ÅTGÄRDSVALS- STUDIER. Seminarium i Malmö 9 april 2014

Transkript

1 ÅTGÄRDSVALS- STUDIER Seminarium i Malmö 9 april 2014 Lennart Andersson, Trafikverket Inga-Maj Eriksson, Trafikverket Gösta Ahlberg, Region Skåne Peter Fredriksson, Trafikverket Jack Bårström, Trafikverket Patrick Olsson, Trafikverket

2 Introduktion och utgångspunkter Lennart Andersson, Trafikverket Åtgärdsvalsstudier Inga-Maj Eriksson, Trafikverket Åtgärdsvalsstudier ur planupprättarens perspektiv Gösta Ahlberg, Region Skåne Åtgärdsvalsstudier: metodik Inga-Maj Eriksson, Trafikverket Åtgärdsvalsstudie Riksväg 15 genom Olofström Peter Fredriksson, Trafikverket Åtgärdsvalsstudie Trafiksituationen i Kivik Jack Bårström, Trafikverket Åtgärdsvalsstudie Stråket Malmö-Lund Patrick Olsson, Trafikverket 2

3 Från Bo Bylund, statens utredare om effektiva planeringsprocesser Tänk nytt, ta chansen. Utred inte i onödan. Utred allt när det är svårt. Tag plats i förarsätet. Samverka. 3

4 Bygger på gemensam planering i ett ömsesidigt beroende mellan många aktörer. Formulera gemensamma mål och vidta åtgärder samordnat i tid och rum. Förenklad åtgärdsvalsstudie som utgångspunkt tills vi vet något annat. Åtgärdsvalsstudie är inte synonymt med fysiska åtgärder. 4

5 Samspel mellan rumslig utveckling och infrastrukturplanering. hållbar utveckling miljöeffektiv rörlighet social hållbarhet tillväxt Samspel mellan nationella, regionala och lokala aktörer tillsammans skapar vi attraktiva och hållbara regioner! 5

6 eller är det något annat som är problem? Bild från 6

7

8 När är det rätt tajming att inleda en åtgärdsvalsstudie? Hur riggar vi en åtgärdsvalsstudie? Vilka bör vara deltagande parter? Hur fördelas finansiering för en åtgärdsvalsstudie? Hur når vi en gemensam målbild? Hur får vi samsyn om slutsatser och ställningstaganden? Hur och när involveras politiken lokalt, regionalt och nationellt? Hur och när bör Länsstyrelsen involveras? Hur orkar Trafikverket bemanna alla åtgärdsvalsstudier? 8

9 Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Per Lindroth, Trafikverket Inga-Maj Eriksson, Trafikverket Cecilia Mårtensson, Sveriges Kommuner och Landsting Magnus Jacobsson, Boverket 9

10 Åtgärdsvalsstudier ny metodik Behov av effektivare planering för utveckling av transportsystemet. Åtgärdsvalsstudier är ett samlat begrepp, ersätter bristanalyser, idéstudier, stråkstudier Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen nämnt i flera propositioner mm Åtgärdsvalet bör ske utifrån samhällsekonomiska överväganden baserat på en förberedande studie som ej är knuten till den fysiska planeringen/planläggningen 10

11 Åtgärdsvalsstudier ny metodik forts En systematisk metodik för att tydligt analysera och beskriva problem Eventuell fysisk planläggning ska föregås av en åtgärdsvalsstudie och beslut om fortsatt hantering, och inplacering i långtidsplan/åtgärdsplan Brett införande i Trafikverkets planering från 2012 Ca 50 större och ca 200 förenklade klara Ca 400 planerade eller påbörjade 11

12 Nyttan med åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudier ska ge snabbare och kostnadseffektivare lösningar Åtgärdsval tas fram med hjälp av fyrstegsprincipen och ger andra åtgärder än byggnadsåtgärder ett tydligare sammanhang Alla trafikslag och färdmedel liksom alla typer av åtgärder ska beaktas Arbetssättet bidrar till hushållning av resurser och till en hållbar samhällsutveckling 12

13 Nyttan med åtgärdsvalsstudier forts Tydligare beskrivning och motivering av vad som förväntas ligga till grund för de förslag till åtgärder som läggs fram Mycket stora upplevda behov Utöver nationella planens 180 miljarder kronor till nyinvesteringar ytterligare ca 850 miljarder kronor önskade av remissinstanserna 13

14 Nationella visioner, mål och strategier Systemanalyser Systemanalyser Strukturbilder Strategisk och ekonomisk planering Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsbank Åtgärdsvalsstudier Nationell plan för transportinfrastruktur miljöbedömning Länstransportplan miljöbedömning Kollektivtrafikförsörjningsplan miljöbedömning RUS miljöbedömning Regionplan Planering och genomförande av andra åtgärder än byggnadsåtgärder Översiktsplan miljöbedömning Fördjupning Detaljplan miljöbedömning Fysisk planläggning Vägplan/ järnvägsplan miljökonsekvensbedömning Tänk om Optimera 15

15 Exempel enligt fyrstegsprincipen 1 Tänk om 2 Optimera 3 Bygg om 4 Bygg nytt Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Begränsade ombyggnadsåtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 16

16 Möjliga åtgärder idélista 1 Tänk om 2 Optimera 3 Bygg om 4 Bygg nytt Avgifter Skatter P-avgifter Subventioner Samverkan Marknadsföring Information Lokaliseringar Markanvändning Resfria möten Hastighetsgräns Samordnad distribution Resplaner och program (MM) Omfördelning av ytor Busskörfält Signalprioritering ITS-lösningar Särskild drift Samordnad tågplan Ökad turtäthet Komb. person och godståg Logistiklösningar Reseplanerare Säkra fordon Pendlarparkering Förstärkningar Trimningsåtgärder Bärighetsåtgärder Breddning Plattformsförlängning Förbigångsspår Stigningsfält Muddring i farleder ITS-lösningar Planskilda korsningar Uppgraderingar Uppställningsspår Nya järnvägar Dubbelspår Ny motorväg Förbifarter Farledsinvestering Central kombiterm Cirkulationsplats Nya stationslägen BRT-lösningar Elmotorvägar Förbindelser till flygplatser Trafikplatser Busskörfält Nya mötesspår 17

17 När? Tätortsproblematik (trängsel, barriäreffekter, trafiksäkerhet, buller, luftkvalitetsbrister m.m.) Stadsutvecklingsprojekt Kapacitetsproblematik Effektivisering av transporter (gods) Tillgänglighetsproblematik (persontrafik) Uppgradering av funktion på ett stråk Nyetableringar av till exempel hamnar och multimodala terminaler Nedläggning av infrastruktur 18

18 Åtgärdsvalsstudier ur planupprättarens perspektiv Gösta Ahlberg, Region Skåne

19 Åtgärdsvalsstudier Hur vi får fram det vi behöver i Skåne av transportinfrastruktur i samarbete med Trafikverket, kommuner, näringsliv och andra intressenter? Har blivit avtal: Persontrafik på Godsstråket Jättestora: Nya stambanor, ny Öresundsförbindelse Små: Mötesstationer, RTI objekt

20 Åtgärdsvalsstudier Olika värderingar? Trafikverket = trafik och kapacitet Våra behov = samhällsbyggande och kapacitet Den politiska processen lämnar både Trafikverket Region Syd och Skåne innan den är klar när det gäller Nationella planen Den regionala utvecklingen står i fokus för oss. Ökat skatteunderlag, fler jobb, fler nöjda invånare, bättre miljö etc. Städernas behov undervärderas. Prognoser behövs men större hänsyn till målprognoser önskas De samhällsekonomiska kalkylerna tar bara med trafiknytta. Behöver utvecklas.

21 Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsbeskrivning Om vår önskan är beskriven i den nationella planen kan vi gå vidare. Annars fortsätter vi att tjata! Vi beskriver projektet tillsammans. Trafikverket gör detaljberäkningar av genomförande och kostnader. Utkast till medfinansieringsavtal kommer fram. Förberedelse för politiska beslut i Region Skåne och kommunerna. Förhandlingar och samråd Beslut och startbeslut

22 Åtgärdsvalsstudier Vi längtar efter Åtgärden! Innehållet i åtgärden är klart och bygget startar! Inga problem med finansiering eller överklaganden! Tidsplanen hålls och trafiken startar enligt planen! Den regionala utvecklingen har fått en skjuts uppåt igen, arbetspendlingen med kollektivtrafik ökar. Bostadsbyggande ökar liksom Skånes attraktivitet!

23 Åtgärdsvalsstudier metodiken Per Lindroth, Trafikverket Inga-Maj Eriksson, Trafikverket Cecilia Mårtensson, Sveriges Kommuner och Landsting Magnus Jacobsson, Boverket 24

24 Åtgärdsvalsstudier Initiera Identifiera och samla berörda aktörer God potential, stort intresse, tajming Samordna med nationell, regional eller kommunal planering Överenskommelse, enighet om problembild Bred kompetens för genomförande och dialoger 25

25 Åtgärdsvalsstudier Förstå situationen Problembeskrivning (behov, brister, anspråk, krav ) Funktion, kvalitet Nuläge och utveckling i staden, regionen, stråket Avgränsning av studien, geografiskt, innehåll Målsättning, ambitionsnivå utöver att uppfylla funktionskrav 26

26 Åtgärdsvalsstudier Tänkbara lösningar Kreativt arbetssätt med dialoger Alternativa åtgärdskoncept enligt fyrstegsprincipen/4 trafikslag/alla färdsätt Utgallring av en handfull alternativa åtgärdskoncept för närmare analys och bedömning av kostnader, effekter samt konsekvenser Och med lämplig ambitionsnivå Jämförelse med referensalternativ; uppfyllelse av åtgärdsmål och bidrag till övergripande mål, kostnadseffektivitet samt balans kostnad/nytta Jämförande utvärdering redovisas, diskuteras och dokumenteras 27

27 Åtgärdsvalsstudier Inriktning och åtgärder En eller flera rekommenderade åtgärdskoncept/-mixar skapas Kvalitetsgranskning Dokumentation av såväl arbets- som dialogprocessen Redovisning av resultat med rekommendation till beslut om fortsatt hantering Eventuell remiss 28

28 Ställningstagande Fortsättning? Till ÅVS-portalen, åtgärdsplan och planrespektive genomförandeprogram 29

29 ÅVS-portalen Åtgärdsvalsstudieportalen Ingång - samlar alla åtgärdsvalsstudier - leder vidare till åtgärder Åtgärdsvalsstudier Gemensam arbetsyta för alla som deltar i en studie. Åtgärdsbank Samlar alla åtgärder för alla aktörer från genomförda studier 30

30 Kommunikation i åtgärdsvalsstudier (ÅVS) Metodiken för ÅVS innebär att det skapas en arena för dialog i tidigt skede redan i initierafasen. Principer 1. Varje ÅVS är unik med unika förutsättningar. 2. ÅVS är en studie. Var försiktig med att skapa förväntningar som sedan inte kan hanteras viktig avvägning. 3. Utöver dialogen, är webben primär kanal för ÅVS. 4. Aktörer och beslutsfattare är viktiga målgrupper/intressenter initialt. 5. Behovet av att kommunicera med den breda allmänheten under resten av arbetet avgörs från fall till fall. 6. Formulera ett syfte med kommunikationen. Vad ska kommunikationen bidra till, för vem och varför? 31

31 Handledning Åtgärdsvalsstudier Publ 2012:206 a-och-utreda/planerings--ochanalysmetoder/atgardsval/ 32

32 Diskussionsfrågor Hur ser ni på metodiken/arbetssättet i stort? Hur kan vi med hjälp av metodiken för åtgärdsvalsstudier samordna våra olika planeringssystem och planeringsförutsättningar? Vad innebär processen för de ingående parterna? Hur ser ni på förankring/mandat utifrån era respektive organisationer? Hur och när involveras politiken lokalt, regionalt och nationellt? 33

33 Åtgärdsvalsstudie Riksväg 15 genom Olofström Peter Fredriksson, Trafikverket och Malin Dahlberg, Trafikverket

34 Riksväg 15 genom Olofström en del av Tvärleden Bakgrund och initiering Deltagande aktörer Idéstudie och förstudie med beslutad inriktning. Åtgärd inlagd i Trafikverkets verksamhetsplan (VP). Ändrade förutsättningar omtag i form av åtgärdsvalsstudie

35 Förstå situationen Beskrivning och analys av nuläget. Kartläggning av gång- och cykelvägnät, målpunkter, trafikflöden, transporter, olycksstatistik, busstrafik etc. Kommunens planerade utveckling ÖP. Parallell studie för Sydostlänken (beslut oktober 2013). Gemensam bild över problem / brister / behov för olika trafikslag samt den fysiska gestaltningen

36 Problem / brister / behov Gående och cyklister Riksväg barriär trots fyra planskilda korsningar Osäker miljö vid övergångsställe på riksväg Brister i tillgänglighet p.g.a. nivåskillnader / trappor Felande länkar för gena förbindelser Järnvägen barriär - spårspring Kollektivtrafik Stationen har en otydlig funktion i förhållande till bussterminalen Samordning arbetsplatser Långa pendlingstider till och från Olofström Låg attraktionskraft Fordonstrafik Lokaltrafik begränsar framkomligheten / många korsningar Begränsad tillgänglighet i vissa korsningar Stor belastning vid vissa tidpunkter Bristande hastighetsefterlevnad Gestaltning Riksväg 13 meter bred och kantas av stora diken Riksväg omgivning mycket parkeringsytor och impedimentsmark Bristfällig skyltning Olofströms centrum och målpunkter

37 Övergripande målbild och projektmål Trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet Möjliggöra effektiva transporter Attraktiv presentation av Olofström Nedbrutna i projektmål Öka trafiksäkerheten för samtliga trafikslag Öka framkomligheten för fordonstrafiken Öka kollektivtrafikens samt gång- och cykeltrafikens andel av resandet i Olofström Bättre skydd av vattentäkt Åtgärder förenliga med ev. framtida Sydostlänk

38 Tänkbara lösningar Prövat tänkbara åtgärder utifrån fyrstegsprincipen Steg 1 o 2 Öka tillgängligheten till kollektivtrafiken Prioritering och satsning på gång- och cykelåtgärder Samarbete stora AG / alternativa färdmedel Prioritering busstrafiken Steg 3 o 4 Begränsad ombyggnad mittseparering, separata..svängfält, korsningsåtgärder, cirkulationsplatser Planskildheter och utbyggnad av gång- och cykelväg

39 Tänkbara lösningar Alternativa lösningar för ett antal åtgärdspunkter utmed sträckan ger flera alternativa åtgärdspaket. Prövat alternativ för Sydostlänkens båda sträckningar Exempel Korsningen med Idrottsvägen Alternativ mindre trafikplats - höger in och höger ut - tunnel under Rv - nya lokalgator - stängning korsningar Alternativ cirkulationsplats - nya lokalgator - tunnel under jvg - stängning korsningar

40 Möjliga åtgärder utmed stråket Nr Åtgärd Kostnad (kr) Nytta Kompabilitet med Sydostlänken Cirkulationsplats Rydvägen 3 4 miljoner kr Regional och lokal Ja Miljöprioriterad gata Rydvägen- 1 1,5 miljoner kr Lokal Ja Petreforsgatan Cirkulationsplats Petreforsgatan 3 4 miljoner kr Regional och lokal Ja Miljöprioriterad gata Petreforsgatan 1 1,5 miljoner kr Lokal Ja Västra Storgatan Bussgata söder om Västra Storgatan kr Lokal Ja a 2+1-väg mellan Petreforsgatan 2 2,5 miljoner kr Regional Ja Idrottsvägen, räcke b 2+1-väg mellan Petreforsgatan 1,9 2,2 miljoner kr Regional Ja Idrottsvägen, ej räcke c Ej mötesseparerad väg mellan 1,4 1,6 miljoner kr Regional Ja Petreforsgatan och Idrottsvägen inkl. gcbana Separat gång- och cykelbana kr Lokal Ja Petreforsgatan - Idrottsvägen 5.2.8a Höger in och höger ut vid Idrottsvägen, inkl. tunnel miljoner kr Regional Ja, vid Sydostlänk på gamla banvallen 5.2.8b Cirkulationsplats vid Idrottsvägen, inkl. väganslutning 5 6 miljoner kr Lokal Ja, vid Sydostlänk på gamla banvallen 5.2.8c Trevägskorsning med separata svängfält 10 miljoner kr inkl. Regional Ja vid Idrottsvägen tunnel/bro 5.2.9a Separata svängfält vid anslutningen mot Motionshallsvägen kr Regional Ja, vid Sydostlänk på gamla banvallen 5.2.9b Stängning av anslutning mot kr (inkl. Regional Ja Motionshallsvägen tillfartsväg västerifrån) a 2+1-väg mellan Motionshallsvägen 3,5 4 miljoner kr Regional och lokal Ja Brostugan b 2+1-väg mellan Motionshallsvägen - Brostugan 2 3 miljoner kr Regional Ja

41 Flera åtgärdspaket Gemensam diskussion har lett fram till tre olika åtgärdspaket. Lösningar som tillgodoser målen om förbättrad framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet samt förbättrar förutsättningar för kollektivtrafik / gång- och cykel. Samlad effektbedömning SEB. Lösningarnas kompabilitet med. Sydostlänkens sträckningar redovisas. Alternativ 1 och

42 Rekommenderad lösning Fysisk ombyggnad krävs för god måluppfyllelse. Alternativ 2 förordas för vidare projektering. Kompletteras med steg 1 och 2 åtgärder. Projektgruppen förordar Sydostlänken i banvallssträckningen (även beslut). Alternativ 2 Ombyggnad till mötesseparerad 2+1-väg Cirkulationsplatser med gång- och cykelöverfarter i plan Sanering av anslutningar Utbyggnad av anslutande lokalgata Miljöprioriterad gata Separat bussanslutning till stationen Utbyggnad gång- och cykelvägsetapp

43 Fortsatt arbete Åtgärdsvalsstudierapport (process ca 10 månader) Avsiktsförklaring om ansvar och finansiering Beslut om rekommenderad lösning för projektering (vägplan) Erforderliga avtal Parallell process vägplan och detaljplan Planerat genomförande

44 Åtgärdsvalsstudie: Trafiksituationen i Kivik Jack Bårström, Trafikverket

45 Kivik, Simrishamns kommun

46 Fas 1: initiering Under lång tid diskussion och utredningar om förbifart Kivik. Oktober 2012: Simrishamns kommun och Trafikverket i möte om framtagande av ny kommunövergripande översiktsplan. Gemensamt beslut att starta en åtgärdsvalsprocess. Identifiera berörda aktörer. Kommunen har tidigt en dialog med byalag

47 Fas 2: förstå situationen Nulägesbeskrivning Väg 9 uppfyller en viktig funktion för arbetspendling under hela året samt är en av östra Skånes viktigaste turistvägar. Starkt säsongsbetonad trafik (Kiviks marknad etc.). Minskad biltrafik, ökad andel lastbilar. Ökat resande med kollektivtrafiken (SkåneExpressen3). Framkomlighetsproblem på anslutande mindre vägar. Viktig transportväg för transporter till Kiviks musteri. Planerad produktionsökning hos musteriet ger fler transporter

48 Fas 2: Förstå situationen Mars 2013: Workshop med brett deltagande Alla får komma till tals om upplevda problem, målsättningar och förslag på lösningar. Enas om en gemensam problembild: Trafiksäkerhet för cyklister samt framkomlighet för transporterna på väg 1613 till Kiviks musteri. Korsningen väg 9/1613/1598 (framkomlighetsproblem vid evenemangsdagar samt under turistsäsongen). Korsningsproblematik inne i Kivik (köbildning vid evenemang/under turistsäsong. Svårt att komma ut på väg 9, trafiksäkerhetsrisk många chansar). Tung trafik upplevs som ett problem på väg 1601 förbi skolan. Även hastigheten upplevs som att den inte följs. Framkomlighet för utryckningsfordon samt tillgänglighet för besökare och boende i Kivik på vägarna som leder ned mot hamnen under evenemang och turistsäsong. Besökare med husbil/husvagn tar mycket yta i anspråk. Utformning av väg 9 genom Kivik upplevs som otrygg för oskyddade trafikanter

49 Fas 2: förstå situationen Enas om mål för kommande åtgärder Skapa en god trafiksäkerhetssituation för oskyddade trafikanter. Skapa en god framkomlighetssituation för transporter till musteriet. Hantera de höga trafiktopparna under högsäsong så att framkomlighet för utryckningsfordon (och boende/turister) säkras. Bidra till att bibehålla eller öka Kiviks attraktivitet för boende och turister

50 Fas 3: Pröva tänkbara åtgärder Mars-september 2013: pröva åtgärder, kostnads-och effektbedömningar. Sammanlagt 24 åtgärdsförslag som prövas (steg 1-4). Tidigt blir det uppenbart att en förbifart som fortfarande finns med som tänkbar åtgärd inte löser de identifierade problemen eller bidrar till att målen uppfylls

51 Fas 4: Forma inriktning och rekommendera åtgärder Januari 2014: ett samlat förslag till åtgärdspaket klart. Februari 2014: slutliga finansieringsdiskussioner/ förhandlingar med Simrishamns kommun. Mars 2014: en färdig åtgärdsvalsstudie klar, undertecknad av både Trafikverket och Simrishamns kommun

52 Åtgärdspaket (steg 1 och 2 åtgärder) Kommunikation med åkerierna om vägval etc. Ansöka om sänkt hastighet till 40 km/tim på väg 1601 och Flytta en tomtutfart som idag ligger nära väg 9. Förbättrade parkeringsmöjligheter och infartsparkeringar vid väg 9 för att minska trafiken nere i centrala Kivik. Trafikstyrning av polis under evenemang

53 Åtgärdspaket (steg 3 åtgärder) Justering (breddning alternativt rätning) av S-kurva vid Esperöd på väg Fler mötesplatser på väg Fler mötesplatser på väg 1601 samt enskilda vägen till Kiviks musteri. Gång-och cykelväg längs 1601 och enskilda vägen till Kiviks musteri. Utredning samt genomförande av tätortsåtgärder på väg 9 genom Kivik

54

55 Fortsatt arbete Avtal (Trafikverket och Simrishamns kommun, eventuellt m.fl.). Planering och planläggning. Genomförande av respektive aktörs åtgärder. Omedelbart resultat: Reservat för förbifart Kivik är struket i förslaget till ny översiktsplan som gick ut på samråd i september

56 Diskussionsfrågor kring initiera komma igång 1. Kompetens och mandat behöver inte alltid innebära samma person hur skapar vi en tydlighet i processen som innebär att vi inte måste ha mandatet på plats? Behov av förankring under hand? 2. Hur säkerställa att rätt aktörer deltar/hur hitta rätt bemanning? Möjligheten att bemanna (resursfrågan)? 3. Hur och när bör länsstyrelsen involveras? 4. Hur få en bra balans/koppling mellan långsiktiga visioner och tydliga leveransmål i åtgärdsvalsstudien?

57 Diskussionsfrågor kring avslutning leverans 1. Hur gör man för att vara objektiv och tänka förutsättningslöst? Hur lyckas man med det på bästa sätt? 2. Hur säkerställer vi att de tidiga stegen i fyrstegsprincipen behandlas som reella alternativ? Hur hitta konkreta åtgärder och hur ta om hand åtgärder av mer generell karaktär? 3. Hur får vi samsyn om slutsatser och ställningstaganden? 4. Parternas fortsatta ansvar för föreslagna åtgärder. När i processen bör man börja diskutera nyttofördelning, ekonomisk fördelning och parternas fortsatt ansvar för förslagna åtgärder?

58 Åtgärdsvalsstudie: Stråket Malmö-Lund Presentationsupplägg: Behöver vi en ÅVS för Stråket Malmö-Lund? Presentation av stråket Beskrivning av initierafasen Syfte/Övergripande mål/leveransmål Överenskommelse Patrick Olsson, Trafikverket

59 Initiera Förstå situationen Pröva tänkbara lösningar Forma en inriktning och rekommendera åtgärder Initiera

60 Malmö-Lund stråket Mycket händer vad gäller planer, program, strategier, näringslivsutveckling m.m. Hårt belastat, särskilt under rusningstrafik. Stor potential att tillämpa fyrstegsprincipen och enas om åtgärder i samtliga fyra steg. Hur tar vi till vara på de kunskaper och framtidsplaner vi har på bästa sätt?

61 Stråket

62 Infrastruktur Bild från Bild från Bild från

63 Malmö-Lund stråket Trafikverket väl medvetna att det sker mycket i stråket. Ej tydlig bild själva av vad exakt vi vill uppnå med studien. Samordning av beslutade åtgärder, nyttomaximering, identifiera brister var ursprungliga motiv till att starta upp en åtgärdsvalsstudie

64 Delar ur arbetsgången Genomför workshop för att känna av intresset från övriga relevanta aktörer. Öppen diskussion men med föreslaget fokus från Trafikverket kring paketering/nyttomaximering. Stort intresse för att göra mer än så. Studiens ambitioner växer. En utmaning att enas om förväntningar och gemensam målbild

65 Parter och finansiärer Parter och finansiärer Lunds kommun, Malmö Stad, Region Skåne och Trafikverket. Parter ingår i en styrgrupp. Deltagare i arbetsgrupp: Parter samt Burlövs kommun, Staffanstorps kommun, Skånetrafiken, Länsstyrelsen och Hållbar Mobilitet Skåne. Finns redan etablerade kanaler mellan deltagare i åtgärdsvalsstudien. God erfarenhet att arbeta tillsammans både i planeringsprojekt som Tillhåll såväl som genomförandeprojekt, t. ex. Öresund som Cykelregion

66 Identifierat intresse för åtgärdsvalsstudie Malmö-Lund vid uppstartsmöte Ett digert arbete för att enas kring Överenskommelse om genomförande av ÅVS Malmö-Lund. Avropsförfrågan processtöd från konsult utifrån befintliga ramavtal

67 Syfte Nyckelaktörer som är kopplade till stråket ska kunna enas om åtgärder som är anpassade till den övergripande målbilden: Att säkra en långsiktig hållbar tillgänglighet i stråket Malmö-Lund

68 Leveransmål Nyttomaximering och samordning av beslutade åtgärder, samt att parter och deltagare i arbetsgrupp enas om kompletterade åtgärder enligt fyrstegsprincipen vilka spelar mot den övergripande målbilden för stråket. Anpassat utifrån övergripande målbild för stråket levereras ett förslag till principutformning och avgränsning för redan planerade åtgärder och för de kompletterande åtgärder som vi föreslår

69 Leveransmål Studien ska ha en tidplan som innebär att de åtgärder som är kopplade till genomförande av 4- spårsutbyggnaden Malmö-Lund, kommer hinna planeras och genomföras i tid för att få god effekt. Före/Under/Efter. Det skall ges en särskild fokus på kollektivtrafik och cykel utifrån att dessa färdmedel har goda förutsättningar att bidra till måluppfyllelse för den övergripande målbilden för stråket. Kollektivtrafikens marknadsandelar ska stärkas i stråket

70 Föreslagen tidplan April till augusti September till november 2014 December 2014 till mars

71 Diskussionsfrågor kring initiera komma igång 1. När är det rätt tajming att inleda en åtgärdsvalsstudie? 2. Hur skapar vi en god tydlighet i upplägget, uppdraget och arbetssättet? 3. Hur tydliggöra parternas förväntningar? 4. Hur når vi en gemensam målbild? 5. Hur bör kostnaden för en åtgärdsvalsstudie fördelas?