Examensarbete. Malmö högskola. Dokumentation i förskolan. Documentation in preschool. Lärande och samhälle Barn Unga Samhälle.

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Barn Unga Samhälle Examensarbete Grundnivå 15 högskolepoäng Dokumentation i förskolan Documentation in preschool Karin Dahlgren Anna-Karin Nilsson Lärarexamen 210 hp Barndoms och ungdomsvetenskap Examinator: Gun Persson Handledare: Fanny Jonsdottir

2 2

3 Abstract Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som ämne för vårt examensarbete då vi menar att det är ett bra redskap för vårt arbete i förskolan. Dokumentation kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Ämnet har även aktualiserats i och med den reviderade läroplanen för förskolan som fastslår att förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I läroplanen har också förskollärarnas ansvar för dokumentation förtydligats. Syftet med vårt arbete är att belysa hur förskollärare på fem olika förskolor arbetar med och resonerar kring dokumentation av verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i vår studie. Våra frågeställningar är: Hur planerar och genomför förskollärarna dokumentation av verksamheten? Hur resonerar förskollärare kring de etiska aspekterna av dokumentationsarbetet? Hur reflekterar förskollärarna kring det nya uppdraget om Uppföljning, utvärdering och utveckling i läroplanen och det ansvar de fått? Vår slutsats visar att förskollärarna är positiva till dokumentation och till det nya förtydligade ansvaret. Däremot vill de ha mer tid för reflektion och mer kunskap om dokumentation. De etiska aspekterna av dokumentation diskuteras inte på de förskolor vi har undersökt. Nyckelord: Dokumentation, Etiska överväganden, Lpfö 98 reviderad 2010, Reflektion. 3

4 Förord Vi vill tacka förskollärarna för deras deltagande i vår studie och deras positiva inställning till att bli intervjuade. Vi riktar även ett tack till vår handledare för hennes respons på vårt arbete. Slutligen tackar vi varandra för ett gott samarbete och många givande diskussioner kring vårt ämne. Arbetet har vi delat upp genom att skriva vissa delar tillsammans och vissa delar var för sig som vi sedan fogat samman. Karin och Anna-Karin 4

5 Innehåll 1. Inledning :2. Syfte och frågeställningar Studiens teoretiska begrepp :1 Dokumentation :2 Pedagogisk dokumentation :3 Dokumentation för att synliggöra lärprocesser :4 Barnsyn :5 Etiska aspekter av dokumentation Metod :1 Kvalitativa intervjuer :2 Urval :3 Genomförande :3:1 Intervjuguide och intervjufrågor Forskningsetiska principer Resultat, analys och teoretisk tolkning :1 Planering och genomförande av dokumentationer :1:1 Praktiskt dokumentationsarbete :1:2 Urvalsmetoder :1:3 Bearbetning och uppföljning av dokumentationerna :1:4 Syftet med dokumentation :1:5 Kvalitet och utveckling i verksamheten :1:6 Pedagogisk dokumentation Etiska överväganden i dokumentationsarbetet :2:1 Förskollärarnas syn på etiska överväganden :2:2 Barnens inflytande

6 4:3 Ett delegerat ansvar till förskollärarna Avslutande diskussion och slutsatser Litteraturlista Bilaga 1. Brev till respondenter Bilaga 2. Intervjuguide Bilaga 3. Intervjufrågor till respondenterna Bilaga 4. Intervjufrågor och följdfrågor till oss som intervjuare

7 1. Inledning I Lpfö 98 reviderad 2010 har det tillkommit ett nytt kapitel 2.6 som behandlar Uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten och där sägs att Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas (Lpfö 98 reviderad 2010:14). Det är ingen nyhet att dokumentation i förskolan är en del av pedagogernas arbete och redan när Lpfö 98 började gälla stod det i Allmänna råd för kvalitet i förskolan att det är viktigt att dokumentations- och reflektionsarbetet ses som en del av det dagliga arbetet tillsammans med barnen och inget som ligger vid sidan av (Skolverket 2005:25). Vad som är nytt i den reviderade läroplanen är att det är förskollärarens ansvar att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolans mål tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner (Lpfö 98 reviderad 2010). Alla i arbetslaget ska dokumentera men det är förskollärarens ansvar att det blir gjort. Under vår utbildning och genom många års arbete i förskolan har vi kommit till insikt om att det finns många fördelar med dokumentation. Vi har även kommit i kontakt med olika sätt att dokumentera och använda dokumentationerna. Fördelar med dokumentation är att den kan synliggöra barns lärprocesser. Dokumentation är ett bra underlag vid utvärdering av verksamheten och vid utvecklingssamtal. Under lärarutbildningen har det talats mycket positivt om dokumentation, men vi har också blivit medvetna om riskerna med att det kan bli bedömningar av barnen. Enligt den reviderade Lpfö 98 är det verksamheten som ska utvärderas och inte barnen. En av oss gjorde under sin verksamhetsförlagda tid en enkätundersökning kring frågan om hur pedagogerna använder barnens dokumentationspärm, en pärm som innehåller dokumentationer om barns utveckling och lärande. Då föddes tanken att närmare undersöka hur förskollärare får dokumentation att bli en naturlig del av det vardagliga arbetet på förskolan. Undersökningen visar att de deltagande pedagogerna finner att dokumentationerna är ett bra redskap för att synliggöra lärprocesser och utveckling av förskolans 7

8 verksamhet, men att det inte alltid fungerade helt praktiskt att genomföra, på grund av att det inte finns rutiner för dokumentation, utvärdering och uppföljning. Det påpekades även att det fanns för lite tid till reflektion över dokumentationerna, både i arbetslaget och tillsammans med barnen. Denna enkätstudie inspirerade oss att närmare undersöka hur förskollärare använder dokumentationer för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. I läroplanen för förskolan finns inga tydliga anvisningar för hur dokumentation ska tilllämpas i praktiken och detta ger pedagoger möjlighet till egna tolkningar av hur de ska gå till väga. Detta kan bidra till att genomförandet ser olika ut på olika förskolor. Vid diskussioner med kollegor i förskolan kring dokumentation, talas även om tidsbrist och att tid tas från arbetet i barngruppen, vilket upplevs som en negativ konsekvens av kravet på dokumentation. Problematiken är hur förskollärare får dokumentation att fungera i den dagliga praktiken. Hur kan vi göra så att dokumentation blir ett bra verktyg i verksamheten? Vi ville veta hur förskollärare i förskolan resonerar kring dokumentation och hur de använder sig av dokumentation i sitt dagliga arbete. Vi finner det intressant att få ta del av förskollärarnas arbete med dokumentation och tror att det finns ett stort intresse för detta ämne även bland kollegor i förskolans värld, då förskollärarna från och med den första juli 2011 genom den reviderade läroplanen för förskolan fått ett tydligare ansvar för att dokumentera Den etiska aspekten på dokumentation tycker vi också är intressant att belysa. I dagens förskolor är det vanligt att det finns hemsidor som visar vad som händer under olika dagar i förskolan. Det är ofta foton på barnen som läggs ut på nätet. De flesta föräldrar godkänner att deras barn är med på dessa bilder, men ingen frågar barnen om de tycker att det är bra att deras foto ligger ute på nätet. De allra yngsta kan inte själv svara, för de förstår inte innebörden. Vem skyddar deras integritet och vem ser till barnens rättigheter förutom föräldrarna som oftast ger sitt tillstånd utan eftertanke hur det blir när barnen är äldre och själva förstår innebörden av att bli synliggjord inför allmänheten. Som Wehner Godée (2000:54) undrar har vi rätt att fotografera var, när och hur som helst? Har barnen något att säga till om ifråga om dokumentation? Reflekterar förskollärare över denna och liknande frågor? Diskuterar förskollärare hur de kan behandla barn på ett icke integritetskränkande sätt? För att få en inblick i hur förskollärare resonerar kring dessa frågor har vi intervjuat sex förskollärare på fem olika förskolor. 8

9 1:2. Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att belysa hur förskollärare på fem olika förskolor resonerar kring sitt arbete med dokumentation av verksamheten. Hur planerar, genomför och arbetar förskollärarna med dokumentation av verksamheten? Hur resonerar förskollärarna kring de etiska aspekterna av dokumentationsarbetet? Hur reflekterar förskollärarna kring det nya uppdraget om Uppföljning, utvärdering och utveckling i Lpfö 98 reviderad 2010 och det utökade ansvar som de fått? 9

10 2. Studiens teoretiska begrepp 2:1 Dokumentation I vår uppsats är dokumentation ett begrepp som kommer att användas flitigt. Begreppet dokumentation beskrivs av Vallberg Roth och Månsson (2010) som ett mångtydigt begrepp som i ett bredare perspektiv kan betyda att insamla och sammanställa information. Dokumentation kan till exempel vara fotografier av olika aktiviteter och upplevelser som barn och pedagoger har valt ut tillsammans, för att sätta in i barnens portfolio. Andra exempel på dokumentation är anteckningar, videofilm, loggbok, individuella utvecklingsplaner, observationer, intervjuer och barns egna alster. Vallberg Roth och Månsson menar att dokumentationen kan användas på olika sätt för att synliggöra barns utveckling och lärande. Den kan också vara underlag för gemensam reflektion mellan barn och pedagog eller mellan pedagogerna. Dokumentationen kan även vara en beskrivning och berättelse. Är berättelsen en personbeskrivning och självbedömning av barnen blir det en identitetsskapande handling menar Vallberg Roth och Månsson (2010). Wehner-Godée (2000) sätter också in dokumentationsarbetet i ett pedagogiskt sammanhang för att synliggöra förhållandet mellan pedagogik, teknik och lärprocesser. I arbetet med att få syn på vad som behöver förändras i verksamheten är det nödvändigt med hjälpmedel som papper, penna, kamera, videokamera eller bandspelare. Valet av verktyg kan då ha betydelse för vad pedagogen får för material till dokumentationerna. Vid barnintervjuer kan pedagogen eventuellt koncentrera sig bättre på vad barnen säger om han eller hon använder bandspelare än om de använder papper och penna. Wehner- Godée diskuterar även pedagogiska konsekvenser av dokumentation, och talar bland annat om förändring av maktbalansen. När pedagoger blir medvetna om att det inte bara är deras tankar och handlingar som fungerar och behöver gälla, får barnen makt att påverka verksamheten. Ett sätt att ändra maktbalansen har visat sig möjligt när lära- 10

11 re/pedagoger låter pedagogisk dokumentationen bilda utgångspunkt för planering av verksamheten (Wehner Godée 2000:108). 2:2 Pedagogisk dokumentation Lenz Taguchi (1997) menar att pedagogisk dokumentation är en kommunikation och ett förhållningssätt och genom dokumentationerna kan pedagogen kommunicera tillbaka till barnen. Pedagogen kan läsa upp vad barnen sagt förut, så att barnen kan få syn på sina tankar och fortsätta sina tankebanor därifrån. Därefter kan barnens tankar och teorier om olika saker kommuniceras vidare till andra pedagoger. På detta sätt kan vi synliggöra både våra och barnens lärprocesser. Nästa steg är att utmana barnen och erbjuda material som utvecklar och fördjupar barnens lärprocesser i meningsfulla sammanhang. Utan diskussion och reflektion kring dokumentationen och arbetet, sker ingen utveckling och förändring, varken av det egna eller barnens arbete. (Lenz Taguchi 1997:69) Enligt Lenz Taguchi (1997) är pedagogisk dokumentation ett kollektivt arbetsverktyg, där dokumentationen ligger som grund för gemensamt reflektionsarbete, barn, pedagoger, familj och förskola emellan. Författaren skriver att flera forskare har konstaterat att ett aktivt reflektionsarbete är oumbärligt för att förändra en pedagogisk praktik. Pedagogisk dokumentation, reflektion och teori hjälper pedagoger i förskolan att komma mycket nära barnens lärprocesser, men också att få distans till vad det är de ser i dokumentationerna. Genom att reflektera tillsammans och ställa egna observationer mot befintlig teori, menar författaren att utveckling av verksamheten uppstår i skärningspunkten mellan teori och praktik. Dokumentationens främsta uppgift är alltså inte att beskriva något, utan den ska istället vara underlag för reflektion och tankar om det som hände för att pedagogen ska kunna ta nästa steg till förändringar i verksamheten. Pedagogerna ska få syn på vad som hände, men inte bara för att återge det utan för att bli nyfikna på något nytt och lära sig något av det. 11

12 Åberg och Lenz Taguchi (2007) menar att dialogen mellan pedagogerna är nödvändig för att de ska få syn på och förstå betydelsen av dokumentation. När författarna och deras kolleger började reflektera över sina dokumentationer upptäckte de hur olika de lyssnade och förstod barnen och därför menar Åberg och Lenz Taguchi att det är viktigt att reflektera tillsammans kring dokumentationen och sedan använda reflektionerna som utgångspunkt för hur pedagogerna i nästa steg väljer att utmana barnens tankar. Det är reflektionen som utgör grunden för utveckling av arbetet och ett reflekterande förhållningssätt till praktiken förutsätter redskap som den pedagogiska dokumentationen (Åberg & Lenz Taguchi 2007:20). Åberg och Lenz Taguchi (2007) säger att mötet mellan teori och praktik blev tydligt för dem i diskussionerna kring den egna verksamheten och fick en mening i deras egen vardag. Det var när vi satt med den egna dokumentationen framför ögonen och tillsammans försökte förstå den på fler än ett sätt som vi märkte hur dokumentationsarbetet hjälpte oss att föra den pedagogiska processen framåt (Åberg & Taguchi 2007:20). För pedagogen kan det betyda att ta makten över sin egen praktik anser författarna. Lenz Taguchi säger att barnsyn och förhållningssätt är mänskliga, sociala och samhälleliga konstruktioner och att ett syfte med pedagogisk dokumentation är att försöka synliggöra och förstå dessa konstruktioner, så att man som pedagog kan öppna sig för nya konstruktioner (Lenz Taguchi 1997:19). Genom detta sätt att arbeta blir pedagogisk dokumentation viktig för utvärdering, utveckling och uppföljning av förskolans verksamhet. 2:3 Dokumentation för att synliggöra lärprocesser Enligt Strandberg (2005) intresserade Vygotskij sig tidigt för barns lärande och utveckling, samt för frågor om mänskligt beteende. Vygotskij menar att utveckling och lärande sker i ett socialt samspel. Människan lär tillsammans och ger och får kunskaper av varandra. Därför anses tillgång till samspel med andra människor och barns egen delaktighet som en av de viktigaste förutsättningar för barns lärprocesser. 12

13 Några av de viktigaste nyckelorden i Vygotskijs kulturhistoriska teori är, enligt Strandberg, sammanhang, interaktion, verktyg, utvecklingszoner och meningsfullhet. Grunden för all utveckling är individens delaktighet. Det finns olika sätt att synliggöra barns lärande, och portfolio och dokumentationer är några exempel. Om dokumentationer blir ett verktyg där barnen är delaktiga och dokumentationen belyser deras lärprocesser och utveckling, ser Strandberg (2005) dokumentationen i första hand som ett kommunikationsverktyg där barnen kan hitta sitt språk och lärande. 2:4 Barnsyn De val förskolläraren gör av vad hon eller han dokumenterar och hur förskolläraren tolkar dokumentationen, säger en del om förskollärarens barnsyn. Dokumentationer är subjektiva berättelser och beroende av hur förskolläraren tolkar dokumentationerna så skapar förskolläraren olika bilder av barnet. Idag betraktas barn som kompetenta och aktivt kunskapssökande och pedagoger talar om barns lärande redan på småbarnsavdelningar (Brodin & Hylander 1997). Författarna säger att en ny syn på utveckling och lärande håller på att växa fram och att konsekvensen av denna blir att pedagogerna utgår från barnets kunskapssökande och meningsskapande och att de är tillgängliga som följeslagare och vägledare för att utveckla barnets kompetenser. Eftersom barn är olika, är det en viktig uppgift för pedagogerna i förskolan att utveckla och lyfta fram varje barns unika resurser och kompetenser. Det kan göras genom bland annat dokumentation. Enligt läroplanen ska förskolläraren ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras, för det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner (Lpfö 98 reviderad 2010). 13

14 2:5 Etiska aspekter av dokumentation I arbetet med dokumentation finns också en etisk aspekt som är värd att diskutera. Lindgren och Sparrman (2003) påpekar i sin artikel, Om att bli dokumenterad: Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation, att det saknas etiska diskussioner om vad dokumentationer innebär för barnen. Även Wehner-Godée (2000) tar upp frågan om etiskt ställningstagande och menar att användandet av olika media ställer nya etiska krav på respekt. Hon menar vidare att etik bland annat handlar om hur pedagoger behandlar frågan om de har rätt att fotografera barnen när, var och hur som helst. Lindgren och Sparrman (2003) menar att barnen som dokumenteras i förskolan bör ges samma skydd som forskare erbjuder barn som deltar i forskning. Som pedagog bör man vara uppmärksam på om barn vill bli dokumenterade och vilka konsekvenser dokumentationen kan få för barnen. De texter och bilder som pedagogerna väljer ut betyder kanske något helt annat för barnen än för oss. En annan aspekt som Lindgren och Sparrman (2003) diskuterar är att synliggörandet blivit som en ny norm för verksamheten. De menar att det finns anledning att fundera mer kring detta. Är synliggörandet enbart positivt eller finns det negativa konsekvenser också? Funderar pedagoger på vad det innebär att vara barn i dagens förskola där man blir betraktad eller betraktar, studerar eller utvärderar sig själv eller andra? Författarna ställer sig frågan om det kan finnas behov av att sätta gränser för vad som anses etiskt försvarbart, när det gäller de professionellas intresse för barnens aktiviteter. Detta skulle kunna vara ett sätt att utveckla ett barnperspektiv som ger barn rätt till integritet. Lindgren och Sparrman (2003) menar att dokumentation framställs som en bra metod för att reformera förskolan, men att denna framställning utgår från ett vuxenperspektiv och inte ett barnperspektiv. De tar inte ställning till om förskolans verksamhet ska dokumenteras eller inte utan de vill kritiskt granska vad som görs i namn av ett barnperspektiv. De menar att i riktlinjer, politiska utredningar och fortbildningsinsatser för förskolans personal finns inte den etiska dimensionen i dokumentationsprojekt med. Trots allt tal om betydelsen av att inta ett barnperspektiv menar Lindgren och Sparrman att ett pedagogperspektiv dominerar. 14

15 3. Metod 3:1 Kvalitativa intervjuer Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer då studiens syfte är att belysa hur förskollärarna resonerar kring sitt arbete med dokumentationer och hur de får in dokumentation i verksamhetens vardag. Vi menar att det var relevant att använda sig av denna typ av intervjuer eftersom Widerberg (2002) menar att kvalitativ forskning syftar till att klargöra ett fenomens karaktär eller egenskaper, och vi hade för avsikt att studera fenomenet dokumentation i förskolan. Vårt mål med undersökningen var inte att den skulle leda till några generella slutsatser, utan vi ville få en inblick i hur förskollärarna arbetar med dokumentation och reflektion, och även hur de resonerar kring etiska aspekter av dokumentation. Vi diskuterade även att använda oss av enkäter, men genom tidigare erfarenhet menar vi att vi kunde få fram mer information genom intervjuer, då enkätsvar oftast inte blir så uttömmande och man kan inte ställa följdfrågor. En intervjusituation handlar om ett möte mellan två olika personer och då finns det inga garantier för att mötet håller den kvalitativa måttstock som intervjuaren tänkt och önskat sig. Vi är medvetna om att det i en intervjusituation också handlar om personkemi och att det är viktigt att ha en professionell hållning (Widerberg 2002). Respondenterna är personer som är kända för oss som kolleger dock inte i samma arbetslag, Patel och Davidson (2003) skriver att genom att använda diktafon kan vi lagra verkligheten och lyssna på svaren om och om igen. I och med att verkligheten är lagrad kan vi också ta den i repris så många gånger vi behöver för att försäkra oss om att vi har uppfattat allt korrekt. (Patel & Davidsson 2003:101). Därför använde vi oss av diktafon vid intervjuerna, för att få med så mycket som möjligt och kunna återge förskollärarnas svar så korrekt som möjligt och därmed höja tillförlitligheten till vårt material. Det finns en nackdel med diktafon och det är att närvaron av densamma kan påverka de svar man 15

16 får, på så sätt att intervjupersonen blir hämmad, men vi tycker att fördelarna har varit flera. För att uppnå god kvalitet i förhållande till validitet i kvalitativa studier gäller det att fortlöpande dokumentera och reflektera över sina val och tolkningar under forskningsprocessens gång (Widerberg 2002:18). Därför har vi transkriberat och tolkat intervjuerna så snart som möjligt medan vi haft dem i färskt minne. 3:2 Urval Vi hade från början tänkt intervjua fyra förskollärare på två olika förskolor, men vi ändrade oss och beslutade oss för att intervjua fem förskollärare på fyra förskolor för att få ett bredare underlag och en större mångfald. Ett tema som återkom under intervjuernas gång var att förskollärarna saknade tid till dokumentationsarbete. De fem förskollärarna som vi intervjuade menade att de saknade barnfri tid, tid till planering, reflektion och dokumentationsarbete utanför barngruppen. I de två rektorsområden där vi intervjuade förskollärarna finns ingen planeringstid utanför barngruppen inplanerad, utan detta får pedagogerna lösa genom att hjälpa varandra och ta hand om varandras barn. I en grannkommun har förskollärarna sex timmars schemalagd barnfri tid i veckan till både enskild och gemensam planering och reflektion. Vi diskuterade om schemalagd barnfri tid har någon betydelse för dokumentering av verksamheten och beslöt oss för att intervjua ytterligare en förskollärare som arbetar i grannkommunen, där förskollärarna har sex timmars barnfri tid i veckan. De fyra förskolorna finns i en kommun i södra Skåne och den femte förskolan i en grannkommun. Slutligen blev det att vi intervjuade sex förskollärare på fem förskolor. Alla förskolorna drivs i kommunal regi och förskollärarna har vi gett fingerade namn. Emma arbetar på en förskoleavdelning med nitton barn i åldern ett till fyra år. Förskolan har fem avdelningar och förskolans mål med verksamheten är att de tillsammans skapar trygghet, glädje och gemenskap. Emma är trettiosju år och har arbetat fjorton år som förskollärare. 16

17 Lena arbetar på en förskola med sju avdelningar och på hennes avdelning finns tjugofyra barn inskrivna i åldern ett till fem år. Enligt Lena sätter förskolan barnen i centrum och utgår från varje barns behov och förutsättningar. Lena har arbetat som förskollärare i tjugoåtta år och är fyrtionio år. Johanna arbetar i grannkommunen på en förskola med åtta avdelningar. På Johannas avdelning finns nitton barn i åldern tre till fem år inskrivna. Förskolans pedagoger menar att förskolan arbetar hälsofrämjande. Johanna är den av förskollärarna som har sex timmars schemalagd barnfri tid. Johanna är trettiosex år och har arbetat som förskollärare i fjorton år. Monika arbetar på en avdelning med tjugotvå barn i åldern ett till tre år. Förskolan har fyra avdelningar och arbetar med inspiration från förskolorna i Reggio Emilia. Pedagogerna utgår från det enskilda barnets utveckling, behov, intressen och möjligheter. Monika är fyrtiotre år och har arbetat som förskollärare i tjugoett år. Lisa finns på en avdelning med barn i åldern fyra och fem år där det finns trettiosex barn inskrivna, men alla befinner sig inte samtidigt på avdelningen. Till Lisas avdelning hör en förskolebuss där fyraåringar och femåringar skiftas om att åka med i fyraveckorsperioder. Inne på avdelningen finns alltid tjugotvå barn, men varannan månad är det fyraåringar och varannan är det femåringar. Personalen skiftar inte arbetsplats utan de som arbetar på bussen är där hela tiden och de som arbetar på avdelningen är där. Förskolan har fyra avdelningar och på två av de övriga avdelningarna är barnen i åldern ett till tre år. Personalen arbetar med inspiration från förskolorna i Reggio Emilia, där leken är det absolut centrala i verksamheten. Lisa har arbetat som förskollärare i tjugofem år och är fyrtioåtta år. På Ullas avdelning finns sexton barn i åldern ett till tre år inskrivna, som tillhör en förskola med fyra avdelningar och en förskolebuss. Hennes avdelning arbetar också Reggio Emiliainspirerat då de tillhör samma förskola som Lisa. Ulla är tjugofyraår och har arbetat som förskollärare i ett år. Vi har personligen frågat respondenterna om de ville delta i vår studie och de var alla positiva till att delta. Ingen av de som tillfrågades avböjde att delta. Anledningen till att vi valt att intervjua förskollärare på dessa förskolor var att två av förskolorna arbetar med inspiration från Lyssnandets pedagogik (Åberg & Lenz Taguchi 2007) och två av 17

18 förskolorna arbetar Reggio Emiliainspirerat. Utifrån detta antog vi att förskollärarna hade både kunskap och erfarenheter att dela med sig av till oss kring sitt dokumentationsarbete, då Åberg och Lenz Taguchi beskriver pedagogisk dokumentation som ett verktyg att utveckla verksamheten i förskolan och pedagogisk dokumentation används även i Reggio Emilias förskolor. Att det blev just dessa pedagoger är en slump då det var de första vi frågade, förutom Johanna som vi valde ut för att en av oss kände henne i egenskap av förälder och det faktum att hon arbetar i grannkommunen där förskollärarna har sex timmars schemalagd barnfri tid. 3:3 Genomförande 3:3:1 Intervjuguide och intervjufrågor Vi började med att göra en intervjuguide, (se bilaga 2), där vi valde ut de områden kring dokumentation som vi ville ha svar på. Därefter diskuterade vi oss fram till vilka frågor vi skulle ställa till förskollärarna. Intervjufrågorna delgav vi förskollärarna innan intervjutillfället så att de kunde förbereda sig och vi kunde få så fylliga svar som möjligt på våra frågor (se bilaga 3). Intervjufrågorna är till viss del strukturerade, på så vis att vi har ställt samma frågor till alla respondenter, men följdfrågorna har sett olika ut beroende på vilka svar vi fått. Till oss själva som intervjuare förberedde vi fler frågor att använda som följdfrågor, (se bilaga 4). Vi bedömde att vi som intervjuare behövde följdfrågor som ett stöd för minnet, för oss räckte det inte med endast intervjuguidens områden. Widerberg (2002) menar att vi som intervjuare är det viktigaste redskapet för att få fram just den här intervjupersonens uppgifter om dokumentation, och då är det viktigt att intervjuaren är väl förberedd och insatt i ämnet. Vi menar att vi har god kännedom om dokumentation genom vår erfarenhet och våra studier och detta har varit till god hjälp vid intervjuerna. Vi har vardera intervjuat tre förskollärare enskilt. Karin har använt ett samtalsrum på sin förskola vid intervjuerna dit förskollärarna kommit. Anna-Karin har använt ett personal- 18

19 rum och en gång suttit inne på en avdelning på förskolan där respondenten arbetar, när barn och personal var utomhus, vid sina intervjuer. Intervjuerna har tagit mellan trettio och fyrtiofem minuter och vi har båda använt oss av diktafon. Efteråt har vi transkriberat allt inspelat material och det resulterade i trettioåtta A4-sidor med text, då vi skrivit ner varje ord som sagts. Efter att ha läst igenom frågor och svar, gjorde vi rubriker som vi kopplade till våra frågeställningar, för att få svar på de frågor vi ställt oss, vilka var: Hur planerar, genomför och arbetar förskollärarna med dokumentation av verksamheten? Hur resonerar förskollärarna kring de etiska aspekterna av dokumentationsarbetet? Och hur reflekterar förskollärarna kring det nya uppdraget om Uppföljning, utvärdering och utveckling i Lpfö 98 reviderad 2010 och det utökade ansvar som de fått? Vi har sedan kategoriserat svaren genom att stryka under och markera med olika överstrykningspennor för att markera till vilka rubriker svaren kunde kopplas. Därefter har vi kopplat vårt bearbetade intervjumaterial till teoretiska begrepp och litteratur kring dokumentation. Slutligen har vi dragit våra slutsatser utifrån vårt sammanställda material och diskuterar dessa i kapitel fem Forskningsetiska principer Vi har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska huvudregler, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att informera de inblandade om forskningens syfte och vi har informerat de förskollärare vi har intervjuat om syftet med vår undersökning. Vi har även informerat om vilken deras uppgift i studien är och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Vi har upplyst respondenterna om att deras medverkan är frivillig och att de har rätt att avbryta sin medverkan utan att det ska få några negativa följder. För att uppfylla samtyckeskravet som handlar om att de som deltar i studien själv får avgöra om de vill medverka, skickade vi ut en förfrågan till förskollärarna (se bilaga 1). 19

20 I denna förfrågan beskrev vi även syftet med vår undersökning och skickade med intervjufrågorna, så att respondenterna kunde förbereda sig. Vi informerade förskollärarna om konfidentialitetskravet vilket innebär att deltagarna måste ges anonymitet och ingen ska kunna knyta uppgifter i arbetet till någon enskild individ. Vi upplyste respondenterna om att allt material kommer att behandlas konfidentiellt, det vill säga att vi avidentifierar förskolan och förskollärarna. Det innebär att vi har gett förskollärarna fingerade namn. Nyttjandekravet som säger att insamlat datamaterial från respondenterna endast får användas i forskningssyfte, uppfyllde vi genom att intervjuerna endast kommer att avlyssnas av oss båda och materialet endast kommer att användas i vår uppsats. Vi upplyste också informanterna om att de är välkomna att ta del av resultatet av vårt arbete. 20

21 4. Resultat, analys och teoretisk tolkning Här presenterar, analyserar och tolkar vi den empiri som vi har samlat in, i vårt fall intervjudata. 4:1 Planering och genomförande av dokumentationer I detta kapitel beskriver vi hur förskollärarna arbetar med dokumentation och vad de använder för verktyg och hur de går till väga. Vi beskriver hur förskollärarnas väljer ut vad de dokumenterar och hur de bearbetar och följer upp dokumentationerna. Anledningar till att förskollärarna dokumenterar tar vi också upp, samt hur de ser på kvalitet och utveckling av verksamheten med hjälp av dokumentation. Dessutom redogör vi för förskollärarnas syn på pedagogisk dokumentation. 4:1:1 Praktiskt dokumentationsarbete När det gäller frågan hur förskollärarna konkret går till väga när de dokumenterar, så är det i första hand digitalkamera som de använder. Sedan för de över bilderna till datorn och gör en sammanställning där, som de sedan skriver ut och sätter in i barnens pärmar och/eller på anslagstavlor och väggar. Oftast försöker respondenterna även att koppla bilderna de sätter i barnens pärmar till läroplanen genom att skriva dit ett citat ur densamma. Förskollärarna skriver även korta kommentarer till bilderna och ibland även 21

22 kommentarer från barnen. Några förskolor har också digitala fotoramar som sitter uppsatta i hallen. I dem visas foto och korta filmavsnitt. Som Wehner-Godée skriver, finns alla möjligheter att fånga en process med digitalkamera utan att behöva begränsa antalet foton. Inga framkallningskostnader kommer till, däremot är kostnaderna för kamera, dator, skrivare stora och det innebär även mer teknik som det kan ta tid att lära sig (2007:85). Själva tekniken att fotografera med digitalkamera är inget problem för förskollärarna men att åstadkomma en snygg dokumentation kan skapa prestationsångest hos dem som inte är så bekanta med datorns funktioner. Alla förskollärarna har en kamera på sin avdelning och som Wallin (2003) säger, gäller det att ha arbetsredskapen för dokumentation tillgängliga. Det går inte att springa runt och leta efter kameran, för då är det intressanta som man skulle dokumentera för länge sedan förbi. Digitalkameran är ett bra redskap, då pedagogerna kan ta så många bilder de vill och sedan välja ut dem som de finner intressanta att använda sig av. Kameran är också lätt att ta med sig och ha till hands menar pedagogerna. De fem förskollärarna som arbetar i samma kommun har blivit utbildade i PIM, vilket betyder Praktisk It och Mediakompetens, men färdighet kräver övning och tidsbrist är ett återkommande tema i intervjuerna. Lena menar att det blir en stressfaktor, när hon känner sig pressad att göra en snygg presentation av dokumentationen. Eftersom hon inte är så van vid att hantera datorn, tar det lång tid och då känner hon sig stressad. Lena menar därför att det är bättre att lägga prestationskraven åt sidan Ta foto och skriv för hand, ha inte prestationsångest att det ska vara så vackert, utan det är viktigare att det blir gjort. Johanna berättar att de tar många foton och skriver sedan ut dem och sätter upp på en speciell vägg där de samtalar med barnen om bilderna och barnen visar bilderna för föräldrarna. Emma och Lena nämner videokameran men det är väldigt sällan den används, eftersom de ofta är ensamma i sin barngrupp när de arbetar i tvärgrupper och då blir det svårt att videofilma vid de tillfällena. Lena talar även om att det hade varit bra att ha en diktafon eller bandspelare för att kunna spela in samtal och göra språkliga dokumentationer på det viset. Wehner-Godée menar att det förmodligen inte finns något annat medium än videokameran där vi kan få så mycket kunskap om oss själva och vårt agerande i förhållande till barns agerande (2007:79) Hon säger också att videoobservationer har visat sig 22

23 vara en bra metod att fånga små barns upplevelser och lärande i förskolan, eftersom man kan spela upp händelseförloppet om och om igen och har chans att få syn på och reflektera över vad som upptar barnens intresse (2007:83). 4:1:2 Urvalsmetoder Ingen av respondenterna väljer ut speciella områden, såsom motorik eller socialt samspel, att dokumentera. Som Johanna säger, är det när tillfället ges. När de ser något som de bedömer som viktigt att dokumentera och när de ser en lärprocess hos barnet. Ett exempel är när en pojke jämför sitt fotavtryck från förra året och konstaterar att hans fot har vuxit. Emma och Lena nämner att när de har barn med problem, till exempel försenad motorik, dokumenterar de dessa barnens framsteg på det motoriska området. Andra förskollärare dokumenterar i samlingen, i den fria leken och när de arbetar med ett speciellt tema. Det ska inte vara vid speciella tillfällen man dokumenterar utan kameran ska finnas med hela tiden och vi ska fotografera så mycket som möjligt säger Johanna. Åberg och Lenz Taguchi (2007) menar att pedagogen måste ställa sig frågan vilken bild vi pedagoger ger av barnet genom våra dokumentationer och tänka på att barnet blir olika beroende på i vilket sammanhang och med vem barnet befinner sig. Bilden barnet får av sig själv blir olika beroende på om pedagogerna fokuserar på barnets svårigheter eller på barnets styrkor. Åberg och Lenz Taguchi säger att barn är kompetenta, men frågar sig hur ger vi barnen möjlighet att synliggöra sina förmågor och vara kompetenta i förskolan och skolan? (2007:59). Respondenterna säger sig inte ha några speciella rutiner kring dokumentation, utan man fångar tillfället i flykten. Kennedy (1999), som själv arbetat med ett förändringsarbete kring temaarbete och dokumentation, menar att pedagogerna måste lära sig att välja ut vad de ska dokumentera och att de inte kan dokumentera allt, för då skulle de drunkna i material utan att riktigt veta vad de ska göra med det. Som Kennedy uttrycker det Vi måste ställa oss frågan innan vad det är vi vill titta på (1999:75). Åberg och Lenz Taguchi (2007) menar att det som var svårast, när hon började dokumentera, var att välja 23

24 vad som skulle dokumenteras. Till slut drunknade vi nästan i dokumentationer som vi sällan hann med att diskutera (Åberg & Lenz Taguchi 2007:19). Åberg menar att det är våra gemensamma diskussioner som kan göra skillnad för barnens lärande och att det är viktigt att vi är klara över vad det är vi är ute efter för att kunna välja vad vi ska dokumentera. Vad är det vi vill förstå? (Åberg & Lenz Taguchi 2007:19). 4:1:3 Bearbetning och uppföljning av dokumentationerna På frågorna kring uppföljning av dokumentationerna svarar respondenterna att det inte finns rutiner för eller tid för reflektion av dokumentationerna. Lena säger att vi gör så gott vi kan för vi har inte tiden. På Lenas förskola har arbetslaget två och en halvtimme reflektionstid var sjätte vecka medan Johanna har sex timmars barnfri tid i veckan som kan användas till reflektion och planering med mera. Lena har två gånger per termin dokumentationsveckor, då pedagogerna inte arbetar med tvärgrupper under dessa veckor, utan arbetslaget ger varandra tid till att färdigställa och bearbeta dokumentationer. Två pedagoger tar hand om hela barngruppen medan två pedagoger arbetar med dokumentation. Eftersom det inte är så många timmar på dagen de är fyra personal, blir det i tid ungefär fyra fem timmar per pedagog den veckan till dokumentation. Övriga respondenter förutom Johanna har ingen speciell tid avsatt för reflektion. Monika säger i vardagen gäller det att hitta stunder som finns, vi har blivit rätt duktiga på att ge varandra den tiden, att hitta de där små stunderna. Vi behöver inte alla stå på gården och vara med barnen utan någon kan gå in och arbeta med dokumentationer. Hon hoppas dock att få speciellt avsatt tid för dokumentation och reflektion. Lisa säger att det inte har hänt så ofta att vi reflekterat tillsammans i personalgruppen, det är inget som vi gör kontinuerligt än. På Ullas avdelning har de ännu inte reflekterat tillsammans men tanken är att vi ska göra det säger Ulla. Reflektion av dokumentationerna görs oftare tillsammans med barnen än kollegor emellan. Monika säger att vi reflektera inte särskilt mycket tillsammans med kollegor. Inte hela arbetslaget utan det blir när man har tid ute på gården och pratar om det man gjort 24

25 och hur det gick. Johanna menar att hon har tur som kan ta av sin planeringstid till reflektion, men upplever ändå att det tar mycket tid. Planeringstiden ska räcka till så mycket annat också, säger Johanna. Lena menar att de försöker slå knut på sig själva för att hitta tid, men det finns ingen tid till reflektion och dokumentation, varken att sitta själv eller tillsammans med barnen och göra det. Lisa säger att det finns ingen tid avsatt för reflektion utan då får vi använda våra avdelningskonferenser. Alla respondenterna är överens om att det är tidskrävande arbete och att de behöver mer tid till reflektion och dokumentation. Åberg och Lenz Taguchi (2007) menar att organisationen av personalens arbete och arbetstider har stor betydelse. Organisation är också pedagogik! Det är mitt ansvar som pedagog att organisera vardagen på ett sätt som gör det möjligt för barnen att reflektera över sina erfarenheter tillsammans (Åberg & Lenz Taguchi 2007:15). Författarna menar att dokumentationsarbetet kräver gemensamma reflektioner och det har gett dem insikt om värdet av att lyssna på varandra. De menar att alla pedagoger är viktiga delar i ett större sammanhang och allas tankar behövs för att utveckla verksamheten. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och i enlighet med läroplanens mål och intentioner (Lpfö 98 reviderad 2010:15). Därför är reflektion och uppföljning av dokumentation en arbetsuppgift som behöver få tid och plats i förskolans verksamhet. 4:1:4 Syftet med dokumentation Anledningar till att respondenterna dokumenterar är bland annat för att stärka barnet och att barnet får se sin utveckling och även för föräldrarnas skull enligt Emma. Hon säger även att det är en arbetsuppgift som hon är ålagd att göra, vilket Lena håller med om. Hon tycker dokumentationerna är ett bra hjälpmedel att ha vid utvecklingssamtal, för att lyfta fram förskolan och vad förskolan gör. Alla respondenterna menar att de dokumenterar för barnen och föräldrarna och fyra av dem dokumenterar även för att 25

26 utveckla verksamheten. Monika använder även dokumentationerna vid utvärdering av verksamheten. I Lpfö 98 reviderad 2010 står att barn och föräldrar ska var delaktiga i utvärdering av verksamheten och att deras röster ska lyftas fram. Åberg och Lenz Taguchi (2007:22) ställer frågan hur ska vi ge föräldrarna möjlighet till inflytande om vi inte kan beskriva hur vi pedagoger tänker om innehållet i barnens vardag på förskolan? Författarna menar att föräldrar visar ett stort intresse när de får ta del av förskolans vardag med hjälp av dokumentationer. 4:1:5 Kvalitet och utveckling i verksamheten Vi frågade också förskollärarna om arbetet med dokumentation har lett till utveckling av verksamheten. Lena menar att föräldrasamtalen har blivit proffsigare för att pedagogerna där kopplar dokumentationerna till läroplanen och det syns mer vad vi gör. Ökad medvetenhet om vad de gör och att de ser och följer upp alla barn menar Johanna har lett till ökad kvalitet på hennes förskola. Monika och Lisa menar att dokumentationerna hjälper dem att se vad de behöver bli bättre på och genom det sker en utveckling av verksamheten. I Lpfö 98 reviderad 2010 står att förskolläraren ska ansvara för att resultatet av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar ska användas för att utveckla förskolans verksamhet och kvalitet. 4:1:6 Pedagogisk dokumentation Två av förskolorna arbetar Reggio Emilia-inspirerat och två andra förskolor har till varje barn en pärm som heter Pedagogisk dokumentation och arbetar inspirerade av Lyssnandets pedagogik (Åberg och Lenz Taguchi 2007). Eftersom Reggio Emilia inspirera- 26

27 de förskolor använder sig av pedagogisk dokumentation och även de förskolor som inspirerats av Lyssnandets pedagogik, ställde vi frågan hur respondenterna menar att en dokumentation blir pedagogisk. Emma menar att dokumentationen blir pedagogisk när den visar en tydlig utveckling och när barnet har varit med och reflekterat. Fyra av de andra respondenterna håller med om att dokumentationerna blir pedagogiska när de reflekterar tillsammans med barnen. Lena lägger till att hon även reflekterar tillsammans med föräldrarna vid utvecklingssamtal. Johanna menar att dokumentationen blir pedagogisk så länge jag vet varför jag gör det och kan se att det ger barnet och föräldrarna någonting och har ett syfte och en grundtanke. Det viktigaste är att man vet varför man gör det. För Lisa blir dokumentationen pedagogisk när hon återvänder till en bild och pratar med barnen eller kolleger om vad vi gjorde på bilden, när vi tillsammans analyserar bilden. De flesta pedagogerna delar Lenz Taguchis (2009) definition av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för gemensam reflektion, dock används dokumentation mest för reflektion tillsammans med barnen och inte så ofta med kollegor. Strandberg (2005) menar att om barnen är delaktiga i dokumentation, blir den ett verktyg som belyser deras lärprocesser och utveckling. Strandberg ser dokumentation i första hand som ett kommunikationsverktyg där barnen kan hitta sitt lärande. Lenz Taguchi menar även att pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete (Lenz Taguchi 2009:15). I Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan (Skolverket 2005) menas att det är viktigt att utveckla och använda verktyg och metoder för dokumentation och utvärdering. Pedagogisk dokumentation nämns som ett kollektivt arbetsverktyg för att synliggöra och granska den egna praktiken och där poängteras att pedagogisk dokumentation bygger på ett gemensamt reflektionsarbete. 27

28 4.2 Etiska överväganden i dokumentationsarbetet 4:2:1 Förskollärarnas syn på etiska överväganden Ofta sätts foto upp utan att man har tänkt igenom varför, vissa bilder sätts upp för att de är roliga och andra för att visa föräldrarna vad vi har gjort under veckan. Men många gånger är det för att det ser fint ut säger Ulla. Dahlberg, Moss och Pence (2009) skriver att vi går in i en process i dokumenterandet, som deltagande subjekt, som medmänniskor, och detta innebär ett stort ansvar. Etiken ska komma in därför att vi måste ta ansvar för våra handlingar och för våra val. Emma säger att det inte får bli fotoalbum av det så att man tar bilder av allt, nu har vi tänkt till och fotar inte på allt och alla. På frågan om etiska aspekter svarar Emma att hon och en kollega började diskutera etiska aspekter på dokumentation när Emma fick intervjufrågorna från oss. Eftersom pedagogerna på hennes avdelning inte bloggar på internet har de inte funderat så mycket på att det finns etiska överväganden att ta ställning till ifråga om dokumentation. De brukar alltid gå ut med ett papper till föräldrarna där de får godkänna att deras barn får vara med på bild, och skulle det vara något barn som inte får synas på bild frågar de om barnet får ha bilderna i sin pärm. Pedagogerna pratade om detta då det kan finnas barn som inte vill bli dokumenterade och synliggjorda hela tiden. Emma menar att personalen tar hänsyn till barnens önskemål i och med att de får välja foto som de vill ha i sin pärm. Oftast är de jättenöjda med sina foton. Jag har nog aldrig stött på någon som inte är nöjd, de får ju välja själv vilka foto så då är de delaktiga menar Emma. Pedagogerna på hennes förskola brukar inte diskutera frågan, men hon tycker kanske att man ska göra det, och att det är en bra tanke. Alla respondenterna svarar att de pratar väldigt lite om etiska överväganden. Det som alla gör är att de får föräldrarnas skriftliga tillåtelse att barnen får vara med på bild på internet. De menar att barnen oftast är stolta över att vara med på bild. 28

29 4:2:2 Barnens inflytande Jag tycker att barnen ska ha mer inflytande över dokumentationen men det blir oftast inte så på grund av tidsbrist, säger Lena. Johanna menar att deras barn har inflytande genom att de själva får välja vilka bilder som ska sättas in i deras pärm. Monika säger att orsaken till att barnen inte tillfrågas alltid beror på barnens ålder, men att det verkar som barnen tycker om att man frågar. Även Ulla talar om barnens ålder och säger barnen har inte mycket inflytande kring dokumentationerna, det beror på att våra barn är så små ännu. När de blir äldre ska de bli mer delaktiga. Lindgren och Sparrman (2003) menar att frågan om ålder är en aspekt som borde diskuteras mer. Vad får ålder för betydelse för vad som ska uppfattas som ett förskolebarns samtycke och hur lång tid kan ett samtycke förväntas gälla? Hur ska en pedagog eller forskare - kunna bedöma om en tvååring samtyckt till att delta i ett dokumentationsprojekt? (Lindgren & Sparrman 2003:67) Tillgång till dokumentationerna har barn, föräldrar och personal då barnens pärmar står framme i en hylla på förskolan, vilket är fallet på alla förskolor utom hos Johanna och Emma. På Johannas och Emmas förskola står barnens pärmar i ett skåp för att inte vem som helst ska gå och titta i barnens pärmar och vill jag titta i något barns pärm så frågar jag barnet om jag kan låna den säger Johanna. Förskollärarna säger att barnen ofta tar fram sina pärmar och tittar i dem. Emma menar att om någon vill titta i ett barns pärm så måste personen fråga barnet först för det är ändå deras och den är ju lite privat. 4:3 Ett delegerat ansvar till förskollärarna I vårt styrdokument för förskolan står det att Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas (Lpfö98 reviderad 2010:14). Dessutom har det tydliggjorts vad förskolläraren ansvarar för och vad arbetslaget ansvarar för. Vi tolkar det som att hela arbetslaget ska dokumentera, men att det är 29

30 förskollärarens ansvar att det blir gjort. Vi vill veta hur förskollärarna resonerar kring detta nya kapitel och vad det betyder för dem med det tydligare ansvaret som förskolläraren fått för dokumentationsarbetet. Emma tycker att det är för mycket ord på det som vi redan gör och att det låter inte så roligt som dokumentation egentligen är. Sedan ställer hon sig frågan när hon ska hinna utvärdera och analysera. Detsamma gör Lena. Hon säger jag vet inte hur politiker och chefer tänker, när vi inte får någon planeringstid där vi kan sitta med utvärdering och analys. Det är bra att det står skrivet, men de måste ge oss tid. Redan 2003 menade Wallin att i läroplanen fanns det för förskolan tjusiga riktlinjer där strävandemål formulerades, men samtidigt hade förutsättningarna för att förverkliga dessa försämrats. Rollen som ambitiös förskollärare kan bli frustrerande (Wallin 2003:31). Wallin menar att dessa år barnen går i förskolan är viktiga, men att dessa förvanskas till en fråga om ekonomi och det blir en dålig ekonomi i slutändan. Det blir dålig ekonomi om vi sparar på resurserna till de yngre barnen, då det i förskolan läggs grunden till ett livslångt lärande. Alla respondenterna är överens om att det är bra att någon har ansvaret, men att alla i arbetslaget ska delta i dokumentationsarbetet. Ulla uttrycker det såhär helt riktigt att det är förskollärarens ansvar, men i ett arbetslag hjälps man åt och förskolläraren har ansvaret för att de har utbildningen. I Utbildningsdepartementets artikel Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan (2010) står Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska bedrivas under ledning av förskollärare (Utbildningsdepartementet 2010:19) Dock menas att hela arbetslaget har viktig kunskap och att hela arbetslaget ska delta i kvalitetsarbetet. För att kvalitetsarbetet ska få genomslag och leda till verkliga förbättringar måste det vara brett förankrat hos personal, barn och vårdnadshavare. Utbildningsdepartementet betonar att förskolläraren har ett särskilt ansvar för kvaliteten i verksamheten och att verksamheten kontinuerligt utvecklas. Det övergripande ansvaret har dock förskolechefen som ansvarar för att kvalitetsarbetet genomförs enligt bestämmelserna i skollagen. Vi uppfattar att det finns en frustration kring upplevelsen av att ha för lite tid att utföra arbetsuppgifterna i samband med dokumentation. Det är arbetsuppgifter de gjort förut, men de har inga rutiner eller organisation för hur och när arbetet ska utföras, förutom Johanna som har sex timmars barnfri tid i veckan till sitt förfogande. Lena menar att det 30