Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012

Transkript

1 SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 November 2011 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde Personal, barn och vårdnadshavare vid Mellanhedens förskola 1. Inledning I förskolans läroplan Lpfö -98/10, kapitel 1 Grundläggande värden finns att läsa; En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på och vidare Människolivets okränkbarhet,

2 individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Därför arbetar vi ständigt och aktivt med värdegrundsfrågor såväl i barngrupperna som i personalgruppen. I arbetet med att skapa en Plan mot diskriminering och kränkande behandling har all personal varit delaktig för att syftet ska vara välkänt dvs. att främja barns lika rättigheter, att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt att motverka annan kränkande behandling. Barn har varit delaktiga i den mån det har varit möjligt pga. av ålder och föräldrar på föräldramöten samt vid förskoleråd. Förskolechefen tar på det bestämdaste avstånd från all behandling som på det minsta sätt kan tolkas som diskriminering eller annan kränkande behandling. All personal har ansvar för att planen efterföljs och förskolechefen det yttersta ansvaret för uppföljning, utvärdering och om det skulle förekomma agera enligt gällande praxis. 2. Definitioner Med diskriminering avses vad gäller denna plan: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet. 3. Nulägesanalys 3.1 Att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling Allmänt

3 Vi anser det ytterst viktigt att barnen är trygga i förskolan. Vi är nog med att bemöta barnen på ett positivt sätt genom att uppmuntra dem till att våga prova nya saker, på så sätt försöker vi även vara goda förebilder. Vi lär barnen säga hej när man kommer, hejdå när man går etc. Vi lyssnar på vad de har att säga och vad de är intresserade av och ändrar inriktning och spår utifrån detta. Vi försöker lära dem lyssna på varandra, att vara en bra kompis, att vänta på sin tur. När det gäller att vara en bra kompis använder vi oss av kompisen Bruno vid samlingen. Vi arbetar även aktivt med att väcka intresset för att hjälpa varandra och vägleder dem i konflikter som uppstår. Vi tycker det viktigt att barnen får lära känna både inne- och utemiljön, att de får röra sig och träna sin motorik etc. Leken på egen hand är jätteviktig, där övar de socialt samspel, samarbete, turtagande, hur en bra kompis ska vara etc. Vi är flexibla och påhittiga i de olika situationer som uppstår. Försöker jobba med språkutveckling i alla situationer, att man försöker få bort begrepp som denna där och istället hjälpa dem hitta rätt ord för det de vill uttrycka. Förskolechefen är aktiv i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genom att belysa frågor kring detta vid processtödjarnas träffar, vid arbetslagets arbetsplatsträffar och förskolerådet Specifikt vad gäller diskriminering av kön Våra födelsedagskort/clowner är slumpvis färgade till varje barn oavsett kön för att undvika en förstärkning av att vissa färger endast ska ses som flickfärger och andra som pojkfärger. Vi är också noga med att benämna samtliga barn vid deras namn och försöker undvika att klumpa ihop dem till tjejer eller killar då vi vill fånga deras uppmärksamhet. På så sätt upprätthåller vi ett demokratiskt förhållningssätt i interaktionen med barnen, alla blir sedda och bekräftade. När det är dags för barnen att sätta sig tillbords vid måltider, gå på toaletten etc. varvar vi pojkar och flickor. Vi har ingen pojkoch flicktoalett utan alla använder de två toaletter vi har. Det finns inget på avdelningen som är könsrelaterat när det gäller färger och rum. Vi är noga med att bekräfta barnen på flera olika sätt; vad de gör och vad de säger istället för att endast kommentera kläder och färger med ord so exempelvis tuff, fin, cool och söt Specifikt vad gäller diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck Vi låter barnen vara fria i sitt identitetsskapande och benämner dem vid deras namn istället för att säga flickor eller pojkar då vi pratar med dem Specifikt vad gäller diskriminering på grund av etnisk tillhörighet Vi bemöter barnen på samma sätt oavsett etniskt bakgrund. Vi sjunger, räknar och säger hej på olika språk, använder även oss av datorn där det finns mycket material att hämta kring olika länder och kulturer. Vi försöker även belysa olika länders seder och traditioner.

4 3.1.5 Specifikt vad gäller religion eller annan trosuppfattning Barnen tillåts diskutera och ställa frågor om religion eller annan trosuppfattning på ett respektfullt sätt och på lika villkor. De vuxna finns med som ett neutralt och tryggt stöd. Vi tillmötesgår behov av särskild kost kopplat till religion eller annan trosuppfattning Specifikt vad gäller diskriminering pga. funktionsnedsättning Det finns två specialpedagoger anställda i stadsdelen som arbetar både förebyggande och som finns tillgängliga vid behov ute på förskolorna. Det kan gälla handledning till pedagogerna och/eller direkt arbete med enskilda barn. Vi har en pedagog på vår förskola som utbildats i TAKK (tecken som alternativ), vilket ingår i den dagliga verksamheten som ett komplement till det verbala språket. Vi har ljuddämpande bord Specifikt vad gäller diskriminering pga. sexuell läggning Vi belyser att det finns olika familjekonstellationer. Vi pratar med barnen om att familjer ser olika ut, att vissa har två mammor, andra har två pappor och andra har en mamma och en pappa etc Specifikt vad gäller diskriminering pga. ålder Vi arbetar för att ha en jämn åldersfördelning i barngruppen och har en öppen dialog med föräldrarna kring detta. 3.2 Att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Personal i varje rum, inga barn får vara ensamma Personal följer med barnen till toaletten, när de ska tvätta sig eller om de behöver gå på toa. Använda sig av avledande manövers när barnen inte lyssnar Personalen roterar på gården när vi är utomhus 3.3 Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Vid fall av bett, rivsår eller dylikt; Pratar vi först med barnen (om åldern tillåter) Därefter informeras föräldrarna och förskolechefen. Och tillsist fylls en tillbudsanmälan (se bilaga) i av berörda pedagoger, förvaras hos förskolechefen Vid övriga fall; Informeras förskolechefen Tillbudsanmälan (se bilaga) fylls i av berörda pedagoger, förvaras hos förskolechefen Föräldrar informeras så snart som möjligt.

5 Kartläggning av aktuell situation görs av inblandade pedagoger. Vid behov finns det möjlighet att ta hjälp av specialpedagog. Handlingsplan upprättas av pedagogerna. Föräldrar och förskolechefen är involverade i detta arbete. Handlingsplan förvaras hos förskolechefen Förskolechefen ansvarar för om ytterligare myndigheter eller andra instanser eller specialistkompetens ska kopplas in. Utredningsarbetet dokumenteras skriftligen. 3.4 Att åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Pedagoger ingriper direkt vid akut situation. Barnen tas om hand och samtliga inblandade får möjlighet att komma till tals för att få struktur på situationen. De närvarande pedagogerna gör en första kartläggning av omständigheterna kring situationen. Vad har hänt? Vad har föranlett det? Hur har det gått till? Vem är inblandad? Var hände det? Var fanns pedagogerna? Kartläggningen skrivs ner av pedagogerna. Förskolechef och föräldrar informeras snarast av ansvarig personal. Tillbudsanmälan (se bilaga) fylls i och lämnas till förskolechefen. Kartläggningen diskuteras av pedagoger, föräldrar och förskolechefen. Vid behov kan specialpedagogen kopplas in. Vi dokumenterar händelsen och följer upp genom ytterligare observationer och uppföljande samtal. 3.5 Uppföljande åtgärder Handlingsplaner som upprättats följs upp som överenskommet. Ärendena ses över vid en årlig utvärdering av hela verksamheten. Uppföljningarna dokumenteras skriftligt. Pedagoger som varit inblandade i ärendena har ansvar för att detta sker. Uppföljning och upprättande av Plan mot diskriminering och kränkande behandling sker varje år. Kontaktar föräldrarna då sakerna upprepas, så att familjen och förskolan jobbar på samma sätt. 3.6 Ansvarsfördelningen Förskolechefen har övergripande ansvar för att Plan mot diskriminering och kränkande behandling följs och upprättas varje år. Varje pedagog har ansvar för sitt eget förebyggande och löpande arbete med barnen. Ansvaret att agera omfattar all personal på förskolan t.ex. förskolechef, förskollärare, barnskötare, kökspersonal, ekonomibiträden m.fl. 4. Planerade åtgärder avseende det kommande året Åtgärderna nedan syftar till att motverka varje form av diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Kön Vi kommer att fortsätta arbeta genusmedvetet för att motverka traditionella könsmönster och normativa föreställningar om vad som är manligt och

6 kvinnligt. Vi kommer därför vara fortsatt kritiskt granskande inför inköp av pedagogiskt material såsom leksaker, böcker etc. Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi kommer att fortsätta arbeta genusmedvetet för att motverka traditionella könsmönster och på så sätt placera barnen i fack. Vi måste träna oss mer kring att inte lägga några värderingar i barnens identitetsskapande. Etnisk tillhörighet Vi kommer genom sånger, ord och lekar fortsätta att göra barnen medvetna om att det finns olika länder och olika språk. Religion eller annan trosuppfattning Vi kommer fortsätta att prata med barnen om livsåskådningsfrågor. De vuxna finns med som ett neutralt och tryggt stöd. Vi fortsätter erbjuda särskild kost till de barn vars religion eller annan trosuppfattning så kräver. Funktionsnedsättning Vi kommer att fortsätta prata om likheter och olikheter med barnen och anpassa förskolans miljö efter de barn som vistas där, med hänsyn till deras behov och förutsättningar. Sexuell läggning Vi kommer att se över barnkorten så att det står vårdnadshavare 1 och vårdnadshavare 2 på dem istället för mamma och pappa. Gemensamma diskussioner kring hur vi bör prata med barnen om olika familjekonstellationer för att inte fastna i stereotypa heteronormativa tankegångar Ålder Vi kommer under nästkommande år att utgå mer från barnets utveckling än ålder vid gruppindelning Annan kränkande behandling Vi kommer fortsätta belysa vikten av att vara snälla mot varandra, vara en bra kompis, hjälpa dem lösa konflikter etc. även framöver. 5. Beskrivning av hur barn, elever och personal skall medverka i arbetet med planen samt ur vårdnadshavare skall göras delaktiga i arbetet Diskussioner kring Plan mot diskriminering och kränkande behandlings innehåll och förankring i verksamheten kommer att hållas bland personalen på t.ex. arbetsplatsträffar eller liknande. Plan mot diskriminering och kränkande behandlings innehåll kommer att fortsätta diskuteras bland barnen via sagor som belyser frågor kring de olika diskrimineringsgrunderna. Ny personal kommer att få information om Plan mot diskriminering och kränkande behandling under introduktionssamtalet av förskolechefen och konkretare kännedom av sina medarbetare.

7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att finnas lättillgänglig för föräldrarna på förskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandlings kommer även fortsättningsvis att diskuteras vid förskolerådet där föräldrarepresentanter har möjlighet att tycka till. På föräldramöten kommer personalen att presentera Plan mot diskriminering och kränkande behandlings och dess innehåll muntligt. Här ges ytterligare möjlighet till frågor och diskussion. Även barnens utvecklingssamtal blir ett forum för frågor kring Plan mot diskriminering och kränkande behandlings i förhållande till det enskilda barnet. 6. Uppföljning, utvärdering och framtagande av planen Uppföljning, utvärdering och upprättande av Plan mot diskriminering och kränkande behandling sker årligen och vid behov även vid andra tillfällen under året.

8 Tillbudsblankett Bilaga 1 Utredning och åtgärder vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. (Mall kopplad till likabehandlingsplanen) Datum: Barnets namn: Vuxen: Inblandade: Ärendets art Diskriminering Diskrimineringsgrund: Annan kränkande behandling Kort beskrivning av händelsen: Åtgärder: datum: Samtal med barnet/barnen Samtal med inblandade parter Barnets vårdnadshavare kontaktas Övriga inblandade barns vårdnadshavare kontaktas Ansvarig arbetsledare kontaktas (namn) Uppföljning datum: Noteringar från samtal dokumenteras nedan eller på separat papper (bifogas denna dokumentation). Om ärendet går vidare se baksidan.

9 Ärendet går vidare: Åtgärder: Förskolechef informeras Handledning FRT (Förskolans resursteam) Åtgärdsprogram Datum: Ytterligare tänkbara åtgärder CKT (Centrala Konsulationsteamet) BUN (Barn och ungdomsnämnden) Individ och familj (Sociala myndigheter) Polis Arbetsmiljöverket

10