Pedagogiskt bokslut Pedagogiskt bokslut... 1 Sammanfattning Elevens kunskaper - Intresse och lust att lära med fokus på språket och matematik

Transkript

1 Pedagogiskt bokslut Läsåret 2003/2004 Pedagogiskt bokslut... 1 Sammanfattning... 2 Elevens kunskaper - Intresse och lust att lära med fokus på språket och matematik (Kreativa barn)... 3 En likvärdig utbildning Elever i behov av särskilt stöd med särskilt fokus på den pedagogiska kontinuiteten. Elevernas ansvar och inflytande. (Trygga ansvarsfulla barn)... 5 Skolans värdegrund Skolan, hemmet och omvärlden... 7 Miljömedvetna barn... 9 Dokumentationssätt

2 Sammanfattning Lite kort bakgrunds data. Den 14 juni fanns det 244 barn placerade inom Smålandsstenars förskoleverksamhet, fördelat på 128 flickor och 116 pojkar var av 59 barn har annat modersmål än svenska,(25%). Det finns 12 olika nationaliteter där största gruppen kommer från Bosnien. Vi har 12 förskoleavdelningar och 9 dagbarnvårdare inom området. I år har vi satsat extra mycket på information, föräldrasamverkan och dokumentation. Det är svårt att få ut information så att alla känner att de fått den och förstått på rätt sätt. Vi känner att vi blivit tydligare och hittat fler och bättre vägar att sprida den. Som ett led i den ökade föräldrasamverkan har vi givit ut en enkät två år i följd, vt-03 och vt 04. (Frågor och svar finns att läsa på vår hemsida). Vi har bl.a. frågat om informationen, dokumentation, möjlighet att påverka verksamheten, bemötande och engagemang. I samtliga fall ser vi en klar förbättring utifrån enkäterna. Vi känner också själva att vi hittat bättre redskap och blivit mer lyhörda. Vi kommer även nästa år ha en fortsatt satsning på föräldrasamverkan. Tittar vi på vårt sätt att dokumentera har det även här skett en utveckling som vi är nöjda med. Vi börjar finna de sätt som passar oss och tror ger rätt underlag till föräldrar mm. Läs mer under dokumentation. Sedan i marsmånad har vi fått en egen specialpedagog till området. Det känns mycket bra. Vi håller på att hitta rutiner för att ta tillvara hennes kompetens på bästa sätt. Utöver nedanstående material går det att läsa varje avdelnings pedagogiska bokslut på vår hemsida. 2

3 Målområde Prioriterade områden Elevens kunskaper - Intresse och lust att lära med fokus på språket och matematik (Kreativa barn) Beskrivning av Mål. Vad vill vi? Se lpfö 98 t.ex. att utveckla ett rikt och nyanserat språk att utveckla en god begreppsförståelse att utveckla barnets begrepps bildning att särskilt de som har ett svagt språk eller ett annat hemspråk, utvecklar sitt språk och lär sig att förstå svenska och kan göra sig förstådda. Tillvägagångssätt. Hur arbetar vi för att nå målen och vilka metoder använder vi oss av? Genom Naturkunskap på barns vis väver vi in språk, begrepp och matte. Vi kommer att använda oss av språkpåsar, innehållande konkreta föremål så som djur, dockmöbler, hushållsgeråd, kläder, fotobilder m.m. för att på ett konkret sätt förstärka ord och begrepp. Även former, antal och storlek finns med. Ramsor, sagor, sånger, och annat berikande material används som ett verktyg för att hjälpa och stimulera barnen i deras utveckling. Att räkna olika saker vid de dagliga rutinerna är ett led i lärandet. Vi lägger också stor vikt vid aktivt samtal med reflekterande frågor till barnen. Barnen är delaktiga med sina frågor, funderingar där vi lyssnar på barnen och tar dem på allvar, så att barnen får känna att det de har att säga är viktigt. När vi har tema/aktiviteter kommer vi att dela in barnen i mindre grupper då det är lättare att se och höra varje barn. Vi väntar ut barnens frågor o svar - vi talar ej åt dem. Vi firar de olika högtiderna. Innemiljön är hela tiden under utformning så att den ska passa barnens olika behov, erfarenheter och intresse. Den ska väcka nyfikenhet, lust att lära och vara tillåtande. Detta gör vi genom att bl.a. göra materialet synligt. Barnen får också använda sig av data, vi har bra pedagogiska spel, där de lär sig om siffror bokstäver - färg form och olika begrepp. Biblioteket besöker vi regelbundet för att låna böcker, se på film eller teater. För barn med annat modersmål än svenska, är det speciellt viktigt att få träning i svenska språket på ett naturligt sätt. Vi planerar gymnastik/aktiviteter passande barnens åldrar. Barnen får också leka fritt och njuta av den stora lekhallen, med dess möjligheter. 3

4 Resultat/kvalitet kopplas till målen. Hur blev det och varför gick det som det gick? Reflektion och analys av vad, hur, vem, nivå mm Vi har känt att det varit lättare att få barnen att samtala och vara mer aktiva och delaktiga samt våga prata i grupp när man inte är så många. Vi har även haft framme olika material som varit tillgängliga för barnen under den fria leken. Askar, lådor och tygpåsar som innehåller snäckor, stenar, kulor, mynt, små dockor, små saker i färger och olika former. Där man har kunnat sortera och räkna, lägga i rader eller lägga efter par och antal, storlek och längd. Allt för att stimulera språket och begreppsbilden hos barnen. Materialet används ofta av de yngre barnen. Man leker med det, letar färger och ibland räknar man innehållet, vilket ofta blir till svar ett, två eller många. De äldre barnen väljer själv material efter eget intresse. Biblioteket har kontinuerligt besökts. Vi har lånat böcker och tittat på filmer som visats där. Två teaterbesök har vi hunnit med under året. Barnen tar egna initiativ vad det gäller sång, sagor och skapande. Många barn visar spontant att de kan räkna och benämna färgerna. Vi har haft stöd av talpedagogen kontinuerligt men på grund av att hon har så stort område att hjälpa har inte vi alltid kunnat få den hjälp som behövts. Språkträningen har gett goda resultat. Vi har fått beröm och god respons av både föräldrar och logoped. Åtgärder för utveckling? Vi kommer fortsättningsvis att ha berikande material framme som barnen själv får hämta och plocka med. Tillgång till många böcker. Barnen tycker det är roligt med språkpåsar och flanosagor, så under hösten kommer vi att utveckla detta ännu mera. Vi skall utnyttja de mindre grupperna mer än tidigare och ta tillvara tiden. Att få barnen att känner sig trygga. Vi tänker be vår specialpedagog hjälpa oss med tips och idéer att förändra miljön så den passar barngruppen. 4

5 Målområde Prioriterade områden En likvärdig utbildning Elever i behov av särskilt stöd med särskilt fokus på den pedagogiska kontinuiteten. Elevernas ansvar och inflytande. (Trygga ansvarsfulla barn) Beskrivning av Mål. Vad vill vi? Se lpfö 98 t.ex. att varje barn skall kunna få utvecklas i sin egen takt och få känna att de får den hjälp de behöver Tillvägagångssätt. Hur arbetar vi för att nå målen och vilka metoder använder vi oss av? Portfoliopärmen med individuell utvecklingsplan synliggör barnets tid på förskolan, vad man lärt sig och hur det gått till. En del av materialet följer med till förskoleklassen och resten av pärmen med dess innehåll får barnet och familjen behålla när de slutar hos oss. Vi vill lära barnen ta ansvar för sina och andras saker efter sin mognad och utveckling, som t.ex. hänga upp sina kläder, städa efter sig, hjälpa till med dukning och hämta maten. Att vi som personal finns till hands då barnen behöver hjälp att reda ut svåra situationer som de inte kan klara av själva. Vi försöker styra vår verksamhet efter barnens intresse och funderingar. Personalen ska vara lyhörda till barn och föräldrar. Att ha en bra föräldrar kontakt är a och o. Vi måste ge barnen den tid de behöver. Upprepningar och ständigt återkommande/igenkännande ger stor trygghet. Det krävs mycket diskussioner i personalteamet för att föra arbetet framåt. Vi vill stärka barnen i sitt arbete genom att uppmuntra och berömma barnens egna förmågor och tänkande. Vi anser att leken är mycket viktig. Genom både den fria och styrda leken tränar barnen hela tiden sig i att känna samhörighet, solidaritet och ansvar för andra barn. Genom att ta tillvara barnens olikheter, ursprung, kön, kultur mm. vill vi få barnen att känna stolthet över varifrån de kommer och vilken bakgrund de har. Resultat/kvalitet kopplas till målen. Hur blev det och varför gick det som det gick? Reflektion och analys av vad, hur, vem, nivå mm Portfoliopärmarna har fått mer innehåll. En ny individuell utvecklingsplan har tagits fram som ligger till grund för våra utvecklingssamtal med föräldrarna. Barnen har fått tid och tillåtelse att utforska och prova på saker på egen hand 5

6 samt tillsammans med andra barn och personal. Vi som pedagoger har varit aktiva och goda förebilder för barnen i deras utveckling. Genom dokumentation fångar vi barnens delaktighet och intresse i olika aktiviteter. Inskolningar och utvecklingssamtal har fungerat så som vi tänkt oss. Den egna platsen vid matbordet, tandborstning/handduk, tamburen upplever vi ger de yngsta barnen stor trygghet. Barnen har efter sin egen förmåga hjälpt till med de dagliga sysslorna såsom, städa upp efter sig, ta hand om sina kläder, skor och hänga/ställa upp dem på respektive plats. De större barnen har hjälpt till att duka. De små barnen tar hand om sina egna bestick, glas och tallrik efter lunchen och ställer det på vagnen. Vi har jobbat enligt vårt tillvägagångssätt och det har ständigt skett en utveckling och förändring. Ibland har vi blivit stoppade i vårt förändringsarbete p.g.a. ekonomin, men vi har trots allt fått det bra ändå. För att nå målen har vi haft delade samlingar, mer planeringstid och arbetat med målen i våra dagliga rutiner. Åtgärder för utveckling? Behov av mer utbildning, tips och idéer från andra avdelningar finns. Lyssna på varje barn, ha tålamod. Vi har tänkt lägga mer tid på portfoliopärmarna. Att i flera aktiviteter dela in barnen i mindre grupper så vi kan lyssna och samtala med alla barnen. Vi kommer att ha utvecklingssamtal som tidigare. Vi kommer att observera barnens miljö mer än tidigare. Vid föräldrasamtal, prata om barnens behov och var de befinner sig i sin utveckling. Att vi som personal hela tiden försöker bli bättre på att lyssna på barnen och fortsätta vara lyhörda för deras tankar och idéer. 6

7 Målområde Prioriterade områden Skolans värdegrund Skolan, hemmet och omvärlden Beskrivning av Mål. Vad vill vi? Vi strävar efter ett aktivt samarbete med föräldrarna. Tillvägagångssätt. Hur arbetar vi för att nå målen och vilka metoder använder vi oss av? Vi tycker det är viktigt med att anpassa varje barns inskolnings period efter barnens och föräldrarnas behov. Vi har en daglig kontakt med föräldrarna vid hämtning och lämning, där man kan återge vad barnen gjort under dagen, samt växla några ord om vardagliga ting. Vi har alltid ett föräldramöte på hösten där vi delger förskolans mål och verksamhet, samt tar upp om andra aktuella händelser. Det finns alltid utrymme för föräldrar att diskutera och ha synpunkter. Öppet hus, drop-in- och olika typer av familjeträffar är också en trevlig form som vi ska försöka ha ännu mera av. Utvecklingssamtal på våren och vid behov kan det även förekomma vid fler tillfällen där portfoliopärmen med barnens utvecklingsplan ligger till grund. Det görs åtgärdsprogram i samförstånd med föräldrarna. Fr.o.m. mars 04 har vi har tillgång till en egen specialpedagog. Tjänsten har vi länge längtat efter. Vi delar ut ett informationsblad till föräldrarna varje månad. Varje vecka dokumenterar vi en speciell händelse där vi synliggör barnens vardag för föräldrarna. 1-2 gånger per år är det referensgruppmöte och då finns det personal med från alla förskolor i Smålandsstenar plus en förälder från varje avdelning. Till våren skickas en enkät ut, där föräldrarna kan skriva ner sina synpunkter om verksamheten. Förra året skickades det ut en likadan. Vi träffar förskoleklasspersonalen framåt våren och planerar övergången för 6-åringarna, då vi sen får komma till förskolan. Vi kommer att jämföra dessa med varandra för att se om vi förbättrat oss på de olika frågeställningarna. BVC kommer ut till varje förskola ca 3 gånger per termin så att personal och föräldrarna har tillfälle att prata med dem utan att ha bokat någon tid. Resultat/kvalitet kopplas till målen. Hur blev det och varför gick det som det gick? Reflektion och analys av vad, hur, vem, nivå mm På föräldramötena togs det bl.a. upp om förskolans mål, verksamheten och hur vi arbetar kring vårt tema, portfolio pärmarna med individuella utvecklingsplaner samt resultatet av enkäten för Smålandsstenar 7

8 förskoleområde. Vi hade även diskussions frågor till föräldrarna kring värdegrundsfrågor, regler och information m.m. Vi har haft utvecklingssamtal om barnen med föräldrarna och påbörjat de nya individuella utvecklingsplanerna som ligger till grund för barnens förskolevistelse och deras lärande. Det har varit några föräldrar som ifrågasatt formen av att fylla i en blankett om sitt barns lärande och hur man trivs på förskolan, och vad man vill lära sig mer av osv. likt skolan, har man tyckt. Den dagliga kontakten har varit positiv från föräldrarnas sida. Vi dokumenterar speciella händelser med hjälp av t.ex. bildspel i tamburen, detta har varit mycket uppskattat av föräldrarna. I samband med att barnen flyttar över/slutar får föräldrarna utvärdera personalen och avdelningen. Luciafester och andra familjefester har varit uppskattad av alla. Föräldrarna är medvetna om möjligheten att påverka verksamhetens planering, innehåll och utformning. Vid föräldramötet framkom det att de var nöjda med vår verksamhet. Föräldrarna vill i stort sett varken ändra innehåll eller utformning och anser sig inte ha tid eller ork att engagera sig i dess planering. Även under utvecklingssamtalen i vår har det framkommit att föräldrarna är belåtna med verksamhetens innehåll och personalens insatser. Likaså sammanställningen av föräldraenkäterna visar stor belåtenhet. Den visar också att vi förbättrat verksamheten inom samtliga punkter. Åtgärder för utveckling? Vi fortsätter att ha en öppen kontakt med föräldrarna, och de skall känna att de kan säga vad de tycker och tänker. Vi behöver ännu mera uppmuntra de utländska familjerna att komma till våra frivilliga sammankomster. Stimulera föräldrarna att ifrågasätta mera. Vi fortsätter med våra olika sammankomster. Vi har förbättrat och kommer att ytterligare förbättra och synliggöra informationen till föräldrarna. Vi har kommit igång med portfoliopärmarna, men vi behöver mer tid och jobbar vidare med det. Eftersom det hela tiden kommer nya barn och föräldrar, tänker vi även fortsättningsvis att arbeta för att hålla föräldrarna informerade och medvetna om deras möjlighet att kunna påverka förskolans verksamhet och innehåll. 8

9 Målområde Områdets prioriterade mål Miljömedvetna barn Beskrivning av Mål. Vad vill vi? Vi vill att barnen ska vara rädda om vår natur och miljö och uppskatta att vistas där. Låta barnen lära känna naturen och tycka om att vistas där. Vi skall vara rädda om våra saker, lagar och tar till vara så långt det är möjligt. Använda skräpmaterial. Tillvägagångssätt. Hur arbetar vi för att nå målen och vilka metoder använder vi oss av? Vi källsorterar och komposterar. De lite större barnen brukar vara nyfikna på komposten och vill gärna titta i om de ser några maskar. Kommunens miljömål är våra riktlinjer. Lära barnen umgås med naturen. T.ex. inte skräpa ner i naturen. Plocka skräp. Vi undersöker förmultningsprocessen av olika material. En dag i veckan kommer vi gå till skogen för att ge barnen naturupplevelser och känna respekt för naturen. Här måste vi som pedagoger vara aktiva och goda förebilder. För barnen ska känna det meningsfullt att delta är det viktigt att aktiviteterna är roliga och lustfyllda. Vi ska försöka gå till centrum lite oftare där de får möjlighet att lära känna sin närmiljö. Vi bygger kojor av nedfallna grenar o tittar på djur som finns i mark och under stenar. Och att vi vuxna är goda förebilder. Resultat/kvalitet kopplas till målen. Hur blev det och varför gick det som det gick? Reflektion och analys av vad, hur, vem, nivå mm Vi har i princip gått till skogen varje vecka. Först och främst har vi inriktat oss på att leka, ha roligt och låta barnen upptäcka och undersöka vad de hittat. Detta har vi varvat med lite planerade aktiviteter. Vi har bl.a. plockat blåbär och lingon och kokat sylt, letat spår i snön och lyssnat efter skogens ljud. Vi har följt upp skogsutflykterna dagen efter på samlingen. Vi tycker att barnen har uppskattat våra skogsdagar och lärt sig att vara rädda om den. Eftersom en del barn sällan är ute i naturen med sina föräldrar är detta ett viktigt inslag på förskolan. Vi har utgått från vad som har fångat barnens uppmärksamhet i naturen. Det har varit växter och blommor, småkryp, pinnar och stenar där barnen gjort bl.a. egna sten figurer. Kompostering och källsortering är en naturlig del på förskolan även om det fungerar mer eller mindre bra på de olika 9

10 förskolorna p.g.a. yttre omständigheter. Barnen källsorterar med glädje. De tycker att det är roligt att lägga i olika förpackningar. Komposteringen är något naturligt för barnen och de följer hela processen med stort intresse och vill gärna titta på maskarna som jobbar. Skräpplockardagar har anordnats då vi gjorde gårdarna fina. Trots detta ser vissa gårdar bedrövliga ut ganska snart efteråt och det beror inte på våra egna barn utan boende i närheten. Åtgärder för utveckling? Vi kommer att fortsätta göra våra skogsbesök lärorika utifrån barnens kunskaper. Vi fortsätter att källsortera i samma utsträckning som tidigare. Vi ska försöka att påverka Gislavedshus och fastighetsförvaltningen till att få det snyggare och trevligare på gårdarna. Vi fortsätter även med att ha skräpplockardagar. Vidareutbildning i miljötänkande vore också bra. 10

11 Dokumentationssätt Vi vill kunna följa och visa barnens utveckling i både bild, tal, motoriken och skrift. Fotografering sker med vanlig kamera, digital kamera och videokamera. Visa kortcollage. Ta del av och arkivera teckningar och andra alster i den individuella utvecklingsplanen. Försöka få upp dator i tamburen och visa bildspel. Dokumentera barns läroprocesser och få synliga bevis på barnets egen utveckling, arbete och tillvägagångssätt. Att kunna se vilka strategier de använder sig av, hur de tänker och funderar. Vi ska dokumentera i barnens portfoliopärmar. Vi skriver ner vad som händer/har hänt. Tillvägagångssätt. Hur arbetar vi för att nå målen och vilka metoder använder vi oss av? Vi tar kort på barnen i olika lek och aktivitet situationer för att synliggöra barnens lärande och vi vill visa föräldrarna vad barnen gör på förskolan. Mycket av barnens material visar vi upp på förskolan för barn och föräldrar. Vi skriver på tavlan vad vi gjort under dagen. Vi tar kort på barnen när de fyller år, när de börjar hos oss och så sätter vi upp det i tamburen. Varje vecka dokumenterar vi en speciell händelse som vi kallar veckans händelse. Där gör vi barnens vardag synlig för föräldrar och andra kommentarer och roliga ord. Väggarna klär vi med barnens alster. Vi gör en kontinuerlig dokumentation av vårt arbete och i slutet på varje termin ska vi göra en uppföljning och utvärdering av verksamheten. Vi ska avsätta mer tid för att dokumentera. Löpande observationer som ligger till grund för föräldrasamtal och av eget intresse för den individuella utvecklingsplanen. Göra fortlöpande anteckningar i olika aktivitetsböcker. Vi använder oss av vanliga och digitala foton, både enstaka och en serie foton, där vi också skriver ner barnets funderingar och samtal. Barnen har en portfolio som följer dem under förskoletiden där vi samlar bilder och uppgifter om bland annat barnets lärande, utveckling och upplevelser. Vi ska bli bättre på att använda vår hemsida. Resultat/kvalitet kopplas till målen. Hur blev det och varför gick det som det gick? Reflektion och analys av vad, hur, vem, nivå mm Vi har tagit kort på barnen med tillhörande text vid olika aktiviteter Vi har påbörjat att ta bilder som visar en lärandeprocess hos barnen. Denna process tar tid. Veckans händelse har vi haft varje vecka och det har fungerat bra. Under våren har vi jobbat med hemsidan själva på varje avdelning vilket gör att det är lättare att ha den aktuell. Vi tycker vi har kommit långt med att dokumentera. Genom att dokumentera gör vi barnens utveckling och lärande synligt för både 11

12 föräldrar, pedagoger och barnen själva. Portfolio arbetar vi med dagligen. Vi dokumenterar speciella händelser med hjälp av bildspel i tamburen, som har varit mycket uppskattat av föräldrarna. I samband med att barnen flyttar över/slutar får föräldrarna utvärdera personalen och avdelningen. Speciella händelser dokumenterar vi med digital kamera och hänger upp i hallen så föräldrarna kan se vad barnen gjort. Språkträningen har vi dokumenterat skriftligt. Vi har också gjort observationer av barnen för att ha som underlag för föräldrasamtal och utvecklingsplaner. Åtgärder för utveckling? Vi skulle behöva några fler digitalkameror så att det finns en per avdelning och några inom DBV verksamheten. Efter mycket arbete med hemsidan hände något som gjorde att allt försvann och det gick inte att åtgärda så det är bara att ta nya tag. Vi fortsätter att ta många foton till dokumentationen för föräldrarna. Jobba vidare med portfoliospärmarna och fortlöpande skriva ner barnobservationer. Att bli bättre på att fördela tid och personal så att vi blir mer effektiva. Fler i personalgruppen har blivit bättre på att använda datorn för att dokumentera bilder men vi kan bli ännu bättre. Vi tycker att det är trevligt med bilder, vi vill däremot träna oss mer på att förtydliga i skrift vad barnen säger och deras olika kommentarer vid deras arbeten. 12