa goda förutsättningar för ungas lärande och sociala utveckling. Vidare diskuteras på vilket sätt pedagogiskt ledarskap skrivs fram i läroplanen. Studiegruppsvis presentation med hjälp av gestaltning samt efterföljande diskussion. Uppgift inför seminariet (individuell): Utifrån Aspelin (2015), kapitel 2, 3, 4 och 6, formulerar ni skriftligt ett underlag i syfte att reda ut tankar, formulera kunskap och centrala begrepp. Se Schött et al (2015) sidan 62, Anteckningar som tankeskrivande. Uppgift inför seminariet (studiegruppsvis): Varje studiegrupp belyser en situation hämtad från skolan, som visar på aspekter av pedagogiskt ledarskap. Presentationen av den valda situationen görs genom en gestaltande övning och gruppen förbereder även en efterföljande diskussion utifrån litteratur och läroplan. Texter Aspelin, Jonas (2015). Inga prestationer utan relationer. Malmö: Gleerups, Kapitel 2, 3, 4 och sidor. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Kap 1, s 5-8. Föreläsning Ungas relationsskapande processer Björn Johansson, docent i socialt arbete, Örebro universitet Att läsa och redogöra för en avhandling Eric Borgström, lektor i svenska språket, Örebro universitet Seminarium 1:4 Ungas relationsskapande processer 1 Vid seminariet behandlas ungas relationsskapande processer i skolan. Uppgift inför seminariet (studiegruppsvis): Utifrån litteraturen formulerar studiegruppen tre frågor som ni finner intressant att diskutera vid seminariet. Frågorna ska vara förankrade i litteraturen och formulerade så att de öppnar för en diskussion. Motivera också varför frågorna är intressanta att diskutera. Texter Johansson, Björn & Hellfeldt, Karin (kommande). Att arbeta med relationer för att bryta destruktiva mönster präglade av mobbning och kränkningar i skolan. (hämtas från Blackboard) Lalander, Philip & Johansson, Tomas (2009). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, kap. 1-4 och 7-8, 136 sidor /Kurslaget UVK I 14

15 V 39 Seminarium 1:5 Ungas relationsskapande processer 2 Vid seminariet behandlas ungas relationsskapande processer i skolan. Vidare behandlas textgenrer i akademin. Uppgift inför seminariet (individuell): Skriv med egna ord 1 A4-sida innehållande en redogörelse för avhandlingens syfte och resultat. Avsluta texten med en fråga grundad i avhandlingens resultat som du vill diskutera. Texten läggs i Seminarieuppgifter på Blackboard och används vid seminariet som underlag för diskussion. Texter Gruber, Sabine (2007). Skolan gör skillnad: etnicitet och institutionell praktik (Doctoral thesis, Linköping: Linköpings studies in Art and science, 387). (valbar avhandling gentemot Ihrskog, Maud, 2006) 223 sidor Ihrskog, Maud (2006). Kompisar och kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen (Doctoral thesis, Växjö: Acta Wexionensia, Pedagogik 90/2006). Växjö University Press (valbar avhandling gentemot Gruber, Sabine, 2007) 191 sidor Schött, Kristina, Hållsten, Stina, Strand, Hans & Moberg, Bodil (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber, s Föreläsning Normer i skolan Emma Arneback, docent i pedagogik, Örebro universitet Offentlighet och sekretess Pernilla Wikström-Persson, kommunjurist Örebro Seminarium 1:6 Normer befästs och utmanas i skolans vardag Vid seminariet behandlas frågor om makt och normalitet som de kommer till uttryck i skolan och vilka utmaningar det innebär för grundläraren. Uppgift inför seminariet (studiegruppsvis): Varje studiegrupp ser på egen hand en film som behandlar barn och ungas relationsskapande processer. Förslag på filmer kan hämtas på Blackboard. Val av andra filmer än de föreslagna görs i samråd med seminarieledare. Studiegruppen förbereder en kort presentation av den sedda filmen och de normer som kommer till uttryck i den. Formulera också några frågor som ni vill diskutera. Diskussionsfrågorna ska vara förankrade i filmen samt i litteraturen och föreläsningar. Frågorna formuleras så att de öppnar för en diskussion. Motivera också varför frågorna är intressanta att diskutera. Texter Lundgren, Anna Sofia (2014). Heteronormativitet i läraryrket. I Lena Martinsson & Eva Reimers (Red.), Skola i normer (s ). Malmö: Gleerups. Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2014). Inledning. I Lena Martinsson & Eva Reimers (Red.), Skola i normer (s. 7-30). Malmö: Gleerups /Kurslaget UVK I 15

16 Martinsson, Lena (2014). Värdegrunder normeras till frigörelse. I Lena Martinsson & Eva Reimers (Red.), Skola i normer (s ). Malmö: Gleerups. Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2014). Efterord. I Lena Martinsson & Eva Reimers (Red.), Skola i normer (s ). Malmö: Gleerups. Rosales, León, René (2014). Där är alla svenskar, inte en enda är svartskalle. Svenskhetsnorm i en multietnisk skola. I Lena Martinsson & Eva Reimers (Red.), Skola i normer (s ). Malmö: Gleerups. Seminarium 4:1 Introduktion till VFU (se delkurs 4). Under seminariet kommer även vetenskapligt skrivande och den kommande examinationsuppgiften att vara i fokus. Förbered gärna med frågor inför detta. V 40 Besök på VFU-skola (se delkurs 4) Föreläsning Att strukturera sin text & skilja ut andras röster från den egna Dana Nilsson, skrivhandledare, Örebro universitet Handledningstillfälle: Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap Vid detta tillfälle förs ett handledande samtal om den påbörjade examinationsuppgiften. Här finns tillfälle för att ställa frågor och resonera om vetenskapligt skrivande. Studenterna tar med sina texter och frågor till handledningstillfället. Genomförs enligt särskilt schema. Texter Schött, Kristina, Hållsten, Stina, Strand, Hans & Moberg, Bodil (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber, s Examinationsuppgift: Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng Examinationsuppgiften är en individuell skriftlig uppgift vilket innebär att den ska formuleras på egen hand av studenten och inget samarbete studenter emellan är tillåtet. Uppgiften ska skrivas på grundläggande vetenskaplig nivå och behandla kursens innehåll. I texten ska två grundläggande frågor för kursen besvaras: 1. Hur kan elevers relationsskapande förstås utifrån olika perspektiv? 2. Hur kan grundlärare utveckla ett pedagogiskt ledarskap som ger goda förutsättningar för elevers relationsskapande och lärande? Uppgiften ska: - analysera frågeställningarna med utgångspunkt i kursens litteratur, - följa riktlinjerna för grundläggande akademiskt skrivande, - följa referenshantering enligt APA, - omfatta ord, typsnitt Times New Roman 12 p, radavstånd 1,5 och /Kurslaget UVK I 16

17 uppgiften ska skickas till Urkund och läggas in i Blackboard under Examinationer senast söndag 7 oktober kl Ni har endast ett försök på er att lägga in och det måste ske innan angiven tid, i annat fall kommer uppgiften inte att bedömas. Urkund används för att upptäcka plagiat vilket inte är tillåtet. Plagiat innebär att man skriver av eller kopierar från en annan persons text, vilket även inkluderar andra studenters texter, utan att citera och/eller ange källa (se även under Examination och betyg i studiehandledningens inledande del). Betygskriterier examinationsuppgift delkurs 1 Uppgiften ska vara utförd i enlighet med anvisningarna, dessutom ska nedanstående kvalitetskriterier vara uppfyllda: Godkänd A. Innehåll Olika teoretiska perspektiv på sociala relationer beskrivs. Centrala begrepp förklaras och används för att beskriva perspektiv på sociala relationer. Betydelsen av elevers relationsskapande för lärande och utveckling behandlas. Konsekvenser av olika samspelsmönster i skolans vardag problematiseras. Olika perspektiv på grundlärares pedagogiska ledarskap behandlas och dess konsekvenser för elevers sociala relationer och lärande diskuteras. Etiska aspekter används som utgångspunkt för att värdera konsekvenser av grundlärares olika handlingsalternativ i mötet med unga/elever. Konsekvenser av hur ungas olika livsvillkor och grupptillhörigheter inverkar på elevers sociala relationer och grundlärares arbete övervägs. Väl Godkänd Olika teoretiska perspektiv på sociala relationer beskrivs på ett nyanserat sätt. Centrala begrepp förklaras och integreras i resonemang om perspektiv på sociala relationer. Betydelsen av elevers relationsskapande för lärande och utveckling behandlas på ett nyanserat sätt. Konsekvenser av olika samspelsmönster i skolans vardag problematiseras med god argumentation. Olika perspektiv på grundlärares pedagogiska ledarskap behandlas och dess konsekvenser för elevers sociala relationer och lärande diskuteras på ett nyanserat sätt. Etiska aspekter används på ett tydligt sätt som utgångspunkt för att värdera konsekvenser av grundlärares olika handlingsalternativ i mötet med unga/elever. Konsekvenser av hur ungas olika livsvillkor och grupptillhörigheter inverkar på elevers sociala relationer och grundlärares arbete övervägs på ett nyanserat sätt. B. Litteraturanknytning De två frågeställningarna belyses genom att föra underbyggda resonemang där centrala begrepp hämtade från kurslitteraturen används. De två frågeställningarna belyses genom att föra väl underbyggda och självständiga resonemang där centrala begrepp från kurslitteraturen används. C. Formalia Texten är språkligt bearbetad, så att innehållet tydligt framgår /Kurslaget UVK I 17

18 Texten är skriven på en grundläggande vetenskaplig nivå. Textens referenshantering är i huvudsak korrekt /Kurslaget UVK I 18

19 Delkurs 2 Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng Vad har du lärt dig i skolan idag? Det är en vanlig fråga som ställs till elever och det är inte förvånande - skolan har ett kunskapsuppdrag och elever förväntas lära sig något i skolan. Men vad är det elever lär sig i skolan, hur sker detta lärande och varför ska de lära sig just detta? Dessa frågor, som brukar benämnas som didaktikens grundfrågor, kan besvaras på olika sätt beroende på hur vi ser på kunskap och lärande. Olika val leder till olika konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning och för hur mötet mellan lärare och elever gestaltas. I delkursen studeras olika lärandeteorier som behaviorism, kognitivism, sociokulturellt perspektiv och pragmatism. Vidare behandlas didaktikens frågeställningar och hur dessa kan förstås i relation till grundlärares arbete och till olika synsätt på kunskap och lärande. Delkursen innehåller två teman: - Didaktiska perspektiv och lärandeteorier Inom temat studeras olika synsätt på kunskap och lärande, som behaviorism, kognitivism, sociokulturellt perspektiv och pragmatism. Vidare behandlas didaktikens frågor, dess olika uttolkningar och konsekvenser för grundlärares arbete och elevers lärande. - Kommunikation och lärande Inom temat fördjupas perspektiv på kommunikativa samspel i skolan som en förutsättning för lärande och meningsskapande. Kursens mål Kunskap och förståelse Studenten ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om: - olika teoretiska perspektiv på lärande och kommunikation, - grundlärares möjligheter att skapa förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och lärande - innebörder av begreppet didaktik - förstå hur olika synsätt på barns/ elevers utveckling, lärande och kommunikation får betydelse för undervisningens innehåll och utformning, - förstå betydelsen av grundlärares didaktiska val och dess konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning /Kurslaget UVK I 19

20 V 44 Kursintroduktion delkurs 2: Didaktik och lärande Introduktion av delkursens innehåll, upplägg och examinationsuppgifter. Texter Schema Studiehandledning Kursplan Föreläsning Didaktik Johan Öhman, professor i pedagogik, Örebro universitet Seminarium 2:1 Didaktik och lärande En central tanke inom didaktiken är att varje undervisnings- och lärandetillfälle bygger på ett antal val, vilka har konsekvenser för hur undervisningen tar form och för vilket lärande som blir möjligt. Vid seminariet behandlas didaktikens frågeställningar och vilka möjliga konsekvenser lärarens syn på dessa kan få för undervisningens innehåll och utformning och för elevers lärande. Studenten rekommenderas att börja sin läsning inför seminariet med Staffan Selanders text Didaktik undervisning och lärande (2012) (se nedan). Vid seminariet genomförs också en utvärdering av delkurs 1. Utvärderingen görs i Blackboard. Uppgift inför seminariet: Varje studiegrupp identifierar och sammanfattar några centrala begrepp och frågor som utmärker didaktiken. Detta kan göras som löpande text (ca 1 A4-sida) eller som en tankekarta. Uppgiften läggs in i seminarieuppgifter i Blackboard och tas med till seminariet som underlag för diskussion. Texter Almqvist, Jonas (2014). Att synliggöra det förgivettagna. I Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur, s Selander, Staffan (2012). Didaktik undervisning och lärande (kap 6). I Ulf P Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (Red.), Lärande skola bildning. Grundbok för lärare (s ). Stockholm: Natur & Kultur. (OBS! Kapitlet finns att hämta på Blackboard/ Kursmaterial/ delkurs 2.) Skolverket. (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Skolverket sidor (s ). Wickman, Per-Olof (2014). En pragmatisk didaktik. I Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur, s Öhman, Johan (2014). Om didaktikens möjligheter ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning & Demokrati, 23(3), (Sökes via nätet) Östman, Leif (2014). Värden och följemeningar. I Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per- Olof (red). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur, s /Kurslaget UVK I 20

21 Föreläsning Kunskap och lärande Johan Öhman, professor i pedagogik, Örebro universitet Nutida influenser i kognitionsvetenskapliga lärandeteorier Josefine Karlsson, universitetsadjunkt i pedagogik, Örebro universitet V 45 Seminarium 2:2 Teorier om lärande I Vid seminariet behandlas vad kunskap och lärande innebär utifrån behaviorism, kognitivism och neurovetenskap. Vidare diskuteras relationen mellan lärandeteorier och grundlärares arbete samt dess konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning. Vid seminariet ges seminariegruppen också tid att förbereda synpunkter inför ett kommande samtal om den pågående utbildningen mellan kursansvariga och studentrepresentanter en så kallad mitterminsutvärdering. Varje seminariegrupp utser en ordinarie representant och en suppleant till detta samtal. Uppgift inför seminariet: Var och en sammanfattar skriftligt vad som utmärker de olika lärandeteorierna och identifierar några centrala begrepp i respektive teori. Exemplifiera också ett par av de centrala begreppen med hjälp av de fallbeskrivningar som finns i Blackboard (se under Kursmaterial/ Delkurs 2). Texten tas med till seminariet som underlag för seminariesamtalet. Uppgiften genomförs individuellt. Omfattning 1-2 sidor. Texter Säljö, Roger (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups, s läses. Forsell, Anna, red. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber (endast angiven upplaga), s läses. Föreläsning Pragmatiska perspektiv på utbildning och lärande Johan Öhman, professor i pedagogik, Örebro universitet Seminarium 2:3 Teorier om lärande II Vid seminariet behandlas vad kunskap och lärande innebär utifrån pragmatism och sociokulturellt perspektiv. Vidare diskuteras relationen mellan lärandeteorier och grundlärares arbete samt dess konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning /Kurslaget UVK I 21

22 Uppgift inför seminariet: Var och en sammanfattar skriftligt vad som utmärker de olika lärandeteorierna och identifierar några centrala begrepp i respektive teori. Exemplifiera också ett par av de centrala begreppen med hjälp av de fallbeskrivningar som finns i Blackboard (se under Kursmaterial/ Delkurs 2). Texten tas med till seminariet, som underlag för seminariesamtalet. Uppgiften genomförs individuellt. Omfattning 1-2 sidor. Efter seminarium 2:3 läggs de två texterna om lärandeteorierna in i Seminarieuppgifter på Blackboard. Texter Säljö, Roger (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups, s , läses. Forsell, Anna, red. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber (endast angiven upplaga), s , läses. V 46 Seminarium 2:4 Teorier om lärande III Vid seminariet fördjupas pragmatismens synsätt på kunskap, lärande och kommunikation. Synsättet diskuteras i relation till grundlärares arbete samt dess konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning Uppgift inför seminariet: Uppgiften är att parvis skriva en reflekterande text utifrån den angivna texten av John Dewey (1938/ 1997), där ni lyfter några, som ni uppfattar det, centrala tankegångar i Deweys syn på utbildning och vilken roll erfarenheterna spelar i den. Exemplifiera med två citat. Texten tas med till seminariet som underlag för seminariesamtalet. Den läggs också in i Seminarieuppgifter på Blackboard. Omfattning 1 sida. Texter Dewey, John (1938/1997). Experience & Education. New York: Touchstone (sökbar på nätet) Hamza, Karim (2014). Tillfälligheternas undervisning. I Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur, s Lundin, Mattias (2014). Frågande i klassrummet. I Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per- Olof (red). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur, s Öhman, Marie & Öhman, Johan (2014). Att uppmärksamma makt i undervisningens innehåll. I Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur, s Seminarium 4:3 Introduktion till VFU (se delkurs 4). Examinationsseminarium 2:5 Didaktik och lärande I, 1 hp Vid seminariet genomför studenten en individuell muntlig presentation med stöd av ett digitalt verktyg. Uppgiften är att /Kurslaget UVK I 22

23 tillämpa de didaktiska frågorna på ett väl avgränsat ämnes- eller innehållsområde i grundskolans läroplan, Lgr 11 eller tillhörande kursplan. Ett avgränsat område kan exempelvis utgöras av en punkt under rubriken centralt innehåll i ett valt ämne. Med hjälp av några lärandeteorier resonera om vilka konsekvenser olika didaktiska val kan få för undervisningen inom det valda området. Det digitala underlaget för presentationen publiceras på blackboard senast 16/11, kl Betygskriterier för examination Didaktik och lärande I, 1 hp: (Enbart betygen Underkänd och Godkänd ges) För betyget Godkänd ska studenten: genomföra en digital presentation, föra ett resonemang kring lärares möjliga val av innehåll och utformning av undervisning. Detta resonemang skall föras utifrån ett väl avgränsat ämnesinnehåll, använda några lärandeteorier för att diskutera de möjliga didaktiska konsekvenser som lärarens val kan få för elevers utveckling och lärande, och förankra innehållet i kurslitteratur. V 48 Seminarium 4:4 Didaktik och lärande (se delkurs 4) V 49 Seminarium 2:6: Workshop att utforska lärandesituationer Workshopen behandlar didaktiska situationer hämtade från erfarenheter av VFU som presenteras genom valfri form av estetisk gestaltning. Under seminariet diskuteras även specifikt frågor gällande kommunikation, berättande och estetiska undervisningsformer i relation till didaktikens frågor. Uppgift inför seminariet: Studiegruppen väljer ut/skapar en didaktisk situation tillsammans (detta kan vara en faktisk situation som observerats under VFU eller en konstruerad situation utifrån flera studenters erfarenheter). Situationen som framställs ska utgå från temat didaktik och lärande och utgöra underlag för en didaktiskt fokuserad diskussion i seminariet som leds av studiegruppen. Utöver angivna kapitel i Lärande i Handling väljer gruppen ytterligare ett kapitel som kopplar an till gestaltningen och som kan användas för att fördjupa diskussionen. Motivera ert val av litteratur. Varje grupp har cirka 20 minuter till sitt förfogande för gestaltning och diskussion. Texter: /Kurslaget UVK I 23

24 Lundegård, Iann (2014). Berättelsen och det politiska subjektet I Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur, sid Piqueras, Jesús (2014). Vad lär sig eleverna när undervisningen flyttat till museet? I Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur, sid Wickman, Per-Olof & Östman, Leif (2014). Att göra lärandet synligt. I Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur, s OBS! Ett valfritt kapitel tillkommer! Föreläsning Utbildning som kommunikation - deliberativa samtal som möjlighet? Tomas Englund, professor emeritus, Örebro universitet /Kurslaget UVK I 24

25 V 50 Seminarium 2:7 Samtal i klassrummet Vid seminariet diskuteras villkor för olika samtal i klassrummet- deliberativa, sokratiska och dialogiska samtal - och deras möjligheter och begränsningar i undervisning. Uppgift inför seminariet: Parvis identifierar ni likheter och skillnader mellan deliberativa, sokratiska och dialogiska samtal. Ni förbereder också två frågor utifrån de nedan angivna kapitlen i Englund (2007). Motivera varför dessa är intressanta att diskutera. Texter Englund, Tomas (2007). Skola för deliberativ kommunikation. I Tomas Englund (Red.), Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet (s ). Göteborg: Daidalos. Forsell, Anna, red. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber (endast angiven upplaga), s läses. Hultin, Eva (2007). Deliberativa samtal i skolan - utopi eller reell möjlighet? I Tomas Englund (Red.), Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet (s ). Göteborg: Daidalos. Hultin, Eva (2007). Dialogiska klassrum eller deliberativa samtal spelar det någon roll? I Tomas Englund (Red.), Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet, s Göteborg: Daidalos. Examination Dk 2: Didaktik och lärande II, 6,5 hp Skriftlig salstentamen: fre 14/ (4 timmar) Obs! Dagen för tentamen är preliminär. Se exakt datum och tid i Studentforum. Anmälan till tentamen görs i Studentforum senast 5 dagar före tentamensdagen. Begäran om förlängd skrivtid för studerande med intyg från Funka görs vid anmälan till tentamen. Ytterligare information om tentamen meddelas via Blackboard i god tid före tentamenstillfället. Omtentamen I är preliminärt lördagen den 19 januari För exakt datum, tid och anmälan, se Studentforum. Betygskriterier för examination Didaktik och lärande II, 6,5 hp Salstentamen examinerar delkursens mål. För betyget Godkänt krävs att studenten visar att målen har uppnåtts på ett tillfredställande sätt. För betyget Väl godkänd krävs att studenten visar att målen uppnåtts på ett mer kvalificerat sätt /Kurslaget UVK I 25

26 Delkurs 3 Utbildningens historia, organisation och värden, 7,5 hp Delkursen handlar om skolans utbildnings- och professionshistoria samt dess roll i samhället och i demokratin. I delkursen behandlas aktuell utbildningspolitik, skolans organisation och centrala styrdokument, samt lagstiftning som är relevant för skola. Skola och utbildning är samhällsföreteelser inordnade i skilda politiska, sociala och historiska sammanhang. Värderingar förskjuts över tid vilket skapar olika idéer om vad skolan ska vara till för. Likaså finns det olika uttolkningar och åsikter om hur skolans uppgift ska betraktas i ett demokratiskt samhälle. Delkursen innehåller två teman: - Skolans organisation och historia Inom temat behandlas aktuell utbildningspolitik, skolans historiska framväxt och lärares professionshistoria. Vidare studeras centrala styrdokument och lagstiftning som är relevant för skolan. - Skolans värdegrundsuppdrag Inom temat behandlas skolans värdegrund med fokus på jämställdhet, hållbar utveckling och inflytande. Inom delkursen behandlas även grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande. Kursens mål Kunskap och förståelse Studenten ska efter avslutad kurs visa grundläggande kunskaper om - skolans uppdrag att ta hänsyn till barns rättigheter och att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn/elever, - aktuell utbildningspolitik, skolans historiska framväxt samt lärares professionshistoria, - skolans styrning och styrdokument, - lagstiftningen gällande sekretess, diskriminering och kränkande behandling, - förstå skolans uppdrag att hos barn/elever förankra skolans värdegrund. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten kunna - problematisera frågor om barns rättigheter utifrån elev-, lärar- och föräldraperspektiv, - relatera skolans styrdokument till lärares arbete, och - hantera vetenskapligt skrivande på grundläggande nivå. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs visar studenten förmågan att - beakta vad barns rättigheter innebär för utbildning, - förhålla sig till skolans värdegrundsuppdrag med fokus på jämställdhet, hållbar utveckling och inflytande /Kurslaget UVK I 26