Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Transkript

1 SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Gyllebo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde Personal, barn och vårdnadshavare vid Gyllebo förskola

2 1. Inledning I förskolans läroplan Lpfö -98/10, kapitel 1 Grundläggande värden finns att läsa; En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på och vidare Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Därför arbetar vi ständigt och aktivt med värdegrundsfrågor såväl i barngrupperna som i personalgruppen. I arbetet med att skapa en Plan mot diskriminering och kränkande behandling har all personal varit delaktig för att syftet ska vara välkänt dvs. att främja barns lika rättigheter, att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt att motverka annan kränkande behandling. Barn har varit delaktiga i den mån det har varit möjligt pga. av ålder och föräldrar på föräldramöten samt vid förskoleråd. Förskolechefen tar på det bestämdaste avstånd från all behandling som på det minsta sätt kan tolkas som diskriminering eller annan kränkande behandling. All personal har ansvar för att planen efterföljs och förskolechefen det yttersta ansvaret för uppföljning, utvärdering och om det skulle förekomma agera enligt gällande praxis. 2. Definitioner Med diskriminering avses vad gäller denna plan: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

3 Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet. 3. Nulägesanalys 3.1 Att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling Allmänt Vår gemensamma utgångspunkt är att alla barnen är lika mycket värda. Vi delar i olika situationer in barnen i olika grupper för att kunna ge de dem utmaningar och stöd på olika nivå, utefter deras olika intressen, behov och förutsättningar. Förskolan har processtödjare som tillsammans med förskolechefen arbetar för att driva arbetet med jämställdhet och likabehandling framåt. En av pedagogerna ingår i förskoleområdets genusgrupp som syftar till att lyfta arbetet med normkritik och likabehandling. Vi gör vårt yttersta i vårt dagliga arbete för att ta hänsyn till samtliga barn i barngruppen. Två gånger per år är barnen med och väljer ut ett tema som förskolans ska arbeta med under en längre period. Temat för hösten 2012 är Sagor. Vi tycker även det är viktigt att lyssna på barnens åsikter kring vad det tror och tycker. Miljöns utformning anpassas efter barnens behov och önskemål. Förskolechefen är aktiv i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genom att belysa frågor kring detta vid processtödjarnas träffar, vid arbetslagets arbetsplatsträffar och förskolerådet Specifikt vad gäller diskriminering av kön Vi uppmuntrar en ömsesidig respekt mellan könen och försöker uppmuntra barnen att leka könsblandat. Vi är normkritiska i vårt sätt att prata och agera gentemot barnen. På avdelningarna Pingvinen och Delfinen har vi så smått fått igång en diskussion kring genusfrågor bland personalen där vi kommer att hjälpa och påminna varandra i vår dagliga verksamhet med barnen. Vi ser det som ett ständigt pågående projekt då könsnormerna tyvärr sitter djupt rotade och behöver arbetas aktivt med. På Elefanten och Lejonet är vi noga med att alla barnen ska ha möjlighet att leka i alla rum samt att vi i personalen också finns med vid dessa lekar. Det finns därmed inga könskodade rum. Om barnen ger uttryck för könskodade tankemönster, som t.ex. att det skulle finnas pojkfärger och flickfärger, så pratar vi om det. Vi uppmärksammar också att varje barn oavsett kön blir sedd, hörd och lyssnad på. Vi försöker dela in gruppen i mindre grupper för att fokusera mer på vad varje barn har att säga, att de ska våga framför sin åsikt samt tycka och tänka. Vi uppmuntrar deras nyfikenhet och idéer Specifikt vad gäller diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck Vi vill genom vårt förhållningssätt förmedla att människor är olika. Barnen uppmuntras att inta olika könsroller i lekar med syfte att få utveckla femininet, maskulinitet eller både och. Då barnen klär ut sig testar de olika könsöverskridande roller. På Pingvinen har detta tagit sig uttryck genom att både pojkar och flickor går klädda i såväl prinsesskläder, klackskor och Pippi Långstrumputstyrsel såsom vaktmästare, mekaniker och doktorer. På Delfinen leker alla barnen med dockor, lagar mat i köket och drar gärna runt på barnvagnar. På Elefanten och Lejonet främjar vi barnens rollekar och uppmuntrar barnen då vi t.ex. spelar teater att inta olika roller oavsett kön för att de ska få utforska roller som finns i samhället och omvärlden.

4 3.1.4 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av etnisk tillhörighet Vi pratar ofta med barnen om olika länder, språk och kulturer. Vi arbetar språkutvecklande genom att sjunga och lyssna på sånger på olika språk. Alla barn med annat modersmål än svenska erbjuds ansöka om modersmålsstöd via modersmålsenheten. Modersmålsundervisningen med modersmålslärare sker en gång/vecka. Vid denna undervisning får ibland några av de andra barnen också sitta med. Vi tycker det är viktigt med modersmålsträning för de som är tvåspråkiga då detta främjar deras språkutveckling. Flera i personalen är tvåspråkiga vilket vi ser som en stor tillgång. Deras språkliga kompetens används såklart då något/några av barnen talar samma språk Specifikt vad gäller religion eller annan trosuppfattning Vi tillmötesgår barnens särskilda behov när det gäller kost på grund av religion eller annan trosuppfattning. Vi pratar med barnen om att det finns olika religiösa platser och byggnader och är lyhörda inför barnens tankar och funderingar kring detta Specifikt vad gäller diskriminering pga. funktionsnedsättning Vi anpassar miljön efter alla barns behov och förutsättningar och bemöter och jobbar med varje barn utifrån dennes individuella behov och förutsättningar. Vi har ett bra och nära samarbete med stadsdelens specialpedagoger kring barn i behov av särskilt stöd. Vi har personal med viss specialpedagogisk kompetens vilket gör att vi kan diskutera förhållningssätt och bemötande när behov uppstår i barngrupperna. I samarbete med specialpedagog i området upprättar vi när det behövs handlingsplaner åt barn med behov av särskilt stöd. Några i personalgruppen har gått utbildning i TAKK för att vi kan använda exempelvis tecken som stöd i vardagliga situationer samtidigt som vi försöker tala tydligare genom att artikulera mer då det behövs Specifikt vad gäller diskriminering pga. sexuell läggning Vi samtalar med barnen om variationer av parförhållanden och familjekonstellationer och pratar med barnen om att familjer ser olika ut Specifikt vad gäller diskriminering pga. ålder På Delfinen och Pingvinen delas barnen in i grupper efter mognad, inte ålder. Detta för att se till barnens bästa då vi anser att de får mer individuell uppmärksamhet i mindre grupper. Aktiviteterna anpassas för att utmana barnen utifrån var de befinner sig i sin utveckling. På Elefanten och Lejonet är alla aktiviteter utom en öppna för alla åldrar. I aktiviteterna deltar varje barn efter egen förmåga och eget intresse samtidigt som de också får öva på att kunna ta instruktioner, framförallt som förberedelse inför förskoleklassen. Vi uppmuntrar barnen att prova nya aktiviteter. Undantaget är 5-årsgruppen som träffas en gång i veckan för att de barn som ska börja förskoleklass ska lära känna varandra bättre. 3.2 Att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder och annan kränkande behandling än diskriminering; Vi iakttar och observerar barnen i deras fria lek och våra planerade aktiviteter både inomhus och utomhus.

5 Vi pratar dagligen med barnen om hur man är som kompis, att man inte får slåss, bitas och knuffas. Även om det visar sig att barnen hört/sett detta beteende utanför förskolan markerar vi att det inte är okej. Vi försöker skapa en harmonisk och tillåtande miljö. Barn är nyfikna på sitt eget kön och varandras kön men vi sätter gränser för vad som är tillåtet och inte. Då det är svårare att upptäcka eventuella sexuella övergrepp på småbarnsavdelningen då barnen inte har något utvecklat verbalt språk är vi extra uppmärksamma på detta där. Vi säger ifrån då barn använder sig av vulgära uttryck 3.3 Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Vid fall av bett, rivsår eller dylikt; Pratar vi först med barnen (om åldern tillåter) Därefter informeras föräldrarna och förskolechefen. Och tillsist fylls en tillbudsanmälan (se bilaga) i av berörda pedagoger, förvaras hos förskolechefen Vid övriga fall; Informeras förskolechefen Tillbudsanmälan (se bilaga) fylls i av berörda pedagoger, förvaras hos förskolechefen Föräldrar informeras så snart som möjligt. Kartläggning av aktuell situation görs av inblandade pedagoger. Vid behov finns det möjlighet att ta hjälp av specialpedagog. Handlingsplan upprättas av pedagogerna. Föräldrar och förskolechefen är involverade i detta arbete. Handlingsplan förvaras hos förskolechefen Förskolechefen ansvarar för om ytterligare myndigheter eller andra instanser eller specialistkompetens ska kopplas in. Utredningsarbetet dokumenteras skriftligen. 3.4 Att åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Pedagoger ingriper direkt vid akut situation. Barnen tas om hand och samtliga inblandade får möjlighet att komma till tals för att få struktur på situationen. De närvarande pedagogerna gör en första kartläggning av omständigheterna kring situationen. Vad har hänt? Vad har föranlett det? Hur har det gått till? Vem är inblandad? Var hände det? Var fanns pedagogerna? Kartläggningen skrivs ner av pedagogerna. Förskolechef och föräldrar informeras snarast av ansvarig personal. Tillbudsanmälan (se bilaga) fylls i och lämnas till förskolechefen.

6 Kartläggningen diskuteras av pedagoger, föräldrar och förskolechefen. Vid behov kan specialpedagogen kopplas in. Vi dokumenterar händelsen och följer upp genom ytterligare observationer och uppföljande samtal. 3.5 Uppföljande åtgärder Handlingsplaner som upprättats följs upp som överenskommet. Ärendena ses över vid en årlig utvärdering av hela verksamheten. Uppföljningarna dokumenteras skriftligt. Pedagoger som varit inblandade i ärendena har ansvar för att detta sker. Uppföljning och upprättande av Plan mot diskriminering och kränkande behandling sker varje år. Kontaktar föräldrarna då sakerna upprepas, så att familjen och förskolan jobbar på samma sätt. 3.6 Ansvarsfördelningen Förskolechefen har övergripande ansvar för att Plan mot diskriminering och kränkande behandling följs och upprättas varje år. Varje pedagog har ansvar för sitt eget förebyggande och löpande arbete med barnen. Ansvaret att agera omfattar all personal på förskolan t.ex. förskolechef, förskollärare, barnskötare, kökspersonal, ekonomibiträden m.fl. 4. Planerade åtgärder avseende det kommande året Åtgärderna nedan syftar till att motverka varje form av diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Kön Vi kommer att bli mer nogräknade, utifrån ett genusperspektiv, angående vår verksamhet. Detta innebär att vi kommer utgå från ett genustänk när vi väljer böcker att låna och presentera för barnen. Vi kommer även att mer medvetet introducera pedagogiska aktiviteter såsom sång/rim- och ramsor, skapande, rörelse och drama så att alla barn, oavsett kön, får möjlighet att utveckla sina intressen och vidgar sina perspektiv. Vi vill fortsättningsvis utmana alla barn att se, uppleva och testa nya sammanhang oavsett könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi strävar efter en neutral miljö där alla identitetsuttryck välkomnas. Vi fortsätter att uppmuntra barnen att genom rollekar och utklädningskläder testa olika sätt att förhålla sig till varandra och utveckla sin egen unika identitet. På Delfinen kommer vi att köpa utklädningskläder så att barnen får ökad möjlighet att testa olika roller och identiteter. På Elefanten och Lejonet lägger vi inga värderingar i hur barnet väljer att klä sig eller uttrycka sin identitet. Etnisk tillhörighet Vi pratar med barnen om människors olikheter och att det finns olika seder, traditioner etc. Vi fortsätter erbjuda och informera barnens föräldrar om möjligheten till modersmålsundervisning samt arbetar kontinuerligt med språkutveckling genom sång- musik, sagor och danser från olika länder och kulturer. Religion eller annan trosuppfattning Vi fortsätter att tillmötesgå barnens särskilda behov när det gäller kost med koppling till religion eller annan trosuppfattning. Vi uppmärksammar de

7 svenska högtiderna (påsk, jul, midsommar) genom att äta mat som är specifik för de olika traditionerna vi har i Sverige. För att skapa samtal och förståelse för olika kulturer och traditioner kommer Gyllebos kök under kommande år att servera mat från olika länder i form av temaveckor. Funktionsnedsättning Stadsdelen tillhandahåller fortbildning/utbildning för personalen kring olika funktionsnedsättningar. Om behov uppstår kommer vi i samråd med barnets föräldrar ta kontakt med specialpedagog för att få stöd och vägledning kring hur vi på bästa sätt ska kunna stötta barnet i fråga. Fler pedagoger kommer att lära sig tecken som stöd (TAKK) för att främja barnens språkutveckling. Sexuell läggning Vi pratar med barnen om olika familjekonstellationer med hjälp av böcker med text och bilder som gestaltar detta. Ålder Vi fortsätter att arbeta med barnen i mindre aktivitetsgrupper utifrån både ålder och mognad för att tillgodose varje barns behov och utveckling samt så att barnen får möjlighet att leka med alla barn, oavsett ålder. Annan kränkande behandling Vi kommer vid samlingarna bl.a. använda oss av ett material som heter Kompiskort där frågor kring hur man behandlar varandra tas upp ur barns perspektiv. Vi har köpt in leksaker som främjar barnens förmåga att samsas bättre och ta hand om varandra. Vi fortsätter att arbeta normkritiskt och reflekterar mycket över hur vi bemöter både barn och vuxna i vardagen. Vi blandar barngruppen så att barnen inte fastnar för EN kompis utan får flera. 5. Beskrivning av hur barn, elever och personal skall medverka i arbetet med planen samt ur vårdnadshavare skall göras delaktiga i arbetet Diskussioner kring Plan mot diskriminering och kränkande behandlings innehåll och förankring i verksamheten kommer att hållas bland personalen på t.ex. arbetsplatsträffar eller liknande. Plan mot diskriminering och kränkande behandlings innehåll kommer att fortsätta diskuteras med barnen via aktiviteter som t.ex. rollspel kring olika vardagssituationer som handlar om likabehandling och livsåskådningsfrågor, böcker om olika familjekonstellationer, länder i världen samt filmer med efterföljande diskussion. De olika avdelningarna arbetar på olika sätt men samtal och diskussioner kring värdegrundsfrågor är stående inslag i den dagliga verksamheten. Ny personal kommer att få information om Plan mot diskriminering och kränkande behandling under introduktionssamtalet av förskolechefen och konkretare kännedom av sina medarbetare. Plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att finnas lättillgänglig för föräldrarna på förskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandlings kommer även fortsättningsvis att diskuteras vid förskolerådet där föräldrarepresentanter har möjlighet att tycka till.

8 På föräldramöten kommer personalen att presentera Plan mot diskriminering och kränkande behandlings och dess innehåll muntligt. Här ges ytterligare möjlighet till frågor och diskussion. Även barnens utvecklingssamtal blir ett forum för frågor kring Plan mot diskriminering och kränkande behandlings i förhållande till det enskilda barnet. 6. Uppföljning, utvärdering och framtagande av planen Uppföljning, utvärdering och upprättande av planen sker årligen och vid behov även vid andra tillfällen under året.

9 Tillbudsblankett Bilaga 1 Utredning och åtgärder vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. (Mall kopplad till likabehandlingsplanen) Datum: Barnets namn: Vuxen: Inblandade: Ärendets art Diskriminering Diskrimineringsgrund: Annan kränkande behandling Kort beskrivning av händelsen: Åtgärder: datum: Samtal med barnet/barnen Samtal med inblandade parter Barnets vårdnadshavare kontaktas Övriga inblandade barns vårdnadshavare kontaktas Ansvarig arbetsledare kontaktas (namn) Uppföljning datum: Noteringar från samtal dokumenteras nedan eller på separat papper (bifogas denna dokumentation). Om ärendet går vidare se baksidan.

10 Ärendet går vidare: Åtgärder: Förskolechef informeras Handledning FRT (Förskolans resursteam) Åtgärdsprogram Datum: Ytterligare tänkbara åtgärder CKT (Centrala Konsulationsteamet) BUN (Barn och ungdomsnämnden) Individ och familj (Sociala myndigheter) Polis Arbetsmiljöverket

11