Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ladugårdsmarkens förskola, fritidshem och skola F-3 Trygg på Ladugårdsmarken Vi som arbetar på Ladugårdsmarken vill att alla känner trygghet, har lust att lära, utvecklas och har roligt. Som ett stöd för att uppnå detta har vi denna plan som vårt verktyg samt en detaljerad bilaga att ta fram vid behov. Upprättad av all personal Trivselregler upprättad av alla skolbarn och personal

2 Innehåll 1. Mål för planen Rutiner för förankring av planen och utvärdering av arbetet Dagliga saker att arbeta med Vad säger lagen Definitioner Kartläggningar som kan göras och ev. åtgärder och hur det följs upp Rutiner vid misstanke om kränkande behandling...6 Bilaga 1 Trivselregler och konsekvenser...9 Bilaga 2 Trivselenkät, år F Bilaga 3 Trygghetsvandring (Förskolan). 11 Bilaga 4 Förväntansdokument.12 2

3 1. Mål för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Syftet med vår plan är att beskriva hur vi arbetar främjande och förebyggande mot diskriminering, trakasserier och alla former av kränkande behandling. För att motverka detta ska alla som verkar och arbetar inom skolan aktivt arbeta främjande och förebyggande och aldrig acceptera att någon blir diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier och annan form av kränkande behandling har alla (de som arbetar/verkar på skolan) ett ansvar att skyndsamt reagera och följa de rutiner som finns beskrivna under rubriken akuta åtgärder längre fram i planen. Åtgärderna utvärderas och revideras enligt angiven tidsplan. Ladugårdsmarkens arbete mot diskriminering och kränkande behandling ska genomsyra all verksamhet på alla nivåer på skolan såsom; skolledning, elevhälsa, klassråd, elevråd, fritidsråd, pedagoger och elever 2. Rutiner för förankring av planen och utvärdering av arbetet Vid planeringsdagen i aug har man planen som stöd i sitt planerande och går även igenom förväntansdokumentet för personal Ta upp planen och förväntansdokumentet på föräldramötet Rektor gör trivselregler tillsammans med barnen där en enklare version finns för förskolan Trivselreglerna ska barnen ta med sig hem för genomgång tillsammans med vårdnadshavare där man även får förväntansdokumentet På varje APT under punkten arbetsmiljö, tar vi upp saker som ev. hänt I juni på utvärderingsdagen utvärderar vi planen sidan 1-4 och ändrar det som behövs ändras. Resten utvärderas vid behov 3. Dagliga saker att arbeta med Dagliga samtal om hur man ska vara mot varandra är en viktig del. Ett bra sätt är att använda litteratur och t ex filmer för att ta upp diskussioner som inte blir direkt personliga eller utpekande. Varje avdelning/klass ansvarar för detta. Om man har ett stökigt barn är det viktigt att tänka på att inte använda det namnet i negativa tillsägelser hela tiden Kritiska moment där saker kan uppstå är i omklädningsrum, trängsel i tamburen, fri lek/raster, i byten mellan olika aktiviteter. Just här finns en hel del vi kan göra genom att ha närvarande vuxna. Att barnen i förväg vet vad som ska hända är också förebyggande. Hemlig kompis fungerar bra, frågan Vem har varit snäll mot dig på rasten/i leken? KL (kooperativt lärande) och arbetet med samarbetsfärdigheter, nyckelkompisar har haft stora positiva effekter i skola-fritids. Vid tillsägelser är det viktigt att fråga barnet om varför man som vuxen reagerat dvs ta reda på om barnet förstått. Lyssna på om barnet har egna förslag på hur man kan reda ut en konflikt Vid behov ökas antalet personal som är ute på gården eller inne i barngrupperna. Skolans miljö ska vara sådan att det är naturligt att påtala om en kollega har 3

4 uppfört sig tvivelaktigt mot elev. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en elev bör omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt samt informera rektor/förskolechef. Tänka på att de stökiga barnen alltid behöver extra mycket stöd, uppmuntran och beröm, liksom tydliga och enkla regler för att bryta ett oönskat beteende. 4. Vad säger lagen? Enligt lagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och enligt skollagen (2010:800) 6 kap. får inte något barn eller någon elev som deltar i verksamheten diskrimineras eller utsättas för kränkande behandling. Lagarna kräver att: alla skolor arbetar med att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling av elever, alla skolor upprättar en plan mot diskriminering och kränkande behandling som varje år följs upp och ses över elever deltar i arbetet med att ta fram, se över och följa upp planerna alla skolor utreder omständigheterna när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling, rapporterar till rektor/förskolechef, som rapporterar vidare till huvudmannen 5. Definitioner Elev: den som deltar i utbildning enligt skollagen Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt skollagen Vårdnadshavare: den eller de personer som har det juridiska ansvaret för barnet Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och ålder. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Från och med är bristande tillgänglighet en ny form av diskriminering. Med bristande tillgänglighet avses att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning. Begreppet tillgänglighet innefattar stöd eller personlig service, information och kommunikation samt den fysiska miljön. Vi skiljer på direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering - när lika behandlas olika 4

5 Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av en elev på grund av dennes kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller ålder. En skola får exempelvis inte neka till att ta emot en elev på grund av dennes sexuella läggning eller anordna en fotbollsturnering där endast pojkar får delta. Indirekt diskriminering - när olika behandlas lika Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Att exempelvis ha en regel/bestämmelse som verkar neutral, men som utifrån de sju diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt i praktiken. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara ett uttryck för makt och förtryck som t ex Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysningar, blickar, ryktesspridning) Texter och bilder (klotter, lappar, fotografier, meddelanden på mobiltelefoner eller på olika nätsajter) Materiella (förstörelse av kläder, böcker etc.) Kränkande behandling kan vara enstaka eller upprepade händelser. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Det är den enskilda elevens upplevelser som är vägvisande och måste tas på allvar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier, som t.ex. om några elever på skolan sprider rykten om en elev, att hon beter sig som en hora och (sexuella trakasserier). Mobbning är när någon utsätts systematiskt och över tid för negativa kränkande handlingar. Mobbning kan vara skadegörelse, utfrysning och e-mobbning. Främjande åtgärder syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna och riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt utan förekommen anledning. Förebyggande åtgärder syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten 5

6 identifierats som risker. Åtgärdande arbete kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Dessa ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och det innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. 6. Kartläggningar som kan göras och ev. åtgärder och hur det följs upp På Ladugårdsmarken kartlägger vi om det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling för att sedan kunna vidta relevanta åtgärder. Kartläggning och utvärdering (i parentes vid var punkt anges vem/vilka som är ansvarig) En gång/termin genomförs en trivselenkät/trygghetsvandring. (se bilagor) Resultaten mynnar ut i en revidering av det arbete som görs och synliggör framtida åtgärder som behövs. (skolledning) Observationer, t.ex. i klassrum, vid pedagogiska måltider, på raster (mentor, skolpersonal, rastpedagog) Anmälan utredning kränkande behandling och utredning kränkande behandling. Med hjälp av dessa kan vi åtgärda och eliminera risker för kränkande behandling. (all personal, rektor/förskolechef) 7. Rutiner vid misstanke om kränkande behandling Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 En lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Överlåtelse av arbetsuppgift Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan personal. Sekretess En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan 6

7 omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden (Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400). Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av rektor. Registrering/arkivering 1. Anmälan om utredning kränkande behandling a. Rektor/förskolechef ansvarar för att anmälan görs till huvudmannen och registreras i W3D3 och läggs i elev-/barnakten. b. Rektor/förskolechef ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras och läggs i elev-/barnakten. Händelseförloppet: Steg 1 1. Vuxen får information om misstänkt diskriminering, trakasserier och/eller annan kränkande behandling från elev, vårdnadshavare eller annan person. Denna information ska komma rektor/förskolechef tillhanda och vårdnadshavaren ska informeras skyndsamt (dvs inom 24 h, tidigare om händelsen skett precis innan helg). Den personal som har fått den här informationen informerar även vårdnadshavare och mentor. Här informeras vårdnadshavare om att skolan anmält en utredning och att skolan kommer att återkoppla till vårdnadshavare när utredningen är avslutad. Blankett Utredning kränkande behandling lämnas till rektor/förskolechef alternativt mailas om denne inte är på plats. 2.Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. Rektor/förskolechef gör en anmälan till huvudmannen på en särskild blankett. 3. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare. Den som rektor/förskolechef delegerar utredningsuppdraget till samlar in fakta genom samtal med alla inblandade för att ta reda på om det är diskriminering, trakasserier och/eller annan kränkande behandling. Här är det viktigt att det är den utsattes känsla av att något hänt som styr. Vid Vanlig konflikt arbetar skolpersonal vidare med Handlingsplan vid konflikt (se nedan 7.3). Utredningsansvarig samtalar med berörda elever för att klargöra händelsen. Dokumentera skriftligt fakta i blankett Utredning kränkande behandling. Stödfrågor vid analys av ärendet: Har alla inblandade kommit till tals? Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertalet tillfälle? Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade? Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse) 4. Utredningsansvarig meddelar rektor/förskolechef vad analysen av ärendet blev, så att rektor/förskolechef kan återrapportera till huvudmannen. 5. Överenskommelser om framtida förhållningssätt och bemötanden upprättas och dokumenteras i blanketten Anmälan utredning kränkande behandling 7

8 (Utredningsansvarig tillsammans med mentor/mentorer). Mentor återkopplar utredningens resultat samt överenskommelser till vårdnadshavare. 6. Uppföljning med den drabbade tidsbestäms för att säkerställa att de åtgärder som överenskommit i punkt 5 efterföljs. (Mentor som överför information till utredningsansvarig, som fortsätter dokumentera i blanketten Anmälan utredning kränkande behandling.) 7. Om elev och vuxna anser händelsen uppklarad avslutas ärendet. Dock med vaksamhet från vuxen att händelsen verkligen är avslutad (mentor). Steg 2 (alla vuxna och rektor/förskolechef) Om ärendet inte avslutas och kräver ytterligare samtal utifrån fortsatta kränkningar eller trakasserier. 1. Om kränkningar ej upphör trots ovan gjorda samtal skall rektor/förskolechef kopplas in. (mentor) 2. Rektor/förskolechef beslutar om vidare åtgärder i samråd med skolans elevhälsoteam. (rektor/förskolechef) 3. Vårdnadshavare informeras om de fortsatta planerade insatserna. (rektor/förskolechef) 4. Vid behov kallas vårdnadshavare till skolan. Rektor/förskolechef ansvarar för dokumentation av insatserna. (rektor/förskolechef) Personal kränker elev Skolans miljö ska vara sådan att det är naturligt att påtala om en kollega har uppfört sig tvivelaktigt mot elev. 1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en elev bör omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt samt informera rektor/förskolechef (all personal). 2. En elev som blir kränkt av vuxen eller som ser en vuxen kränka en elev, skall kontakta någon ur personalen som eleven känner förtroende för (all personal). 3. Händelsen ska alltid rapporteras till rektor/förskolechef. 4. Rektor/förskolechef utreder händelsen och informerar vårdnadshavare (rektor/förskolechef). 5. Rektor/förskolechef ansvarar för att berörda parter/insatser kopplas in (rektor/förskolechef). 8

9 Bilaga 1 Trivselregler och konsekvenser 1. Läraren leder undervisningen och eleven arbetar aktivt med sina skoluppgifter samt kommer i tid till lektionerna. Konsekvens: Om eleven uppträder störande kan läraren avvisa eleven från pågående lektion. Undervisande lärare/mentor kontaktar vårdnadshavare. Vid upprepade sena ankomster kontaktar undervisande lärare/mentor vårdnadshavare. Eventuella konsekvenser görs upp i samråd med vårdnadshavare. 2. På Ladugårdsmarken arbetar vi aktivt för att motverka slagsmål, bråk och kränkningar. Konsekvens: Vid bråk eller slagsmål skall vuxna som är i närheten snabbt ingripa och avstyra bråket. Mentor/ undervisande lärare kontaktar vårdnadshavare. Vid allvarligare förseelser informeras rektor/förskolechef. När det gäller kränkningar har skolan en separat likabehandlingsplan som reglerar konsekvenser. Rektor tar beslut om elevvårdskonferens. Polisanmälan kan komma ifråga om gärningen brutit mot svensk lag. 3. Samhällets regler gäller med en yttrandefrihet som innebär att vi arbetar aktivt för ett tillåtande arbetsklimat utan hets mot folkgrupp, trakasserier eller kränkningar. Konsekvens: Skolan skall aktivt bemöta intolerans och odemokratiska åsikter med kunskap. Skolan är skyldig att agera om övertramp sker. Undervisande lärare/mentor kontaktar hemmet. 4. Mobiltelefoner och datoranvändning på lektionstid. Idag används mobiltelefoner och datorer mycket i skolan. Undervisande pedagog avgör hur och när de ska användas i lektionsarbetet. Skolan har inget ansvar för medhavda värdesaker. Konsekvens: Eleven uppmanas att stänga av/lämna ifrån sig störande föremål. Kontakt med hemmet om eleven inte följer uppmaningen. 5. Läsk och godis mm äter vi inte i skolan eller på fritidshemstid! Av hänsyn till allergiker är det förbjudet att ha nötter/nötkakor mm i skolan. Konsekvens: Kontakt tas med hemmet vid upprepade förseelser. 6. På F-3 är snöbollskastning tillåtet på basketplanen när en pedagog är närvarande och inget kastande i huvudhöjd. Ingen elev eller vuxen skall behöva bli utsatt för snöbollskastning mot sin vilja. Konsekvens: Samtal med berörda elever vid behov. Frågan diskuteras på mentorstid och i elevrådet. 9

10 Bilaga 2 Trivselenkät för skolan Nej Ibland Oftast Alltid Har du det bra i skolan? Har du det bra på ditt fritidshem? Känns det bra när du är i matsalen? Känns det bra när du är i kapprummet? Känns det bra när du är på skolgården? Känns det bra när du byter om och duschar på idrotten? Känner du dig omtyckt av dina klasskamrater? Tycker du att du får den hjälp du behöver av de vuxna? Blir du bemött med vänlighet och respekt av vuxna? Blir du bemött med vänlighet och respekt av andra elever? Vet du någon som inte har det bra i skolan? Ja / Nej På vilket sätt? Finns det ställen du skulle vilja vara på men inte vågar? Ja / Nej Var? Finns det något annat du vill berätta om hur du trivs på skolan? OBS! Namn. Klass.. Undersökningen genomförd. (ÅÅMMDD) Denna enkät som är en del i Ladugårdsmarkens (F 3) likabehandlingsplan. Den ska sammanställas och analyseras av arbetslaget. Enkäterna, en skriftlig sammanställning och analys lämnas till rektor. Enkäten utvärderas och förbättras genom lagledargruppen efter varje användande. Paulina Nyhlén Rektor F 3 Ladugårdsmarkens skola och fritids 10

11 Bilaga 3 Trygghetsvandring (förskolan) Trygghetsvandring genomförs av pedagoger tillsammans med barnen. Genom enkel karta över lärmiljöer både ute och inne markerar pedagogerna var barnen tycker om att leka, känner sig trygga. Men även var barnen visar att de inte tycker om att leka eller ev. känner sig otrygga. Denna information tar sedan arbetslaget tillvara och analyserar och utvärderar. Analysen lämnas sedan till förskolechefen och värdegrundsgruppen. 11

12 Bilaga 4 Förväntansdokument Till dig som personal Det förväntas av dig att du är en god förebild och är ärlig och uppriktig mot andra på ett respektfullt sätt, alltid visar elever och vuxna respekt, ser alla barn/elever utifrån sina förutsättningar/behov, omedelbart ingriper mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, att du följer skolans/förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, att du vid misstänkt kränkning utreder omständigheterna och informerar rektor/förskolechef, arbetar för att skapa en lugn och bra studiemiljö för eleverna, har en bra dialog med hemmen, hålla skolans/förskolans regler levande och reagera konsekvent mot regelbrott Till dig som barn/elev Det förväntas av dig att du alltid visar andra barn och vuxna respekt, aldrig utsätter något barn eller vuxen för obehag eller fara, berättar för vuxna om du eller någon annan inte har det bra i skolan/förskolan, du respekterar och följer skolans/förskolans regler, använder ett vårdat språk, tar ansvar för miljön, ute och inne och är aktsam om skolans/förskolans material, tar ansvar att komma i tid och med rätt utrustning och att du (skola) ger dig själv och andra arbetsro Till dig som vårdnadshavare Det förväntas av dig att ditt barn kommer i tid till skolan och är utvilat, ditt barn kommer till skolan med den utrustning och de kläder hen behöver under skoldagen/förskoledagen, du tar aktiv del i ditt barns skolgång/förskolegång, du tar del av skolans/förskolans information, har en positiv inställning till ditt barns skola/förskola, meddelar skolan/förskolan om du märker att ditt barn eller något annat barn råkat illa ut och att du meddelar skolan/förskolan om du märker att ditt barn gjort någon annan illa 12